Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2010

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Främjande åtgärder Förebygga åtgärder Rutiner när kränkande behandling misstänks eller upptäcks.

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Odensgårdens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

KVALITETSREDOVISNING 2007

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling för Granbackaskolans förskoleklass, fritidshem och skola

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete Årsrapport fritidshem

Onsjöskolans likabehandlingsplan

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

Likabehandlingsplan för Slättens förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

KVALITETSREDOVISNING

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Vissefjärda skola och fritidshem LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sankt Anna förskola, skola och fritidshem

LIKABEHANDLINGSPLAN. för arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling på.

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Hedskolan Luleås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyska Skolans Fritidshem. Likabehandlingsplan

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN

Borgviks förskola och fritidshem

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår lokala likabehandlingsplan Järnforsens skola

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Västerås Idrottsgymnasium

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Hindås dagbarnvårdargrupp Bollebygds kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Likabehandlingsplan Diskusgatan

Södra skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Lidåkerskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

LIKA-behandlingsplan

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Vimmerby Kommun Barn och utbildningsförvaltningsförvaltningen 1. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST Norrgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

KVALITETSREDOVISNING

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2015/2016

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Vaxö Skola

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

1 (11) Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN

2 (11) 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Töllsjöskolan tar emot elever från förskoleklass till och med år 6. De två fritidshemmens avdelningar, Granen och Rönnen, är en del av skolan och har ca 60 inskrivna barn. Skolan ligger centralt placerad i Töllsjö tillsammans med Nya Slättängsgårdens förskola. Eleverna kommer från kommunens norra del och Töllsjöskolan har under läsåret haft drygt 100 elever. Många av eleverna bor i de omgivande bygderna och åker skolskjuts till och från skolan. Skolan har naturen inpå knutarna och på mycket nära avstånd ligger en sjö, skog och strövområden. Skolan har en fantastisk skolgård som erbjuder en mycket innehållsrik och pedagogisk utemiljö med ett stort och varierat rörelseutbud. Fritids är integrerat i skolans lokaler och har tillgång till idrottshall, datorsal, hemkunskapssal och slöjdsalar. I skolan ligger också ett kommunbibliotek som är bemannat av bibliotekarie en dag per vecka. Fritids arbetar med teman och har under året flera teman, utifrån barnens idéer och intressen. 1.2 Personal På fritidshemmen arbetar fyra fritidspedagoger, tre av dem har arbetat 100 % och en 50 %. De som arbetar 100 % går under skoltid in i skolan. Ansvarsområden som fritidspersonalen har inom skolan är idrott, resor till simundervisningen och musik. Fritidspersonalen går även in och stöttar i klasserna eller har lektioner i andra ämnen samt rastomsorg. På fritidshemmen har inte all personal rätt behörighet. 1.3 Materiella resurser Skolgården är mycket väl utrustad och lämpar sig väl för alla typer av aktiviteter. Till skolan är också en skolskog knuten. Varje fritidsavdelning har en dator. För att dokumentera använder fritids en digitalkamera, som de delar med arbetslaget F-3. Budgeten för förbrukning och material till fritidshemmet är 280 kr/barn, vilket gett en budget på 16 000 kr för läsåret. 1.4 Ekonomiska resurser Skolans budget är uppbyggd utifrån den elevpengsmodell som tillämpas i kommunen. Elevpengsmodellen ska täcka skolans kostnader för pedagogisk personal, dvs. förskollärare, fritidspedagoger och lärare. Elevpengen ska också täcka kostnader för läromedel och fortbildning. Kostnaderna för lokaler, skollunch, städning mm ligger utanför skolans interna budget och tilldelas utifrån annan styrning. Elevpengsmodellen innebär att skolan tilldelas sin budget utifrån följande fördelning: Förskoleklass 20 227 kr/barn År 1-3 30 588 kr/elev År 4-5 37 848 kr/elev År 6 39 455 kr/elev Fritidshem 24 720 kr/barn Utöver detta har Töllsjöskolan ett årligt glesbygdsbidrag om 230 000 kr. Detta ger skolan en budget för skol- och fritidsverksamhet på 4 599 000 kr. Nästan 99 % av budgeten går till personalkostnader. Fritidshemmets budget är 1 483 200 kr.

3 (11) 1.5 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Under året har fritidshemspersonalen varit på följande kompetensutveckling: - Nätverksträffar tillsammans med övriga fritidspedagoger i kommunen. Fokus har legat på att lära av varandra och inspireras i sill arbete - En föreläsning - Det du retar dig på hos andra säger något om dig själv. - Fritidspedagogernas rikskonferens - En föreläsning med Birgitta Kimber Älskade, hatade tonåring. 2. Viktiga händelser under året och enhetsspecifikt utvecklingsarbete Fritidshemmen arbetar mycket med olika teman. Utifrån barnens intressen, önskemål och idéer bestäms vilka teman som man ska ha. Det är både korta och långa teman beroende på hur stort temaområde det rör sig om. Det största temat är det årliga sommarcaféet som hålls i maj. Barnen övar och arbetar i flera veckor inför detta. De pengar som tjänas in går till en fritidsresa som görs någon av de första dagarna på sommarlovet. En gång per termin har fritidshemmen kalas på kvällen för att fira alla barn som fyllt år. Föräldrar och barn bjuds in på drop-in- kaffe/glögg minst en gång per termin. Kalas och drop-in- kaffe är ofta kopplade till det tema man har för tillfället. För att de barn som ska börja efter sommaren ska känna sig trygga har fritids inskolning för dem innan semestern. Detta sker i samarbete med den förskoleavdelning de är på. Fritidshemmet har samarbete med svenska kyrkan, NTO och Medborgarskolan (musik). När barn och föräldrar så önskar så går barnen ifrån fritids till de aktiviteter som kyrkan, NTO och Medborgarskolan erbjuder.

4 (11) 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Normer och Värden Mål: Skolan ska sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet. Uppdrag till skolan: Skolan ska främja barns och elevers lika rättigheter och aktivt arbeta för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan ska också motverka annan kränkande behandling. Skolan får i uppdrag att årligen genomföra trygghetskartläggningar och följa upp genom trivseluppföljningar (del i likabehandlingsarbetet). 3.1.1 Insatser På fritidshemmen har vi för att skapa en större trygghet delat in barnen i bestämda måltidsgrupper. Vi har genomfört en trivselenkät för barn och föräldrar. För att de barn som ska börja efter sommaren ska känna sig trygga har fritidshemmen inskolning för dem innan vecka 27. Detta sker i samarbete med den förskoleavdelning de är på. Vi vuxna väljer vilka grupper barnen ska ingå i vid styrda aktiviteter på fritidshemmen. Fritidshemmen har arbetat fram en egen likabehandlingsplan. 3.1.2 Resultat Fritidsenkäten som genomfördes visade: - 100% av barnen trivs bra/mycket bra på fritidshemmet. - 100% av föräldrarna tycker att de blir bra/mycket bra bemötta på fritidshemmet. - 100% tycker att informationen är på från fritidshemmet är tillräcklig. - 96% tycker att atmosfären på fritidshemmet tillåter att de kan framföra sina åsikter. Resultatet grundar sig på det antal barn som svarade på enkäten. 3.1.3 Grund för bedömning Det var 28 barn/föräldrar av 55 som svarade på fritids trygghetsenkät. 3.1.4 Analys Barnen upplever trygghet och trivsel Resultatet är bättre än under förra året. Detta beror på att det har varit samma personal under hela läsåret. 3.1.5 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.

5 (11) 3.1.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Att försöka minska personalomsättningen för att få en stabilare och tryggare arbetsmiljö. Att tjänsterna ska vara klara i god tid inför hösten. 3.2 Kunskaper, utveckling och lärande Mål: Skolan ska sträva efter att utveckla varje barns/elevs förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Uppdrag till skolan: Skolan ska sträva efter att alla elever kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. Skolan ges i uppdrag att se till att alla barn/elever är fysiskt aktiva dagligen. Skolan ges i uppdrag att hitta former för att driva IT-utveckling på respektive enhet. 3.2.1 Insatser Under detta läsår har vi under våren lagt till ett Hälsotema. Vi använde våra stegräknare dagligen under de två veckor som vi hade Hälsotema. Vi ser till att barnen har möjligheter till fysisk aktivitet både inne och ute under fritidstiden. Under loven har vi alltid någon form av uteaktivitet ex pulkaåkning, skridskor, skogsdag, tipspromenad. 3.2.2 Resultat Fritidsenkäten som genomfördes visade: - att det finns mycket att leka med, många kompisar att leka med, bra att man får välja om man vill vara ute eller inne, kul med fri lek. 3.2.3 Grund för bedömning Fritidsenkäten 3.2.4 Analys Barnen är positiva till att vara ute och röra på sig och uttrycker ofta önskemål om att få leka och röra på sig. Det är lätt att tillgodose barnens olika behov av lek och rörelse under utevistelsen. Skolgården innehåller möjligheter för alla barn att hitta något som stimulerar till lek och rörelse. Vi har köpt in nya cyklar som är anpassade till de lite äldre barnen för att även få dem aktiva. 3.2.5 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.

6 (11) 3.2.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi ska använda stegräknaren regelbundet vid promenader. Vi ska planera in ett hälsotema varje termin. 3.3 Barns och Elevers ansvar och Inflytande / Skola och Hem Mål: Skolan ska sträva efter att varje barn/elev har inflytande över sitt lärande. Skolan ska sträva efter att varje barn/elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Skolan ska sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. Uppdrag till skolan: Skolan får i uppdrag att utveckla arbetet med varje elevs inflytande över sin IUP (individuell utvecklingsplan). Skolan ska utveckla inflytandeforum i form av exempelvis matråd, barnråd och klassråd/elevråd. Skolan ges i uppdrag att hitta organisatoriska former för att öka föräldrainflytande och delaktighet. 3.3.1 Insatser På fritidshemmen är barnen med och väljer teman och planerar vår traditionella fritidsresa. Under fritidshemstiden ges barnen möjligheter att välja olika aktiviteter. Fritidshemmets uppdrag ses som att erbjuda ett rikt och varierande utbud av aktiviteter som kan stimulera kreativitet och inlärning. Fritidshemmen arbetar för att skapa en god och daglig kontakt genom att möta upp i kapprummet, vilket gynnar en tydlig och ömsesidig information. Fritidshemmen erbjuder drop-in- kaffe vid flera tillfällen under läsåret. Föräldrarna är väldigt engagerade och delaktiga i förberedandet av sommarcaféet. Vi hade ett föräldramöte i början av höstterminen.

7 (11) 3.3.2 Resultat Fritidshemmens enkät visade: - 96% av föräldrarna tycker att de kan framföra sina åsikter - 100% av föräldrarna tycker att informationen är tillräcklig, tydlig och klar 3.3.3 Grund för bedömning Fritidshemmens enkät 3.3.4 Analys Vi ser att drop-in- kaffe ger möjlighet att komma in och samtala en stund i lugn och ro, vilket ger oss möjlighet att berätta lite mer om vad barnen gör på fritidshemmet. Det känns viktigt att på andra sätt berätta för föräldrarna om hur vi arbetar och varför. Vi bjöd därför in till föräldramöte i början av höstterminen. Antalet föräldrar som tycker att de får tydlig information har ökat. Detta tror vi beror på att vi skickat hem mycket skriftlig information som berör verksamheten. 3.3.5 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 3.3.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Att även nästa hösttermin ha ett tidigt föräldramöte. Att fortsätta skicka hem tydlig, skriftlig information. 3.4 Skolan och omvärlden Mål: Skolan ska sträva efter att varje barn/elev får en inblick i närsamhället. Skolan ska sträva efter att varje barn/elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Uppdrag till skolan: Skolan ska vidga samarbetet med det lokala närsamhället. Skolan ska hitta former för att utveckla barns och elevers förmåga att se kopplingen mellan det egna miljöbeteendet och den globala miljön. 3.4.1 Insatser Många av fritidsbarnen går ifrån fritids en stund för att vara med på andra aktiviteter som erbjuds i samhället.

8 (11) Barnen är delaktiga i vårt arbete med att sortera, ex kompost, pappersåtervinning. 3.4.2 Grund för bedömning Personalens iakttagelser och observationer. 3.4.3 Analys Barnen har blivit uppmärksamma på hur man sorterar och att det är viktigt att det inte ligger skräp på skolgården. De tar egna initiativ till att plocka skräp på skolgården. 3.4.4 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som god. 3.4.5 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Att arbeta mer aktivt med miljöarbetet genom att ha ett tema om detta under läsåret.

9 (11) 3.5 Likabehandlingsarbetet Mål: Skolan ska främja barns och elevers lika rättigheter och aktivt arbeta för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan ska också motverka annan kränkande behandling. 3.5.1 Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.6 Förankringen av likabehandlingsplanen bland elever och föräldrar I det dagliga arbetet i naturliga situationer pratar vi med barnen om att vi har en likabehandlingsplan och vad den säger. 3.7 Främjande och förebyggande åtgärder Så här arbetar vi: Elever och all personal på fritidshemmen arbetar tillsammans i viktiga frågor som rör ett gemensamt förhållningssätt/värdegrund och trivselregler/ordningsregler. I detta ingår att hålla likabehandlingsplanen levande. På skolan finns en likabehandlingsgrupp. De personer som ingår i gruppen presenteras via broschyren för föräldrarna som delas ut i skolan. Skolan arbetar med kamratstödjare. (två elever från varje klass från år 3 till år 6). Kamratstödjarna träffas varannan vecka, minnesanteckningar från mötena delges fritidshemmen. Genomför och redovisar trygghetsenkäter en gång per år. Resultatet används för att vidareutveckla trivsel och trygghet i på fritidshemmen. Vi bjuder in till drop in kaffe/glögg flera gånger per år. Samtalar om vårt förhållningssätt utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Vi är alla på skolan övertygade om att en god arbetsmiljö förebygger kränkande behandling. Det är viktigt att all personal lyssnar aktivt för att på ett tidigt stadium kunna uppmärksamma alla tendenser till diskriminering och annan kränkning. All personal reagerar direkt på kränkning och för också informationen vidare till ansvarig fritidshemspersonal.

10 (11) Förebyggande åtgärder som vi arbetar med på fritidshemmen är: - värderingsövningar/samarbetsövningar på samlingar - gemensamma teman flera gånger/termin - styrda aktiviteter All fritidshemspersonal är ansvarig. I vårt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling tillämpar vi också: - bestämda platser, som bestäms av personalen - personalen ansvarar för gruppindelningar - personalen är ute tillsammans med barnen 3.8 Resultat Fritidshemmens enkät visade: 100% av barnen trivs bra/mycket bra på fritids. 3.8.1 Främjande och förebyggande åtgärder 3.8.2 Förekomst av trakasserier och annan kränkande behandling Upprepade trakasserier/annan kränkande behandling Fritidshemmet har inte haft några insatser som kopplats till fritidshemstiden. Däremot har fritidshemspersonalen varit aktiva i arbetet med likabehandlingsplanen under skoltid. Arbetsrutiner Den/de personal på fritidshemmet som sett/hört händelsen för anteckningar och samtalar med berörda barn och föräldrar. 3.7.3 Grund för bedömning Fritidshemmens enkät Fritidshemmen har gjort en riskanalys. 3.7.4 Analys Vi finns oftast nära barnen och ser/hör vad de gör. Detta gör att vi kan ingripa på ett tidigt stadium om något inträffar.

11 (11) 3.7.5 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som god. 3.7.6 Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Vi ska lyfta fram likabehandlingsplanen och medvetandegöra föräldrarna om att fritids har en egen genom att berätta om den på föräldramötet. Vi kommer också att ha ett exemplar av likabehandlingsplanen hängande i tamburen så att föräldrarna lätt kan läsa den. 4. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Fritidshemmen vid Töllsjöskolan har en trygg och uppskattad verksamhet. Mycket ordnas för att stimulera barnens kreativitet och utveckling. Miljön är trygg och lärande med fokus på att göra barnen delaktiga. Barnen kan välja vad de vill göra och vara med och styra teman och fördjupningar. Fritidshemmen stimulerar också till att utveckla en positiv syn på hälsa bla genom daglig utevistelse, lek och rörelse samt en god och lugn matsituation. 4.1 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Kalla till föräldramöte på fritidshemmen i början av läsåret. Revidera likabehandlingsplanen. Planera in hälsotema nästa läsår. Planera in ett tema med fokus på värderings- och samarbetsövningar. Vi vuxna väljer vilka grupper barnen ska ingå i vid styrda aktiviteter på fritidshemmen. Förvaltningen bör sträva efter att tjänsterna på fritidshemmen är färdiga i god tid. När tjänstefördelningen drar ut på tiden påverkas hela verksamheten negativt. Personalen på Fritidshemmet genom Milena Lampret rektor på Töllsjöskolan