Elevhälsan i Kvalitets- och årsredovisning 2014 Utvecklingsplan 2015
Innehållsförteckning 1. Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad... 2 1.1. Målgrupp... 2 1.2. Arbetssätt... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Personal... 3 2.2. Analys av förutsättningarna... 3 Gott samarbete - gott samarbete med skolans personal - engagemang och flexibilitet i vårt sätt att arbeta - hög frisk- och trivselfaktor på arbetsplatsen... 5 3. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet... 7 4. Studiehuset... 8 5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 8 5.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen... 9 5.3. Resultatredovisning... 9 5.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen... 10 5.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 11 6. Elevhälsan... 11 6.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 12 6.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen (våra prioriterade områden).. 16 6.3. Resultatredovisning... 17 6.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen... 19 6.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 20 Elevhälsoteamet:... 20 Förtydliga och presentera elevhälsan för pedagoger, för ökad tydlighet och förväntningar.... 20 Förtydliga rutinerna över vilka dokument som skall göras och överföras från åk.5 åk.6. Fel! Bokmärket är inte definierat. Hitta utvärderings instrument för att utvärdera våra insatser ex Åtgärdsprogram på grupp, hälsofrämjande arbete... 20 Förtydliga vad hälsofrämjande skola är.... 20 Utveckla arbetet med att den särskilda undervisningsgruppen på 6-9 sk. Lilla resurs regelbundet får handledning av elevhälsoteamet... 20 Att alltid ha ett salutogent anslag i vårt arbete, alltså titta på det goda och utveckla det. 20 Elevhälsans medicinska insats:... 20 7. Rektors ansvar... 20 7.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 21 7.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen... 21 7.3. Resultatredovisning... 23 7.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen... 23 7.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 24 7.6. Prioriterade utvecklingsområden... 24 11. Sammanfattning av verksamhetsåret... 24 1
Elevhälsan Kvalitets- och årsredovisning 2014 och verksamhetsplan/utvecklingsplan för 2015 1. Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad Elevhälsan omfattar förvaltningens övergripande stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd och Gnesta särskola. Den innefattar följande områden: 1. Elevhälsoteamet 2. Gnesta Särskola, se separat kvalitetsredovisning 3. Studiehuset, kommunens särskilda undervisningsgrupp för elever åk 1-5 Elevhälsan har organiserat sig i tre team Ytterteamet, med ansvar för Dansutskolan, Kvarnbackaskolan, Welandersborgs skola och Laxne skola. Innerteamet med ansvar för Frejaskolan F-5 och Frejaskolan 6-9 och ett Förskoleteam. Förskoleteamet möter förskolechefer och de behov som förskolorna har i kommunen. I Ytterteam och Innerteam ingår specialpedagog, kurator, skolsköterska och psykolog tillsammans med respektive rektor. De olika teamen finns med i rektorernas elevhälsogrupper (EHG). Elevhälsogruppen är ett forum för samordning av stöd till elever och pedagoger i arbetet med att nå en hälsofrämjande skola och elevernas måluppfyllelse. I Förskoleteamet ingår kommunövergripande specialpedagog, (tjänsten är just nu vakant och rekrytering pågår), och språkpedagog. Elevhälsan har bra lokaler på Frejaskolan och på Dansutskolan. På Dansutskolan har vi under 2014 ordnat med rum till kurator, talpedagog, psykolog och vid behov specialpedagog i anslutning till skolsköterskans rum, vilket ökar möjligheten till samverkan i ytterteamet. Elevhälsans medicinska insats, alltså skolsköterskornas, lokaler redovisas senare i särskild bilaga. Övriga samverkansforum där Elevhälsoteamet finns med är Vits-skola och Vits-förskola (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) där sker samverkan mellan Socialförvaltningen, BUP och Landstingets habiliteringsverksamhet. Vits-skola träffas tre gånger per termin och Vitsförskola träffas två gånger per termin, i Vits-förskola ingår även BVC. Elevhälsoteamet har också representanter i ÖEHT (Övergripande Elevhälsoteam) som är ett forum där representanter för åk 6-9, fritidsgård, polis och socialtjänst deltar. Kommunen har skyldighet att utföra basutredningar på hemmaplan dvs pedagogisk, psykologisk och medicinsk kartläggning/utredning inför vidare remittering till landsting, samt social kartläggning inför mottagande i särskolan. Elevhälsan ansvarar för dessa kartläggningar/utredningar. 1.1. Målgrupp Alla kommunens elever, samt elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar. Personal berörda av fortbildnings-, handlednings- eller utvecklingsinsatser i det elevhälsofrämjande arbetet. 2
1.2. Arbetssätt I samråd med rektor/förskolechef arbetar elevhälsan för att pedagoger, barn/elever och föräldrar ges möjlighet att skapa förutsättningar för att barnet/eleven ska: få utvecklas utifrån egna förutsättningar så att självförtroendet stärks känna trygghet och ha framtidstro känna att alla möten mellan människor sker med ömsesidig respekt och hänsyn gå till skolan med glädje att lämna skolan med rak rygg Elevhälsans personal arbetar målmedvetet för att ge tidiga insatser till barn/elever i behov av särskilt stöd, både avseende direkt hjälp till berörda barn/elever eller indirekt via personal i verksamheterna. 2. Förutsättningar 2.1. Personal Kurator 2 kuratorer á 100 % tjänst Skolhälsovård 4 skolsköterskor, fördelade på 100 %, 100 %, 100 %, 25 % Skolläkare 8 timmar per vecka Språkpedagog 1 tjänst 100 % Talpedagog 1 tjänst 100 % Psykolog 1 tjänst 100 % Specialpedagog 2 tjänster 100% respektive 50% ( rekrytering pågår) Gnesta Särskola: 1 specialpedagog 100 % 4 lärare á 100 % 4 pedagogresurser á 100 % Studiehuset: 2 lärare fördelat på 100 %, 50 % 2 pedagogresurser á 100 % Verksamhetschef och Rektor för Gnesta särskola 1 tjänst 100 % Skolassistent 1 tjänst á 20 % Mått i internkontrollplanen: Antal rekryteringar som inte tillsätts med behörig personal Ingen rekrytering har gjorts. 2.2. Analys av förutsättningarna Verksamhet Elevhälsoteamet kompletterar den organisation för stöd som finns på varje skola. Vi har fått god draghjälp av den nya skollagen som tydligt definierar det utvidgade uppdraget för Elevhälsan. 3
Under hösten 2014 har Socialstyrelsen och Skolverket utarbetat Vägledning för Elevhälsan vilket också ger en tydlighet i förväntningarna på Elevhälsan. Under året har vi haft en specialpedagog sjukskriven på heltid vilket gjort att arbetet inte löpt på som tidigare och stor arbetsbelastning för ytterteamet och övriga specialpedagoger. Specialpedagogen inom särskolan har fått stötta övrig verksamhet också. Rekrytering av ny specialpedagog 50 % pågår inför 2015. Vi har reviderat den kommunövergripande arbetsgången kring elever i behov av särskilt stöd utifrån Skolverkets allmänna råd Arbete med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Arbetet tillsammans med rektor och övrig personal på skolorna planeras vid Elevhälsogrupperna (EHG) på de olika skolorna. Från Elevhälsoteamet deltar alltid skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog och vid behov kan övriga från Elevhälsoteamet delta när rektor har Elevhälsogrupp (EHG), på så sätt har vi tillsammans med rektorerna fått arbetande team på de olika skolorna. Elevhälsans psykosociala insats (kurator) Kuratorerna är skolans sakkunniga i socialt arbete och sociallagstiftning och bidrar med ett socialt perspektiv i skolans arbete på alla nivåer. Kurator har ett särskilt ansvar att bevaka och stärka barnperspektivet i alla sammanhang. Kuratorerna är fördelade utefter rektorsområden enligt följande; en tjänst möter i första hand behovet från Frejaskolan F-9 och den andra tjänsten i första hand Dansutskolan, Kvarnbackaskolan, Welandersborgs skola och Laxne skola. Kuratorerna kan samverka vid behov. Kuratorerna har under året arbetat med enskilda elevsamtal och med grupper av elever och i klasser. Klassarbete har även genomförts där flera yrkeskategorier från Elevhälsoteamet varit involverade i samarbete med klasslärarna. Kurator på Frejaskolan har varje vecka öppen mottagning för att öka tillgängligheten och ge eleverna tillgång till kurator för tidsbokning och kortare samtal. Den öppna mottagningen på Freja 6-9 har fortgått sedan 2013. Effekten av öppen mottagning är att eleverna själva kan ta kontakt med kurator vilket ökat tillgängligheten. Kurator finns med i förtroendegruppens arbete på högstadiet. Kurator samverkar med både föräldrar, lärare och, där så funnits, andra aktörer såsom t ex socialtjänst kring elevers sociala situation i syfte att främja elevens lärandesituation. Kurator utför vid behov sociala kartläggningar till den samlade bedömningen inför mottagande i särskolan. Elevhälsans medicinska insats Skolhälsovårdens huvuduppgift är att arbeta hälsofrämjande. Skolhälsovården har ett särskilt ansvar för elevernas arbetsmiljö. Arbetet med att göra skolmiljön bra för våra allergiker är ett utvecklingsområde, så kallad allergirond. Skolhälsovården finns med när rektorerna har skyddsrond för att bevaka elevernas miljö. I år har skolhälsovården blivit inbjuden att delta på skyddsronder på samtliga skolor. Arbetet med allergirond ska utvecklas. Skolhälsovården har ett reglerat basdokument som styr verksamheten. Det främsta arbetsverktyget är hälsosamtalet som alla elever erbjuds under läsåret. Hälsosamtalet i F-klass, åk 2, 4 och 8 fördjupas genom att det föregås av en Hälsoenkät. Hälsosamtalen ger skolhälsovården ett mått på hur eleverna mår och hur de upplever sin inlärningsmiljö. Utvärdering av våra hälsosamtal för att kunna göra dem ännu bättre, är ett utvecklingsområde. Skolhälsovården ska finnas tillgänglig för alla elever samt uppmärksamma elever som har extra 4
behov. Skolhälsovården ingår som medicinsk kompetens i Elevhälsan för att främja hälsa i ett livslångt perspektiv. För att bibehålla en god skolhälsovård behövs: Hög kompetens - förutsättningar att utföra skolhälsovårdsarbete på ett professionellt sätt - fortlöpande kompetensutveckling - handledning Hög tillgänglighet - vi ska vara kända för elever, föräldrar och personal - lätta att nå - ge snabb återkoppling Gott samarbete - gott samarbete med skolans personal - engagemang och flexibilitet i vårt sätt att arbeta - hög frisk- och trivselfaktor på arbetsplatsen Resultat av Skolhälsovårdens kvalitetsutvecklingsarbete läsår 13/14. Arbetet med Underlag för strukturerat Kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa (Skolläkar- och Skolsköterskeföreningarnas riktlinjer för kvalitetsarbete) visar att vi skall inrikta vårt arbete på elevernas arbetsmiljö. Det finns nu en skolsköterska med medicinskt ledningsansvarig (MLA). Kvalitetsarbetet har visat att vi har 100 % utförda hälsosamtal för nyckelåldrarna och en vaccinationstäckning på 95% gällande barnvaccinationsprogrammet. En uppgradering samt vidareutveckling av den digitala elevhälsovårdsjournalen startade under 2013 och skall utmynna i en tjänst för digital överföring av journaler, det är ännu ej klart men arbete pågår. Den digitala tjänsten som länkar våra vaccinationsuppgifter till smittskyddsinstitutet (lag sedan juni 2013) administreras nu digitalt. Arbetet med elevernas arbetsmiljö har under året fungerat bra, skolsköterskorna har blivit inbjudna till tex arbetsmiljöronder eller på annat sätt fått kännedom om skolornas arbetsmiljöarbete vad gäller elevernas arbetsmiljö. Vi har ett mycket bra resultat vad gäller utförda hälsosamtal, alla elever har fått sina hälsosamtal. I samtalen får skolhälsovården också god kännedom om den miljö i vilken eleverna befinner sig. Analys av vårt kvalitetsarbete inom skolhälsovården: Det goda resultatet gällande hälsosamtal beror på att vi prioriterar dessa mycket högt. Vi har utfört vaccinationer på ett bra sätt och har 100 % täckning vad gäller barnvaccinationer. Den nya vaccinationen Gardasil har dock bara 80% täckning vilket drar ner vaccinationstäckningen totalt. Trolig orsak är en effekt av svininfluensans vaccinationer som gav biverkningar, vilket gör föräldrar försiktiga. Detta ska elevhälsans medicinska insats utveckla 2015 - Arbetsmiljöarbetet, allergirond - Utvärdering av hälsosamtalen åk 8 5
Elevhälsans språkpedagogiska insats Språkpedagogen gör besök på förskolor, ger handledning, gör observationer samt upprättar veckoplaneringar för barn med särskilda behov. Arbete sker även direkt med barnen. Målet är att tidigt identifiera barn i behov av stöd, öka kompetensen kring barns utveckling och att anpassa verksamheten till dessa barn. Nära samarbete finns med BVC-sköterskor, logopeder och Habiliteringen vid IBT-behandlingar ( Intensiv beteendeterapi). Samarbete sker även med kommunens förskoleklasser och på sikt även åk 1. Språk- och talpedagog samverkar kring sammanställningen av den motoriska screeningen och screeningen av den språkliga medvetenheten som görs i förskoleklass. Resultaten delges lärarna i f-klass och åk 1så att de ska kunna samordna och utveckla arbetet då motoriken och den språkliga medvetenheten påverkar varandra. Planering pågår kring införande av matematisk screening så alla tre områdena språk, matematik och motorik uppmärksammas i tidig ålder. Språkpedagog ansvarar och organiserar också nätverksträffar för förskollärare i förskoleklass. Elevhälsans talpedagogiska insats Talpedagogens huvuduppgift är att kartlägga och bedöma elevers tal- och språkförmåga samt att utforma och genomföra pedagogiska träningsprogram i tal-, språk och kommunikation. Annan bedömning av barns språkliga förmågor såsom Celf 4, ITPA eller andra språkliga bedömningar görs vid behov. Rådgivning/konsultation och förslag till åtgärder ges till pedagoger och föräldrar utifrån bedömningens resultat. Talpedagogen följer upp elever som, när de börjar skolan, haft logopedkontakt under åren i förskolan. Verksamheten riktar sig mot år F-9 på samtliga skolor i kommunen samt Gnesta Waldorfskola. Behoven av insatser från talpedagog framkommer vid överlämningarna från logopederna på Landstinget och från förskolan via Elevhälsans språkpedagog då barnet börjar förskoleklass och via föräldrar. Talpedagog samt språkpedagog tillsammans med biblioteket i Gnesta och BVC har under 2014, med stöd av pengar från Kulturrådet, arbetat fram språkväskor. Språkväskorna innehåller böcker, spel och rörelselekar. ger väskorna är tänkta att ge föräldrar idéer till språkliga- och motoriska aktiviteter som utvecklar ordförråd/begrepp och förmåga till samspel samt understödjer den första läs- och skrivinlärningen. Språkväskorna finns nu för utlåning på biblioteket i Gnesta. Elevhälsans psykologiska insats (skolpsykolog) Psykologen är en kommunövergripande resurs för skolledning, pedagoger, elever och föräldrar i skolrelaterade frågor, samt bidrar tillsammans med Elevhälsoteamet till utveckling av skolans verksamhet utifrån ett hälsoperspektiv. Psykologen är behjälplig i att möta skolrelaterade problem på individ-, grupp- och organisationsnivå genom bl a psykologiska bedömningar eller konkreta insatser på grupp- och individnivå, samtalsstöd till elever, eller föräldrar, konsultation till personal, krisstöd enskilt eller i grupp, eller samrådsmöten med barnets nätverk av vuxna vid behov. Psykologen verkar också hälsofrämjande och förebyggande i samarbete med andra yrkeskategorier inom Elevhälsan, samt med skolledning och pedagoger på de olika skolorna. 6
Psykologen utreder och bedömer barns kognitiva utvecklingsnivå samt sociala situation för att förtydliga elevens behov i skolan när inte redan vidtagna åtgärder gett resultat. Framkommer andra behov än pedagogiska insatser remitteras barnet vidare till behandlande instanser inom landstinget i samarbete med skolhälsovården. Från och med hösten 2014 har psykologen öppen mottagning en gång per vecka då elever och/eller lärare har möjlighet att konsultera i enklare frågor eller boka tid med psykologen. Vi har ännu inte fått någon respons från lärare och elever men kommer ha med det på vår utvärdering till våren. Elevhälsans specialpedagogiska insats Inom Elevhälsan har under vårterminen 2014 funnits 1 kommunövergripande Specialpedagog 50 % på grund av långtidssjukskrivning. Från hösten har vi 100 % kommunövergripande specialpedagog och nu pågår rekrytering av 50% specialpedagog, med inriktning förskola och lägre åldrar, för att vi åter inför 2015 ska ha 2 tjänster en på 100% och en på 50 %. Ytterligare en specialpedagog 100 % finns inom särskolan och de särskilda undervisningsgrupperna åk F-5. Specialpedagogerna samverkar och möter övriga professioner inom Elevhälsan i det pedagogiska arbetet runt barn i behov av särskilt stöd. I nära samarbete med rektor för Elevhälsa samt skolledningen på kommunens skolor och förskolor ger specialpedagogerna stöd till elever och personal där det behövs alternativa lösningar i lärandesituationer och lärmiljön utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Arbetet syftar till att tidigt upptäcka och ge stöd till pedagogerna kring förhållningssätt och miljöns betydelse för grupp och individ. Specialpedagogerna ansvarar för och leder Spunet, som sker tre tillfällen per termin. Spunet är ett nätverk för speciallärare som arbetar i kommunens olika skolor. Specialpedagogerna har i uppdrag att även bevaka aktuell forskning inom det specialpedagogiska fältet samt se till att sprida detta i kommunens skolor. Detta har bland annat lett till ett arbete att sprida kunskap kring lågaffektivt bemötande samt kring den samarbetsbaserade problemlösningsmodellen (CPS) utifrån Ross Greenes filosofi. Ett samarbete med Karl Witting har inletts för att föra arbetet kring CPS vidare och under våren organiserade Elevhälsan en studiedag med Karls Witting för samtliga medarbetare inom grundskolan. 1. Gnesta särskola, se separat kvalitetsredovisning 3. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Underlag som kvalitetsredovisningen baserar sig på: - elev- och föräldraenkäter genomförda i maj 2014 - enkät till pedagoger och skolpersonal juni 2014 - enkät till rektorer och förskolechefer juni 2014 7
- underlag för strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa (bifogas kvalitetsredovisningen) 4. Studiehuset Beskrivning av verksamheten Studiehuset är en kommunövergripande Särskild undervisningsgrupp. I samråd med Verksamhetschefen för Elevhälsan beslutar varje enskild rektor om eleven ska få stöd på Studiehuset. De elever som får möjlighet att ha sin undervisning på Studiehuset är där olika mycket, kopplingen till den egna klassen är alltid mycket central i arbetet på Studiehuset. Eleven kan ha vissa lektioner i sin vanliga klass med stöd av medarbetare från Studiehuset och/eller eleven kan ha timmar i sin klass då eleven vistas där själv. Eleverna följer i stort det arbete som man gör i den egna klassen men det finns också utrymme för gemensamma/individuella temaarbeten inom Studiehuset. I Läroplanens andra del Övergripande mål och riktlinjer kap 2:2 Kunskaper står: Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv (Kf) BoU:s verksamheter ska ha en väl utvecklad samverkan med förenings-, kultur- och närings- /yrkesliv (mål 3) Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling (Kf) BoU:s verksamheter ska aktivt synliggöra sitt goda arbete (mål 4) Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med miljö- och klimatfrågor (mål 5) Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt för att alla elever ska nå målen (mål 6) 5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Samarbetet med klasslärare Medvetandegöra eleverna om kunskapskraven 8
Synliggöra elevernas lärande 5.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Pedagogiken i Studiehuset bygger på: Nära samarbete med elevernas rektorer Elevernas delaktighet och motivation Tydliga arbetsplatser Ett individualiserande av arbetsmiljön Tydlig planering och tydlig struktur för eleverna Social träning i mindre sammanhang Fokus på varje individs behov och träning i detta. ( målbilder, seriesamtal, sociala berättelser) Träning att koncentrera sig i ett mindre sammanhang Studiehuset har ett arbetssätt som genomsyras av att varje elev gör rätt om de kaninspirerat av Ross Greene, Bo Hejlskov Elvèn, även Vygotskys maximala utvecklingssonen, utveckling i samspel. 3. Normer och värden På Studiehuset diskuterar vi gemensamma värderingar för att få en gemensam värdegrund. Lyhördhet för elevernas mående och möjlighet till flexibilitet bidrar till att man tränas att respektera varandras olikheter. 4. Kunskaper På Studiehuset tas samhällets normer och lagar upp dagligen i de situationer som uppstår. Undervisningen är kopplad till elevernas vardag och är upplevelse baserad. Upplevelsebaserad undervisning betyder att man omsätter teorin till praktiska situationer eller att man tex åker iväg på utflykt och studiebesök för att både där och då träna socialt samspel eller matematiska situationer. Man tar också med sig kunskaper och intryck som sedan bearbetas till kunskaper hos eleverna. När det gäller att medvetandegöra eleverna om kunskapskraven har vi använt oss av ett material som heter Kunskapsblommorna, Matematik, Svenska och Engelska. 5. Elevernas ansvar och inflytande Eleverna deltar alltid i olika grad, beroende på hur de kan, i möten med föräldrar och när åtgärdsprogram ska skrivas. Eleverna har möjlighet att påverka genom att föreslå utflykter och arbetsområden. Man utnyttjar Gnesta samhälle och näringsliv. De kan också påverka sitt dagsschema/ dagsrutin uti från ork och mående. 6. Skola och hem Studiehuset har ett nära samarbete med vårdnadshavare både via kontaktbok, mail och uppföljningsmöten. Studiehuset arbetar för att få med båda vårdnadshavarna i arbetet kring eleven för att skapa delaktighet i skolarbetet. 5.3. Resultatredovisning Vi har arbetat för att utveckla vårt utvecklingsmål gällande samarbete med klasslärare under året. Vi tycker detta har blivit bättre. Vi har en tätare kontakt med både rektor, klasslärare och 9
ämneslärare. Det har utvecklats en tydlighet i att klasslärare är ansvarig för sin elev i ett sammarbete med Studiehuset. Eleverna följer i stort sätt klassens arbete och Studiehuset får i större utsträckning material från klassläraren. Resultat utifrån den elev enkätundersökning som är gjord på Studiehuset: Normer och värden Våra elever trivs i lokalerna på Studiehuset men vi behöver jobba vidare med ljudnivån. De trivs bra med övriga elever och personal. Eleverna upplever att det finns trygghet i Studiehuset. Matsalen upplevs som en jobbig plats att vara på där ljudnivån är den största faktorn. Idrotten är ett positivt ämne för eleverna men samlingarna är lite svåra, då våra elever är impulsstyrda och har svårt att sitta still. Elev som ej kunnat vara med i utvecklingssamtal har varit med i samtal om undervisningsmål. Vi har under året haft en elev som helt gått tillbaka till klass, vilket vi tycker är väldigt roligt eftersom det är det vi strävar mot i allt arbete som görs med eleverna på Studiehuset. Samarbetet med klasslärarna är en förutsättning för att detta ska fungera. Eleverna på Studiehuset har gjort en teater som visats upp för sin klass och lärare. Det är väldigt stort för alla inblandade då våra elever har så stora svårigheter att kunna fokusera och att arbeta tillsammans. Teatern var mycket uppskattad. Kunskaper Eleverna beräknas nå målen för åk. 3 och 6. Vi har sett ökad motivation hos eleverna då de har fått vara mer delaktiga och de har sett ett positivt resultat av sitt skolarbete. Delaktighet och inflytande: Eleverna är mer delaktiga, de är mer intresserade av sitt skolarbete och de har också varit med och tagit fram tema som de arbetat med, under våren var temat fiske. Fiske intresserade de flesta och de gjorde sina uppgifter med stort intresse. En elev har helt återgått till klass och en elev är påväg tillbaka till sin klass. Eleverna har utvecklat sitt språk och kan numera uttrycka sina känslor och sitt mående. Skola och hem Båda vårdnadshavare har varit med vid mötestillfällen i större utsträckning. Mått: Aktiviteter som genomförts för att marknadsföra verksamheterna Vi har under året gjort en Presentation om Studiehuset för att öka informationen och kunskapen om oss. Presentationen har delgivits lärare på F-5 skolorna i Gnesta. 5.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt X 10
Kommentarer: Vår analys är att eleverna har behov av ett mindre sammanhang. Eleverna är ljudkänsliga och upplever matsalen och andra stora sammanhang som svåra att förhålla sig till. Klassrummen är en otryggplats för en del av eleverna för att det är ett större sammanhang som är svårt att hantera för dem. Våra elever har inga svårigheter att förflytta sig mellan olika verksamheter. Vår analys av att eleverna har mindre motstånd att sätta igång skolarbetet är att eleverna har fått vara med och bestämma och påverka sin undervisning i viss mån. De har tagit större ansvar för sitt arbete. 5.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi ser ett behov av tydliga rutiner för när och hur vi har samarbetsmöten med klassläraren. Vi behöver utveckla samarbetet med ämneslärare och klasslärare för att eleven ska känna delaktighet och samhörighet med klassen. Utveckla och väcka kreativiteten i olika skapandeformer eftersom vi sett att arbetet med tema och teater givit så bra resultat Fortsätta ha korta samlingar för att träna det sociala i grupp samt turas om att vara Studiehusvärd som innebär att ta ansvar i samlingen. 6. Elevhälsan Text från skollag och läroplan om elevhälsa Elevhälsa skollagen 2 kap 25-28 Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 26 En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25. Hälsobesök 27 Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och 11
hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Enkla sjukvårdsinsatser 28 Elever som avses i 27 får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Vägledning för elevhälsan sid 9-11(Skolverket och Socialstyrelsen) Elevhälsans insatser ska: Stödja elevens utveckling mot målen Användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete Undanröja hinder för enskilda elevers lärande Elevhälsan har en viktig uppgift i arbetet med särskilt stöd, bland annat genom att insatsernas olika kompetenser bidrar till en hög kvalitet på de underlag som sedan leder till beslut om stödåtgärder för en elev. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt för att alla elever ska nå målen (mål 6) 6.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Elevhälsoteamet har sina utvecklingsområden organiserade i målområden med delmål som gäller för innevarande år, dessa målområden utvecklades för flera år sedan och en del av dessa områden har vi nått och då finns de inte längre med som utvecklingsområden. Målområde 1 Sprida kunskap kring läs och skrivsvårigheter och matematik för ökad kvalité i det pedagogiska arbetet och ge bättre möjligheter att göra utredningar inom detta område. Delmål 2014: Utveckla arbetet med fördjupade läs och skrivutredningar och att det blir en fråga för EHG. Fortbildning till personal så att Trappans avstämningar blir av och även utvecklas. Pröva med tal nytt avstämningsområde i matematik. Utvärdering: Arbetet med läs och skrivutredningar är ett pågående arbete. Det har skett bla i Spunet och i gruppen Läs och Skriv. Pröva med tal har förskoleklasspedagoger bestämt att använda under året och förslaget är lagt till rektorerna. 12
Matematiklyftet är förankrat på Kvarnbackaskolan och Frejaskolan F-5. Läsförståelsestrategier har förankrats vid föreläsning under året, alla F-5 skolor deltog och delar av Spu-personal 6-9. Spunet har även fortsatt diskussioner runt läsförståelsestrategier. Nytt bedömningsmaterial har tagits fram inom Elevhälsan, materialet heter Celf 4. Det syftar till att tidigt upptäcka eventuella språkliga svårigheter som riskerar att utveckla läs och skrivsvårigheter. I två av kommunens skolor har Elevhälsan följt upp ord och läsförståelse med hjälp av ett standardiserat test som heter DLS. Inom förskolan har arbetet med medvetenheten kring motorik och rörelse utvecklats under året i syfte att främja ett hälsosamt liv. Målområde 2 Öka kvaliteten kring barn som riskerar att utveckla ett normbrytande beteende för att bättre uppfylla målet kring tidiga insatser Delmål 2014: Vidare fortbildning med SPSM som anordnare erbjuds alla lärare inom området neuropsykiatriskafunktionshinder och området språkstörning. Utvärdering: Det har varit en föreläsning för samtliga pedagoger i kommun, Karl Witting pratade om CPS (Samarbetsbaserad problemlösning) som utgår från Ross Green filosofi Alla barn gör rätt och dom kan. Detta har även förankrats på Spunet och är ett pågående arbete på skolorna. Det har varit workshops på några av skolorna i Gnesta kring lågaffektivt bemötande och CPS med uppföljande rådgivning från Elevhälsan. Elevhälsan har pågående grupphandledning och rådgivning till pedagoger från förskolan till årkurs 9. 53 pedagoger i kommunen (förskola och skola) har deltagit i SPSM:s kurs Att möta och bemöta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Elevhälsan har varit samtalsledare på träffar samt utarbetat en egen modul Normbrytande beteende. Under v.44 ansvarade samtalsledarna för uppföljning av SPSM-kursen. Målområde 3 Utveckla SPUNET, nätverk för specialpedagoger i Gnesta kommun Del mål 2014: Fortsatt arbete med att konkretisera Trappan för ökad måluppfyllelse. Trappan ska bli ett verktyg i vardagen. Större samarbete med rektorerna för att utveckla SPUNET. Utvärdering: Svagbegåvningsområdet är ett utvecklingsområde som vi framöver måste fördjupa oss i eftersom många pedagoger saknar kompetens om hur vi på bästa sätt ska möta dessa elever så att de når målen för utbildningen. 13
Lässtrategier flera skolor arbetar med En läsande klass Dessa två områden har varit huvuddiskussioner på SPUNET. Dessutom har SPUNET handlat om: Erfarenhetsutbyte för speciallärarna ute på skolorna Motorik på förskolan och motorikens betydelse Målområde 4 Sprida kunskap om alternativa verktyg Gnestakommuns skoldatatek med Hjälp av IT- media pedagog. Delmål 2014: Fortsatt samarbete med skolbiblioteken/kommunbibliotek och kommunens IT-media pedagog. Utveckla användandet av språkväskor. Biblioteksutvecklare ska bjudas in till chefsgruppen. Fortsätta bjuda in föräldrar till information kring alternativa verktyg. Samarbeta med IT-media pedagogen för att öka kompetensen inom Elevhälsan. Utvärdering: Elevhälsan har tillsammans med BVC och kommunbiblioteket har utvecklat projekt Språkväskan i Gnesta för åldrarna 1½ till 8 år. Det är ett läsfrämjande arbete (för förklaring se under specialpedagogernas arbete). Biblioteksutvecklare har bjudits in till rektorsgruppen med syfte att ge rektorerna stöd i att utveckla skolbiblioteken. Föräldrar har bjudits in till informationsträff kring Inläsningstjänst och alternativa verktyg. Effekterna av det är att föräldrar blivit mer insatta i de hjälpmedel som finns att tillgå för elever med läs och skrivsvårigheter. Många använder idag inlästa läromedel och alternativa verktyg. Målområde 5 Fördjupa det förebyggande arbetet utifrån enkätundersökningen Liv, hälsa, ung Ny Liv Hälsa Ung enkät. I informationen från folkhälsorådet står: Nytt för 2014 Liv & Hälsa ung kommer denna gång att kompletteras med två nya delar. Det ena är att undersökningen nu också inkluderar elever i årskurs 5. Det andra är att göra en fullständig pilotundersökning av alla elever i grundsärskolan 7-9. Delmål 2014: Med hjälp av den nya enkäten hoppas vi inom Elevhälsan få ett bra underlag för Fortsatt arbete med en hälsofrämjande skola för våra elever. Utvärdering: Enkäten är nu genomförd och Elevhälsan har två medarbetare som bevakar folkhälsorådets kurser och informationsträffar utifrån resultatet. Dessa båda (kurator och skolsköterska) har som uppdrag att informera och initiera förbättringar utifrån resultaten i enkäten. Målområde 6 Vidareutveckla arbetet kring åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP) KLART 14
Målområde 7 Vidareutveckla rutiner för övergångar mellan 0-16 år enligt arbetsgång för ökad måluppfyllelse- Trappan. Delmål 2014: Elevhälsan behöver finnas med och förtydliga i samarbete med rektorerna vilka dokument skall följas upp vid överlämningar mellan åk 5 och åk 6? Utvärdering: Rektorerna har kommit överens om att informationen ska ligga i infomentor. Elevhälsan har reviderat blanketterna för åtgärdsprogram utifrån Skolverkets nya allmänna råd. Blanketten för pedagogisk utredning har också reviderats. Dessa båda dokument ingår som en viktig del i överlämningen mellan åk 5 och 6. Målområde 8 Implementera Hälsofrämjande skolutveckling i samtliga verksamheter. Delmål 2014: Större fokus på värdegrundsarbete med hjälp av materialet Hela skolan. Utvärdering: Elevhälsan har teamträffar med rektorer och skolläkare där har materialet Hela skolan diskuterats. Materialet har hjälpt oss att hitta bra struktur på våra möten och gjort att vi börjat fokusera på det hälsofrämjande arbetet. Elevhälsan har fortlöpande diskuterat Petri Partanens bok, Att utveckla Elevhälsan. Resultatet av det arbetet har blivit en samsyn inom elevhälsan. Det har också resulterat i ett arbete i chefsgruppen där vi tillsammans läst och diskuterat våra normer och värden. Målområde 9 Ansvar för att utveckla skolbiblioteken Tas över av rektorer Målområde 10 Utveckla arbetet runt elevernas fysiska och psykiska arbetsmiljö. Delmål 2014: Arbetet med att utveckla elevernas psykiska arbetsmiljö behöver synliggöras ytterligare2014 genomförs enkäten Liv Hälsa Ung och den tillsammans med de hälsosamtal som skolsköterskorna har hoppas vi ska resultera i åtgärder som ska utveckla elevernas psykiska arbetsmiljö. Skolhälsovården deltar aktivt i arbetsmiljöronderna på respektive skolor samt att implementera rutin för allergirond. Utvärdering: Elevhälsan har deltagit i olika arbetslag och diskuterat hälsofrämjande insatser. Det är för tidigt att se effekter av det arbetet men det kommer att fortsätta under 2015 Elevhälsans handleder på olika sätt skolanspersonal kring vikten av en god lärandemiljö. Vi vill lyfta frågan om god pedagogik och ett bra bemötande för att ge fler elever möjlighet att nå målen Elevhälsans medicinska insats har under året deltagit i arbetsmiljöronder på de olika skolorna. Utifrån hälsosamtalen har elevhälsans medicinska insats god kännedom om 15
elevernas mående och hur de upplever sin arbetsmiljö och det är i det perspektivet den medicinska insatsen deltar i arbetsmiljöronderna. Vi har inte implementerat allergirond. Det målet kvarstår. Vi har precis blivit delaktiga i arbetsmiljöronderna men ser fram mot att inför nästa år även ha allergirond. Skolsköterskorna har varit på utbildning nu under hösten förnatt kunna arbeta med allergirond. Målområde 11 Utveckla rutiner för ökad skolnärvaro. Delmål 2014: Skapa gemensamma rutiner för alla skolor i Gnesta vad gäller frånvaro. Utarbeta en tydlig arbetsgång för att få elever med liten skolnärvaro att öka sin skolnärvaro. Utvärdering: Elevhälsan har klargjort rutiner för ökad skolnärvaro. KLART Inom Elevhälsan har vi tagit fram en plan som ska hjälpa oss för att tydliggöra vårt uppdrag. Vi har också satt upp områden vi har fokuserat på under läsåret 2013/14. Dessa områdena 2013/14 är: Fokusera på det hälsofrämjande och förebyggande Ökad skolnärvaro Bemötande Dialog med rektor Samarbeta inom teamet för ökad kontinuitet och effektivitet i arbetet med elevhälsans uppdrag. Se nedan hur vi arbetat och vilket resultatet blivit reslutatet 6.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen (våra prioriterade områden) Elevhälsan har tagit fram en arbetsplan med prioriterade områden och där det finns ledstänger (från förarbetet till nya skollagen ang elevhälsa), vilka ska tydliggöra Elevhälsans olika uppdrag såsom att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Där ingår att Elevhälsan bidrar med handledning, rådgivning och konsultation samt direkt arbete med elever enskilt och i grupp och pedagoger. Elevhälsan arbetar för att tidigt upptäcka och kontinuerligt följa upp kunskapsmålen och elevens utveckling. Vi använder oss också av resultaten från Liv, Hälsa, Ung och andra kommunövergripande enkäter för att utveckla verksamheten efter elevernas behov. Elevhälsans medicinska insats ( skolsköterskorna) träffar alla elever i hälsosamtal, på öppna mottagningar och spontana kontakter. Samarbetar i elevhälsoteamet och med skolans personal, föräldrar, Soc., Hab., BUP samt andra instanser på Landstinget. Vi arbetar med Journalhantering 16
och dokumentation för en säker elevvård och för att belysa elevens behov. Tillsammans med övriga teamet bidrar vi med vår erfarenhet och kompetens. Vi har hittat former för tydligare samarbete med rektorerna både i arbetet med Elevhälsogrupperna ( EHG ) och när vi har Teamträffar ( möte mellan elevhälsoteamet, skoläkaren och rektorerna). I det övergripande hälsoarbetet redovisar skolhälsovården sina hälsoenkäter till rektorerna för att belysa elevernas upplevelse av mående, trygghet och trivsel på skolan och vi deltar även i arbetsmiljöronderna. De kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna F-5 har regelbundna träffar med elevhälsan för handledning och för att utveckla verksamheten. 6.3. Resultatredovisning 1 Se under respektive målområde ovan. 2 De områden vi fokuserat på 2013/14 : Fokusera på det hälsofrämjande och förebyggande. Arbetet pågår ständigt vi har tillsammans med rektorerna arbetat med materialet Hela skolan och elevhälsoteamet har tillsammans läst Petri Partanens bok Att utveckla elevhälsa. Resultatet av det arbetet har blivit en samsyn inom elevhälsan och ett förtydligande av hur uppdraget kan genomföras. Boken ger också bra grund för att få ett samarbete med rektorer i elevhälsofrågor. Den ger också struktur på elevhälsoarbetet. Partanens bok kommer vi att använda i rektorsgruppen som stöd för att utveckal det hälsofrämjande arbetet. Ökad skolnärvaro. Riktlinjerna är färdiga och godkända av rektorerna. Vi har lyckats att få flera elever med lång skolfrånvaro tillbaka till skolan. Vi har ökat vår kompetens kring hur vi ska stötta elever med lång skolfrånvaro. Vi har också använt oss av undervisning via skype, med bra reslutat. Bemötande. Vi har genomfört studiedag och varit samtalsledare på vår kommunövergripande utbildningssatsning från SPSM. Dialog med rektor. Samarbetet med rektorerna har utvecklats. Elevhälsogrupperna på respektive skola har idag ett bra samarbete med rektorerna. Samarbetet inom teamet för ökad kontinuitet och effektivitet i arbetet med elevhälsans uppdrag. Nu finns ytter- och innerteam som fungerar ute i verksamheterna i samarbete med rektorerna på respektive skola. Teamen består av skolsköterska, specialpedagog, talpedagog, kurator och psykolog. Teamen samarbetar i elevhälsofrågor för att belysa och stötta elever utifrån olika kompetenser. 3 Skolhälsovården presenterar sitt kvalitetsarbete i separat utskick Underlag för strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård den bifogas denna kvalitetsredovisning. 17
Resultat från elevenkät åk 3-9 i % Svar från 636 elever 493 elever har besökt skolsköterskan under året 105 elever har besökt kurator under året Skolhälsovård % pojke flicka Jag har besökt skolsköterskan under läsåret 73 82 Mått: Skolsköterskan ger mig hjälp när jag behöver det 90 89 Jag har besökt kuratorn under läsåret 14 19 Mått: Kuratorn ger mig hjälp när jag behöver det 83 83 Resultat från föräldraenkät åk F-9 i % Svar från 516 291vårdnadshavare har haft kontakt med skolhälsovården under året. 56 vårdnadshavare har haft kontakt med kurator under året. Skolhälsovård % förälder till pojke flicka Jag har haft kontakt med skolhälsovården angående mitt barn under detta läsår 53 59 Mått: Jag är nöjd med det stöd jag och mitt barn fått av skolhälsovården under detta läsår 89 98 Jag har haft kontakt med kurator angående mitt barn under detta läsår 14 8 Mått: Jag är nöjd med det stöd jag och mitt barn fått av kurator under detta läsår (56 svar) 67 74 Resultat från enkät till pedagoger och skolpersonal ( 68 svarat endast grundskola) I hög utsträckning I viss utsträckning Inte alls Ingen erfarenhet Har elevhälsans uppdrag varit tydligt för dig? 6 57 6 x Har det varit lätt att få kontakt med elevhälsan? 19 46 x 2 Har du uppfattat elevhälsans stöd som (främst?) hälsofrämjande och förebyggande? 6 40 9 4 Har du uppfattat elevhälsans stöd som problemorienterat och åtgärdande? 6 56 3 4 Har elevhälsans insatser bidragit till ökad skolnärvaro? x 26 17 27 Resultat från enkät till rektorer och förskolechefer I hög utsträckning Har elevhälsans roll varit tydlig för dig i din roll som rektor/förskolechef? Har det varit lätt att få kontakt med elevhälsan? Har du uppfattat elevhälsans stöd som (främst?) hälsofrämjande och förebyggande? 18 I viss utsträckning Inte alls Ingen erfarenhet 4 1 x x 5 (1) x x 2 3 x x
Har du uppfattat elevhälsans stöd som problemorienterat och åtgärdande? Har elevhälsans insatser bidragit till ökad skolnärvaro? 5 personer har besvarat enkäten. 100 % av dem har varit i kontakt med elevhälsan 3 1 x x 1 2 x 2 6.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt X Kommentarer: Det goda resultatet av elev- och föräldraenkäten 2014 visar att arbete med öppen mottagning och föräldrakontakter är mycket viktigt i det direkta elevhälsoarbetet. Elevernas nöjdhet med skolhälsovården i jämförelse med kurators arbete kan bero på de olika roller som skolsköterska resp kurator har. Kurator möter elever som redan från början definierat sig som en elev som har svårigheter och kurator kan ofta inte direkt hjälpa eleven att lösa svårigheten utan det blir ett långsiktigt arbete. För att öka nöjdheten med vårdnadshavares kontakt med kurator ska vi utveckla arbetet med att vi en första kurators kontakt prata om de förväntningar som vårdnadshavaren har och utveckla arbetet med återkoppling. Under året har just tiden för återkoppling inte prioriterats på grund av hög arbetsbelastning. Det framgår att rektorerna och förskolechefer i högre utsträckning än pedagogerna tycker att det är lättare att få kontakt med och få stöd av Elevhälsan. Min analys av resultatet från vår enkät till pedagoger är att vi behöver presentera oss ute på skolorna och där även dikutera förväntningar på elevhälsan. Resultatet kan också bero på att vi har varit en specialpedagog kort under 2014. Elevhälsan har arbetat målmedvetet med att får fram rutiner och även att förändra arbetsätt för att få elever med låg skolnärvaro att öka sin närvaro. Det har resulterat i att några elever som tidigare varit frånvarande nu är i skolan. Att rektorerna upplever att personal inom elevhälsan är lätta att få tag i beror på ett målmedvetet arbete av Verksamhetschefen att alltid se till att rektor är elevhälsans viktigaste samarbetspartner. Elevhälsans ytter- och innerteam har också funnit sina roller i samarbetet med rektorerna. Har elevhälsans insatser bidragit till ökad skolnärvaro? Min analys av att pedagoger i högre utsträckning än rektorer inte upplevt att elevhälsan bidragit till ökad skolnärvaro är att elevhälsan har förtydligat riktlinjerna, vilka vänder sig till pedagoger och föräldrar men riktlinjerna får inte eleverna tillbaka till skolan. De fall, då Elevhälsan varit inkopplad i arbete med att få elever tillbaka till skolan, är inte kända av alla pedagoger och det har varit de svåraste fallen. Under året har det varit två elever precis som rektorerna skriver. 19
6.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Elevhälsoteamet: Förtydliga och presentera elevhälsan för pedagoger, för ökad tydlighet och förväntningar. Hitta utvärderings instrument för att utvärdera våra insatser ex Åtgärdsprogram på grupp, hälsofrämjande arbete Förtydliga vad hälsofrämjande skola är. Utveckla arbetet med att den särskilda undervisningsgruppen på 6-9 sk. Lilla resurs regelbundet får handledning av elevhälsoteamet. Utifrån de riktlinjer som står i Vägledning för Elevhälsan ska Elevhälsans insatser undanröja hinder för elevers lärande och stödja elevens utveckling mot målen. Att alltid ha ett salutogent anslag i vårt arbete, alltså titta på det goda och utveckla det. utifrån de riktlinjer som står i Vägledning för elevhälsan ska Elevhälsans insatser användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Elevhälsans medicinska insats: Allergirond Utvärdering av hälsosamtalen åk 8, skolsköterskorna behöver egen tid med rektor och hitta former för det. 7. Rektors ansvar Lgr 11, kap 2.8 Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, 20
alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie-och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. Mål i Framtidsplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet (mål 2) Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning (Kf) BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt för att alla elever ska nå målen (mål 6) Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser (Kf) BoU:s medarbetare ska vara delaktiga i och känna ansvar för besluts- och budgetprocesser (mål 8) 7.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Fokusera på det hälsofrämjande och förebyggande Ökad skolnärvaro Bemötande Dialog med rektor Samarbeta inom teamet för ökad kontinuitet och effektivitet 7.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Pedagogiskt ledarskap 1. Vad är din ledstjärna i ditt ledarskap det här året och hur kommunicerar du det med personalen? 21