Elevhälsan Kvalitets- och årsredovisning 2013 Utvecklingsplan

Transkript

1 Elevhälsan Kvalitets- och årsredovisning 2013 Utvecklingsplan

2 Innehållsförteckning: Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad sid 3 Redovisning av rutiner för kvalitetsarbetet sid 4 Sammanfattning av verksamheten sid 4 Sammanfattning av verksamhetsåret 2013 sid 12 Utvecklingsplan 2014 sid 10 2

3 Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad Elevhälsan omfattar förvaltningens övergripande stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd och Gnesta särskola. Den innefattar följande områden: 1. Elevhälsoteamet 2. Gnesta Särskola, se separat kvalitetsredovisning 3. Studiehuset, kommunens särskilda undervisningsgrupp för elever åk 1-5 Elevhälsan har organiserat sig i tre team Ytterteamet, med ansvar för Dansutskolan, Kvarnbackaskolan, Welandersborgs skola och Laxne skola. Innerteamet med ansvar för Frejaskolan F-5 och Frejaskolan 6-9 och ett Förskoleteam Förskoleteamet möter förskolechefer och de behov som förskolorna har i kommunen. I Ytterteam och Innerteam ingår specialpedagog, kurator, skolsköterska och psykolog tillsammans med respektive rektor. De olika teamen finns med i rektorernas elevhälsogrupper (EHG). Elevhälsogruppen är ett forum för samordning av stöd till elever och pedagoger i arbetet med att nå en hälsofrämjande skola och elevernas måluppfyllelse. I Förskoleteamet ingår kommunövergripande specialpedagog och språkpedagog. Övriga samverkansforum där Elevhälsoteamet finns med är Vits-skola och Vits-förskola (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) där sker samverkan mellan Socialförvaltningen, BUP och Landstingets habiliteringsverksamhet. Vits- skola träffas tre gånger per termin och Vitsförskola träffas två gånger per termin och där ingår även BVC. Elevhälsoteamet har också representanter i ÖEHT (Övergripande Elevhälsoteam) som är ett forum där skola åk 6-9, fritidsgård, polis och socialtjänst deltar. Kommunen har skyldighet att utföra basutredningar på hemmaplan dvs pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk utredning inför vidare remittering till landstingsamt samt inför mottagande i särskolan. Elevhälsan ansvarar för dessa basutredningar. Målgrupp Alla kommunens elever samt elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar Personal berörda av fortbildnings-, handlednings- eller utvecklingsinsatser i det elevhälsofrämjande arbetet Rektorer Arbetssätt I samråd med rektor arbetar elevhälsan för att pedagoger, elever och föräldrar ges möjlighet att skapa förutsättningar för att eleven ska: få utvecklas utifrån egna förutsättningar så att självförtroendet stärks känna trygghet och ha framtidstro känna att alla möten mellan människor sker med ömsesidig respekt och hänsyn gå till skolan med glädje att lämna skolan med rak rygg Elevhälsans personal arbetar målmedvetet för att ge tidiga insatser till elever i behov av särskilt stöd, både avseende direkt hjälp till berörda elever eller indirekt via personal i verksamheterna. 3

4 Redovisning av rutiner för kvalitetsarbetet Underlag som kvalitetsredovisningen baserar sig på: I den enkäter som besvarats av föräldrar finns några frågor som belyser skolhälsovården, de används i vår resultatredovisning. Medarbetarenkäten finns i år med som en del i vår kvalitetsredovisning. Under rubriken Utvecklingsplan 2014 har Elevhälsan formulerat Målområden som även delats upp i delmål vilka utvärderas varje år och ligger till grund för kvalitetsarbetet. Resultat Resultatet av frågorna som rör skolhälsovården i den föräldraenkät som genomförts i Gnesta kommun, redovisas nedan: 159 svar har inkommit 74% av svaren tycker att informationen från skolhälsovården är bra. 50% av svaren anger att tillgängligheten hos skolhälsovården är god. 20% av 159 har svarat vet ej 67% av svaren anger att man får den hjälp man önskar. 20% av 159 har svarat vet ej Analys av resultat Underlaget är väldigt litet så det är svårt att dra några slutsatser utifrån resultatet. En analys som vi gjort är att föräldrar förväntar sig att det alltid ska finnas skolsköterska på plats på skolan. Det är inte möjligt då skolsköterskorna arbetar utifrån hur många elever det finns på respektive skola. Utvecklingsområde inför 2014 Få en uppfattning om Elevhälsans roll och stöd till verksamheterna. Sammanfattning av verksamheterna 1. Elevhälsoteam består av: Kurator 2 kuratorer 100 % tjänst Skolhälsovård 4 skolsköterskor, fördelade på 100 %, 100 %, 100 %, 25 % Skolläkare 8 timmar per vecka Språkpedagog 100 % tjänst Talpedagog 100% tjänst Psykolog 100% tjänst Specialpedagog 2 specialpedagoger, 100% respektive 50% Gnesta Särskola: 1specialpedagog 100 % (varav 20 % som biträdande rektor) och 4 lärare 100% 4 pedagogresurser 100% Studeihuset: 2 lärare 100% 1 pedagogresurs 100% Verksamhetschef och Rektor för Gnesta särskola 100 % Skolassistent 17% utökas ht 2013 till 20% 4

5 Lokaler ute och innemiljö Elevhälsoteamet har i stort sett ändamålsenliga lokaler utom på Welandersborgsskolan där beslut om upprustning 2013 har fattats. Verksamhet Elevhälsoteamet kompletterar den organisation för stöd som finns på varje skola. Vi har fått god draghjälp av den nya skollagen som tydligt definierar det utvidgade uppdraget för Elevhälsan. Vi har utarbetat en kommunövergripande arbetsgång kring elever i behov av särskit stöd. Skollagen säger att Elevhälsan ska medverka i arbetet tillsammans med rektor och övrig personal och i Gnesta har vi bildat Elevhälsogrupper på samtliga skolor som leds av rektor. Från Elevhälsoteamet deltar alltid skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog och vid behov kan övriga från Elevhälsoteamet delta. Vi har tillsammans med rektorerna fått arbetande team. Kurator Kuratorerna är skolans sakkunniga i socialt arbete och sociallagstiftning och bidrar med ett socialt perspektiv i skolans arbete på alla nivåer. Kurator har ett särskilt ansvar att bevaka och stärka barnperspektivet i alla sammanhang. Kuratorerna är sedan hösten 2012 fördelade utefter rektorsområden enligt följande; en tjänst möter i första hand behovet från Frejaskolan F-9 och den andra tjänsten i första hand Dansutskolan och Ytterskolorna. Kuratorerna samverkar vid behov. Kuratorerna har under året arbetat med enskilda elevsamtal och med grupper av elever och i klasser. Klassarbeten har även genomförts där flera yrkeskategorier från Elevhälsoteamet varit involverade i samarbete med klasslärarna. Kurator deltar i skolornas Ehg-möten. Under året har arbetet med att implementera det hälsofrämjande Landstingsmaterialet Hela Skolan fortsatt. Kurator har haft genomgång av förhållningssättet Vägledande samspel på en ytterskola. Den öppna mottagningen på Freja 6-9 har fortgått under Den utvärderades i december 2012 och bedömningen var att det fanns ett fortsatt behov. Detta för att möjliggöra för elever på högstadiet att ha direkt tillgång till kurator för tidsbokning och kortare samtal. Kurator finns med i förtroendegruppens arbete på högstadiet. Kurator har samverkat med både föräldrar, lärare och, där så funnits, andra aktörer såsom t ex socialtjänst kring elevers sociala situation i syfte att främja elevens lärandesituation. För att skaffa ökad områdeskännedom/verksamhetskännedom kring hela uppdraget har kuratorerna gemensamt besökt samtliga skolor. Besök är också inbokat på socialtjänsten och kontakt är tagen med BUP för motsvarande träff där. Kurator har utfört sociala kartläggningar till den samlade bedömningen inför mottagande i särskolan för ett flertal elever under året. Kurator har stöttat föräldrar vid behov av annat stöd från samhället såsom t ex vårdbidragsansökningar, motiverat till stöd från socialtjänsten, sorterat och lotsat vidare till annat stöd och vid särskilda fall också gjort socialtjänstanmälan. Kurator har under vt-13 tagit ansvar för att utveckla kompetensen i elevhälsoteamet kring likabehandlingsfrågor. Kurator organiserade vt-13 ett studiebesök för teamet kring arbete med 5

6 elever med långvarig frånvaro i Salems kommun. Kuratorerna ingår i en arbetsgrupp kring ökad närvaro för elever i kommunens skolor. Fortbildning/kompetensutveckling har skett via kommunövergripande utbildningar samt ytterligare utbildningsdagar och erfarenhetsutbyte med kurator från Södertälje kommun. Kuratorerna och psykologen har regelbundna möten under året för erfarenhetsutbyte och stöd. Under hösten har kuratorerna haft två handledningstillfällen med extern handledare. Skolhälsovården Skolhälsovårdens huvuduppgift är att arbeta hälsofrämjande. Skolhälsovården har ett reglerat basdokument som styr verksamheten. Det främsta arbetsverktyget är hälsosamtalet som alla elever erbjuds under läsåret. Hälsosamtalet i F-klass, åk 2, 4 och 8 fördjupas genom att det föregås av en Hälsoenkät. Hälsosamtalen ger skolhälsovården ett mått på hur eleverna mår och hur de upplever sin inlärningsmiljö. Skolhälsovården ska finnas tillgänglig för alla elever samt uppmärksamma elever som har extra behov. Skolhälsovården ingår som medicinsk kompetens i Elevhälsan för att främja hälsa i ett livslångt perspektiv. Skolhälsovården träffar alla elever och finns representerade i flera sammanhang för att få en helhetsbild kring eleven. Skolhälsovården är representerade i Vits skola, Vits förskola, EHG, klasskonferenser, Förtroendegrupp och Matråd. Skolsköterskorna åk 6-9 finns representerade vid Övergripande elevhälsoteam tillsammans med representanter från Individ- och familjeomsorg, polis och ungdomens hus. Skolhälsovården är representerad i samverkansgruppen mellan Socialtjänsten och Barn- och utbildningsförvaltningen, och ingår också i kommunens POSOMgrupp. För att bibehålla en god skolhälsovård behövs: Hög kompetens - förutsättningar att utföra skolhälsovårdsarbete på ett professionellt sätt - fortlöpande kompetensutveckling - handledning Hög tillgänglighet - vi ska vara kända för elever, föräldrar och personal - lätta att nå - ge snabb återkoppling Gott samarbete - gott samarbete med skolans personal - engagemang och flexibilitet i vårt sätt att arbeta - hög frisk- och trivselfaktor på arbetsplatsen Vad krävs: - Skolsköterska och skolläkare med adekvat utbildning och kunskap om skolhälsa - Fortlöpande uppdatering/ kompetensutveckling - Adekvat bemanning utifrån skolenhet och elevunderlag. - Tillgång till övrig elevhälsa (kurator, psykolog, specialpedagog.) - Samarbete med skolans personal kring barn i behov av särskilt stöd - Medverkan i skolans arbete mot kränkande behandling - Medverkan i skolans arbetsmiljöarbete 6

7 - Rutiner kring skolnärvaro - Medverkan i EHG - Ändamålsenlig lokal, Rätt utrustning - Säker dokumentation, Rutiner för avvikelsehantering - Sammanställning och återföring av hälsodata: individnivå, gruppnivå, organisationsnivå. - Samarbete med kompetenser både inom och utanför skolan Resultat av Skolhälsovårdens kvalitetsutvecklingsarbete läsår 12/13. Arbetet med Underlag för strukturerat Kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa (Skolläkar- och Skolsköterskeföreningarnas riktlinjer för kvalitetsarbete) visar att vi skall inrikta vårt arbete på elevernas arbetsmiljö. Det finns också ett behov av vidareutveckling av skolhälsovårdens ledningssystem. Kvalitetsarbetet har visat att vi har 100% utförda Hälsosamtal för nyckelåldrarna och en vaccinationstäckning på 100% gällande barnvaccinationsprogrammet och 85-90% täckning gällande det nya vaccinet Gardasil som detta år erbjöds flickor i åk 5-7. En uppgradering samt vidareutveckling av den digitala elevhälsovårdsjournalen startade under höstterminen och skall utmynna i en tjänst för digital överföring av journaler samt en tjänst som länkar våra vaccinationsuppgifter till smittskyddsinstitutet (lag sedan juni 2013) idag administreras detta manuellt. Analys av vårt kvalitetsarbete inom skolhälsovården: Arbetet med elevernas arbetsmiljö har varit svårt att få till då skolhälsovården inte blivit inbjuden till tex arbetsmiljöronder eller på annat sätt fått kännedom om skolornas arbetsmiljöarbete vad gäller elevernas arbetsmiljö. Vi har ett mycket bra resultat vad gäller utförda hälsosamtal och det är också något vi har prioriterat mycket högt. I samtalen för skolhälsovården också god kännedom om den miljö i vilken eleverna befinner sig. Vi har utfört vaccinationer p ett bra sätt och lyckats få 100% täckning vad gäller barnvaccinationer. Vi är också nöjda med resultatet av det nya vaccinet Gardasil som erbjöds flickor i åk 5-7. Vad gäller skolhälovårdens ledningssystem så kommer vi att teckna avtal för det medicinska ledningsansvaret (MLA)med en av skolsköterskorna innan årsskiftet. Detta ska vi satsa på Skolnärvaro - Arbetsmiljö, allergi Språkpedagog Språkpedagogen gör besök på förskolor, ger handledning, gör observationer samt upprättar veckoplaneringar för barn med särskilda behov. Arbete sker även direkt med barnen. Målet är att tidigt identifiera barn i behov av stöd, öka kompetensen kring barns utveckling och att anpassa verksamheten till dessa barn. Samarbete sker även med kommunens förskoleklasser och på sikt även åk 1. Överlämningsrutinerna från förskola till förskoleklass har tydliggjorts och finns som dokument på kommunens hemsida. Här finns även dokumentet med rutinerna för överlämning av barn i behov av stöd. Under 2013 har två träffar per termin genomförts för nätverket förskollärare i förskoleklass. Språkpedagogen planerar och organiserar dessa träffar. Här ges pedagogerna möjlighet att träffa 7

8 varandra och diskutera gemensamma frågor som t.ex. screeningmaterial som används i kommunens förskoleklasser, läroplanen mm. Ipad/lärplattearbetet har fortsatt i förskolan. Språkpedagogen har deltagit sedan projektstart och tagit fram lämliga appar och arbetssätt för att arbeta med barn i förskolan. Barn med särskilda behov och barn med annat modersmål är tydliga målgrupper. EU-projektet inom BoU har gett språkpedagogen möjlighet att utbilda sig kring barns grundmotorik under 1 ½ år ( ). Tanken är att språkpedagogen ska kunna göra fördjupade observationer kring sambandet språk och motorik. Utbildningen avslutades i september 2013 med en uppsats innehållande två fallstudier av två förskolebarn. Därtill samverkar språk- och talpedagog kring sammanställningen av den motoriska screeningen som görs i förskoleklass. Några motorikträffar har genomförts under 2013 med förskolans personal. Arbetet i olika nätverk fortgår där språkpedagogen ingår i t.ex. VITS -förskola. Samarbete sker även med specialpedagogerna i Elevhälsan, Barnavårdscentralen, habiliteringen och andra instanser. Språkpedagogen gör ITPA- utredningar, ett språkligt screeningmaterial för barn mellan 6-13 år och Testbatteriet, ett språk och minnesprov som ger en fördjupad språklig bedömning. Talpedagog Talpedagogens huvuduppgift är att kartlägga och bedöma elevers tal- och språkförmåga samt att utforma och genomföra pedagogiska träningsprogram i tal-, språk och kommunikation. Annan bedömning av barns språkliga förmågor såsom ITPA eller andra språkliga bedömningar görs vid behov. Rådgivning/konsultation och förslag till åtgärder ges till pedagoger och föräldrar utifrån bedömningens resultat. Talpedagogen följer upp elever som, när de börjar skolan, haft logopedkontakt under åren i förskolan. Verksamheten riktar sig mot år F-9 på samtliga skolor i kommunen samt Gnesta Waldorfskola. Behoven av insatser från talpedagog framkommer vid överlämningarna från logopederna på Landstinget och från förskolan via Elevhälsans språkpedagog då barnet börjar förskoleklass och via föräldrar. Under höstterminen har talpedagogen träffat 50 elever. Samtliga 50 elevers uttal och språklig förmåga har kartlagts och bedömts samt åtgärdsförslag har givits. 35 elever har fortlöpande regelbunden tal- och språkträning inlagd på schema. Beroende på svårighetsgrad hos eleverna sker träning från 1 gång/veckan upp till 3 gånger/veckan à minuter. I vissa fall sker träningen periodvis kontinuerligt under ca 4 veckor med lika långt uppehåll. Parallellt sker träning i hemmet av föräldrar efter handledning av talpedagogen. Arbetet följs upp av talpedagog tillsammans med elev och föräldrar. Under verksamhetsåret har talpedagogen gett stöd och hjälp åt elever med läs- och skrivsvårigheter som har funktionsnedsättning inom tal-, språk- och kommunikation. Talpedagogen ingår i den Styrgruppen, som har haft till uppgift att utforma riktlinjer för Pedagogisk läs- och skrivutredning och som nu träffas ett par gånger/termin för att följa upp det fortsatta arbetet med läs- och skrivutredningar. Talpedagogen har medverkat vid upprättande av åtgärdsprogram. Genomförandet av elevernas tal- och språkträning sker i nära samarbete med hem och pedagoger. Talpedagogen har regelbundet bidragit med råd/konsultation till pedagoger och föräldrar inom området samt gett förslag på fortbildning såsom kurser inom SPSM. Där behov funnits har talpedagogen hjälpt till med att implementera alternativa läroverktyg såsom olika pedagogiska datorprogram, talsyntes, daisyspelare, audiofon etc. 8

9 Talpedagog och språkpedagog har träffat samtliga F-klasser under hösten för att leka språk- och motoriklekar samt observera språk- och motorik. Det som framkom av observationen har delgetts pedagogerna i F-klass samt till föräldrar till de elever som kan ha behov av att träffa talpedagog. Talpedagogen sammanställer och följer upp elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet (kunskaper runt språk och språkljud) tillsammans med pedagogerna. Motorisk screening tas emot och följs upp tillsammans med språkpedagogen. Talpedagog samt språkpedagog tillsammans med biblioteket i Gnesta och BVC har under vt sökt och fått pengar från Kulturrådet för att i ett hälsofrämjande perspektiv skapa grund för god språkutveckling vad gäller språkförmåga och språklig medvetenhet samt att förebygga läsoch skrivsvårigheter. Samarbetet mellan skola-förskola-bibliotek och BVC ska leda fram till språkväskor som innehåller språkligt material som ger idéer till språkliga- och motoriska aktiviteter som utvecklar ordförråd/begrepp och förmåga till samspel samt understödjer den första läs- och skrivinlärningen. Språkväskorna ska finnas för utlåning på biblioteket i Gnesta. Psykolog Psykologen är en kommunövergripande resurs för skolledning, pedagoger, elever och föräldrar i skolrelaterade frågor, samt bidrar tillsammans med Elevhälsoteamet till utveckling av skolans verksamhet utifrån ett hälsoperspektiv. Psykologen är behjälplig i att möta skolrelaterade problem på individ-, grupp- och organisationsnivå genom bl a psykologiska bedömningar på grupp- och individnivå, samtalsstöd till elever, eller föräldrar, konsultation till personal, krisstöd enskilt eller i grupp, eller samrådsmöten med barnets nätverk av vuxna vid behov. Psykologen utreder och bedömer barns kognitiva utvecklingsnivå samt sociala situation för att förtydliga elevens behov i skolan när inte redan vidtagna åtgärder gett resultat. Framkommer andra behov än pedagogiska insatser remitteras barnet vidare till behandlande instanser inom landstinget i samarbete med skolhälsovården. Efter utförd utredning samplanerar psykologen med föräldrar och berörd personal kring uppföljning, för att underlätta omsättning av utredningsresultatet till praktik i barnets vardag. Psykologen ger vid behov konsultation kring hur pedagoger och annan personal kan arbeta med elever, elevgrupper, föräldrar och andra samarbetspartners, genom kartläggande och stödjande samtal, fortbildning, workshops mm. I samarbete med andra i Elevhälsoteamet föreslår psykologen åtgärder för att öka skolnärvaron och främja en positiv arbetsplats för elever och personal. Genom att fortlöpande i olika forum sätta fokus på det arbete som är hälsofrämjande och förebyggande, bidrar psykologen till att dessa frågor hålls levande. Psykologen erbjuder även råd och stöd i att utveckla det hälsofrämjande arbetet om behov finns. Specialpedagoger Inom Elevhälsan finns 2 kommunövergripande Specialpedagoger ; en tjänst 100% och en tjänst är på 50%. Specialpedagogerna samverkar och möter övriga professioner inom Elevhälsan i det pedagogiska arbetet runt barn i behov av särskilt stöd, båda specialpedagogerna är dessutom utbildade handledare. 9

10 I nära samarbete med rektor för Elevhälsa samt skolledningen på kommunens skolor och förskolor ger specialpedagogerna stöd till elever och personal där det behövs alternativa lösningar i lärandesituationer och lärmiljön utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Arbetet syftar till att tidigt upptäcka och ge stöd till pedagogerna kring förhållningssätt och miljöns betydelse för grupp och individ. Konsultation och handledning har getts till pedagogresurser och pedagoger, enskilt och i grupp utifrån förhållningsätt samt kring att upprätta pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. I samarbete med berörd personal på skolorna har specialpedagogerna varit delaktiga i arbetet med att kartlägga pedagogiskt komplicerade situationer utifrån en skol-, grupp-, och individnivå. Även stöd i samtal tillsammans med elev, vårdnadshavare och pedagoger har förekommit vid flertal tillfällen. Specialpedagogerna har även deltagit på föräldramöten. Elevaktivt arbetet har utförts i form av samtal kring skolsituationen med vissa elever samt utformande av hjälpmedel som kan vara till gagn för eleven, såsom schema, bilder och sociala berättelser. Specialpedagogerna ansvarar för och leder Spunet möten som sker tre tillfällen per termin. Dessa möten är kommunövergripande och vänder sig till speciallärare i kommunens grundskolor. Spunet är ett forum med syfte att höja den specialpedagogiska kompetensen genom erfarenhetsutbyte, information och fortbildning för specialpedagoger och speciallärare i Gnesta kommun. I Spunet deltar även ansvarig för Skoldatateket i kommunen och har en stående tid för information till deltagarna. En av specialpedagogerna har haft i uppdrag att utforma en kommunal handlingsplan för läs-, och skrivutredningar. Specialpedagogerna har i uppdrag att även bevaka aktuell forskning inom det specialpedagogiska fältet samt se till att sprida detta i kommunens skolor. Detta har bland annat lett till ett arbete att sprida kunskap kring lågaffektivt bemötande samt kring den samarbetsbaserade problemlösningsmodellen (CPS) utifrån Ross Greenes filosofi. Ett samarbete med Karl Witting har inletts för att föra arbetet kring CPS vidare, det har skett i form av föreläsning på Spunet samt till våren en föreläsning för alla pedagoger i skolan. Även fortbildning i Lösningsinriktad pedagogik, autism och tydliggörande pedagogik har delgetts vissa skolor. 2. Gnesta särskola, se separat kvalitetsredovisning 3. Studiehuset Beskrivning av verksamheten Studiehuset är en kommunövergripande Särskild undervisningsgrupp. I samråd med Verksamhetschefen för Elevhälsan beslutar varje enskild rektor om eleven ska få stöd på Studiehuset. De elever som får möjlighet att ha sin undervisning på Studiehuset är där i olika mycket, kopplingen till den egna klassen är alltid mycket central i arbetet på Studiehuset. Eleven kan ha vissa lektioner i sin vanliga klass med stöd av medarbetare från Studiehuset och/eller ibland kan eleven ha timmar i sin klass då den är där själv. Eleverna följer i stort det arbete som man gör i den egna klassen men det finns också utrymme för gemensamma teaman inom Studiehuset. Arbetssätt Pedagogiken i Studiehuset bygger på: Elevernas delaktighet Tydliga arbetsplatser Tydlig planering och tydlig struktur för eleverna 10

11 Social träning i mindre sammanhang Träning att koncentrera sig i ett mindre sammanhang 3. Normer och värden På Studiehuset diskuterar vi gemensamma värderingar för att få en gemensam värdegrund. Lyhördhet för elevernas mående och möjlighet till flexibilitet bidrar till att man tränas att respektera varandras olikheter. 4. Kunskaper På Studiehuset tas samhällets normer och lagar upp dagligen i de situationer som uppstår. Undervisningen är kopplad till elevernas vardag och är upplevelse baserad. Upplevelse baserad undervisning betyder att man omsätter teorin till praktiska situationer eller att man tex åker iväg på utflykt och studiebesök för att både där och då träna socialt samspel eller matematiska situationer. Man tar också med sig kunskaper och intryck som sedan bearbetas till kunskaper hos eleverna. 5. Elevernas ansvar och inflytande Eleverna deltar alltid i olika grad, beroende på hur de kan, i möten med föräldrar och när åtgärdsprogram ska skrivas. Eleverna har möjlighet att påverka genom att föreslå utflykter och arbetsområden. Man utnyttjar Gnesta samhälle och näringsliv. De kan också påverka sitt dagsschema/ dagsrutin uti från ork och mående. 6. Skola och hem Studiehuset har ett nära samarbete med vårdnadshavare både via kontaktbok, mail och uppföljningsmöten. Studiehuset arbetar för att få med båda vårdnadshavarna i arbetet med eleven för att skapa delaktighet i skolarbetet. 7. Övergång och samverkan Samverkan med klassläraren är viktigt för att hela tiden ha information om vad klassen arbetar med och för att planera återgång till klassen. En svårighet är att klassläraren ofta behöver stöd för att ta emot eleven i sin grupp och det finns inte alltid så det kan försvåra återgången till klassen. 8. Skolan och omvärlden På studiehuset pratar pedagogerna med eleverna om vad de vill bli när de blir stora och vad man då behöver. 9. Bedömning och betyg Utvecklingsområde att medvetandegöra eleverna ocm kunskapskraven och ännu bättre synliggöra deras lärande Resultat Studiehuset har utvecklats till en tydlig skolverksamhet där kunskapsinhämtning står i centrum. Vi har elever som är på väg tillbaka till klass och har på så sätt fått möjlighet att erbjuda fler elever stöd. Analys Inför året 2013 anställdes ytterligare en pedagog så att det nu är två pedagoger och en pedagogresurs som arbetar på studiehuset. En viktig faktor är också att det finns medarbetare av båda könen i verksamheten. 11

12 Medarbetarna träffar regelbundet kurator, specialpedagog, psykolog och skolsköterska för att diskutera hur verksamheten fungerar och hur man kan göra förbättringar, vilket också bidragit till den professionalitet och stabilitet som finns hos Studiehusets medarbetare. Stor svårighet att räcka till för att ge eleverna det stöd de behöver när de ska tillbaka till sin klass. Det behöver finnas utrymme på elevernas hemskola för att få det stöd de behöver. Min analys är att om det stödet skulle finnas så skulle vi ha möjlighet att stötta fler elever. Utvecklingsområden inför 2014 för Studiehuset Samarbetet med klasslärare Medvetandegöra eleverna om kunskapskraven Synliggöra elevernas lärande Sammanfattning av verksamhetsåret 2013 Samverkan mellan Barn och utbildningsförvaltningen och socialtjänsten (Individ och familj) har fortsatt, under året vi har haft återkommande träffar för att fortsätta diskutera samverkansfrågor. Elevhälsans har fortsatt arbetet med Teamträffar ( rektorer och Hela Elevhäsoteamet träffas tillsammans med skolläkaren) tre gånger per termin. Teamträffarna ger möjlighet att diskutera förebyggande och hälsofrämjande arbete med hela Elevhälsoteamet och rektorerna. En av styrkorna med teamträffarna är att skolläkaren alltid är med. Medarbetarenkäten visade på att flera i personalgruppen upplever sitt arbete som stimulerande men att vi behöver utveckla och öka tydligheten i vårt uppdrag både för oss själva och för andra. Det arbetat har redan påbörjats och kommer fortsätta under Vi har inom EU-projektets ram haft teambuildingsdagar och även skapat olika team för arbete i vardagen Ytterteam, Innerteam och Förskoleteam. En ytterligare åtgärd för att få ihop teamet är att vi sen hösten 2013 har planeringsmöte varje vecka. Elevhälsoteamet har deltagit i kommunens EU projekt. Teamet har fått mycket utökad spetskompetensfortbildning som vi har värdesatt mycket. SPUNET är kommunens nätverk för speciallärare som arbetar med barn i behov av särskilt stöd. De har träffats vid tre tillfällen på våren och tre tillfällen på hösten. På träffarna har samtal förts runt åtgärdsprogram, skoldatatek, uppföljning av läs-, skriv - och matematikkartläggningar, inkluderande arbetssätt, beteendeproblematik samt erfarenhetsutbyten av mer allmän karaktär. Gnesta kommun har även i år sökt statsbidrag för personalökningar inom Elevhälsan. Vi har beviljats en utökning med en kuratorstjänst och utökad skolläkartid med en dag per vecka. Vi har utökat med en kurator på 100% men någon skolläkare har ej varit möjlig att rekrytera. Arbetsgruppen Södra Barn, ett samrådsorgan för barnfrågor har träffats fyra gånger under året. Gnesta kommun har haft två representanter, verksamhetschefen för Elevhälsan och en representant från Socialförvaltningen. Landstinget representeras av vardera en representant för barnhälsovården, barn- och ungdomspsykiatri och primärvård. Därutöver deltar närvårdskoordinatorn för södra länsdelen. Arbetsgruppen utgör en samverkansarena inom närvården. Syftet med gruppen är att stärka barnfrågorna i närvården. Arbetsgruppen rapporterar till ledningsgruppen för Närvård i södra länsdelen. Målgruppen för arbetsgruppen är barn mellan 0 och 18 år. 12

13 Under året har planeringen kring familjecentral i samarbete med landstinget påbörjats Verksamhetschef för Elevhälsan finns med som representant i det arbetet. Ansvaret för den särskilda undervisningsgruppen som riktar sig till elever i åk 1-5 ligger också under Elevhälsan. Gruppen heter idag Studiehuset, se särskild redovisning under punkt 3. Utifrån resultatet på medarbetarenkäten så har medarbetarna inom Elevhälsan hög motivation för sitt arbete och ett bra arbetsklimat. Vi behöver arbeta vidare med att förtydliga våra uppdrag och roller. Vi behöver också tydliga mål som går att utvärdera och analysera för att utveckla verksamheten. Detta arbete har vi påbörjat under hösten Utvecklingsplan 2014 Elevhälsan insatser för elever i behov av särskilt stöd Målområde 1: Öka spetskompetensen i Elevhälsoteamet samt sprida kunskap kring läs- och skrivsvårigheter och matematik för att öka kvaliteten kring det pedagogiska arbetet och ge bättre möjligheter för att göra utredningar inom detta område. Elevhälsan har påtalat vikten av att det finns behöriga specialpedagoger på alla skolor i kommunen. Delmål Fortsätta implementeringen av Trappan, kommunens plan för ökad måluppfyllelse. Förskoleklass har diskuterat och arbetat med språklig medvetenhet och motorisk screening under läsåret. Det finns ett arbete med att aktivt jobba efter Trappan i förskoleklass. SPUNET har arbetat med att få till en handlingsplan för att få Trappan att användas mer aktivt, tex. Läs och Skrivgruppen. En styrgrupp har tillsatts där en processbeskrivning runt läs- och skrivutredning har förtydligats och en gemensamblankett för att utreda läs- och skrivsvårigheter har arbetats fram. Rektorerna behöver få mer kontinuerlig information om arbetet med Trappan. Utveckla arbetet med fördjupade läs och skrivutredningar och att det blir en fråga för EHG. Fortbildning till personal så att Trappans avstämningar blir av och även utvecklas. Pröva med tal nytt avstämningsområde i matematik. Målområde 2: Elevhälsoteamet önskar öka kvaliteten kring barn som riskerar att utveckla ett normbrytande beteende för att bättre uppfylla målet kring Tidiga insatser. Det har varit fördjupade diskussioner i Elevhälsoteamet som lett till ökad kraft i handledning till pedagoger på olika skolor. Föreläsningar, rådgivning, observation och handledning kring barn med normbrytande beteende. En Kometutbildning har genomförts på Frejaskolan F-5. Falldragning med konsultpsykolog har gett ökat stöd till specialpedagog i handledning till pedagoger. Handledning har getts på förskolorna kring miljöns och förhållningssättets betydelse för barn i behov av särskilt stöd. 13

14 De pedagoger som är kopplade till förskolan arbetar kontinuerligt med Tidiga insatser för att för att tidigt kunna stötta barn och pedagoger. SPUNET har haft fortbildning för sina deltagare kring barn/ elever med normbrytande beteende. Under hösten har Elevhälsoteamet initierat och ordnat extern föreläsare så att all personal inom skola åk F-5 får utbildning (förskolan är inbjuden)och åk 6-9 kommer få utbildning under våren Vidare fortbildning med SPSM som anordnare erbjuds alla lärare inom området neuropsykiatriska funktionshinder och området språkstörning. Målområde 3 Utveckla SPUNET, nätverk för specialpedagogerna i Gnesta kommun SPUNET har träffats tre gånger under våren och två gånger under hösten. SPUNET är en arena för diskussion, reflektion och kompetensutveckling. Fortsatt arbete kring utredning inför åtgärdsprogram och åtgärdsprogram. Delmål 2013: Konkretisera trappan med Vem gör vad? Målet ej nått Fortsatt arbete med att konkretisera Trappan för ökad måluppfyllelse. Trappan ska bli ett verktyg i vardagen. Större samarbete med rektorerna för att utveckla SPUNET. Målområde 4 Fortsätta sprida kunskaper kring Alternativa Verktyg Gnesta kommuns skoldatatek med hjälp av bl a IT mediapedagog. Under året har IT mediapedagogen deltagit på SPUNET s träffar och haft genomgångar och diskussioner om olika alternativa verktyg, t ex Daisyläsaren Victor Reader Stream, talsyntesen Word Reader Plus, programmet Minneslek och talförstärkare. Delmål 2013 utveckla samarbetet med föräldrar och elever runt alternativa verktyg i samarbete med specialpedagoger, skoldatateket och skolbiblioteket. Fortsätta utbilda skolpersonal i alternativa verktyg. Vi har utvecklat samarbetet med föräldrar och elever vad gäller alternativa verktyg. Föräldrar har bjudits in till biblioteket och fått utbildning i hur man t ex kan ladda hem böcker. Delmålet är nått Fortsatt samarbete med skolbiblioteken/kommunbibliotek och kommunens IT-mediapedagog. Utveckla användandet av språkväskor. Biblioteksutvecklare ska bjudas in till chefsgruppen. Fortsätta bjuda in föräldrar till information kring alternativa verktyg. Samarbeta med IT-mediapedagogen för att öka kompetensen inom Elevhälsan. 14

15 Målområde 5 Fördjupa det förebyggande arbetet utifrån resultat från enkätundersökningen Liv, Hälsa, Ung. Arbete i värderingsfrågor utifrån undersökningen, bl a runt kränkande uttryck pågår ständigt.. Hälsosamtal har genomförts med åk 5 med tydligare inriktning mot psykisk hälsa. Ökad tillgänglighet inom skolhälsovården och kurator har blivit möjligt i och med att vi utökat kuratorstjänsten sen hösten Delmål 2013 Hur får vi resultaten att synas i verksamheten och hur kan vi bearbeta resultaten? Tillgängligheten har lett till att det kommer fler elever än tidigare. Det finns inget resultat från detta läsår. Vi märker att bekymmer och funderingar kan mötas direkt hos eleverna så det blir ofta inget stort bekymmer. Ny Liv Hälsa Ung enkät I informationen från folkhälsorådet står: Nytt för 2014Liv & Hälsa ung kommer denna gång att kompletteras med två nya delar. Det ena är att undersökningen nu också inkluderar elever i årskurs 5. Det andra är att göra en fullständig pilotundersökning av alla elever i grundsärskolan 7-9. Med hjälp av den nya enkäten hoppa vi inom Elevhälsan få ett bra underlag för fortsatt arbete med en hälsofrämjande skola för våra elever. Målområde 6 Vidareutveckla arbetet kring åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP) Delmål 2013: Fortsätta att utveckla och stötta arbetet med hur man formulerar sig i pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Det har funnits stöd från elevhälsan bland annat hur man skriver och formulerar sig när man skriver åtgärdsprogram för att dessa ska bli ett bra redskap så att eleverna når målen. Elevhäslan har även haft föreläsningar och fortbildning i olika personalgrupper kring att göra utredningar inför åtgärdsprogram och att skriva åtgärdsprogram. Blanketterna ska revideras och förenklas och det är ett arbete som Elevhälsan håller i. Klart målet är nått Målområde 7: Vidareutveckla rutiner för övergångar mellan 0-16 år enligt arbetsgången för ökad måluppfyllelse Trappan. Delmål 2013 Handlingsplan för överlämnande mellan åk 9 och gymnasiet ska utarbetas. 15

16 Delmålet uppfyllt. Elevhälsan behöver finnas med och förtydliga i samarbete med rektorerna vilka dokument skall följas upp vid överlämningar mellan åk 5 och åk 6? Målområde 8: Implementera Hälsofrämjande skolutveckling i samtliga verksamheter. Delmål Fortsatt implementering med hjälp av materialet Hela skolan i alla verksamheter. Elevhälsoteamet har under året gemensamt läst och diskuterat Petri Partanens bok att utveckla elevhälsa. Vi har fortsatt implementering av materialet Hela skolan i alla verksamheter. Elevhälsoteamet har ordnat studiehalvdag kring normbrytande beteende för alla speciallärare i kommunen. Vi har initierat och startat studiecirklar kring normbrytande beteende. Större fokus på värdegrundsarbete med hjälp av materialet Hela skolan. Målområde 9: Utveckla skolbiblioteken tillsammans med kommunens bibliotek Utvärdering 2012 Elevhälsans specialpedagog har gett ut information om alternativa verktyg och om nedladdning från TPB - Reader och Daisy samt om vikten av att läsa och inte bara lyssna. Informationsträffar kring detta har hållits tillsammans med kommunbiblioteket för elever och föräldrar. Ett förslag finns förankrat på Barn och Utbildningsförvaltningen för att stärka alla skolors skolbibliotek och utveckling. Frejaskolan F - 9 har utökat resurserna runt IT, skolbibliotek och Infoteket. Detta har lett till att fler böcker lånas och att datorena används mer. Delmål 2013: Förankra ovanstående förslag med kommunens bibliotek. Det har varit träffar med kommunens bibliotek. Rektorerna behöver ta över ansvaret för skolbiblioteken. Målområde 10: Utveckla arbetet runt elevernas fysiska och psykiska arbetsmiljö. Delmål 2013: Skolhälsovården deltar aktivt i arbetsmiljöronderna på respektive skolor samt implementera rutin för allergirond. 16

17 Har ännu inte genomförts. Arbetet med att utveckla elevernas psykiska arbetsmiljö behöver synliggöras ytterligare 2014 genomförs enkäten Liv Hälsa Ung och den tillsammans med de hälsosamtal som skolsköterskorna har hoppas vi ska resultera i åtgärder som ska utveckla elevernas psykiska arbetsmiljö. Skolhälsovården deltar aktivt i arbetsmiljöronderna på respektive skolor samt Implementera rutin för allergirond. Målområde 11: Utveckla rutiner för ökad skolnärvaro. Skapa gemensamma rutiner för alla skolor i Gnesta vad gäller frånvaro. Utarbeta en tydlig arbetsgång för att få elever med liten skolnärvaro att öka sin skolnärvaro. Inom Elevhälsan har vi tagit fram ett dokument som ska hjälpa oss för att tydliggöra vårt uppdrag. Vi har också satt upp områden vi ska arbeta vidare med inför läsåret 2013/14. De prioriterade områdena är: Fokusera på det hälsofrämjande och förebyggande Ökad skolnärvaro Bemötande Dialog med rektor Samarbeta inom teamet för ökad kontinuitet och effektivitet Och med detta hoppas jag kunna göra en bra kvalitetsredovisning 2014 där vi själva på ett bättre sätt också kan analysera vårt arbete. Barbro Grimbe Rektor Elevhälsan Målområdena är genomgångna tillsammans med personal juni 2013 och kvalitetsredovisningen är reviderad i samarbete med Elevhälsoteamet och Studiehuset november