Intraabdominella infektioner - mikrobiologi

Relevanta dokument
Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA?

Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni

Antibiotikaresistens i blododlingar

PCP, Aspergillus och Candida

Antibiotikaresistens i blododlingar

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Sepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta?

av MDR gramnegativa bakterier

Antibiotikaresistens i blododlingar

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Infektioner hos äldre

Resistensläge i öppenvård:

Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF. Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Rapport från Pneumoniregistret 2014

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Clostridium difficile i sjukvården

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

PROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Kirurgiska Bukinfektioner

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens. Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015

Resistensläge i öppenvård:

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) Publicerat på hemsida

Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset

Har komplikationsfrekvensen ändrats?

Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Loramyc Buckaltablett, 50 mg Burk, ,84 692,50

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Egentligen skulle en kokbok med behandlingslängd för givna diagnoser vara fantastisk

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

Prognostisering Hur länge kommer patienten leva?

Neurokirurgiska CNS infektioner

Strama för sjuksköterskor

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning , Uppsala Anders Heimdahl

Profylax inom intensivvård ARDS och VAP

Söker akutmottagning 29/7 pga svår huvudvärk, nackvärk och feber. Symtomen började 6 dagar tidigare och har tilltagit successivt.

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

Klokt Antibiotikaval. Kvartalsrapport Kvartal SÄS. Södra Älvsborgs Sjukhus

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Protesklaffs-IE. Andreas Berge och Magnus Rasmussen. Ulvsunda,

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Transkript:

Intraabdominella infektioner - mikrobiologi Christian G. Giske, MD/PhD Professor/Medicinskt ledningsansvarig överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset InfektionMikro 2019, Jönköping, 14 maj 2019

Hur ser det ut med anaerober och resistens?

Status för anaerob resistensbestämning Gradienttester har en oklar plats för närvarande Arbetet med att ta fram en lappdiffusionstest pågår, men är inte klart I nuläget finns endast en internationellt accepterad metod för resistensbestämning denna är endast uppsatt vid det nationella referenslaboratoriet för anaerob resistensbestämning vid Karolinska

Agarspädning av anaerober vid Karolinska 2018, Bacteroides spp. (n=167) 100 1g x 3 2g x 3 90 80 70 60 50 40 30 20 10 4g x 3 4g x 4 S I R 0 Piperacillin-tazobactam Meropenem Metronidazol Klindamycin Data från Ludvig Bolinder/Alexandros Petropoulos

Konklusioner Betydande resistensutveckling för piperacillin-tazobactam à 75% är känsliga för 4g x 4, endast drygt 54% för 4g x 3 à Kan finnas skäl över att se över standarddosering, åtminstone vid svårare infektioner à Behövs tillägg av metronidazol rutinmässigt? Metronidazol: resistensen är fortfarande väldigt låg på 2,5% (orsakas av överförbara nim-gener) Meropenem: väldigt få är R, men kring 9% av isolaten är I (orsakas av en karbapenemas, cfia) För klindamycin är resistensen väldigt hög

Är det OK att behandla ESBL-producerande tarmbakterier med piperacillin-tazobactam?

MERINO

Kritik av MERINO Rodriguez-Bano J et al. JAMA. 2019;321(6):612-613. Alla dödsfall orelaterade till infektion berodde på metastatisk cancer eller end-stage leversjukdom och hälften skedde efter >15 dagar Viktiga obalanser mellan grupperna: urinvägsfokus vanligare i meropenemgruppen, högre quick SOFA i pip-taz gruppen, brist på info om skillnad mellan avancerad/metastatisk cancer mellan grupperna Endast 80% av isolaten tillgängliga för analys och samtliga analyserades med gradienttest, ej referensmetodik Mortaliteten i pip-taz gruppen drevs till stor del av två centra Turkiet och Sydafrika, som båda hade hög mortalitet

Reanalys av MERINO efter MIC-bestämning med referensmetodik (Henderson et al, ECCMID 2019)

Sämre överlevnad om MIC >8 mg/l

Konklusioner Vid MIC >8 mg/l och icke-urinvägsfokus samt hög komorbiditet är det ökad risk för död vid terapi med pip-taz Mortaliteten är till stor del sen mortalitet som inte är tydligt relaterad till själva infektionen Data kan ändå tala för att gränsen på 16 mg/l kan vara för hög vid vissa infektionstyper, åtminstone när det gäller E. coli och andra besläktade tarmbakterier Kan möjligen reflektera att det inte finns stor marginal när det gäller PK-PD svårt sjuka patienter med underliggande sjukdom bör sannolikt behandlas med högdos, men utan att försöka behandla de som har MIC > 8 mg/l MERINO har inte visat något när det gäller standardpatienten med samhällsförvärvad infektion och ingen underliggande metastatisk cancer Konklusionen i JAMA publikationen är således inte rimlig

Hur ska vi förhålla oss till odlingar från bukdrän?

Validitet av odling från bukdrän 66 episoder med bukdränsodling och följt inom 2 dagar av radiologiskt guidad dränage av vätska från samma område som bukdränets position 59 episoder där odling från bukdrän och radiologiskt guidad dränage kunde jämföras 33 fall: ekvivalenta fynd 13 fall: underbehandling 11 fall: överbehandling 2 fall: både under- och överbehandling Om det hade gått minst 2 dagar mellan insatt drän och guidad dränage: Ingen skillnad i överensstämmelse vid kort vs lång tid

Validitet av odling från bukdrän Jackson och Pratt 1971: fluid collected through a drainage catheter into a closed reservoir can be sent to the laboratory for bacteriological culture without fear of contamination from the external environment Flera mindre studier har visat väldigt lågt prediktivt värde av övervakningsodlingar från bukdrän jämfört med radiologisk guidad punktat Även när kateterspetsen låg i samma compartment som sedan provtogs var överensstämmelsen dålig Radiologiskt guidad aspiration bör vara standard provtagningsteknik övervakningsodlingar från drän kan ge vilseledande resultat i nästan 50% av fallen

Betydelsen av att göra CT-guidad dränage hos patienter som fått empirisk antibiotika Totalt 74% odlingspositiva och 65% fick ändrad behandling, 19% hade MDR bakterier Leukocytos, gas i buken, purulent material predikterar positiv odling McGillen KL et al. Abdom Radiol (NY). 2017;42(1):298-305.

Hur ska vi förhålla oss till svamp i buken?

Peritonit och förekomst av Candida spp.

Förekomst av svamp i relation till infektionsfokus deruiter. Infection 2009; 37: 522-7

Fördelning av arter 25% 10% 5% 3%1% C. albicans C. glabrata C. parapsilosis 56% C. tropicalis C. krusei Övriga Vergidis P et al. PloS One 2016;11 Morio F et al. IJAA 2017; 50:599

Kolonisation vs infektion Montravers P et al. Intensive Care Medicine 2013; 39: 2226 Infektion: >10% av peritoniter hos IVA-patienter Mortalitet 25-60%

Candida colonization index Eggiman P et al. Lancet Inf Dis 2003

Candida score >7 dagar på IVA Kirurgi (1 poäng) Multifokal Candida kolonisation (1 poäng) Parenteral nutrition (1 poäng) Svår sepsis (2 poäng) Cut-off >=3 hög risk för svampinfektion (sensitivitet 81%, specificitet 74% Montravers P et al. Clin Microbiol Infect 2011; 17: 1061

Diagnostik av svamp i buken Montravers P et al. Intensive Care Medicine 2013; 39: 2226

Internationell konsensusrapport Prover från drän endast värdefulla för att följa kolonisation Överväg systemisk behandling ifall pos odling för Candida från kirurgiskt prov eller drän <24 h efter insättning Mannan/antimannan kan övervägas vid sek eller tertiär peritonit och minst en riskfaktor för svamp Bassetti et al. Int Care Med 2013; 39: 2092

IDSA guidelines CID 2016; 62: e50

Svampbehandling - ställningstagande Eggiman P et al. J Hosp Infect 2015; 89

Konklusioner Endogen källa till infektionen 7-10 dagar mellan exponering för riskfaktorer och utvecklande av svampinfektion i buken God tid för att utvärdera riskfaktorer och behov av empirisk behandling

Tack! Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet, Syd