Livskvalitet i vardagen. Ett genombrottsprojekt med fokus på demenshandikapp



Relevanta dokument
Livskvalitet i vardagen Ett genombrottsarbete med fokus på brukaren i äldreomsorgen

Livskvalitet i vardagen Ett genombrottsarbete med fokus på demenshandikapp

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Besök i äldreomsorgen i Eksjö kommun

Äldreomsorg och skola, Nybro kommun. Gemensam sak i Småland.

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)

Genombrottsmetoden. - En metod för att höja livskvaliteten hos äldre med fokus/ demenshandikapp och kvinnor och mäns olika behov.

Måns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.

Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre

Inledning. Syftet för projektet

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

GOD LJUDMILJÖ INOM FÖRSKOLAN

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg mars Presentation

Manual till Genomförandeplan

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk

Välkommen till Grodan, våren 2009

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008

Äldreomsorg med omsorg.

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Analys av utgångsläget

NKI - Särskilt boende 2012

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Lära och utvecklas tillsammans!

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Team 4 Team 5 Team 6

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Vandrande skolbussar Uppföljning

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Uppstartskonferens den 4/ för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

RANSCHRÅD Minnesanteckningar Hemtjänst. 24 oktober Register

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD

Mäta effekten av genomförandeplanen

KVALITETSREDOVISNING 2007

Påverka ditt ledarskap

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, , ,

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

Sotenäs kommun VaraLean något att luta sig mot

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Kvalitetsredovisning Lingårdens förskola

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Om mig Snabbrapport år 8

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Sjä lvskättningsformulä r

Ökad livskvalitet för äldre

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Typ av Antal svar Svarsfrekvens, % enkät Borås Stad Demens Borås Stad Somatisk

Välfärd på 1990-talet

Reportage från veckokursen i cellminnesmålning på Himmelshöga Gård sommaren 2015

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Förskolan Trollstigen AB

Utöver den estetiska verksamheten på skolan erbjuds eleverna att gå på olika evenemang som erbjuds t.ex. musikskolans konserter, barnteater etc.

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun

Verksamhetsuppföljning Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Dagverksamhet för äldre

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Östernärke. Plan för hälsoarbetet i. Vi vill utveckla kreativa, nyfikna barn/elever som känner lust att lära och har framtidstro.

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Kvalitetsredovisning

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Avdelningen Blåbäret

FALKÖPINGS KOMMUN Biståndsenheten. Lättläst Information om äldre- och handikappomsorgen. Socialförvaltningen. Socialförvaltningen

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Musik och taktil stimulering i omvårdnadsarbetet för människor med demenssjukdom

Utbildning i Vardagsrehabilitering. Ulrika Persson, leg sjukgymnast Kristina S Blomqvist, leg arbetsterapeut Åsele

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Tjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

Transkript:

Livskvalitet i vardagen Ett genombrottsprojekt med fokus på demenshandikapp

Socialförvaltningen, Falköpings kommun 2009 Projektledare: Anette Lidskog Foto: Annelie Sandström Formgivning och tryck: Smart Design & Illustration AB

LIVSKVALITET I VARDAGEN Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande men samtidigt en stimulerande utmaning. Genombrottsmetoden ger förutsättningar för att personalen skall få redskapen som behövs för att höja livskvaliteten i den dagliga omsorgen om och för den enskilde individen. Livskvalitet är ett begrepp med många innebörder som för de flesta ger positiva associationer. Livskvalitet handlar om det värde vi människor upplever att tillvaron kan ge oss. Det kan förknippas med fysiskt och psykiskt välbefinnande. Livskvalitet kanske framförallt handlar om en inre upplevelse av mening och livsglädje. ÖVERGRIPANDE SYFTE Att öka livskvaliteten för de äldre i hemtjänst, äldreboende och demensboende med fokus på demenshandikapp. Särskild vikt ska läggas vid kvinnors och mäns olika behov. Att personalen från de olika verksamheterna ska få ökad metodkunskap om förbättringsarbete men även ökad kunskap om demenshandikapp. Det skall också tas tillvara de tidigare erfarenheter och arbeten som påbörjats. Att metodkunskapen ska implementeras inom kommunens äldreomsorg. Genombrott Genombrott är en metod för kontinuerligt, lärandestyrt förbättringsarbete som har sin förebild i Breakthrough series utarbetat vi The Institute för Healthcare Improvement (IHI) i Boston USA. Metoden har bearbetats för att passa till svenska förhållanden och introducerades i Sverige av landstingsförbundet 1997. Genom att fastställa tydliga, vårdtagarfokuserade mål, använda enkla mått och mätmetoder och systematiskt testa förändringar i liten skala sker ett lärande av vilka förändringar som leder till förbättringar. Metoden bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom äldreomsorgen. En av utgångspunkterna är att team från olika arbetsplatser, med ett gemensamt förbättringsfokus, träffas under en begränsad period för att lära av andra och av varandra hur de kan utveckla och förbättra sin verksamhet. Det handlar om att med vårdtagarens bästa i tankarna se över rutiner, processer, arbetsfördelning, ja allt som görs och kanske inte görs. VAD ÄR GENOMBROTTSMETODEN Här beskrivs kort vad genombrott är för något, hur ett genombrottsprojekt kan vara upplagt samt två viktiga delar av arbete som kännetecknar metoden.

Bakgrund Falköpings kommun har blivit beviljade stimulansmedel för att öka kvaliteten i äldreomsorgen. I demensprojektet har en projektledare anställts som tillsammans med utvalda verksamheter skall genomföra ett förbättrings/kvalitetsutvecklande arbete. De verksamheter som kommer att delta i projektet är hemtjänst, äldreboende och demensboende. Varför vi inte enbart har valt att koncentrera projektet på demensboende är det flera skäl till. Det första är att det finns många personer med demenshandikapp i hemtjänsten och på äldreboendena. Det andra skälet är att vi skall öka samarbetet mellan kommunens olika verksamheter och ta del av varandras erfarenheter. Ett av huvudsyftena med Genombrottsprojektet är att nå ett tvärprofessionellt samarbete. Detta innebär att man är fler yrkesgrupper som samverkar kring den enskilda individen. När man sätter personer med demens och närstående i centrum skapas förutsättningarna för ett tvärprofessionellt arbetssätt. Deltagare 9 team har deltagit i projektet. Varje team består av 4-6 deltagare, önskvärt hade varit ett tvärprofessionellt sammansatt team. Teamen har bestått av undersköterskor förutom i ett av teamen där en sjuksköterska har deltagit. Av dessa team representerar: 3 team hemtjänst, Floby, Vartofta och Centrum 23:an, 4 team representerar äldreboende, Ranliden avd. 1-2, Ranliden natt, Bergsliden natt och Trätorget avd. 2, 3 team representerar demensboende, Bergsliden 1A, Bergsliden natt och Elvagården Vartofta. En viktig förutsättning för att delta är att det finns ett stort engagemang och förändringsvilja på enhetschefsoch områdeschefsnivå, men naturligtvis även hos personalen. Målarglädje, Elvagården Taktil massage

team i projektet demensboende Bergsliden 1 A Demensavdelning med 16 boende Teammedlemmar: Carina Hedström, Anna Asplund, Chatarina Wersén och Liselotte Alfvén. Dockor en stor succé på Bergsliden Dementa kan bli lugna och glada av att pyssla om en docka. Den kan även väcka minnen. Personalen köpte en specialgjord docka på prov och förbluffades över resultatet. Den blev direkt omhändertagen av en kvinnlig boende, hon tog även med den in i sitt rum på kvällen och bäddade ner den. Fler dockor köptes in. Att ha någon att pyssla om och känna sig behövd är meningsfullt. Många sjunger, pratar och vyssjar dockorna som blivit ett samtalsämne. En stor trivselhöjare har också varit värmeelementen som ställs in i badrummen innan dusch. Personalen, som prövat många idéer, har givit måltiderna en lugnare inramning, infört helgmys och jobbat med taktil massage. Varje förmiddag är det aktiviteter som gymnastik, ballonglek och allsång. Ett reminicensskåp med gamla föremål väcker minnen. Den erbjudna utevistelsen har schemaförts och dokumentationen i projektet har bidragit till en tydlighet, man ser effekten av förändringarna. Mätmetoder visar på en stor förbättring av välbefinnandet. Ökad gemenskap och arbetsglädje Teamet har testat ett 30-tal idéer. De som givit goda resultat har permanentats, de sämre har förkastats. Vi har fått en ökad gemenskap. Det är roligare att jobba när man strävar efter ett mål. De små grejerna har gjort mer än vi kunde tro. Mycket är självklara saker, som att inte slamra med porslin och disk utan ha det lugnt vid måltiderna. Teveutbudet har begränsats. Musikstunder och gymnastik är sådant man samlas kring. De har även målat och kastat ballong. Det är enklare att använda ballong istället för boll om man har lite långsam reaktionsförmåga. På fredagar är det feststämning med vacker dukning och något extra gott på bordet. Teamet har skaffat en clownnäsa som väcker glada känslor hos vissa av de dementa. Även taktil massage, avslappningsmusik och varma handdukar efter duschen har ökat välbefinnandet. En rullstolsvagga har också uppskattats. Teamet har haft ett gott stöd av den övriga personalen. Att se mätbara resultat har varit tillfredsställande. Elvagården Vartofta Demensavdelning, 10 platser Teammedlemmar: Ewy Gustafsson, Eva Häggander, Kicki Gunnarsson och Annika Netzén.

team i projektet HEMVÅRD Hemvården Centrum 23:an Har ett 100-tal vårdtagare Teammedlemmar: Maria Tenglin-Svedberg, Ingvor Larsson, Birgit Svensson och Inga-Lill Josefsson. Små åtgärder Stor förbättring Med många mindre åtgärder har personalen lyckats åstadkomma positiva förbättringar som lett till ökat välbefinnande. Många gånger har det handlat om enkla medel, men som inneburit en stor förbättring för den enskilde. Till exempel att omplacera en säng så brukaren kunde ta sig i och ur sängen på egen hand. En person som ofta gick upp om natten och hade lätt för att ramla omkull klarade sig bättre med halksockar på. Lugnande massage och beröring har också lett till ökat välmående. Likaså har det införskaffats manikyrset för hår- och nagelvård. Att få naglarna målade har upplevts som positivt. Personalen, som numera är utrustade med namnskyltar, har skaffat tydliga almanackor som satts upp hos brukarna. Att själv kunna se vad som ska hända dag för dag ger ökad struktur. En annan förbättring är att man lyckats få ner användningen av värktabletter. Detta genom att först testa smärtplåster och TNS som andra alternativ. Dokumentation ger tydlighet Mindre förändringar har inneburit en bättre helhet. Förut skulle vårdtagarna rakas på vissa dagar, men det var inte alltid som vi hann med det. Det kunde gå ett tag till nästa gång. För att undvika det har vi istället börjat med rakning varje dag. Vi har även börjat med Aloe Vera för att minska hudproblem. Brukarna har fått egna matsedlar för att själva kunna se vad som serveras. Almanackor, med en färg för varje dag ger tydlighet. Personalen ska även skaffa namnskyltar i större text, något som efterfrågats bland brukarna. Regelbunden gåträning, fotmassage vid sänggåendet, nagelvård i samband med dusch är annat som hemvården hjälper till med. En gemensam nyårsfika och möjlighet att delta i ett dansarrangemang har också varit uppskattade inslag. Vårt sätt att arbeta har inte ändrats så mycket i grunden. Den stora skillnaden är att vi sätter det på pränt. Dokumentationen ger tydlighet. Det är lättare att göra uppföljningar. HEMVÅRDEN FLOBY Närmare ett 90-tal vårdtagare Teammedlemmar: Lena Arnoldsson, Camilla Theander, Jill Andersson och Liselott Andersson.

team i projektet HEMVÅRD Hemvården VARTOFTA Har ett 40-tal vårdtagare Teammedlemmar: Eva-Marie Brorsson, Åsa Almqvist, Lena Gustavsson, Carina Holgersson och Gun Olsson. Kul att se resultat Det var lite svårt med allt nytt i början. Men när vi väl kom igång så rullade det på bra. Aktiviteter som promenader, kortspel och boklån har haft en uppiggande inverkan. Taktil stimulering, fotbad och nagelvård har också uppskattats. Vissa brukare sover bättre om nätterna. Välbefinnandet har höjts hos många. Personalen berättar om brukare som levt upp och blivit betydligt piggare. Det har varit roligt och intressant att se förändringen. Vissa av sakerna har vi gjort tidigare, men vi har aldrig skrivit ner och sett resultaten som nu. I samband med måltiderna har det införts karottsystem på helgerna. Var och en får ta sig mat själv vid bordet. Detta har bidragit till en ökad gemenskap, att det blivit lugnare och mer trivsamt att äta. Teamet ser fram emot att jobba vidare, med hela personalgruppen involverad. De har bland annat planer på att göra levnadsbeskrivningar för varje brukare. Var och ens individuella behov och intressen ska därigenom enklare kunna tillgodoses.

team i projektet ÄLDREBOENDE RANLIDEN, DAG Äldreboende för ett 70-tal boende. Teammedlemmar: Annika Robinson, Carina Gustavsson, Birgitta Gustafsson, Jeanette Johansson och Annvor Stam (saknas på bilden) BERGSLIDEN 1, NATT Tre avdelningar med 16 boende på varje, både demens- och äldreboende Teammedlemmar: Rosmary Rask, Lena Andersson och Susanne Lindroos. Dämpad belysning ger ökad nattro En bra och meningsfull dag ger bra nattsömn, och tvärtom, resonerar nattpersonalen som därför även samarbetat med dagpersonalen. Det har bland annat visat sig att utevistelse ger bättre nattsömn. Även roliga aktiviteter. Personalen minns särskilt natten efter en lyckad adventsfest då ingen av vårdtagarna var vakna. Att använda punktbelysning om natten har haft en lugnande inverkan. Taktil massage, varma sockor och avslappnings-cd har också haft god effekt. Personalen har även gjort en del förändringar med nattfastan och serverar numera en smoothie eller liknande så sent som möjligt. Detta för att nattfastan inte ska bli för lång, men också för att ersätta smörgåsar, som kan vara svårare för en del att äta. Genombrottsmetoden har tidigare inte används av nattpersonal. Ranliden och Bergsliden är pilotprojekt. Detta har också inneburit att vi fått pröva oss fram, det har inte funnits några andra att jämföra med. Stor förbättring med nya morgonrutiner Att skjuta på frukosten en halvtimma är den enskilt största förbättringen med flera goda effekter. Det blir inte lika stressigt med morgonrutinerna, de boende får en mjukare väckning och får ligga och dra sig en stund. Badrummen värms upp med värmeelement innan morgonduschen. Trots senare frukost hinner vi ändå med det som ska göras på förmiddagen, utan stress. Det är ett helt annat tempo. Är vi lugna, blir de boende lugna. Vid maten sitter personalen med vid borden. De börjar inte att diska och duka av innan alla är klara. En ommöblering har givit en lugnare inramning åt måltiderna. Fredagsmys med något gott att äta sätter också guldkant på tillvaron, likaså stunderna av högläsning då horoskopen är mycket populära. Nästa steg är att testa nya idéer, men också att involvera hela personalgruppen i de nya rutinerna, till exempel vad gäller dokumentation. Vi har fått en bättre arbetssituation och med många små förändringar har det blivit stora vinster.

Det har blivit mer hemtrevligt team i projektet ÄLDREBOENDE TRÄTORGET 1, avdelning 2 Äldreboende med tre avdelningar, nio boende på varje Teammedlemmar: Ann-Christin Larsson, Margaretha Fransson och Helena Källström. Lugnare natt med dämpad belysning När kvällen kommer dämpas belysningen för att markera att det är dags att komma till ro för natten. Om någon behöver omvårdnad i sitt rum under natten undviker personalen att tända i taket eftersom det kan vara svårt att somna om. De försöker även att besvara larm i korridoren för att undvika att störa de boende. Cd-spelare med hörlurar som spelar lugnande musik och massageolja har köpts in till äldreboendet. Beröring med lättare massage används för att minska oro och smärta. Kalla fötter och ben värms upp med varma handdukar, en del använder varma vetekuddar. Man prövar sig fram med lösningar som passar bäst utifrån individens behov, önskan och känslor. Personalen har infört sängfösare, en frukt- och yoghurtsmoothie för att få kortare nattfasta. Ett enklare alternativ än att äta smörgåsar för den som behöver något extra i magen om natten. Det har varit roligt att se att det går att förändra och vi har haft ett stort stöd av vår chef, tycker teamet. Det har blivit mer hemtrevligt och ombonat, tycker teamet. Dagrummet har ny soffa och ett bord anpassat för rullstolar. Där är det numera helgmys framför teven med snacks och cider. Uppskattat är också guldkantstimmen som de boende återkommande har med sin kontaktperson. De får själva bestämma vad vi ska göra. Det kan vara en promenad, att vi köper bakelser, eller umgås över ett fotoalbum. Någon ville gå till frisören och tona håret. Vid eftermiddagskaffet är det högläsning och korsordslösning. Annat som ökat trivseln är lugnare inramning vid matsituationer och värmeelement i badrummen innan dusch. En beauty-box för manikyr har också införskaffats. Syftet att skapa en lugn och harmonisk tillvaro i en positiv anda har uppnåtts. Även anhöriga vittnar om att deras närstående blivit piggare och gladare. Mycket har varit positivt, även om det varit ganska mycket jobb med dokumentationen. Nu jobbar vi vidare och involverar den övriga personalen. RANLIDEN, NATT Äldreboende för ett 70-tal boende Teammedlemmar: Ulla-Britt Leijon, Anita Hermansson, Inga-Lill Vörnö och Zandra Karlberg.

Deltagande team Team Bergsliden 1A HANDLEDARE: Gunilla Hård KONTAKTPERSON: Chatarina Wersén Anna Asplund Carina Hedström Liselotte Alfvén Team Bergsliden, natt HANDLEDARE: Gunilla Hård KONTAKTPERSON: Susanne Lindroos Lena Andersson Rosmary Jakobsson Team Centrum 23:an HANDLEDARE: Anita Andersson-Hagsgård KONTAKTPERSON: Maria Tenglin Svedberg Birgit Svensson Inga-Lill Josefsson Invor Larsson Team Elvagården Vartofta HANDLEDARE: Sonja Karlsson KONTAKTPERSON: Annika Netzen Eva Häggander Ewy Gustafsson Kristina Gunnarsson Team Floby HANDLEDARE: Anita Andersson-Hagsgård KONTAKTPERSON: Liselotte Andersson Camilla Theander Jill Andersson Lena Arnoldsson Team Ranliden grupp 1 HANDLEDARE: Sonja Karlsson KONTAKTPERSON: Annvor Stam Birgitta Gustavsson Carina Gustavsson Jeanette Johansson Team Ranliden, natt HANDLEDARE: Kicki Svensson KONTAKTPERSON: Ulla-Britt Leijon Anita Hermansson Inga-lill Vörno Sandra Karlberg Team Trätorget, avd 2 HANDLEDARE: Anette Lidskog KONTAKTPERSON: Ann-Christin Larsson Helena Källström Margareta Fransson Viktoria Tedelind Team Vartofta HANDLEDARE: Anette Lidskog KONTAKTPERSON: Gun Olsson Carina Holgersson Eva-Marie Brorsson Lena Gustavsson Åsa Almqvist

Styrgrupp Gunilla Balutia Biträdande Socialchef 0515 88 53 46 0706 74 50 26 gunilla.balutia@falkoping.se Gunilla Hård Områdeschef Gemensamma området äldre- och handikappomsorg 0515 88 52 03 0730 81 29 15 gunilla.hard@falkoping.se Marie Gustafson Områdeschef Västra äldreomsorgsområdet 0515 88 55 55 0702 69 73 95 marie.gustafson@falkoping.se Monica Ohlsson Områdeschef Östra äldreomsorgsområdet 0515 88 55 56 0706 74 50 56 monica.ohlsson@falkoping.se

smartdesign.se Projektgrupp Anette Lidskog Projektledare 0515 88 71 90 0702 95 77 38 anette.lidskog@falkoping.se Anetthe Jovanovic Karlsson Enhetschef Äldreboende, Ranliden 0515 88 55 25 0703 55 22 31 anetthe.jovanovic.karlsson@falkoping.se Eva Printzell Enhetschef Demensboende Bergsliden 1A 0515 895 11 0702 49 05 65 eva.printzell@falkoping.se Diana Lod Enhetschef Demensboende och hemvård, Vartofta 0515 77 62 80 0702 31 57 99 diana.lod@falkoping.se Heléne Andersson Enhetschef Demensboende och hemvård, Floby 0515 88 66 02 0768 42 29 20 helene.andersson@falkoping.se