5-årskalas Delårsrapport 2013-08-31 med resultatprognos 2013-12-31
Fagersta kommun - Delårsrapport 2013-08-31 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1-12 Personalekonomisk redovisning 13 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 14 Kommunstyrelsen 15-20 Utbildnings- och fritidsnämnden 21-35 Socialnämnden 36 46 Resultaträkning, Finansieringsanalys, Balansräkning, Noter 47 57 Sammanställning drift- och investeringar 58 Driftredovisning 59 61 Investeringsredovisning 62-63 Redovisningsprinciper 64-65 Redovisningsbegrepp och ordlista 66 Adress: Fagersta kommun 737 80 Fagersta Telefon: 0223 44000 Hemsida: http://www.fagersta.se
Delårsrapportens struktur Förvaltningsberättelse Det första avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen. Här ges en samlad beskrivning kommunens ekonomi och verksamhet perioden januari-augusti. Förvaltningsberättelsen inleds med en beskrivning av kommunens styrmodell. Därefter följer en redovisning av måluppfyllelse. Förvaltningsberättelsen innehåller därutöver en ekonomisk översikt och analys samt en personalekonomisk redovisning. Verksamhetsberättelser I det andra avsnittet beskrivs kommunens verksamhet nämndvis. Nämnderna beskriver uppdrag, årets händelser, måluppfyllelse samt ger sin syn på framtida utveckling. Bilagor I bilaga finns redovisning av ekonomiskt utfall till och med 2013-08-31, prognos för helåret, ekonomisk ställningen per 2013-08-31 (balansräkning) samt en redovisning av utfall jämfört med drift- respektive investeringsbudgeten. Därutöver redovisas tillämpade redovisningsprinciper. - 1 -
Förvaltningsberättelse Styrning och uppföljning En målstyrningsmodell infördes under år 2011. Utgångspunkten är visionen, Målbild Fagersta. Kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål som utgör grund för de gemensamma inriktningsmål som antas av kommunstyrelsen. Nämnderna och samarbetsorganisationerna beslutar om effektmål. Effektmålen ska vara mätbara, realistiska, påverkbara, kända, tydliga, konkreta och tidsbestämda. Effektmålen redovisas i externbudget och följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Nämnderna antar verksamhetsmål som redovisas i nämndens internbudget och i nämndens interna årsredovisning. Målbild Fagersta Fagersta har en ledande roll i Bergslagens tillväxt och är en framstående kommun när det gäller social service, utbildning och klimattänkande. I Fagersta är det lätt att leva. Kommunen präglas av trygghet, samverkan och framtidstro. Det är nära till naturen och kulturen. I Fagersta finns det gott om tid för alla. Integrationen är en naturlig del i Fagerstas samhällsbyggande. Vi ska på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt prioritera följande områden: infrastruktur och trafik byggande och boende tillväxt genom investeringar i kunskap, företagsamhet, miljö och ekonomi. Allt detta ger Livstid: snabbheten att få offentlig och kommersiell service lättheten att ta sig till jobb och fritidsaktiviteter ömsesidigt ansvarstagande som skapar gemenskap och trygghet närheten till Västerås, Stockholm och andra viktiga knutpunkter. I Fagersta får du tid, lust och kraft att leva. Övergripande mål De övergripande målen för Fagersta kommun är: 1. Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande 2. Gott företagsklimat 3. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund 4. Bra utbildning 5. Trygg kommun - 2-6. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer 7. Attraktiva boendemiljöer 8. Kommunal ekonomi i balans I april 2013 beslutade kommunfullmäktige om ytterligare ett övergripande mål, Fungerande integration. Målet gäller tillsvidare. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. För verksamheten ska mål och riktlinjer anges som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning anges. Utifrån ett verksamhetsperspektiv kan god ekonomisk hushållning definieras som att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt bra uppföljningssystem. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Målen anger de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet kommunen bedriver. Den allmänna utgångspunkten för det finansiella perspektivet är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även nästkommande generation utan att en högre skatt ska behöva uttaxeras. Med utgångspunkt från kommunens ekonomiska situation, ska kommunen i form av mål ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen. God ekonomisk hushållning bedöms utifrån uppfyllelsen av de åtta övergripande målen, som i sin tur bedöms utifrån uppfyllelsen av gemensamma inriktningsmål och effektmål. Måluppfyllelse Uppfyllelsen av de övergripande målen bedöms utifrån uppfyllelsen av de effektmål som är kopplade till respektive övergripande mål. Nedan sammanfattas måluppfyllelsen av ett urval av effektmålen. Därutöver görs en sammanfattande bedömning.
Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Hållbar utveckling År 2012 blev Fagersta kommun certifierad som Fairtrade City. I år omdiplomerades kommunen. Kommunen arbetar bland annat tillsammans med handeln för att öka konsumtionen av rättvisemärkta produkter, så kallade Fairtradeprodukter. Utifrån den antagna energi- och klimatstrategin har utbildning i Eco Driving genomförts för ett stort antal medarbetare. Förskolorna arbetar genomgående med källsortering och hanteringen av miljöfarliga ämnen. Alla förskolor är godkända och fortsätter med arbetet Grön Flagg. Införande av källsortering i kommunhuset pågår. Effektivitet Kommunen använder Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) vid jämförelser med andra kommuner. Med hjälp av Kolada har liknande kommuner identifierats, vilket innebär att verksamheterna och politikerna har fått bättre förutsättningar att göra relevanta nyckeltalsjämförelser. Personalfunktionen har centraliserats. Detta minskar sårbarheten och ökar möjligheten till effektivitet, både vad gäller kompetensutnyttjande och möjligheter till rationaliseringar av administrativa arbetsuppgifter. Arbete med att införa ett digitalt ärendehanteringssystem pågår. Syftet är att effektivisera administrationen. Projektet genomförs i samarbete med Norbergs kommun och två kommunalförbund. Driftsättning beräknas till januari 2014. Kvalitet Kommunen har startat en Facebook-sida, vilket utvecklar medborgardialogen. Utbildnings- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen har fortsatt att tillsammans arbeta för att minska den olovliga frånvaron i skolan. Socialförvaltningen har inventerat önskvärda samverkansformer, bland annat pågår ett samarbete mellan norra länsdelens individ- och familjeomsorger. Socialförvaltningens olika avdelningar samverkar i projekt inom områdena psykiatri och våld i nära relation. Alla 78-åringar har erbjudits förebyggande insatser i form av studiecirklar. Arbetet med att implementera värdighetsgarantier har påbörjats. Inom särskilt boende pågår arbete för att förbättra upplevelsen av personalens bemötande. Bland annat har enhetscheferna fått utbildning i anhörigstöd. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Gott företagsklimat En handlingsplan för entreprenörskap inom grundskolan årskurs 7-9 kommer att redovisas under oktober månad. Kommunens sommardesignkontor för studenter tog år 2012 fram ett förslag med idéer om utveckling av Fagersta Centrum. I samarbete med företrädare för handeln, fastighetsägarna, kommunalteknikförbundet och miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar nu kommunkansliet vidare med att försöka realisera några av dessa idéer. En handelsportal för Fagerstas handel har tagits fram genom bidrag från kommunen. Detta i syfte att stärka kopplingen mellan näringslivet och kommunen. Implementeringen av Fagersta och Norbergs gemensamma tillväxtprogram har påbörjats. Socialnämnden har hittills godkänt tre företag enligt Lagen Om Valfrihet. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund Kommunens värdegrund samt våld i nära relation har diskuterats på arbetsplatsträffar inom ramen för projekt Hållbar jämställdhet ( Jämställd livstid i Fagersta ) och Våld i nära relation. Utbildnings- och fritidsnämndens verksamheter anställer personal med rätt kompetens samt ger möjlighet till utveckling inom respektive verksamhetsområde. Förskollärartätheten har även i år ökat eftersom verksamheten har strävat efter att rekrytera förskollärare på vakanta tjänster. Verksamheterna fortsätter att satsa på personalens hälsa, friskvårdsinspiratörer finns inom förvaltningens verksamheter som fortlöpande uppmuntrar personalen till att utnyttja friskvårdstimmen. Utbildningar genomförs kontinuerligt inom socialnämndens verksamheter, bland annat för att öka kännedomen om anmälningsplikt enligt Lex Sara. Sjukfrånvaron för perioden januari-augusti år 2013 var 4,3 % för utbildnings- och fritidsnämndens verksamheter, jämfört med 4,4 % under motsvarande period år 2012. - 3 -
Inom socialnämndens verksamheter har sjukfrånvaron minskat från 6,1 % för perioden januari-augusti år 2012 till 5,7 % för motsvarande period år 2013. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Bra utbildning Grundskolan har förbättrat resultaten i de nationella proven. Därutöver har slutbetygen förbättrats jämfört med tidigare år. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Trygg kommun En handlingsplan om hot och våld är utarbetad inom förskoleverksamheten. Avvikelserna för läkemedel visar att vissa enheter har mycket få avvikelser medan andra har många avvikelser. Olika rutiner har provats med skiftande resultat och arbetet pågår. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer En total översyn av all busstrafik, stadstrafik, skolskjutstrafik och landsbygdstrafik har påbörjats för eventuella förändringar från hösten 2014. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Attraktiva boendemiljöer Möjligheter att tillskapa ett trygghetsboende har utretts men inget lämpligt alternativ har funnits. I arbetet med att vara en attraktiv kommun har ett tjugotal sjönära tomter tagits fram i Norra Sjöhagen. Fyra tomter har sålts. I början av september medverkar kommunen, för andra året, i bygg- och boendemässan Byggabo i Västerås. Fokus är på att informera om fördelar med att bo i kommunen samt vilka tomter kommunen har till försäljning. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Fungerande integration Målet antogs i april 2013 för att gälla tillsvidare. Effektmål för området redovisas för 2013 under målet Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande. Pensionärsorganisationerna har beviljats medel för att medverka som medspråkare vid den SFIundervisning som genomförs vis gymnasieskolan. Verksamheten har visat sig så lyckat att det kommer att förlängas även under hösten 2013. - 4 - Kommunen använder Fagersta Postens Mer-bilaga för att sprida information om kommunens integrationsarbete. Praktikplatser har erbjudits i kommunens verksamheter. Kulturskolan har startat ett projekt tillsammans med förskolan för nysvenska förskolebarn. Alla språkgrupper som ingår i kommunens flyktingmottagande har hittills erhållit samhällsorientering på modersmålet. Kommunal ekonomi i balans Kommunfullmäktige har antagit ett resultatmål som anger att resultatbudgeten ska ge ett överskott/ökning av eget kapital på ca 2 procent av kommunens egna kapital, vilket för år 2013 motsvarar 10,9 miljoner kronor (mkr). Kommunen prognostiserar ett överskott på 18,1 mkr för år 2013, vilket innebär att kommunen uppnår resultatmålet samt det övergripande målet om kommunal ekonomi i balans. Prognosen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Utvärdering av god ekonomisk hushållning Den samlade bedömningen är att Fagersta kommun uppnår god ekonomisk hushållning. Verksamheterna beräknar kunna uppfylla flertalet av de uppsatta effektmålen. Den sammanfattande bedömningen är därför att kommunen kommer att uppnå målet om god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv. Kommunen beräknas uppfylla det övergripande målet Kommunal ekonomi i balans, för analys se ovan. Soliditeten är hög och kassalikviditeten är god. Kommunen har inga långfristiga skulder. Fagersta kommun har en stark finansiell profil jämfört med övriga kommuner i Västmanlands län och även jämfört med övriga kommuner i riket. Detta visar Kommunforskning i Västsveriges rapport för 2012 där kommuner har jämförts utifrån fyra perspektiv och åtta nyckeltal. Rapporten för år 2012 publiceras i oktober. Jämförelser visar att kommunen har förhållandevis låga kostnader inom flera verksamhetsområden. Exempelvis visar uppgifter ur databasen Kolada att Fagersta kommun, jämfört med sju liknande kommuner, har den lägsta kostnaden för försörjningsstöd per invånare jämfört med sju liknande kommuner. Ett annat exempel är grundskola där Fagersta kommun ligger 8,1 % under den strukturårsjusterade standardkostnaden. Liknande kommuner ligger drygt 5 % över standardkostnaden.
Den sammanfattande bedömningen är att Fagersta kommun kommer att uppnå god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet. Finansiell analys RK-modellen För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ekonomisk ställning används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Modellen utgår ifrån fyra olika perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Resultat och kapacitet Resultatperspektivet visar vilken balans som finns mellan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. Här analyseras och förklaras bland annat resultat och investeringsutveckling. Under kapacitet analyseras kommunens finansiella situation i ett längre perspektiv, exempelvis soliditetsutvecklingen och kommunens skuldsättning. Risk Riskperspektivet beskriver vilka risker som kommunens ekonomi kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. Kontroll Med perspektivet kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Resultat och kapacitet Resultat Förvaltning/Nämnd Utfall Utfall Prognos Bokslut Belopp i mkr 130831 120831 2013 2012 Kommunfullmäktige -0,7-0,2-1,3-1,3 Kommunstyrelsen -74,3-70,2-135,7-130,7 Utb- och fritidsnämnden -156,7-145,1-236,2-223,7 Socialnämnden -182,3-170,3-273,6-260,8 Summa nämnderna -414,1-385,8-646,8-616,5 Finansförvaltningen 454,8 453,0 664,9 658,4 Resultat/budgetavvikelse 40,7 67,2 18,1 41,9 Delårsbokslut Periodens resultat visar på ett överskott på 40,7 miljoner kronor (mkr) jämfört med en prognos på 18,1 mkr på helåret. Per den sista augusti år 2012 uppgick resultatet till 67,2 mkr. Skillnaden år 2013 mellan periodens resultat och prognosen för helåret beror bland annat på att följande poster ingår i periodens resultat: Aktieutdelning från VB Energi, 11,8 mkr. Realisationsvinst vid försäljning av aktier, 4,3 mkr Förändringen av semesterlöneskulden. För helåret prognostiseras en ökad kostnad, medan det för perioden redovisas en minskad kostnad på 8,9 mkr. Motsvarande gällde även för år 2012. Kostnaderna för Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) är ojämnt fördelade över året och där en förhållandevis hög andel av de beräknade kostnaderna kommer att belasta perioden septemberdecember. Helårsprognos Årets resultat prognostiseras till 18,1 mkr. Efter att hänsyn har tagits till jämförelsestörande poster på netto 6,3 mkr prognostiseras ett resultat på 11,8 mkr. De jämförelsestörande posterna avser återbetalning av premier för arbetsmarknadsförsäkringar samt ökade kostnader till följd av förändrad ränta för beräkning av värdet på pensionsskulden. Resultatet för år 2012 uppgick till 41,9 mkr. Resultatutveckling Fagersta kommun har haft positiva resultat under en följd av år och även prognosen för år 2013 visar på ett överskott. 45 40 35 30 25 mkr 20 15 10 5 0 13,6 25,8 Resultat (mkr) 18,2 41,9 18,1 2009 2010 2011 2012 prognos 2013 God ekonomisk hushållning Avstämning mot balanskravet Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner och landsting. Enskilda kommuner och landsting får inte besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Eventuella uppkomna underskott ska återställas inom tre år. Vid avstämning mot balanskravet är huvudprincipen att realisationsvinster från försäljningar av anläggnings- - 5 -
tillgångar inte ska inräknas i intäkterna. Periodens resultat uppgår till 36,4 mkr efter justering för realisationsvinster på 4,3 mkr. Balanskravet uppnås med god marginal. Avstämning mot resultatmålet Resultatmålet, 2 % av eget kapital, uppgår till 10,9 mkr för år 2013. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har totalt anslagit 30,7 mkr av tidigare års resultatmässiga överskott. Totalt återstår 150,2 mkr av totalt avsatta 282,3 mkr. Det justerade resultatmålet uppgår till -19,8 mkr (10,9 mkr -30,7 mkr). Det prognostiserade resultatet på 18,1 mkr överstiger resultatmålet med 37,9 mkr. Avstämning resultatmål Resultatmål 2% av eget kapital 10,9 Disp. ur resultatdisposition Målbild 2011-2,5 Målbild 2012-1,3 Målbild 2013-2,7 Pensioner -2,8 Resultatutjämning särskilt anslag -10,6 Resultatutjämning ordinarie -6,0 Hälsobefrämjande åtgärder -1,1 Klimatbefrämjande åtgärder 0,0 Åtgärder för de mest sjuka äldre -2,4 Citybanan -1,3 Summa resultatdisp -30,7 Justerat resultatmål -19,8 Ett vanligt mål för god ekonomisk hushållning är att årets resultat ska motsvara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. För Fagersta kommun innebär detta 12,8 mkr. Prognostiserat resultat på 18,1 mkr motsvarar 2,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Omvänt innebär resultatmålet på 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 98%. Tabellen visar att nettokostnadernas andel beräknas utgöra 100,8 % av skatteintäkterna år 2013. Efter att hänsyn har tagits till det positiva finansnettot beräknas nettokostnadsandelen till 97,2%. Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Verksamhetens nettokostn inkl finansnetto Årets resultat prognos 2009 2010 2011 2012 2013 100,7% 98,3% 99,7% 96,1% 100,7% -3,1% -2,8% -2,8% -2,9% -3,5% 97,6% 95,5% 97,0% 93,2% 97,2% 2,4% 4,5% 3,0% 6,8% 2,8% snabbare än intäkterna. Prognosen för år 2013 pekar på att verksamhetens nettokostnader kommer att öka med 9 % medan skatter och generella statsbidrag enbart ökar med 4,0 %. 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 Procentuell förändring av skatter och generella statsbidrag jämfört med verksamhetens nettokostnader 2008 2009 2010 2011 2012 prognos 2013 Intäkter Nettokostn Differens Skattesatsen år 2013 är 22,11 %. Budgetavvikelser Delårsbokslut Periodens budgetavvikelse motsvarar ett överskott på 43,0 mkr jämfört med 38,3 mkr i helårsprognosen. Förvaltning/Nämnd Periodiserad Utfall Budget- Belopp i mkr budget 130831 avvikelse Kommunfullmäktige -0,9-0,7 0,2 Kommunstyrelsen -102,5-74,3 28,2 Utb- och fritidsnämnden -157,4-156,7 0,7 Socialnämnden -181,0-182,3-1,3 Summa nämnderna -441,9-414,1 27,8 Finansförvaltningen 439,6 454,8 15,2 Resultat/budgetavvikelse -2,3 40,7 43,0 Budgetavvikelsen för perioden avseende kommunfullmäktige, utbildnings- och fritidsnämnden och socialnämnden avviker marginellt från helårsprognoserna. För kommunstyrelsen redovisas ett större överskott på perioden. Detta beror i huvudsak på att ej förbrukade medel inom NVK räknas som återredovisade i delårsbokslutet. Finansförvaltningens budget är inte nedjusterad för lönekompensation till nämnderna, vilket ger ett större budgetöverskott på perioden än i prognosen för helåret. Helårsprognos För helåret redovisas en total budgetavvikelse på 18,1 mkr, vilket innebär en förbättring med 27,1 mkr jämfört med prognosen per den sista juli. Förändringen avser kommunstyrelsen och finansförvaltningen. Kostnads- och intäktsutveckling För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar - 6 -
Förvaltning/Nämnd Budget Prognos Budget- Belopp i mkr resultat avvikelse Kommunfullmäktige -1,3-1,3 0,0 Kommunstyrelsen -153,8-135,7 18,1 Utb- och fritidsnämnden -236,2-236,2 Gru 0,0 Socialnämnden -271,6-273,6-2,1 Summa nämnderna -662,8-646,8 16,0 Finansförvaltningen 642,7 664,9 22,2 Resultat/budgetavvikelse -20,1 18,1 38,2 Kommunstyrelsen visar ett överskott på 18,1 mkr jämfört med budget, vilket innebär en förbättring med 11,0 mkr jämfört med föregående prognos. Överskottet beror i huvudsak på att verksamhetsbidraget till NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) beräknas bli 10,6 mkr lägre än budgeterat, varav 6,8 mkr avser överskott för verksamhetsfastigheter och 1,1 mkr avser överskott för bostadsverksamheten. Prognosen per den sista juli visade ett överskott med 7,2 mkr. Kostnaderna för verksamhetsbidraget till NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) beräknas till 0,2 miljoner kronor lägre än budget. Kostnaderna för övriga verksamhetsbidrag beräknas till 0,3 mkr högre än budget. Kommunstyrelsens förvaltningar prognostiserar totalt ett överkott på 0,2 mkr. Överskottet avser främst lägre kostnader för bland annat vikarier, inköp av material, samt förväntat något högre intäkter än budget. Därutöver redovisar kommunstyrelsen ett överskott på 7,2 mkr för anslaget för oförutsett. Prognosen per den sista juli visade ett överskott med 0,3 mkr. Överskottet avser medel för anhöriginvandring samt korttidsplatser till Solliden. Kortidsplatserna beräknas öppna först i december, vilket innebär begränsade kostnader år 2013. Utbildnings- och fritidsnämnden prognostiserar, liksom i föregående prognos, ingen avvikelse mot budget. Grundskolan prognostiserar ett underskott på 0,5 mkr med anledning av ökade kostnader för svenska två, modersmålsundervisning, studiehandledning, ökade tolkkostnader, kostnader för undervisningsmaterial och skolmat. Detta med anledning av det ökande antalet elever med annan etnisk bakgrund inom grundskolans verksamheter. Skolbarnomsorgen ser ut att gå mot ett underskott på 0,3 mkr samtidigt som förskoleklass genererar ett överskott på 0,2 mkr. Skolbarnomsorgens underskott och förskoleklassens överskott beror på tillfälligt ökade respektive minskade personalkostnader. Särskolan visar ett överskott på 0,2 mkr på grund av minskade personalkostnader och ökade interkommunala intäkter. Förskoleverksamheten visar, enligt det lagda besparingsförslaget för 2013, ett överskott på 0,4 tkr. Detta överskott kommer av att personalen från Ängelsberg tillfälligt flyttats till vakanta tjänster i verksamheten i tätorten. Biblioteket aviserar ett underskott på 0,2 mkr, främst på grund av fördyrande licens-, samt portokostnader för fjärrlån samt övrig utlåningsverksamhet. Kulturarv aviserar ett överskott på 0,2 mkr, främst på grund av att man inte i lika stor utsträckning som tidigare ger bidrag till kulturarrangemang inom kommunen. Socialnämndens budget är inte i balans. Helårsprognosen visar på ett underskott på 2,1 mkr. Detta förutsätter att nya placeringar inte tillkommer. Trycket på äldreomsorgen är fortfarande högt med överbeläggningar på Kanalen. Kommunstyrelsen beviljade socialnämnden 1,1 mkr från stimulansmedel riktade till kommunen. Äldreomsorgen redovisar ett underskott på 0,8 mkr, vilket är 0,1 mkr sämre än föregående prognos. Orsaken är det ökade trycket på hemtjänsten. Underskottet för individ- och familjeomsorgen prognostiseras till 3,2 mkr. Kostnaden för placeringar av barn och ungdom är 6,9 mkr högre än år 2012. Sju nytillkomna familjehemsärenden under sommaren medför en kostnadsökning med 0,7 mkr och kan ej finansieras inom ram. Individ- och familjeomsorgen har under året tvingats anlita bemanningsföretag på grund av rekryteringssvårigheter. Under månadsskiftet oktober-november kommer dessa avtal att avslutas och ersättas med fast anställd personal. Detta har inneburit ökade kostnader med 0,8 mkr för avdelningen. Under september månad har en LVM-placering (tvångsplacering på grund av missbruk) gjorts. Kostnaden för försörjningsstöd har de senaste månaderna sjunkit och ligger nu på budgeterad nivå. Följande åtgärder har vidtagits: En LSS-placering beräknas upphöra under året. Ytterligare en LSS-placering på Mo Gård har upphört från september 2013. Vårdboendet Malmen har reducerat sin bemanning. Inköpsstopp gäller. Socialnämnden hemställer hos kommunstyrelsen/ kommunfullmäktige att ytterligare besparingar inte behöver göras. Ytterligare nedskärningar kommer det att innebära att vikarier inte kan tillsättas vid frånvaro i äldreomsorgen. Socialnämnden kommer att aktivt arbeta för att minska underskottet, utan att rättssäkerhet och kvalitet åsidosätts. För finansförvaltningen prognostiseras ett överskott på 22,2 mkr. Det är en förbättring med 16,2 mkr jämfört med föregående prognos. De största förändringarna beror på besked om återbetalning av premier på arbetsmarknadsförsäkringar från Afa med 10 mkr samt minskad resultateffekt med 5,4 mkr för förändrad värdering av pensionsskulden. Realisationsvinst från försäljning av finansiella tillgångar bidrar med 8,4 mkr, varav 4,9 mkr inom överlikviditetsportföljen och 3,5 mkr inom pensionsportföljen. - 7 -
För skatteintäkter och statsbidrag prognostiseras ett överskott mot budget på 3,6 mkr. Finansnetto exklusive reavinster är 2,2 mkr beräknas bli bättre än budget, varav 1,2 mkr i bättre utdelning från VB Energi än budgeterat. Arbetsgivaravgifter och arbetsmarknadsförsäkringar beräknas bli 1,4 mkr lägre än budget. Pensionskostnader beräknas bli 2,0 mkr högre än budget. Den så kallade RIPS-räntan som används i beräkningen av pensionsskulden har sänkts och därmed ökar skulden med 3,7 mkr. Felaktig fördelning av NVU:s pensionskostnader ökar kostnaden med ytterligare 1,0 mkr. Kommunen har bytt pensionsadministratör vilket har medfört en justering av pensionsskulden som ger en positiv resultateffekt på 4,9 mkr. Kostnad för årets löneökningar beräknas bli 1,0 mkr högre än budgeterat. Övriga poster beräknas bli 0,6 mkr bättre än budget. Investeringar Totalt beräknas nettoinvesteringar på 19,8 mkr för år 2013. Avvikelsen mot budget prognostiseras till 23,2 mkr. Förvaltning/Nämnd Budget Prognos Budget- Belopp i mkr avvikelse Kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen -37,9-14,7 23,2 varav kommunstyrelsen -2,6 0,3 2,9 varav NVK -35,3-15,0 20,4 Utb- och fritidsnämnden -2,6-2,6 0,0 Socialnämnden -2,5-2,5 0,0 Summa nämnderna -43,0-19,8 23,2 För kommunstyrelsens egna investeringar beräknas ett överskott på 2,9 mkr. Ett nytt ärendehanteringssystem ska införas och utgiften beräknas till 0,6 mkr. Kommunen har även köpt en fastighet för 0,3 mkr. Samtidigt har kommunen sålt tomter i Sjöhagen för 1,2 mkr. Totalt för kommunstyrelsens egna investeringar innebär detta ett positivt netto på 0,3 mkr. NVK är entreprenör för huvuddelen av Fagersta kommuns investeringar och för år 2013 beräknas ett överskott på 20,4 mkr, varav merparten avser investeringsprojektet på Mariaskolan som har försenats på grund av överklagad upphandling. I övrigt beror överskottet bland annat på att anvisade medel för fritidsgård inte att användas eftersom planen för verksamheten har förändrats. Utbildnings- och fritidsnämnden och socialnämnden prognostiserar inga avvikelser mot budget. Större investeringar är bland annat satsningen på en dator per elev i årskurs 7-9 samt inköp av inventarier till äldreomsorgen. 45 40 35 30 25 Mkr 20 15 10 5 0 Investeringar (mkr) 2009 2010 2011 2012 prognos 2013 Nettoinv Bruttoinv Risk Riskperspektivet beskriver vilka risker som kommunens ekonomi kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen äger, det vill säga eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. De starka resultaten har medfört en hög soliditet. Fagersta kommuns soliditet 2013-08-31 uppgår till 82 % exklusive pensionsskulden och 31% inklusive. Soliditen per den sista augusti påverkas av det höga resultatet för perioden. Soliditeten per den sista december förväntas därför bli något lägre. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 delår Soliditet Soliditet (%) Inkl pensionsskuld Skulder och borgensåtaganden År 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 mkr. Skulden har amorterats och kommunen är skuldfri sedan mars år 2004. Inga nya lån har tagits upp. Borgensåtagandena 2013-08-31 uppgick till 43,4 mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden avser två bostadsrättsföreningar. Kommunen har avsatt 20,4 mkr för eventuella framtida kostnader. - 8 -
50 45 40 35 30 Mkr25 20 15 10 5 0 Borgensåtaganden (mkr) 2009 2010 2011 2012 delår 2013 Borgensåtaganden Finansnetto Finansnettot beräknas till 22,8 mkr för år 2013. Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader. Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader för lån. De finansiella kostnaderna består av i huvudsak av ränta på pensionsskulden. 30 25 20 15 10 5 0-5 -10 Finansnetto (mkr) 2009 2010 2011 2012 prognos 2013 Intäkter Kostnader Netto Pensioner Fagersta kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 447,6 mkr vilket är en ökning på 45,4 mkr jämfört med 2012-08-31. Ökningen beror framförallt på att räntan som används i beräkningen av pensionsförpliktelsen sänktes under år 2013. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Pensioner intjänade fram till 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen avser Fagersta kommun, NVU och NVK. Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning regleras i kommunens finanspolicy. Pensionsmedelsförvaltning och övrig långsiktig medelsförvaltning har skett i samråd med Söderberg & Partners som även har i uppdrag att bevaka att placeringar sker i enlighet med finanspolicyn Pensionsmedelsförvaltning För att utjämna kostnaderna för de ökande pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen, som når sin högsta nivå 2027, har Fagersta kommun byggt upp en pensionsfond. Enligt kommunens ekonomistyrningspolicy ska avsättningen budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Under perioden 2000-2011 har kommunen avsatt 102,2 miljoner kronor för att täcka framtida pensionsutbetalningar. Diagrammet nedan visar den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (ansvars-förbindelsen). Diagrammet visar också hur stor del av kostnaderna som pensionsfonden beräknas täcka. (mkr) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2013 2016 2019 2022 2025 Täcks av kommunen Källa: Söderberg & Partners 2028 2031 2034 2037 2040 Täcks av fonderingen 2043 2046 2049 2052 2055 Förvaltningen är konstruerad utifrån principen att den marknadsvärderade konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) alltid ska överstiga 100 %. Konsolideringen per den sista augusti år 2013 uppgick till 117,2 %. Konsolideringen uppgick per den sista augusti år 2012 till 105,5%. Marknadsvärde (mkr) 2012-08-31 2013-08-31 Tillgångarna 185,0 187,0 Skulden 175,3 159,6 Konsolidering % 105,5% 117,2% Pensionsförplikt. (mkr) 2011-08-31 2012-08-31 2013-08-31 Avsättningar 41,8 49,9 56,2 Ansvarsförbindelse 314,6 352,5 391,4 Summa 356,4 402,4 447,6 Pensionsportföljen 175,8 175,8 185,0 Återlånade medel 180,6 226,6 262,6-9 -
Per den sista augusti år 2013 hade pensionsportföljen följande utseende, uttryckt som procentuell fördelning på olika tillgångsslag. finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Målet är uppfyllt. Eget kapital har inte använts för att finansiera driften. Förvaltningen av pensionsportföljen har skett i samråd med Söderberg & Partners som även har i uppdrag att bevaka att placeringar sker i enlighet med finanspolicyn. Övrig långsiktig medelsförvaltning Nedan framgår placeringen av de medel som är avsatta till övrig långsiktig medelsförvaltning. Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Målet är uppfyllt. Fagersta kommun har under år 2013 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över- och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Övrig långsiktig medelsförvaltning avser placering av överlikviditet som inte bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårsperiod. Likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltning på kort sikt avser placeringar som är två år eller kortare. Enligt kommunens finanspolicy ska kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Tillgångarna i kassa och bank uppgick till 99,6 mkr 2013-08-31, jämfört med 68,7 mkr 2012-08-31. Kontroll Det sista perspektivet åskådliggör vilken kontroll kommunen har över den finansiella utvecklingen samt finansiella målsättningar och planer, såsom exempelvis budgetföljsamhet. Uppföljning av ekonomistyrningspolicy Kommunfullmäktige fastställde i april år 2012 en ekonomistyrningspolicy för Fagersta kommun. Efterlevnaden av centrala principer redovisas nedan. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- och kostnadsökningar ska vara finansierade. Det ska alltså - 10 - Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Målet är delvis uppfyllt. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Målet är uppfyllt. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Ekonomi- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti.
Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Målen har uppfyllts. Kommunkoncernen Den egentliga kommunkoncernen består av Fagersta kommun, Västbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) samt Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU). Västerbergslagens energi AB Kommunen äger 20,8 procent (%) av Västerbergslagens Energi AB och aktieinnehavet är bokfört till 6,0 miljoner kronor (mkr). Det finns två helägda dotterbolag, Västerbergslagens Elförsäljning AB och Västerbergslagens Elnät AB. Aktieutdelning år 2013 uppgår till 11,8 mkr. Norra Västmanlands kommunalteknikförbund NVK startade verksamheten den 1 januari år 2004. Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. Norra Västmanlands Utbildningsförbund I kommunkoncernen ingår även NVU som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, och uppdragsutbildning. Övriga Fagersta kommun är delägare i Vafab Miljö AB. Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun och svarar för den regionala avfallshanteringen. Kommunens ägarandel är 4,14 procent. Ombildning av Vafab Miljö AB till kommunalförbund pågår. Kommunkoncernen redovisar ett överskott på 17,1 miljoner kronor. Samverkansorganisation Fagersta, Avesta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, planoch byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. Fagersta kommun ingår i Södra Dalarnas räddningstjänstförbund (SDR). Ägarandelen är 19,5%. Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt lag åvilar var och en av medlemskommunerna. Fagersta, Avesta, Norberg, Skinnskatteberg och Hedemoras kommuner har en gemensam lönenämnd. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Fagersta och Norberg bildade 1 januari 2012 en gemensam ekonominämnd. Nämnden svarar för kommunernas ekonomiadministration. Fagersta kommun köper näringslivstjänster från Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta är medlem i Norra Västmanlands Samordningsförbund (FINSAM). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är kommunerna Fagersta, Norberg, Skinnskattberg, Sala, Hallstahammar, Surahammar samt försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget Västmanland. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Omvärldsanalys och framtiden Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör följande bedömning i cirkulär 13:40.: Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som i Sverige. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och Sveriges kommuner och landsting (SKL) förutser ett förbättrat konjunkturläge. Återhämtningen blir dock inledningsvis svag. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först under år 2014 som arbetsmarknadsläget mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark under år 2013. År 2014 begränsas tillväxten av sänkta pensioner. - 11 -
Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med över 2 procent i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både år 2015 och 2016 växer sysselsättningen med omkring 1,5 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan, såväl konsumtionen som investeringar växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Fagersta kommun Ett reviderat utjämningssystem kommer att genomföras från och med år 2014. Enligt SKL:s prognos kommer införandet av systemet innebära minskade intäkter för Fagersta kommun. Socialstyrelsen ställer krav på mer detaljerad biståndshandläggning vid särskilda boenden från och med år 2014, vilket eventuellt kan komma att påverka bemanning vid särskilt boende. Kraven på omsorgspersonalens språkkunskaper ökar. Ett samarbete kommer att ske med NVU för att bereda praktikplats inom vård och omsorg för personer med svenska som andraspråk, vilket vid behov ger en ökad möjlighet för kunderna att kommunicera på sitt eget språk. Olika tekniska lösningar inom vård och omsorg kommer att provas för att höja kvaliteten. För kommunens flyktingar kommer möjligheten till egenförsörjning att vara avgörande. De flesta som går ur den så kallade etableringen är i behov av kompletterande försörjningsstöd från kommunen. En osäkerhetsfaktor är det ökande antalet barn och elever med annan etnisk bakgrund. De elever som har kommit via anhöriginvandringen ska nu integreras i grundskolan, vilket innebär ett ökat behov av studiehandledare och modersmålslärare. Behovet av förskoleplatser ökar kontinuerligt vilket resulterar i att behov finns att öppna ytterligare avdelningar inom verksamheten. Störst är behovet av avdelningar i den norra stadsdelen. Denna barnökning kommer att ge en spiraleffekt uppåt i grundskolans verksamheter. Kostservice kommer också att påverkas av den ökade volymen. Kommunens finansiella styrka gör att investeringar klaras med egna medel. Kommunen har borgensåtaganden som kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har avsatt medel för att kunna täcka delar av eventuella framtida kostnader. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Faktor Inverkan i mkr Löneökning med 1% -3,7 10 heltidstjänster +/- 4,0 Ökade kostn.för försörjningsstöd 10% -0,9 Förändrad utdebitering med 1 krona +/- 23,0 Befolkningsförändring +/- 100 inv. +/- 4,2 Karolina Berglund Ekonomichef - 12 -
Personalekonomisk redovisning Delårsredovisning för perioden 110801 tom 120731 samt 120801 tom 130731 Antal anställda Kommunen hade 130731: 807 tillsvidareanställda samt 225 visstidsanställda totalt 1032 personer vilket är en ökning med 29 anställda jämfört med 120731. Antal anställda fördelade per anställningsmyndighet 2012-07-31 och 2013-07-31 (tillsvidare- och visstidsanställda) Anställningsmyndighet Antal anställda 120731 130731 Kommunstyrelsen 28 19 Norra Västmanlands 12 ekonomiförvaltning Socialnämnden 569 571 Utbildnings- och fritidsnämnden 400 430 Totalt 997 1032 Åldersfördelning Medelåldern bland arbetstagarna i kommunen 2013-07-31 är 45,1 år. 42,4 % är 50 år eller äldre, 45,7 % är i åldern 30-49 år och 11,9 % är 29 år eller yngre. Sysselsättningsgrad 34,8 % av kvinnorna och 21,0 % av männen är deltidsanställda. Löneskillnader Tillsvidareanställd personal. Lönen avser i de flesta fall 2013- års lönenivå då merparten av löneförhandlingarna är slutförda. Frånvaro Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning för perioden110801 tom 120731 samt perioden 120801 tom 130731. Hela kommunen 110801 120731 % 120801 130731 Total sjukfrånvarotid 5,10 5,07 Därav långtidssjukfrånvaro 26,76 26,33 Sjukfrånvarotid kvinnor 5,32 5,15 Sjukfrånvarotid män 3,90 4,62 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el 3,43 3,83 yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-49 år 5,08 5,31 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 5,60 5,24 Kommunstyrelsens förvaltningar inkl NVE 110801 120731 % 120801 130731 Total sjukfrånvarotid 2,98 1,31 Därav långtidssjukfrånvaro 21,45 0 Sjukfrånvarotid kvinnor 3,77 1,50 Sjukfrånvarotid män 0,40 0,46 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el 2,15 1,83 yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-49 år 0,85 1,07 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 4,65 1,57 Socialförvaltningen 110801 120731 % 120801 130731 Total sjukfrånvarotid 5,65 5,81 Därav långtidssjukfrånvaro 25,70 26,80 Sjukfrånvarotid kvinnor 5,86 5,86 Sjukfrånvarotid män 4,75 5,58 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el 5,65 4,81 yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-49 år 5,66 6,01 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 6,25 5,97 Utbildnings- och fritidsförvaltningen 110801 120731 % 120801-- 130731 Total sjukfrånvarotid 4,41 4,31 Därav långtidssjukfrånvaro 28,97 25,99 Sjukfrånvarotid kvinnor 4,67 4,47 Sjukfrånvarotid män 2,34 3,09 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el 2,78 2,42 yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-49 år 4,45 4,67 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 4,80 4,56 Frisktal under perioden 120801-130731 Bland kommunens samtliga tillsvidareanställda arbetstagare var det 32,9 % som inte hade någon sjukdag och bland kommunens visstidsanställda, med månadslön, var det 38,9 % som inte hade någon sjukdag. Bland kommunens samtliga månadsavlönade arbetstagare var det 28,0 % av kvinnorna och 42,9 % av männen som inte hade någon sjukdag. Jämställdhet Fagersta kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. 88 % av de anställda är kvinnor. - 13 -
Kommunfullmäktige Ordförande: Ann-Christine Andersson Chef för Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning: Karolina Berglund P ro gno s 131231 B o kslut Utfall 130831 Utfall R esultat (kkr) B udget P ro gno s 2012 B udget Utfall 120831 Intäkter 9 507,0 9 507,0 3 687,0 6 338,0 5 295,1 1528,4 Kostnader -10 821,0-10 821,0-4 962,9-7 214,0-5 972,9-1727,3 N etto ko stnad fö re kapitalko stnad -1 314,0-1 314,0-1 275,9-876,0-677,8-198,9 Kapitalkostnad N etto ko stnad fö re ko mmunbidrag -1 314,0-1 314,0-1 275,9-876,0-677,8-198,9 Kommunbidrag, årsbudget 1314,0 1314,0 1313,0 876,0 876,0 875,2 Kommunbidrag, tilläggsanslag B udgetavvikelse 0,0 0,0 37,1 0,0 198,2 676,3 Uppdrag Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Efter 2010 års val har fullmäktige följande mandatföredelning: Vänsterpartiet 20, Socialdemokraterna åtta, Moderaterna tre, Sverigedemokraterna två (varav en har hoppat av och numera är partilös), Kristdemokraterna en och Folkpartiet en. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. För kontroll av nämndernas verksamhet har fullmäktige en kommunrevision. Norra Västmanlands Ekonominämnd ligger redovisningsmässigt under fullmäktige. Nämnden svarar för budgetprocess, årsredovisning och årsbokslut, budgetupp-följning med helårsprognos, löpande ekonomiadministration samt finansförvaltning för Fagersta och Norbergs kommuner. Förvaltningen tillhandahåller även ekonomiadministrativa tjänster åt Norra Västmanlands kommunalteknikförbund (NVK) och Norra Västmanlands utbildningsförbund (NVU) i enlighet med särskilda överenskommelser. Årets händelser Fullmäktige har bland annat antagit en policy för offentlig konst samt avgivit yttrande om bildandet av en regionkommun i Västmanland. Vidare har kommunens krishanteringsplan och kriskommunikationsplan uppdaterats och en utbildnings- och övningsplan tagits fram. En jämställdhetsstrategi har tagits fram. Genom att jämställdhetsintegrera Fagersta kommun får vi en kvalitetssäkring av våra verksamheter för medborgarna och även för våra medarbetare i kommunen. Vi säkerställer också att vi uppfyller kommunallagens krav på att kommunen ska behandla alla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Fullmäktige har inrättat en social investeringsfond där medel kan sökas av kommunens förvaltningar. Tanken bakom sociala investeringar är att garantera trygg och utvecklande uppväxt för alla, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar. Det ser vi genom ett positivt utfall när det gäller hälsa, lärande och trygghet. Satsningarna ska på lång sikt vara lönsamma för de enskilda medborgarna och för kommunen som helhet. Översiktsplanen för Fagersta kommun har aktualiserats under året. Norra Västmanlands Ekonominämnds delårsbokslut redovisas i egen rapport. Ekonomiskt resultat och måluppfyllelse Hittills under året har sex sammanträden hållits och fyra återstår enligt fastställd sammanträdesplan. Det ekonomiska resultatet för året pekar mot ett nollresultat. Framtiden I september nästa år är det val, vilket innebär att ett nyvalt fullmäktige kommer att tjänstgöra för första gången i oktober 2014. - 14 -
Kommunstyrelsen Ordförande: Stig Henriksson (V) Kanslichef: Anders Kilström Personalchef: Anna Forssén (efterträdde Ewa Wiklund våren 2013) Upphandlingschef: Mikael Eriksson P ro gno s 131231 B o kslut Utfall 130831 Utfall R esultat (kkr) B udget P ro gno s 2012 B udget Utfall 120831 Intäkter 4 886,1 5 100,7 7 315,3 3 257,4 4 063,5 5 869,7 Kostnader -158 073,0-140 187,3-137 098,6-105 382,0-77 992,6-75 842,3 N etto ko stnad fö re kapitalko stnad -153 186,9-135 086,6-129 783,3-102 124,6-73 929,1-69 972,6 Kapitalkostnad -616,9-616,9-883,5-411,3-414,5-202,7 N etto ko stnad fö re ko mmunbidrag -153 803,8-135 703,5-130 666,8-102 535,9-74 343,6-70 175,3 Kommunbidrag, årsbudget 154 771,1 152 771,1 141 932,5 103 180,7 103 180,7 94 960,3 Kommunbidrag, tilläggsanslag -967,3 1032,7 1071,4-644,8-644,8 291,3 B udgetavvikelse 0,0 18 100,3 12 337,1 0,0 28 192,3 25 076,3 Uppdrag Kommunstyrelsen består av förvaltningarna kommunkansli, personalkontor och upphandling och service. Överförmyndarverksamheten återfinns med egen nämnd under kommunstyrelsen med upphandlingschefen som chef. Ekonomiservice verksamhet ligger från och med 2012 under kommunfullmäktige inom Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Administrationens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet i enlighet med styrelsens direktiv. Kommunstyrelsens förvaltningar ansvarar för kommungemensamma administrativa tjänster och är internkonsulter i vissa frågor åt övriga förvaltningar. Under kommunstyrelsens verksamhetsområde ligger även anslag till kommunens samarbetsorganisationer såsom Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR), Västmanland- Dalarnas gemensamma lönenämnd, Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU), Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK), Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) och Norra Västmanlands Samordningsförbund (NVS). Målbild Den av fullmäktige antagna målbilden säger att kommunen på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt ska prioritera infrastruktur och trafik, byggande och boende samt tillväxt genom investeringar i kunskap, företagsamhet, miljö och ekonomi. Utifrån målbilden kommuniceras budskapet att Fagersta har en ledande roll i Bergslagens tillväxt och är en framstående kommun när det gäller social service, utbildning och klimattänkande. I Fagersta är det lätt att leva. Kommunen präglas av trygghet, samverkan och framtidstro. Det är nära till naturen och kulturen. I Fagersta finns det gott om tid för alla. Integrationen är en naturlig del i Fagerstas samhällsbyggande. Här får du livstid! Årets händelser 2012 blev Fagersta kommun certifierad som Fairtrade City. Under året omdiplomerades kommunen, vilket är ett uttryck för att vi arbetar på ett strukturerat sätt, tillsammans med handel och organisationer, för att öka konsumtionen av Fairtradeprodukter vilket ligger i linje med kommunens ambition om hållbar utveckling. I arbetet med att vara en attraktiv kommun har ett tjugotal sjönära tomter tagits fram i Norra Sjöhagen. Kommunkansliet arbetar med att sälja dessa. Till dags dato har fyra tomter sålts. I början av september medverkar kommunen, för - 15 -
andra året, i bygg- och boendemässan Byggabo i Västerås. Fokus är att informera om de tomter vi har till försäljning i Fagersta samt övriga fördelar med att bo i kommunen. I enlighet med att effektivisera administrationen har ett nytt digitalt ärendehanteringssystem upphandlats i samarbete med Norbergs kommun och ett par av våra samarbetsorganisationer. Driftsättning beräknas ske från januari 2014. Kommunen medverkar i ett projekt benämnt Hållbar Jämställdhet. Det har bland annat inneburit att checklistor för att jämställdhetssäkra beslut tagits fram. Detta för att medborgaren ska känna sig säker på att kommunen behandlar alla sina invånare lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Samtliga chefer har fått i uppdrag att på sina arbetsplatsträffar gå igenom ett material som handlar om Fagersta kommuns värdegrund. Detta uppdrag ska vara genomfört i början av september 2013. Informationsenheten under kommunkansliet arbetar aktivt med sociala medier såsom Fagersta kommuns nystartade Facebook-sida. Vidare sker regelbundet information via Fagersta Postens Mer-bilaga och via kommunens hemsida. Detta utvecklar vår medborgardialog på ett positivt sätt. Framför allt har informationen varit aktiv i utåtriktad information om kommunens integrationsarbete. Informationsavdelningen har också påbörjat arbetet med att göra om förskolornas och skolornas hemsidor. Som ett led i kommunens integrationsarbete har pensionärsorganisationerna beviljats medel för att medverka som medspråkare vid den SFIundervisning som genomförs vid gymnasieskolan. Verksamheten har visat sig så lyckat att det kommer att förlängas även under hösten 2013. Ett folkhälsoråd, gemensamt för Fagersta och Norbergs kommuner samt landstinget har startats under året. Arkivsamverkan fortsätter genom att kommunen säljer tjänster till Norbergs kommun och hyr ut arkivutrymme till Skinnskattebergs kommun. Samarbetet med Arkiv Västmanland har även det varit intensivt bland annat genom medverkan i släktforskardagar. Krisledningsnämnden och krisledningsgruppen har medverkat i utbildning och beredskapssamordnaren har tillsammans med krisinformatören deltagit i en omfattande övning i Västerås. Under 2012 arbetade några studenter i Sommardesignkontoret. Ett förslag lades då fram med idéer om utveckling av Fagersta Centrum. I samarbete med företrädare för handeln, fastighetsägarna, kommunalteknikförbundet och miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar nu kommunkansliet vidare med att försöka realisera några av dessa idéer. En handelsportal för Fagerstas handel har tagits fram genom bidrag från kommunen. Detta i syfte att stärka kopplingen mellan näringslivet och den attraktiva kommunen. Ett övergripande tillväxtprogram har för övrigt tagits fram tillsammans med Norbergs kommun. Kommunstyrelsen har beslutat att samtliga förvaltningschefer organisatoriskt ska tillhöra kommunstyrelsen och inte som tidigare direkt under nämnderna. Detta för att underlätta eventuella kommande förändringar av den politiska organisationen. Personalfunktionen har under år 2013 centraliserats. Detta minskar sårbarheten och ökar möjligheten till effektivitet, både vad gäller kompetensutnyttjande och möjligheter till rationaliseringar av administrativa arbetsuppgifter. Sjukfrånvaron för kommunstyrelsens förvaltningar inkluderat Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning är 4,25 dagar per anställd per år jämfört med 18,56 dagar för hela kommunen. Utifrån den antagna energi- och klimatstrategin har utbildning i Eco Driving genomförts för ett stort antal anställda. I samverkan med flera kommuner och samverkansorganisationer har en ny digital telefonväxel tagits i bruk under året. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse framgår av bifogade sammanställning. Som framgår är det ännu för tidigt att uttala sig om måluppfyllelsen då mätning sker i slutet av året. Följande kommentarer kan dock göras: Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Genom att kommunen använder Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) har verksamhe- - 16 -
terna och politiken fått bättre förutsättningar att jämföra kvalitet, kostnader med mera med relevanta kommuner. Gott företagsklimat Informationsmöte för de lokala företagen gällande Lagen om offentlig upphandling beräknas ske under hösten/vintern 2013. I Sveriges Kommuner och Landstings Insiktsundersökning hamnade kommunen på plats 44 av 184 kommuner gällande företagares nöjdhet med brandtillsyn och miljösyn. Fagersta ligger alltså klart bättre till än riksgenomsnittet. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund Under 2014 ska nästa medarbetarenkät genomföras med fortsatt implementeringsarbete. Regionutveckling genom samarbete utbyggd infrastruktur och kommunikationer En total översyn av all busstrafik, stadstrafik, skolskjutstrafik och landsbygdstrafik har påbörjats för eventuella förändringar från hösten 2014. Kommunal ekonomi i balans För perioden redovisas ett överskott på 28,1 miljoner kronor (mkr). För året prognostiseras ett överskott på 18,1 mkr mot budget. Ett överskott på 10,5 mkr beräknas för köpt verksamhet/verksamhetsbidrag. Kostnader för verksamhetsbidrag till NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) beräknas till 10,6 mkr lägre än budget, bland annat på grund av överskott för verksamhetsfastigheter, 6,8 mkr, samt bostadsverksamheten, 1,1 mkr. Kostnaderna för verksamhetsbidraget till NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) beräknas till 0,2 mkr lägre än budget. Kostnaderna för övriga verk- samhetsbidrag beräknas till 0,3 mkr högre än budget. Kommunstyrelsens förvaltningar prognostiserar totalt ett överkott på 0,2 mkr. Överskottet avser främst lägre kostnader för bland annat vikarier, inköp av material, samt förväntat något högre intäkter än budget. Kommunstyrelsens anslag för oförutsett beräknas ge ett överskott 7,2 mkr, fördelat på ordinarie oförutsett, 3,4 mkr och extra oförutsett, 3,8 mkr. Extra oförutsett är medel som avsatts för anhöriginvandring för 2013. Framtiden Inom ramen för attraktiv arbetsgivare avser personalkontoret ta initiativ till att arbeta med begreppet Employer Branding utifrån kommunens antagna värdegrund. Inom upphandlings- och överförmyndarverksamheten finns idag behov av resursförstärkning för att kunna kvalitetssäkra verksamheterna. Detta på grund av ökat behov av upphandlingsservice hos förvaltningarna och ett ökat antal ärenden hos överförmyndaren. Kommunens gällande energi- och klimatstrategi antogs 2007 och gäller fram till år 2015. Mycket av det som står i den har nu genomförts. Kommunstyrelsen har uppdragit till kommunkansliet att tillsammans med energi- och klimatstrategen lägga förslag till nya mål och åtgärder. Det blir allt viktigare att Fagersta kommun är aktiv när det gäller åtgärder för att främja integrationen och inte minst att informera om vad som görs. I samband med införandet av ärendehanteringssystemet krävs relativt omfattande utbildning för berörda handläggare. - 17-