www.ljungby.se Avser år Fastställd av Socialnämnden 2012-12-05 Version 2 2012-12-02 Kvalitetsgruppen Socialförvaltningen
Innehållsförteckning FÖRORD AV FÖRVALTNINGSCHEFEN... 3 VARFÖR GÖR VI EN?... 3 KVALITETSARBETE INOM SOCIALFÖRVALTNINGEN... 4 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 5 VÄRDEGRUND... 6 MÅL... 6 Måluppfyllnad... 7 RESULTAT... 10 EGNA UPPFÖLJNINGAR... 10 Lex Sarah och Lex Maria... 10 Avvikelser, fel och brister, klagomål och synpunkter... 10 Övriga mätningar... 11 INTERN KONTROLL... 18 SOCIALNÄMNDENS EGET ANSVAR... 18 Kommunens internkontroll... 18 KOMMUNREVISIONEN... 20 OFFENTLIG STATISTIK OCH KVALITETSNYCKELTAL... 21 Öppna jämförelser... 21 Öppna jämförelser Äldreomsorg... 21 Nationell brukarundersökning... 21 Äldreguiden... 22 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd... 22 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvården... 23 Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården... 23 Kvalitetsnyckeltal (SKL/RKA)... 23 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)... 25 TILLSYNER FRÅN ANDRA MYNDIGHETER... 26 Socialstyrelsen... 26 NATIONELLA REGISTER... 27 Senior Alert... 27 Palliativregistret... 28 INFORMATION... 29 Intern information... 29 Extern information... 29 FRAMTIDEN 2012... 30 2
Förord av förvaltningschefen Varför gör vi en kvalitetsredovisning? I detta dokument vill vi framför allt redovisa kvalitet ur ett brukarperspektiv. Vi vill visa på goda exempel och vad som utförs i verksamheten. Ytterligare ett syfte är att komplettera bokslutet med att visa på det utvecklingsarbete som bedrivs i förvaltningen. Detta dokument är ett försök att samla allt som görs i form av uppföljningar och mätningar antingen de utförs inom förvaltningen och i form av egenkontroller eller om de genomförs av andra organisationer eller myndigheter. Det kan vara i form av olika enkäter eller granskningar t ex revision eller tillsyner. Socialnämnden ansvarar för många olika verksamheter. För att ge kommuninvånare, politiker och egna medarbetare en helhetsbild av socialtjänstens kvalitetsarbete redovisar förvaltningen ett sammandrag av det kvalitetsarbete som genomförts under året. Kommunen och socialförvaltningen är enligt gällande lagstiftning skyldig att utarbeta ett ledningssystem för kvalitet vad gäller verksamhet som bedrivs enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL), samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vikten av att arbeta med kvalitetsutveckling inom både vård och omsorg och individ- och familjeomsorg markeras av regering och riksdag i socialtjänstlagens tredje kapitel. Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. (Ur Socialtjänstlagen) Ing-Marie Byström Socialchef 3
Kvalitetsarbete inom socialförvaltningen Kvalitetsredovisningen ska, förutom att ge en samlad bild av förvaltningens kvalitetsarbete, fungera som ett stöd och ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten och ses som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av densamma. Hösten 2010 skapades en kvalitetsgrupp i socialförvaltningen. I Kvalitetsgruppen har ingått, kvalitesstratetrateger och personal med erfarenhet från de olika verksamhetsområdena inom socialtjänsten det vill säga individ- och familjeomsorg omsorg om personer med olika funktionsnedsättningar, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. En övergripande utvecklingsledare har fungerat som samordnare för gruppen. Alla deltagare i kvalitetsgruppen har flera olika fasta uppgifter sedan tidigare och dessa uppgifter har man fortfarande kvar. Kvalitetsgruppens syfte: Skapa möjligheter för socialtjänsten att utveckla kvaliteten genom omvärldsbevakning, information, systematisk uppföljning, evidensbaserade metoder och analyser. Uppgifter för kvalitetsgruppen: Kvalitetsuppföljning av intern och extern verksamhet. Samordning, sammanställning och presentation av offentlig statistik och kvalitetsnyckeltal till exempel öppna jämförelser och kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Skriver yttranden, remissvar och utredningar på uppdrag av förvaltningschefen. Stödjer verksamheten i arbetet att ta fram rutiner, riktlinjer och broschyrer. Publicering av Socialförvaltningens del av intranätet och Ljungby kommuns webbplats. Koordination av socialförvaltningens ledningssystem för kvalitet. Registrering av inkomna, klagomål och synpunkter. Koordination av kundval i hemtjänsten. Socialförvaltningens egen statistik på uppdrag av förvaltningschefen. Så kan nämnas att personal från kvalitetsgruppens ingår i följande kommunövergripande grupper; informatörsgrupp, som arbetar med 4
informationsfrågor, personaltidning o dyl, redaktörsgrupp, som arbetar med information på webbplatsen, arbetsgrupp för intern kontroll, arbetsgrupp för kommunens kvalitet i korthet dvs KKIK, arbetsgrupp för hållbar utveckling, arbetsgrupp för IT-stöd för klagomål och synpunkter, arbetsgrupp för skadeförebyggande dagen för äldre den 1/10 varje år, projektledning för Åsikten, husansvarig för Humlan osv. Kvalitetsgruppens personal ingår i olika arbetsgrupper inom socialförvaltningen, t ex socialförvaltningens ledningsgrupp och Boenderådet. Boenderådet fördelar särskilda boendeplatser, korttidsplatser samt växelplatser till omsorgstagare som fått beslut om dessa insatser, företrädesvis inom äldreomsorg. Kvalitetsgruppens personal ingår också i olika tillfälliga arbetsgrupper och utför olika uppgifter t ex framtagande av lokala värdighetsgarantier, framtagande av olika riktlinjer och rutiner, genomförande av uppföljningar och mätningar, utredningar enligt Lex Sarah. Detta dokument är ett försök att samla det som görs i form av uppföljningar och mätningar när det gäller socialtjänsten, antingen de utförs inom förvaltningen och i form av egenkontroller eller om de genomförs av andra organisationer eller myndigheter. Det kan vara i form av olika enkäter eller granskningar t ex revision eller tillsyner. Avsikten är att vi mäter för att utvecklas. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Under hösten utkom nya föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS :9. De nya riktlinjerna gäller från 1 januari 2012 och skärper de krav som ställs på verksamheten och nämnden. För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet upprättas. Detta ska säkerställa att: uppföljningsbara mål utifrån socialtjänstlagen fastställs kvalitetsarbetets inriktning och omfattning är anpassad till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet fastställs enskilda och grupper t ex brukarorganisationer ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten kvalitetsarbetet dokumenteras och kontinuerligt följs upp. Föreskrifterna behandlar dessutom, bland annat, samverkan och samarbete med andra aktörer, handläggning och dokumentation av 5
ärenden som rör enskilda, fel och brister samt synpunkter och klagomål på verksamheten samt personal och kompetensförsörjning. Värdegrund Ljungby kommuns socialtjänst skall vara en serviceinriktad och hjälpande funktion. Respekten för individens självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet är vägledande för handläggning och i det dagliga service- och omvårdnadsarbetet. Detta är också kännetecknet i mötet mellan individen och personalen. Socialtjänsten i Ljungby ser varje människa som en unik individ med egna förutsättningar och behov. Alla människor har lika värde och samma rättigheter. En viktig kvalitetsdimension är att personalen medvetet arbetar med att förverkliga dessa värden i vardagsarbetet. Etiska kort har under tagits fram, tryckts upp och distribuerats till all personal. De har också tryckt upp i större storlek för att passa till anslagstavlor och de har satts upp för att också allmänheten ska kunna se vilka etiska riktlinjer vi strävar att arbeta efter. Mål Mål för Ljungby kommun; 1. Ljungby ska vara en av de bästa kommunerna att leva och bo i, 6
2. Ljungby kommun ska vara en föregångskommun i näringslivsfrågor, 3. Ljungby kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Utifrån dessa övergripande mål har Socialnämnden fastställt följande delmål; 1. Trygghet i livets olika skeenden och Ljungby kommun ger service i mästarklass, 2. (Socialnämnden har inget fastställt mål för punkt två) 3. Utveckla olika arbetsformer Måluppfyllnad Övergripande mål och indikatorer nedan följs upp i samband med tertialrapporter och i bokslutet. Uppföljningen har gjorts på samma sätt som 2010, genom att de olika målen har markerats med en färgad gubbe. De olika färgerna står för: För att få grön gubbe för ett delmål krävs att det är godkänt på minst 80 % av indikatorerna. För att få gul gubbe för ett delmål krävs att det är godkänt på minst 60 % av indikatorerna. Ej godkänt- allt under 60 % får röd gubbe. Fullmäktigemål: Ljungby ska vara en av de bästa kommunerna att leva och bo i. Socialnämndens delmål: Trygghet i livets olika skeden. År 2010 ÅR Indikatorer Hemtjänsten ska kunna ta emot en utskrivningsklar person inom fem dagar från det att Ljungby kommun tagit emot kallelse till samordnad vårdplanering. Inom denna tid ska även en justerad vårdplan finnas. (Målet bedöm för både hemtjänsten och hemsjukvårdens del som uppnått. Kommunen har i stort sett inga kostnader för utskrivningsklara personer.) Mätning av NKI, nöjd, kundindex, följs årligen inom individ- och familjeomsorg samt inom hemtjänst och särskilt boende. Index ska vara över 70. (Socialstyrelsen har genom enkäter till omsorgstagarna gjort en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten och äldreboenden. Resultatet av denna mätning visar att NKI är 78 för hemtjänsten och 77 för 7
särskilda boenden för äldre. NKI har gjorts inom individ- och familjeomsorgen för första gången och visar ett positivt resultat på över 90 procent.) Tillsammans med person i särskilt eller ordinärt boende ska det inom 14 dagar upprättas en genomförandeplan. Planen ska följas upp var tredje månad. (Särskilt boende 100 %, Hemtjänsten 92 %.) Kvalitetsgaranti: Hemtjänst ska påbörjas inom 14 dagar efter beslut. (Ingen avvikelse rapporterad, målet är uppnått.) Kvalitetsgaranti: Larm ska besvaras inom två minuter och åtgärdas inom 60 minuter. (Inga avvikelser dagtid har rapporterats. 3 480 larm har noterats nattetid. Alla larm har besvarats inom två minuter. 98,6 procent av alla larm har åtgärdats inom 60 minuter. En del av dessa avvikelser är under en och samma natt, eftersom en försening ofta leder till fortsatta förseningar.) Kvalitetsgaranti: Personer som får hemrehabilitering ska få första hembesöket av kommunrehabiliteringen senast andra vardagen efter hemkomst. (Inga avvikelser är rapporterade, målet uppnått.) Kvalitetsgaranti: Hemsjukvårdsinsatser ska påbörjas inom fem dagar efter kallelse till särskild vårdplanering om personen är utskrivningsklar från slutenvården. (Inga avvikelser. Målet uppnått.) Kvalitetsgaranti: Beslut om bistånd ska ske inom sex veckor. Det gäller både omsorg om personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg. (Utredning kring LSS/LASS kan ta längre utredningstid. Handläggningstiden för särskilt boende överskreds vid två tillfällen. Målet delvis uppnått.) Handläggningstiden för biståndshandläggare inom äldreomsorgen ska inte vara längre än sex veckor. (Handläggningstiden för särskilt boende överskreds vid ett par tillfällen. Målet i stort sett uppnått.) Kvalitetsgaranti: Lägenhet i särskilt boende inom äldreomsorgen erbjuds inom tre månader efter beslut.(i nästan samtliga fall har besluten kunnat verkställas inom tre månader.) Kvalitetsgaranti: Inom tre dagar ska korttidsverksamhet enligt LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, kunna erbjudas.(målet uppnått.) 8
Antal personer med försörjningsstöd sex månader eller mer. Antalet ska inte öka jämfört med 2009.(Målet är inte uppnått.) Kvalitetsgaranti: Inom ett arbetsdygn ska kommunen kunna erbjuda en första kontakt med socialsekreterare. Ett besök ska kunna erbjudas inom två veckor. (Försörjningsstöd 100 procent, Flyktingverksamheten 100 procent.) Socialnämndens delmål: Ljungby kommun ger service i mästarklass. År 2010 År Indikatorer: Kvalitetsgaranti: Den som ringer till kommunen ska bara behöva ringa ett samtal. Om den person som man söker inte är tillgänglig ska man kunna bli uppringd. 100 % (Uppföljning sker ej!) Fullmäktigemål: Ljungby ska vara en attraktiv arbetsgivare. Socialnämndens delmål: Utveckla olika arbetsformer. År 2010 År Indikatorer: Andel medarbetare med gymnasieutbildning från omvårdnadsprogrammet ska vara minst 80 procent. Gäller i särskilt boende och hemtjänst inom äldreomsorgen. (77 procent av omsorgspersonalen inom särskilda boenden har omvårdnadsutbildning och inom hemtjänsten är motsvarande siffra 68,8 procent. I bemanningsverksamheten har 97,7 procent adekvat utbildning. Inom verksamheten personer med funktionsnedsättning har 74 procent adekvat utbildning.) Andel specialistutbildade sjuksköterskor ska överstiga 30 procent. (Målet uppnått Verksamheten ar idag 17-18 personer med specialistutbildning vilket innebär att åtminstone 32,7 procent av medarbetarna har efterfrågad utbildning.) Årlig arbetsmiljö/klimatmätning i alla arbetsgrupper. I genomsnitt ett resultat under 2,0 (Målet uppnått.) 1-2 arbetsgrupper erbjuds hälsoprofiler årligen. (Sju arbetsgrupper har deltagit. Målet uppnått.) Övergripande mål och indikatorer ovan följs upp i samband med tertialrapporter och i bokslutet. 9
Resultat Egna uppföljningar Lex Sarah och Lex Maria Hur många Lex Maria-anmälningar har gjorts under året? År År 2010 Antal anmälningar 2 1 Hur många Lex Sarah-anmälningar/utredningar har gjorts under året? År År 2010 Antal utredningar 19 12 Därav allvarliga 6 3 Från -07-01 ändrades och skärptes Lex Sarah. Numera har all personal skyldighet att rapportera om missförhållanden i den egna verksamheten. När en sådan rapport kommer in ska en utredning omgående inledas. Ärenden som bedöms vara allvarliga ska skickas in till Socialstyrelsen. Två ärenden skickades till Socialstyrelsen efter lagändringen. Avvikelser, fel och brister, klagomål och synpunkter En sammanställning av klagomål och synpunkter görs årligen och Redovisas löpande för socialnämnden. År År 2010 Klagomål/synpunkter 66 41 Därav positiva 16 14 En sammanställning över avvikelser, fel och brister, ur Vård- och Omsorgssystemet, görs årligen och redovisas för socialnämnden. År År 2010 Inlämnade avvikelser 3 073 3 215 Slutförda avvikelser 1 769 2 907 Pågående avvikelser vid årets slut 1 304 308 Observera dessa siffror avser endast ÄO och OF medan IFO:s avvikelser registreras i annan ordning. 10
Övriga mätningar Alla i Sverige bör anmäla om man misstänker att ett barn far illa. Detta finns i Sveriges rikes lag. Alla som är anställda vid myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Utredning i barnavårdsärenden ska bedrivas skyndsamt och den ska vara slutförd inom fyra månader. Finns särskilda skäl kan utredningstiden förlängas. År År 2010 Inkomna anmälningar om barn 476 st 471 st Ärenden där förlängd utredningstid 19 st 12 st har begärts (Information från de administrativa handläggarna IFO) Vårdplaneringar genomförs när landstinget meddelar att någon patient bedöms som medicinskt färdigbehandlad och kan vara i behov av hjälp från kommunen. I november 2010 genomfördes vårdplanering för totalt 75 personer som var utskrivningsklara. Under november genomfördes vårdplanering för 84 personer. Under hela år har antalet kallelser till vårdplaneringar uppgått till 1 183 stycken. Hur många beslut fattades i olika individärenden? Beslut År År 2010 SoL-beslut ÄO/OF, under 65 år (1947-) 298 st (1946-2010) 222 st SoL-beslut ÄO/OF, över 65 år (1900-1946) 3 615 st (1900-1945) 4 239 st Avslagsbeslut inom ÄO 36 st Uppgift saknas Överklagade beslut inom ÄO 9 st Uppgift saknas Överklagade beslut som ändrats av 2 st Uppgift saknas kommunen Överklagade beslut där rätten avslår 9 st Uppgift saknas överklagande ÄO (kommunen fick rätt) Domstolsbeslut överklagat av 1 st Uppgift saknas kommunen (kommunen fick rätt) IFO-beslut 6206 st 6 100 st Därav avslagsbeslut inom IFO 140 st 140 st Registrerade yttranden i överklagningsärenden IFO 9 st 4 st 11
Överklagande där rätten avslår överklagande IFO (kommunen fick rätt) Överklagande där rätten bifaller överklagande IFO (kommunen fick fel) 14 st Uppgift saknas 1 st Uppgift saknas Utöver de särskilda boenden som finns i kommunen förmedlar eller hyr socialtjänsten lägenheter i ordinärt boende. De uppgår till cirka 200 stycken. Lägenheter År År 2010 I ÄO med anvisningsrätt Humlan 15 st 16 st I OF boendestöd 0 st 6 st I Psykiatri inkl sattelitlgh 25 st 22 st I IFO, Fyren 3 st 13 st I IFO, Asylboende 10 st 10 st I IFO, Vuxensektionen inkl missbr 70 st 67 st I IFO, Flyktingverksamheten 65 st 58 st För personalgrupper 1 OF, 3 ÄO 11 st Totalt 192 203 Socialtjänsten hjälper människor med att hantera sina pengar. Hur många personer fick bistånd med s.k. egna medel inom IFO? År År 2010 Egna medel 91 st 90 st I Ljungby kommun kan anhöriga som vårdar en närstående få avlösning upp till 12 timmar per månad, utan avgift. År År 2010 Utförd avgiftsfri avlösning: 1 544 timmar 1 799 timmar LSS brukarenkät 2010 års mätning visade att det fanns brister i delaktighet inom både LSS bostäder och Daglig verksamhet. års mätning visar på en viss förbättring för dessa verksamheter medan delaktigheten inom LASS personlig assistans har sjunkit. Konkreta åtgärder som genomförts har varit att utveckla genomförandeplaner och brukarmöten/brukarråd inom både bostäder och daglig verksamhet. Verksamheterna kommer att utveckla detta vidare under 2012. 12
När det gäller personalens kompetensen inom personlig assistans har den sjunkit med 13 procent. När det gäller punkten Övriga synpunkter kommer detta följas upp vid genomgång av enkät på enheterna. Brukarenkät Psykiatri års mätning visar på lågt deltagande i undersökningen när det gäller boendestöd SoL. Mätningen visar att det är brister i delaktighet inom både servicebostäder, dagverksamhet och boendestöd. Verksamheterna arbetar med åtgärder som att utveckla genomförandeplaner och brukarmöten/brukarråd. Nöjd Kund Index, NKI-undersökning vid Individ- och familjecenter. Under hösten genomförde Kvalitetsgruppen en NKI-undersökning vid Individ- och familjecenter. Nöjd kundindex bygger på tre indikatorer som ger ett sammanfattande mått på kvaliteten ur kundens perspektiv i form av ett helhetsbetyg för den studerade verksamheten. Helhetsbetyget kan variera från 0 till 100, ju högre siffra desto nöjdare kunder. Samtliga besökare under två veckor skulle uppmanas lämna utlåtande om hur man upplevde bemötandet vid Individ- och familjecenter. Undersökningen gav ett nöjd kundindex på 83. Eftersom svarsfrekvensen uppgick till hela 96 procent så har resultatet kommit att ifrågasättas. Det är en så hög svarsfrekvens att funderingar finns om att anvisningarna inte följts varför resultatet av undersökning inte har publicerats på kommunens webbplats. Ett nytt försök planeras till nästa år. Brukarundersökning på Ljungsätra särskilda boende På Ljungsätra bor 92 personer. I undersökningen deltog inte de 20 personer som bor på demensenheterna. Metoden var att en av personalen gick runt till övriga 72 omsorgstagare och ställde fem frågor muntligt. Svarsfrekvensen uppgick till 71 procent. Resultatet av enkäten visar att 72 procent av brukarna anser att man blir bra eller mycket bra bemött. 71 procent anser att hjälpen och omsorgen man får är bra eller mycket bra. 58 procent uppger att man trivs mycket bar eller bra på Ljungsätra. Maten upplever 65 procent är bra eller mycket bra och utbudet av aktiviteter menar 63 procent är bra eller mycket bra. Enkäten i sin helhet finns att ta del av på Ljungsätra. 13
Uppsökande verksamhet Socialtjänsten ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, samt genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Särskild uppsökande verksamhet genomförs årligen bland de personer som fyller 80 år: År var antalet 80-åringar 212 stycken. 39 av dem hade redan insats från kommunen varför 173 personer erbjöds hembesök. 78 personer tackade ja till sådant hembesök dvs 41 kvinnor och 37 män. Vi hembesöket ombads man besvara en Nöjd kundindexenkät. NKIenkäten hade en svarsfrekvens på 77 procent. Tre frågor ställdes: Hur nöjd är du med besöket? Hur väl uppfyller den givna informationen dina förväntningar? Kommer du att använda de tips och råd du fick vid besöket? Resultatet blev ett Nöjd kundindex som uppgick till 90. (Nöjd kundindex bygger på tre indikatorer som ger ett sammanfattande mått på kvaliteten ur kundens perspektiv i form av ett helhetsbetyg för den studerade verksamheten. Helhetsbetyget kan variera från 0 till 100, ju högre siffra desto nöjdare kunder.) Medverkan i samhällsplanering Socialnämnden ska medverka i samhällsplaneringen. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Hur många yttranden i planärenden under året: 5 st Socialförvaltningen har under deltagit i arbetet med att ta fram en ny tätortskarta för kommunen. Planeringen för Åsikten, ett nytt boende för äldre har pågått och här har en tjänsteman från socialförvaltningen fungerat som projektledare Kostnad per brukare - Individ- och familjeomsorgen Under 2010 gjorde Individ- och familjeomsorgen med hjälp av ett externt företag, en brukarrelaterad uppföljning. I denna har man tittat på kostnader, insatsbeskrivningar och kostnad per brukare och gjort analyser av de olika sektionerna. Hela rapporten redovisades och finns att läsa på Individ- och familjecenter. Medelkostnad per brukare 75 398 kr Analys för barn och ungdom Hög medelkostnad för yngre klienter, men relativt hög kostnad per invånare, tack vare satsningar på placeringar istället för öppenvårdsinsatser. 14
God nivå gällande kostnader för familjehemsplaceringar. Relativt höga kostnader för utredningar. Medelkostnad per brukare 39 481 kr Analys för vuxna missbrukare Relativt höga kostnader för externa placeringar. De lättare placeringarna köps inte in utan löses med hemmaplanslösningar. Hög enhetskostnad på Åvillan, framförallt till följd av låg beläggning. I jämförelsen syns att större resurser läggs på utredningar jämfört med under år 2009 och andra kommuner. Försörjningsstöd medelkostnad 36 131 kr Analys för försörjningsstöd Ljungby tillhör kommunerna som betalar ut minst försörjningsstöd per invånare jämfört med övriga kommuner i den externa jämförelsen. Ligger i medel när det gäller i princip samtliga övriga indikatorer när man tittar på jämförda kommuner. Jämställdhetsplan Under har gruppen jämställdhetsstrateger i kommunen träffats regelbundet. Arbetet har bestått av att dels planera och genomföra årets två kommungemensamma jämställdhetsombudsträffar men också arbeta fram en ny jämställdhetsplan för kommunen. Socialförvaltningens mål/aktiviteter under 2010 var att granska utredningar i familjeärenden, att granska biståndsbedömningar inom äldreomsorgen, ta fram en mall till dagordning för arbetsplatsträffar, Familjefridscentrum för länet startas, sprida information om jämställdhetsuppdraget och ansvaret, en enkätundersökning om att jämställdhetsfrågor tagits upp vid arbetsplatsträffar och att ta fram en mall för uppföljning av jämställdhetsarbetet. Granskningen av biståndsutredningar i äldreomsorg och granskning av barnavårdsutredningar genomfördes 2010 av konsult och rapporterna visar att det när det gäller äldreomsorgen inte finns någon uppenbar skillnad mellan bedömningen av ansökningarna eller utredningarna när det gäller kvinnor eller män och när en barnavårdsutredning ska göras använder utredarna bästa möjliga metoder för att möta det enskilda barnet, dess behov och deras mammor och pappors förmåga. Rapporterna finns på kommunens intranät. Resultatet av uppföljningen av jämställdhetsplanen blev totalt 4 gröna gubbar och 3 gula gubbar. 15
Utbildningsplan För har följande utbildningar genomförts: Leda för resultat för ledningsgruppen, brandutbildning, socialdokumentation, utbildning av semestervikarier, bemötande, förflyttningsteknik, demensutbildning, hjärt- och lungräddning, delegeringsutbildning, sårutbildning, vård i livets slut, salutogent synsätt och stresshantering. Bokslut NYCKELTAL ÖVERGRIPANDE 2010 2009 Direkt bruttokostnad/invånare 22474 21244 21002 Antalet tillsvidareanställda 1051 1051 1062 Andel personalkostnad av bruttokostnad 72,3% 73,4 72,3% ÄLDREOMSORG Antal invånare x> 65 år 5951 5816 5700 Andel x>85 av x>65 14,9% 15,2% 15,4% Direkt bruttokostnad per invånare 11934 10818 10564 Direkt bruttokostnad per x>65 54794 50789 50735 Antal brukare med insats SoL, HSL 1686 1711 1751 Vård och omsorg i ordinärt boende Antal hemtjänstmottagare i ordinärt boende 1/10 499 495 487 Direkt bruttokostnad/hemtjänstmottagare 184282 173773 177771 Antal hemtjänsttimmar (okt) 21315 21260 21676 Antal hemtjänsttimmar helår inkl delegerad HSL 247413 246359 253636 Vård och omsorg i särskilt boende Antal platser inkl. korttidsplatser 373 373 372 Direkt bruttokostnad/ plats 435637 425477 413737 Utskrivningsklara Antal ersättningsdagar för utskrivningsklara 2 59 115 OMSORG, SOCIALPSYKIATRI Antal individer med LSS-beslut 1 oktober 222 223 215 Antal individer med LASS-beslut 1 oktober 61 55 58 Direkt bruttokostnad invånare 6938 6347 6272 Direkt bruttokostnad per x<65 8870 8065 7863 Antal boende 1/10 128 127 124 Direkt bruttokostnad/boende 554440 509034 484775 Psykiatri Antal beslut dagverksamhet SoL 1/10 70 66 50 Antal beslut boende psykiatri SoL 30 28 28 Direkt bruttokostnad per invånare 881 803 758 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Direkt bruttokostnad per invånare 2647 2374 2391 Missbruk: Direkt bruttokostnad per invånare 534 446 457 16
Antal institutionsplacerade SoL/LVM 7/6 5/6 7/7 Vårddygn externa institutionsplacering SoL/ LVM 1126/757 903/675 1378/610 Boendedygn Åvillan 1431 1338 - Försörjningsstöd: Direkt bruttokostnad per invånare 605 574 581 Antal nybesök 268 243 268 Hushåll med försörjningsstöd 497 351 332 Antal mottagna flyktingar 18 26 50 Barn- och ungdomsvård: Direkt bruttokostnad per invånare 1495 1139 1129 Antal institutionsplacerade 48 43 56 Antal vårddygn för institutionsplacerade 9962 8230 6203 Antal familjehemsplaceringar 42 42 40 Antal vårddygn för familjehemsplacerade 12968 12636 12883 Hemtjänst ÅR 2010 2009 Timmar (SOL) 198510 202 198 213 454 Timmar (HSL) 45729 38 944 34 998 Summa 244239 241 142 248 452 Tabell: antal hemtjänst timmar SoL och delegerad HSL som utförs av hemtjänsten mellan kl.07.00-22.00, till detta tillkommer indirekt omsorgstagarrelaterad tid(ca:20 %), icke omsorgstagarrelaterad tid(ca:2,5 %) och övriga ansvarsområden(ca:3 %). ÅR 2010 2009 Timmar 3 174 5 217 5 184 Tabell: antal beslutade timmar SoL kl. 22.00-07.00) till detta tillkommer larm, indirekt omsorgstagarrelaterad tid, icke omsorgstagarrelaterad tid och övriga ansvarsområden. Särskilt boende för äldre 2010 2090 310**/322** 310/322* 316/328* Tabell rum, lgh/platser i särskilt boende *lägenheter. delas endast med familjemedlemmar **från och med november finns 312 rum, lgh, i särskilt boende Personer med insatser från hemsjukvården Aktuella pat. i hemsjukvården 2010 2009 1221 1241 1295 Antal barn/ungdomar placerade i familjehem År 2010 SoL LVU SoL LVU Ålder 0-12 7 flickor 3 pojkar 6 flickor 3 pojkar 2 flickor 7 pojkar 6 flickor 3 pojkar Ålder 13-19 9 flickor 3 flickor 9 flickor 3 flickor 9 pojkar 2 pojkar 9 pojkar 3 pojkar 17
Försörjningsstöd Hushåll Personer Män Kvinnor Pojkar Flickor 2010 450 726 272 239 107 108 497 842 299 277 142 129 Insatser enligt LSS och LASS Från 18 år 2010 2009 Boende för vuxna 76 78 77 Boendestöd 32 30 27 Daglig verksamhet 138 131 127 Personlig assistent kommunal 17 14 12 Kontaktperson 80 71 65 Korttidsvistelse 19 24 25 Korttidstillsyn 3 4 7 Ledsagare 88 74 78 LASS via Försäkringskassan 61 55 58 Socialpsykiatri avser beslut enligt SoL 2010 2009 Boendestöd 64 54 60 Dag verksamhet 63 66 50 Kontaktperson 52 42 39 Entreprenad LSS 2010 Entreprenad Entreprenad Boende för vuxna 18 19 Daglig verksamhet 33 33 Intern kontroll Socialnämndens eget ansvar Socialnämnden har ansvar att själv följa upp sin verksamhet och verksamheterna arbetar därför kontinuerligt med olika modeller för uppföljning och egenkontroll. Inte minst i samband med bokslutsarbetet presenteras en mängd nyckeltal, se ovan! En patientsäkerhetsberättels har tagits fram för och presenterats för socialnämnden i särskild ordning. Kommunens internkontroll I Ljungby kommun finns en interkontrollplan för varje nämnd. 18
Socialnämnden tar varje år fram en internkontrollplan för den egna verksamheten. Socialnämndens internkontrollplan baseras på en riskoch sårbarhetsanalys. Stora störningar i Trygghetslarmets funktion. Kontroll har genomförts. Den har lett till att en rutin har arbetats fram och den har implementerats i berörd verksamhet. Rutiner vid personalbrist Socialnämnden beslutade att ge Socialförvaltningen i uppdrag att genomföra de förbättringsförslag som föreslogs i internkontrollen av rutiner kring personbrist. Varje verksamhet bör ta fram rutiner för sina verksamheter. Det gäller rutiner för sjukanmälan och prioritering av arbetsuppgifter inom hemtjänst och särskilt boende. Fyren och asylboendet använder idag inte bemanningsenheten för anskaffande av vikarier. Dessa bägge enheter bör också kunna använda bemanningen i framtiden. Detta skulle innebära en större säkerhet och enklare hantering av vikarier. IFO bör ha någon form av ramavtal för utnyttjande av bemanningsföretag. Detta för att vara förberedd när behovet uppstår, och för att inte hamna i en situation där vi enligt lag skulle ha genomfört en upphandling men inte har gjort det. Rutin för hur vi ska hantera en epidemi bland personalen bör skrivas. Ett barnärende liknande Vetlandafallet inträffar. Denna kontroll var inplanerad och eftersom den inte färdigställdes under året och bedömdes som viktig, flyttades uppdraget över till 2012 års internkontrollplan. Intern kontroll Ljungsätra Enligt kommunens internkontrollplan för 2010 genomförde personal från kommunledningskontoret en kontroll för att belysa effekter av intraprenaden Ljungsätra ur ekonomisk, kvalitets och organisatorisk synpunkt. Intervjuer och dokumentstudier genomfördes under 2010 och sammanställningen presenterades för socialnämnden i juni. Granskningen visade sammanfattningsvis att intraprenaden på Ljungsätra fungerade väl. Utredaren menade även att socialnämnden borde överväga om det finns fler verksamheter som kan vara lämpliga att driva i form av intraprenad och/eller där ett delat ledarskap kan tillämpas. 19
Kommunrevisionen Kommunrevisionen undersöker och kontrollerar nämndernas arbete, många gånger begär kommunrevisionen hjälp i detta arbete. Olika revisionsföretag, t ex KPMG, anlitas då och då till att genomföra kontroller åt kommunrevisionen. KPMG har på Ljungby kommuns revisorers uppdrag genomfört en granskning av demensvården. KPMG har särskilt inriktat sig på tvångs- och skyddsåtgärder, mål och riktlinjer, boende, meningsfull vardag, stöd till anhöriga, utbildning och kompetensförsörjning, uppföljning och utvärdering. KPMG ansåg det bra att: Demensvården i Ljungby kommun i all väsentligt är av god kvalitet. De demenssjuka i Ljungby kommun får ett gott bemötande och god omsorg. Personalbemanningen under dagtid på demensboendena bedöms som tillräcklig och liknar andra kommuners. Vård- och omsorgspersonal ges utbildning i området. Demenssköterskorna i kommunen utgör ett gott stöd för personalen. Nämnden årligen beslutar och följer upp om insatser som ska genomföras för att uppnå fullmäktiges mål. Årligen samlas in uppgifter om hälso- och sjukvårdsinsatserna bland annat för demenssjuka. Socialnämnden har antagit riktlinjer för användande av tvångs- och skyddsåtgärder. Riktlinjerna lyfter fram att andra insatser ska prövas i första hand och att risker för patienten ska analyseras. I riktlinjerna anges en tid för hur länge en demensavdelning får lämnas utan tillsyn. Här kan verksamheten bli bättre, enligt KPMG: Det hade varit önskvärt om socialnämnden i halvtid hade följt upp hur långt man har kommit med att följa upp fullmäktiges mål för att ha möjlighet att korrigera insatserna. Insamlade uppgifter om hälso- och sjukvårdsinsatserna för demenssjuka kunde med fördel även användas i målarbetet. Det tog för lång tid att ta fram och anta riktlinjer för användande av tvångs- och skyddsåtgärder. Det bör framgå av patientjournalen hur ordinerande personal fastställer att presumerat eller hypotetiskt samtycke faktiskt föreligger. Riktlinjerna bör kompletteras med detta. Det framgår inte heller att en åtgärd vid hypotetiskt samtycke inte får ges vid ett tillfälle om patienten rent faktiskt motsätter sig åtgärden på något 20
sätt. Den personal som faktiskt genomför åtgärden måste följa hur patienten upplever åtgärden och avbryta den vid tillfällen då patienten ger tecken på att motsätta sig den. Det är positivt att det anges en tid för hur länge en demensavdelning får lämnas utan tillsyn, men en timma är för lång tid, särskilt om det bor personer med beteendestörningar på avdelningen. Formuleringen i riktlinjerna kring hanteringen av den äldres avböjande av erbjudande om bostad på särskilt boende anser KPMG är felaktig och menar att den därför bör tas bort. Offentlig statistik och kvalitetsnyckeltal. Öppna jämförelser Syftet med öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Medborgarna i ett demokratiskt samhälle har dessutom rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer - helt enkelt vad man får för pengarna. Öppna jämförelser görs varje år inom följande områden folkhälsa, företagsklimat, grundskola, gymnasieskola, hälso- och sjukvård, trygghet och säkerhet, vård och omsorg om äldre och socialtjänst. Öppna jämförelser Äldreomsorg Nationell brukarundersökning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att genomföra återkommande nationella brukarundersökningar inom vården och omsorgen om äldre. Sammanfattning av nationell brukarundersökning Inom samtliga områden har Ljungby kommun både för hemtjänst och äldreboende ett bättre resultat än riksgenomsnittet. Trots goda resultat i en jämförelse med riksgenomsnittet, kan vi konstatera att det finns mer att göra inom till exempel området information, inflytande, social samvaro, aktiviteter och maten 21
Äldreguiden Äldreguiden ger vägledning till den som vill jämföra kvaliteten på vården och omsorgen vid landets äldreboenden, korttidsplatser, dagverksamheter och hemtjänstverksamheter. Den bygger på information som samlats in från landets kommuner. Socialstyrelsen gör årligen nya enkätundersökningar och uppdaterar Äldreguiden. Äldreguiden är ett hjälpmedel för äldre och deras närstående som vill ha information om en viss verksamhet eller om kommunens äldreomsorg i stort. Men den är också till för personal och ledning. Tanken är att information i Äldreguiden ska kunna användas i arbetet med att förbättra kvaliteten inom vården och omsorgen av de äldre. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla öppna jämförelser inom vården och omsorgen. Äldreguiden är ett led i det Sammanfattning av Äldreguiden Resultatet visar hög delaktighet i genomförandeplaner framförallt inom de särskilda boendena. Äldreomsorgen är också duktiga på att informera, på till exempel Ljungby kommuns webbplats och i samband med uppsökande verksamhet. När det gäller området kompetens visar resultatet på att kommunen har en lägre andel undersköterskor bland omsorgspersonalen än genomsnittet i landet och även lägre andel sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster per omsorgstagare. Även när det handlar om personaltäthet visar resultatet att kommunen har färre omsorgspersonal per omsorgstagare än både länet och riket För mer information se: www.socialstyrelsen.se Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd För första gången har öppna jämförelser gjorts av kommunernas utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Indikatorerna avser: andel biståndsmottagare i befolkningen, dem med långvarigt/ mycket långvarigt biståndsmottagande av ekonomiskt bistånd, andel barn, andel unga vuxna samt bistånd per kommuninvånare. Ljungby ligger under medelvärdet för både länet och riket på alla indikatorer. Det ekonomiska biståndets andel av kommunens kostnader: Ljungby kommuns kostnader är lägre än genomsnittet både för länet och riket. Medan när det gäller kostnad per biståndshushåll för handläggning av ekonomiskt 22
bistånd har Ljungby kommun mycket högre kostnader än både länet och riket För mer information se: www.socialstyrelsen.se Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvården Socialnämnden har muntliga överenskommelser med interna och externa samarbetspartners på ledningsnivå. Kommunen har BBIC-licens och använder standardiserade bedömningsinstrument. Dock saknas plan för kompetensutveckling för både handläggare och familjehem, vilket är något som saknas i stora delar av landet. Ljungby kommuns dygnskostnader för HVB-vård och familjehemsvård och den totala kostnaden för barn- och ungdomsvård är lägre än genomsnittskostnaden för riket och Kronobergs län. För mer information: www.socialstyrelsen.se Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården Socialförvaltningen saknar rutiner för intern samverkan samt extern samverkan med primärvård och frivilligorganisationer. Socialförvaltningen erbjuder strukturerad öppenvård och olika typer av stöd i eget boende. Man använder screeningsinstrument/bedömningsinstrument för att upptäcka missbruks- och beroendeproblematik. Dock avvänds dessa inte av andra delar av Individ och familjeomsorgen. Undersökningen visar på att missbrukssektionen inte gjort vare sig en samlad inventering eller samlade bedömningar om insatserna stämmer ihop med klienternas behov. Resultatet tyder även på att synpunkter, klagomål och fel och brister inte användes för att utveckla verksamheten. Missbruks- och beroendevården har relativt höga kostnader när man ser på andel av kommunens och Individ- och familjeomsorgens totala kostnader. Institutionsvårdens andel är lägre än övriga kommuner i länet men de öppna insatsernas andel är högre. För mer information: www.socialstyrelsen.se Kvalitetsnyckeltal (SKL/RKA) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) erbjuder varje år landets kommuner att delta och redovisa kvalitetsnyckeltal för äldreomsorgen, verksamhet för 23
personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Målsättningen har varit att fånga in brukarnära kvalitetsindikatorer som kan komplettera andra kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen som t.ex. Socialstyrelsens Äldreguide och nationella brukarundersökningar samt Socialstyrelsens och SKL:s Öppna jämförelser. Kommunerna har själva och på frivillig basis samlat in statistiken och publicerat den i Kolada, via databasens inmatningsfunktion. Socialförvaltningen beslutade att från och med 2010 delta och redovisa kvalitetsnyckeltal i Kolada. De inlämnade nyckeltalen ska användas för att göra jämförelser med andra kommuner och för att hitta förbättringsområden i verksamheten. Sammanfattning kvalitetsnyckeltal (RKA/SKL) Kvalitetsnyckeltal där Ljungby kommun uppvisar en högre nivå än det vanligaste Hemtjänsten erbjuder möjlighet att välja man/kvinna för personlig hygien Hemtjänsttagaren erbjuds möjligheten att följa med vid dagligvaruinköp, Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk, Hemtjänsttagaren med syn- och hörselskada med behov erbjuds stöd och rådgivning, Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för maka/make Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende som önskar erbjuds en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden Personer som deltar i daglig verksamhet enl. LSS där brukarna erbjuds delta på arbetsplatsträffar Personer som deltar i daglig verksamhet enl. LSS där hot eller våld mot brukare inte förekommit på verksamheten under de senaste sex månaderna Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser) Verkställighetstid i antal dagar från beslut till insats avseende kontaktperson enl. LSS Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21-64 år ett år efter avslutad utredning eller insats Kostnad försörjningsstöd, kr/utredning Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till beslut om insats för vuxna med missbruksproblem 21-64 år 24
Kvalitetsnyckeltal där Ljungby kommun uppvisar en lägre nivå än det vanligaste; Särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen. Särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, som är beviljad daglig hemtjänst med en omfattning av två eller fler insatser 7 dagar/vecka, under en 14 dagars period? Tvättfrekvens i hemtjänsten Enklare matlagning i bostaden Daglig verksamhet enligt LSS där verksamheten är öppen året runt Kostnad insatser för vuxna med missbruksproblem 21-64 år Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till beslut om insats inom barn och ungdom 0-20 år För mer information: www.kolada.se Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Ljungby kommun har för första gången varit med i kvalitetsredovisningen KKiK, Kommunens Kvalitet i Korthet. Totalt har 160 kommuner deltagit. Redovisningen innehåller 39 mått inom fem områden: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet och samhällsutveckling. Syftet med kvalitetsredovisningen är att få ett underlag för dialog mellan förtroendevalda och medborgare kring kommunens kvalitet. Resultatet kan också fungera som underlag för att sätta mål utifrån ett medborgarperspektiv och för ett internt utvecklings- och förbättringsarbete. Sammanfattning av socialförvaltningens resultat Indikatorer inom socialnämndens verksamhetsområden med goda resultat: Låga kostnader för kommunens särskilda boende. Nöjda brukare på särskilda boende. Låga hemtjänstkostnader. Nöjda brukare i hemtjänsten. Bra serviceutbud inom LSS serviceboende Antalet återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats, är lägre än genomsnittet av de deltagande kommunerna. webbinformation till medborgarna. 25
Förbättringsområden inom socialnämndens verksamhetsområden: Särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen. Särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen. Särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, som är beviljad daglig hemtjänst med en omfattning av två eller fler insatser 7 dagar/vecka, under en 14 dagars period? Tvättfrekvens i hemtjänsten Enklare matlagning i bostaden Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? För mer information: www.kolada.se Tillsyner från andra myndigheter Socialstyrelsen Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter och allmänna råd för socialtjänst och hälso- och sjukvård i landet. Socialstyrelsen utövar tillsyn av verksamheten och genomför inspektioner. Socialstyrelsen har under genomfört oanmälda inspektioner på Fyren och Asylboendet samt vid Ljungberga korttidsenhet. Vidare har man genomfört föranmälda tillsyner på Fyren och Asylboendet. Socialstyrelsen har genomfört en föranmäld tillsyn på Fyren, som var inriktad på att samtala med barnen/ungdomarna och att följa upp deras upplevelse av vistelsen där samt deras möjlighet att vara delaktiga. Vid inspektionen intervjuades en personal, föreståndare och biträdande föreståndare samt en ungdom. Vid årets föranmälda tillsyn på Asylboendet intervjuades fyra ungdomar samt föreståndare och biträdande föreståndare. Tillsynen var inriktad på att ta reda på hur ungdomarna upplever vistelsen på boendet. 26
Socialstyrelsens samlade bedömning var att verksamheterna uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avsåg, både vad det gäller Fyren och Asylboendet. Socialstyrelsen genomförde en oanmäld inspektion på Ljungberga korttidsenhet under juli. Denna tillsyn ingick i det uppdrag som Regeringen hösten 2009 gav till Socialstyrelsen att under tre år göra en nationell tillsyn av vården och omsorgen om äldre. Målet med tillsynen var att brister och missförhållanden inom äldreomsorgen ska rättas till samt att kommuner, landsting och enskild verksamhet förmås att utveckla en vård och omsorg av god kvalitet. Fokus vid tillsynen var rättssäkerheten, personalens kompetens, introduktion, lokala rutiner, samverkan, omsorgens innehåll sam den enskildes upplevelse av vård och omsorg. Socialstyrelsen beslutade att socialnämnden skulle vidta följande åtgärder: Säkerställa att dokumentationen uppfyller lagstiftningens krav Säkerställa att de enskilda känner till nämndens system för hantering av synpunkter och klagomål Och vidtagna åtgärder skulle redovisas till socialstyrelsen senast 2 mars 2012. Socialnämnden svarade att personal från kommunens resurspool under hösten fått utbildning och behörighet i att dokumentera i vård och omsorgsprogrammet och inför sommaren 2012 kommer även timvikarier att få denna utbildning och behörighet. Kontinuerligt arbete pågår för att förbättra förståelsen och skillnaden mellan de två lagarna SoL och HSL, dokumentationen ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till den och arbete pågår ständigt med att informera om hur omsorgstagare och anhöriga kan lämna synpunkter eller klagomål. Med detta svar ansåg Socialstyrelsen att relevanta åtgärder hade vidtagits. Nationella register Senior Alert Senior Alert är ett nationellt register där omsorgstagare registreras och riskanalyser kring fall, nutrition och trycksår dokumenteras. Här kommer 2 bilder som visar hur registreringen i senior alert såg ut. Totalt gjordes 318 riskbedömningar i Ljungby Kommun. Nedan följer två diagram, dels över särskilda boenden och dels hemtjänstgrupper. 27
Palliativregistret I palliativregistret kommer på sikt både landets kommuner och landsting att dokumentera om vård i livets slutskede. I Ljungby kommun har registrering i detta register inletts. 28
Information En väl fungerande information skapar trygghet, stärker delaktigheten och inspirerar till att påverka. Därför är informationen en viktig del i hela socialnämndens organisation. För att leda verksamheten krävs att den interna informationen fungerar väl. Det finns en skyldighet i socialtjänstlagen att informera om den egna verksamheten. Information ska vara begriplig och korrekt. Kommunen kan tvingas ersätta ren förmögenhetsskada, om sådan vållats genom att myndigheten genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd (SkadeståndsL 3 Kap 3 ). Intern information När vi talar om intern information avser vi spridning av information inom förvaltningen.vanligast sker internt informationsutbyte i linjeorganisationen, genom att chefen får information som ska föras vidare ut till arbetsgrupper i organisationen, eller tillbaka till ledningen. Via kommunens intranät finns goda möjligheter att sprida information. Intranätet gör det möjligt att snabbt få ut nyheter och information, men också att samla förvaltningens olika kvalitetsdokument, t ex rutiner, broschyrer, blanketter, planer och samtidigt göra dessa lätt tillgängliga för all personal. Ett informationsblad Vad händer i socialtjänsten?, allmänt kallat Socialnytt, sammanställs och sprids i förvaltningen cirka fyra gånger om året. Här finns möjlighet att spegla vad som är aktuellt inom förvaltningens olika verksamheter och informera om nyheter, trender, utvecklings- eller försöksverksamheter. Personal kan behöva få snabb och korrekt information om väder- eller väglag. Räddningstjänsten förmedlar information om vädervarningar till förvaltningsledningen. I förvaltningen Sociala samverkansgrupp sker regelbundet informationsutbyte mellan förvaltningsledning och fackliga företrädare. Via kommunens personaltidning, Tvärdraget, sprids information om både den egna, men också de andra förvaltningarna och styrelserna i kommunkoncernen. Extern information Med extern information avses sådan information som riktar sig till allmänheten, kommuninvånare, brukare, klienter, omsorgstagare, patienter eller vad vi väljer att kalla dem. 29
Muntlig information lämnar vi varje dag till de människor vi möter i vårt yrkesutövande. Den är viktig men den behöver ofta kompletteras med en nedskriven information för att göra tydligt vad som sades vid informationstillfället. Därför tas en mängd broschyrer och informationsblad fram över olika delar av verksamheten och dessa ska också hållas aktuella. Via Ljungby kommuns webbplats sprids alltmer information till allmänheten, både i form av nyheter och olika informationstexter. Här finns också flera av förvaltningens broschyrer utlagda. Kommunen har varje vecka en hel sidas annons i lokaltidningen, Veckonytt. Via denna sida kan också socialtjänsten lämna ut information till allmänheten. Socialförvaltningen inbjuder regelmässigt media och press till information i direkt anslutning till socialnämndens sammanträden. Även denna skrift är ett försök att sammanställa och redovisa vad som har skett inom socialtjänstens kvalitetsutveckling under. Framtiden 2012 Analyser av Öppna jämförelser ska göras tillsammans med verksamhets- och sektionschefer. Resultatet och analysen presenteras för politikerna. Eventuella arbetsområden tillförs verksamhetsplanen. Ta tillvara och sprida information om tillsyner, undersökningar och jämförelser. Införandet av ett nytt ledningssystem enligt SOSFS :9. Ledningssystemet är integrerat i intranätet och ska följa principen en väg in. Kommunens dokumentstruktur ska göras om så att det ska bli tydligt vem som beslutar om respektive styrdokument, vad syftet är med dokumentet, vad det ska innehålla, vilka det gäller för och vem som ansvarar för att det är uppdaterat. I samband med detta ska socialförvaltningens dokument göras om. Social dokumentation inom hemtjänsten. Statliga stimulansmedel ska användas till bl a kollegiegranskning inom äldreomsorgen. Lagen om valfrihetssystem, LOV 2012-01-01 införs kundval i hemtjänsten. Åsikten, Projektledning 30