Antibiotikaresistens 190910
Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera tarmbakterier. Ger urinvägsinfektioner, bukinfektioner, blodförgiftning VRE Vancocinresistenta enterokocker Tarmbakterie. Ger urinvägsinfektioner, infektion på hjärtats klaffar, blodförgiftning
Spridning av antibiotikaresistens Selektion av resistenta stammar + dålig vårdhygien Antibiotikatryck Spridning av resistenta stammar Infektioner orsakade av resistenta stammar
Konsekvenser Vårdtiderna för infektioner orsakade av resistenta bakterier kan mer än fördubblas jämfört med infektioner med känsliga bakterier. Dödligheten i svåra infektioner hos intensivvårdade patienter i USA är över 40% hos patienter där den först insatta antibiotikabehandlingen varit overksam på grund av antibiotikaresistens. Hos patienter som infekterats med antibiotikakänsliga bakterier är dödligheten mindre än hälften.
Konsekvenser Andelen methicillinresistenta stafylokocker (MRSA) vid blodförgiftning i England ökade från 1,7% 1990 till 34% 1998. En liknande utveckling i Sverige skulle innebära att enbart kostnaderna för antibiotika ökar med minst 40-50 miljoner kronor årligen. Möjligheterna till framgångsrika transplantationer eller behandling av tumörsjukdomar begränsas.
Konsekvenser vårdrelaterade infektioner Förlänger vårdtiden med i genomsnitt 10 dygn Kostar 6,5 miljarder per år = 10 % av sjukvårdsbudget
Trimetoprim Streptograminer Kinoloner Glycopeptider Linkosamider Kloramfenikol Tetracykliner Makrolider Aminoglykosider Penicilliner Oxazolidinoner Lipopeptider Sulfa 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
Andra möjligheter Probiotika Monoklonala antikroppar
9 2019-09- 11
ESBL Extended spectrum β-lactamases
ESBL En grupp enzymer som bryter ner penicilliner och cefalosporiner ESBL carba även resistent mot karbapenemer Finns hos gramnegativa bakterier, vanligaste tarmbakterierna (E. coli, Klebsiella pneumoniae men även ex. Salmonella)
Riskfaktorer öppen vård Risk faktor 3 generationens cefalosporin 15,8 2 generationens cefalosporin 10,1 Sjukhusvårdad senaste 3 mån 8,9 Kinolonbehandling 4,1 Penicillinbehandling 4,0 Antibiotika senaste 3 månaderna 3,2 Ålder > 60 år 2,6 Diabetes 2,6 Odds ratio Colodner et al 2004
/wepdwu 0DF137F ESBL E.coli
ESBL Klebsiella
12000 ESBL I Sverige 10000 8000 6000 4000 2000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
250 ESBL, antal smittskyddsanmälda fall i Dalarna 200 150 100 50 0 ESBL ESBL Carba
MRSA Methicillinresistenta Staphylococcus aureus
MRSA Är motståndskraftig mot alla ß-lactamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner, karbapenemer). Skiljer sig inte i övrigt från vanliga stafylokocker som vi har i näsan. Risk för smittspridning vid sår eller katetrar.
MRSA
5000 MRSA i Sverige 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
160 MRSA, antal smittskyddsanmälda fall i Dalarna Orsak till provtagning 140 120 100 80 60 40 20 0 Screening Symtom Smittspårning Okänd anledning
VRE Vancomycinresistenta enterokocker
VRE Upptäckt i Storbritannien 1988 Glycopeptider (avoparcin) har använts som tillväxtbefrämjande medel inom djurhantering, förbjudet i Sverige sedan 1986, i EU sedan 1997 I Belgien var andelen VRE hos patienter 1996 6%, 2001 knappt 1 %
VRE Enterococcus faecium
700 VRE i Sverige 600 500 400 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
VRE i Dalarna Mellan 0-2 fall per år
Strama Samverkan mot antibiotikaresistens Bildades 1995 av Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och experter från landstingen Samverkan med regioner och Folkhälsomyndigheten, sjukvård, tandvård, veterinärer Ger ut antibiotikarekommendationer Följer förskrivningsdata Följer antibiotikaresistens