Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård 2007 Beroende, missbruk enl. DSM IV Beroende, skadligt bruk enl. ICD 10 Missbruk enl. SOL, LVM
Samsjuklighetens konsekvenser Ökad risk för: försämring av psykisk störning försämring av beroendetillstånd suicidförsök och suicid fysisk ohälsa för tidig död familjeproblem, konflikter bostadsproblem, arbets och sysslolöshet utanförskap, kriminalitet
Vad händer i vården? söker oftare vård, fler akutbesök och vårdtillfällen samt fler avbrott vid missbruk eller beroende missas psykisk störning vid psykisk störning missas beroende eller missbruk förbättringen tar längre tid samverkansproblem, olika huvudmän
Utveckling samsjuklighet beroende psykisk störning psykisk störning beroende orsak beroende + psyk.stör beroende psykisk störning
Hur vanligt är samsjuklighet? Befolkningsstudier i USA och Europa senaste decennierna, 8 43000 personer: Personer med missbruk och/eller beroende har 2 4 ggr ökad risk för psykisk störning
Livstidsprevalens av psykisk störning hos personer i missbruksbehandling Strukturerad diagnostik i Norden Island (Tomasson) 78% Norge (Landheim) 48% Sverige (LVM hem, 6st) 52 82%
Bakisdeppig eller kliniskt deprimerad? 40 45% av patienter som sökte hjälp för avgiftning var fick höga poäng på Hamilton Depression Scale Efter 4 veckor fick bara 5 10% av patienterna höga poäng på samma skala
Söker behandling för depression eller ångest
Beroende/missbruk Deprimerad? Ångest?
Sökt behandling för missbruk/beroende sista året Alkohol: 40% oberoende depression, 33% ångestdiagnos Droger: 60% oberoende depression, 43% ångestdiagnos
Personlighetsstörning 40% av personer med alkoholberoende 70% av personer med drogberoende
Suicidförsök, suicidrisk, alkohol och drogmissbruk Tidigare suicidförsök är den största riskfaktorn för suicid Över 30% av människor med alkoholmissbruk har gjort suicidförsök Nästan 40% av alla narkotikamissbrukare har gjort suicidförsök Riskfaktorer för suicid hos alkoholmissbrukare är samtidig depression och nylig förlust
Identifiera samsjuklighet Ställ diagnos: på psykisk störning 4 veckor efter avgiftning på beroende (inom primärvård och psykiatri) CAGE, AUDIT, DUDIT
Ansvarsfördelning: identifiera och bedöma samsjuklighet Socialtjänsten ska omgående ta kontakt med hälso och sjukvården vid misstanke om psykisk störning hos klient med missbruk eller beroende. Primärvård eller psykiatri har ansvar för att bedöma och behandla det aktuella tillståndet, bedömning ska ske snarast (inom 1 4 veckor) Patienterna som söker för psykisk störning, identifiera ev. missbruk eller beroende Nationella riktlinjer missbruks och beroendevård 2007 Socialstyrelsen
Ansvarsfördelning efter akuta insatser
Samverkansmodeller Svåra psykiska störning + beroende: Behandling och socialt stöd integreras i säskilda Team; ACT team el. intensive case management (USA) I Sverige liknande resultat med samordnade Vårdplaner; centralt med avtal om ekonomi
Samverkansmodeller Psykisk störning och beroende: konsultation mellan beroendevård, socialtjänst, psykiatri och primärvård har visat sig vara framgångsrik
Forskning på samverkan 353 personer med svår psykisk störning 1/3 narkotikaberoende, 2/3 alkoholberoende: Integrerade team: 4 projekt patienten hör till teamet, flesta problem handläggs där Vårdplaneringsteam: 6 projekt samplanering mellan verksamheter hålls ihop av koordinator återkommande utvärderingar Öjehagen & Schaar, Socialstyrelsen 2003
Forskning på samverkan Efter fem år: 50% inget missbruk/beroende Förbättring av psykiska symtom samt funktion Bättre livskvalitet Dödlighet 8 ggr förhöjd Inga skillnader samverkansform
Konsultation mellan verksamheter Huvudansvar en verksamhet med konsultstöd från andra Konsultationsmodell (Miltonprojekt) team utreder, överlämnar till de olika parterna,överenskommelse om ansvar och samordning Cruce et al 2008
Samsjuklighet behandling Behandling av enbart missbruk/beroende vid samsjuklighet ökad risk för återfall Behandling av det psykiatriska tillståndet har liten effekt på beroende/missbruk men på det psykiatriska tillståndet Läkemedelsbehandling (acamprosat, naltrexon), lite undersökt Underhållsbehandling ex. metadon lite us
Behandlingsmetoder samsjuklighet Få studier som undersökt om missbruket/beroendet och den psykiska störningen ska behandlas med några särskilda metoder vid samsjuklighet
Identifiera riskbruk hos personer med psykisk störning förhindra inverkan på psykisk störning och dess behandling förhindra utveckling av beroende tidig intervention vid riskbruk hos personer som sökt somatisk vård, har goda resultat
Riskbruk inom psykiatrin 25% av allmänpsykiatriska patienter i Sverige (få studier) 50% av patienterna internationellt (akutvård, slutenvård)
Vad gör vi? Fråga! Hur stor är veckokonsumtionen?(14 glas för män, 9 glas för kvinna) Berusningsdrickande? (fler än 4 respektive 3 glas) CAGE, AUDIT
Riskbruk av alkohol hos psykiatriska patienter Psykakut (London): 53% 44% Slutenvård (Amsterdam): 54% 27% Öppenvård (Västerbotten): 25% 25% Öppenvård (Lund, Uppsala): 30% 21% Psykosvård(Lund): 22% 13% Svenska befolkningen: 21% 15%
Intervention vid riskbruk av alkohol hos psykiatriska patienter Två studier som undersökt effekt efter 6 mån Australien, sluten vård: kort rådgivning bättre än skriftlig information Hulse & Tait 2002, 2003 Sverige, öppen vård: kort telefonrådgivning bättre än ingen rådgivning Eberhard et al 2009 Patienterna var positiva till frågor om riskbruk
Slutsats Få undersökningar om riskbruk bland psykiatriska patienter Ännu färre interventionsstudier En grupp som löper ökad risk för utveckling av beroende och försämring av hälsa och social funktion
Sammanfattning Identifiera: beroende, missbruk och psykisk störning Ansvarsfördelning: nationella riktlinjerna Behandlingarna: samtidiga och samordnade Samverkansformer: efter lokala förutsättningar Metoder: evidensbaserade