Barnkonventionen i praktiken



Relevanta dokument
Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Världskrigen. Talmanus

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Elevdemokrati och inflytande

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Borgviks förskola och fritidshem

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013

Våga Visa kultur- och musikskolor

Verksamhetsrapport 2012/2013

Tid: , kl och kl Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif.

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Folkhälsoprogram

Humanas Barnbarometer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Ung i kommunen. Kommunutvecklare Knivsta 2014

Skolenkäten hösten 2012

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barn- och ungdomspolitisk strategi

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Smassens förskola arbetsplan

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Storyline Familjen Bilgren

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Elevernas trygghetsplan

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Berghems förskola

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Det känns som min röst är värd. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen i Borlänge

Kvalitetsredovisning 2010

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram Antaget av Kommunfullmäktige

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun

UNG RÖST Lycksele 2011

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

HERTINGSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015

Likabehandlingsplan 2015/2016

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Trimsarvets förskola

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Övning: Dilemmafrågor

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Arbetsplan/Beskrivning

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk


Likabehandlingsplan Saxnäs skola

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Transkript:

Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1

Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare med Barnkonventionen i Mora kommun. Vår uppgift var att ta fram hur skolan och politikerna ska kunna utveckla sitt arbete med just Barnkonventionen. Vi har fått ett ungdomspolitiskt program för Mora kommun där det finns mål som vi strävar efter, men frågan och det vi har utvecklat är hur man ska arbeta för att dessa mål ska kunna uppnås. Region Dalarna har en vision att vara Sveriges bästa ungdomsregion år 2020 och vi i Mora kommun ska vara en stark drivkraft till att det här målet uppnås. Skola Vi, Zilan, Anna och Meimone, hade till uppgift att ta fram hur skolan skulle kunna utveckla sitt arbete med just Barnkonventionen i undervisningen. I Mora kommuns ungdomspolitiska program finns det mål som vi strävar efter, men frågan, och det vi har utvecklat, är hur man ska arbeta för att dessa mål ska kunna uppnås. Syfte Att barn ska ha rätt att veta sina rättigheter. Hur vuxna ska förmedla kunskap om Barnkonventionen. Fler vuxna ska ta hänsyn till vad barn har att förmedla. Frågeställning: Hur arbetar man med Barnkonventionen i dagsläget i skolan? Hur har arbetet med barnens rättigheter utvecklats i skolorna med åren? Hur vill skolan arbeta med Barnkonventionen i framtiden? Hur arbetas det med Barnkonventionen i undervisningen? Hur skulle eleverna påverkas om Barnkonventionen fanns med i undervisningen? Metod och Material De metoder och material vi har använt oss utav för att kunna framställa ett resultat för våra frågeställningar är delvis intervjuer, enkätundersökningar samt observationer från olika rapporter från FN och Rädda Barnen. Vi har även under praktiken varit på föreläsningar där Region Dalarna och Rädda Barnen presenterades och vi fick fördjupande information. Med dessa källor har vi haft bra grunder för att kunna utveckla vårt projekt. Resultat Enligt skolledningen arbetar man i dagsläget inte så fördjupande med Barnkonventionen utan det tas bara upp inom samhällsämnena i grundskolan. En del av förskolorna och upp till åk 6 har affischer om Barnkonventionen där rättigheterna står. En del skolor har även temaarbeten kring Barnkonventionen och barns rättigheter. Sida 2

I förskolan arbetar man med Barnkonventionen hela tiden i praktiken. Dvs att de inte har lektioner där de undervisas utan att Barnkonventionen alltid används så som att barnen ska få framhäva sina åsikter. Så deras rättigheter lärs in men de vet inte att det är just Barnkonventionen som säger deras rättigheter. Då Barnkonventionen har börjat undervisats mer i skolan så har materialet blivit mer lättförståeligt för de yngres skull. Även fler anonyma enkäter har tillkommit för statistik och barnens bästa. Man tycker att det borde införas Barnkonsekvensanalyser i alla beslut och processer som rör barn. Andra kommuner gör barnboksslut när kommunen gör årsslut för att se om kommunen tagit hänsyn till barns rättigheter där beslut har tagits. D.v.s. som en utvärdering på eventuella ändringar. På förskolan har Barnkonventionens innehåll blivit mer delaktigt. I dagsläget är Barnkonventionen mer i pedagogernas åtanke för att göra rättigheterna för barnen så naturliga som möjligt. Nu får barnen mer inflytande i frågor som rör dem. I dagsläget tänker man mer på barnens bästa, vad barnen vill, deras tankar och åsikter när man gör ändringar. Kunskapen om Barnkonventionen har även förbättras hos pedagoger i och med att dem ska lära ut det till barnen. Vid en undersökning där vi frågade ungdomar i åldern 16-18 år om de visste vad Barnkonventionen var så fick vi följande resultat: Ja: 7 st = 23% Nej: 20 st = 54% Vet ej: 7 st = 23% I och med resultaten för undersökningen där vi frågade ungdomar om vad de visste vad Barnkonventionen var så ser man att majoriteten inte vet vad det är. I framtiden vill man arbeta mer med att genomföra Barnkonventionen som regel 1 innan ett beslut tas. Det finns de kommuner som inte hinner genomföra detta i varje projekt p.g.a tidsbrist för att se över barnens perspektiv. Det finns många människor som vet innebörden av Barnkonventionen, men utgår inte i från den. Diskussion Vi föreslår att Mora behöver ett barnombud i kommunen. Mora kommun och alla andra kommuner som inte har en barnombudsman borde ha en. För att i alla frågor som rör barn ska deras perspektiv kunna ses för att de ska ha det så bra som möjligt. Sida 3

Det är bra att det finns affischer där det står om Barnkonventionen i vissa skolor. Men kunskapen om barnens rättigheter blir dock inte så stor. Det är inte många barn som går runt och läser på affischer i skolan, speciellt inte de yngre. Det skulle vara mer effektivt att lära ut Barnkonventionen från åk 5 och uppåt då man har en större blick över samhället. Från egna erfarenheter tycker vi inte att Barnkonventionen tas upp tillräckligt i skolan, då ämnet bara tagits upp i skolan men vi har inte fått någon fördjupande information. Som att man bara har fått ett papper där det står grundläggande handlingar om barns rättigheter att läsa igenom, det är inget som man kommer ihåg genom att bara läsa utan måste arbetas med också. Som förslag till ändringar i skolans läroplan borde Barnkonventionen finnas med där som en obligatorisk punkt. Där det finns utsedda lektioner, flera stycken för att kunna repetera och för så alla elever kan få kunskapen som man annars skulle missa av att vara borta en lektion. Temaarbeten är bra, men kan vara ganska enformigt. Det blir ingen variation vilket leder till att elever lätt kan bli ofokuserade. På temaarbeten borde man i så fall komplettera det teoretiska arbetet med mer praktiskt arbete vilket gör det mer intressant och roligare att lära sig för de yngre. Lupp och undersökningar hjälper mycket eftersom att man kan vara anonyma. I och med att alla ger anonyma svar så vet ingen vem som tyckte vad. Det är bra eftersom de elever som eventuellt inte vågar ta plats och säga sin åsikt kan göra det och behöver inte oroa sig om att andra elever ska veta vad någon annan tycker. Barnkonsekvensanalysens information och svar borde finnas med och tas hänsyn till i de beslut och processer som rör barn. Dessa svar ska uppdateras regelbundet, ex var tredje år, för att kunna se om det skett någon förändring i eventuella ändringar och för att kunna se barnens perspektiv på alla frågor som rör barnen. Det är mycket viktigt att kommuner gör barnbokslut, för att se om det har skett en positiv förändring. Skulle förändringen ha blivit negativ så måste detta ses över för att kunna göra det bästa för barnen. När barnen får mer kunskap om Barnkonventionen blir de mer engagerade, då kan dessa rättigheter även relatera till något/någon i livet, t.ex. att hjälpa sina vänner om de märker att något är fel och då vet de vad de ska göra. Sida 4

Slutsats Vår rekommendation är att Barnkonventionen ska stå i läroplanen, ha med det undervisningen som en del i samhällsorienteringsämnen, där man kan få veta mer om ämnet. Hålla på i 2-3 veckor. D.v.s. att de får lära sig vad själva konventionen är och att det är Barnkonventionen som faktiskt ger barnen rättigheterna. Det är viktigt att alla, speciellt barn får reda på vilka rättigheter dem har i dagens samhälle. Vi tycker att Mora kommun behöver en barnombudsman, som har till ansvar att tillvarata barns och ungdomars rättigheter och intressen utifrån FN:s Barnkonvention om barns rättigheter. Det är viktigt för att barnombudsmannen arbetar för att kommuner och landsting skall använda Barnkonventionen som utgångspunkt i alla verksamheter som rör barn och unga. Det är även viktigt för att barn och ungdomar behöver någon som företräder dem i allmänna debatter och någon som arbetar för att de unga själva får komma till tals. För enligt artikel 12 i barnkonventionen ska barn och unga under 18 år vara delaktiga i beslut som fattas kring dem. En barnkonsekvensanalys behövs för att säkerställa att barns rättigheter ska finnas med i beslutfattandet inom en verksamhet eller andra projekt. Samma gäller det för barnbokslut. Att man ska sammanställa en verksamhets resultat som direkt berör barn. Det kan även innebära att varje förvaltning i samband med årligt bokslut gör en särskild utvärdering av hur fattade beslut påverkats barns och ungas villkor i kommunen. Vi tycker även att det är viktigt med luppundersökningar. Då kan man få en procentuell siffra över hur barn och unga i Mora kommun, eller hela Sverige, känner sig för ett visst ämne. Källförteckning Rädda barnen, 2014, Ung röst Barn och utbildningsförvaltningen Föreläsning om Rädda barnen Intervju med Skolchef, Rektor Politik Vi, Pontus, Kiana och Alexander, har som jobb att förklara och lägga fram mål/förslag för politikerna att de ska jobba mer med Barnkonventionen när de tar beslut, att de förstår att Barnkonventionen är en viktig del för samhället och kommunen. Vi har pratat med bland annat tjänstemän på Socialförvaltningen och Kommunledningskontoret. Sida 5

Vad är egentligen Barnkonventionen? Barnkonventionen är en samling regler. I den står det att alla barn och unga har rätt att få vad de mest behöver och att inte bli utnyttjade eller diskriminerade. Som ung har man också rätt att få säga vad man tycker och att bli respekterad för den man är. Förenta Nationerna (FN) antog Barnkonventionen 1989, eller FN:s konvention om barnets rättigheter som den egentligen heter. Den gäller barn och unga upp till 18 år. Det finns fyra grundläggande och vägledande principer som ALLTID ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn. Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Artikel 3: Barnets/barnens bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Syfte: Ungdomar ska få sin röst hörd i samhället. Mora ska bli Sveriges bästa kommun inom Barnkonventionen. De som fattar beslut ska tänka på Barnkonventionen och barns bästa när beslut görs. Frågeställning: För att undersöka hur Mora kommun arbetar med Barnkonventionen, hur man kan förbättra jobbet och vad de flesta tycker om det så har vi valt följande frågeställningar: Hur kan man jobba med Barnkonventionen? Hur kan vi få beslutsfattare att alltid tänka på Barnkonventionen när de fattar beslut? Hur kan vi få Mora kommun att bli Sveriges bästa ungdomskommun? Metod: Vår metod för att utföra detta arbete har varit att samla information ifrån både Mora kommun såsom andra kommuner genom att intervjua högt uppsatta personer inom Mora kommun och undersökt andra kommuners jobb med Barnkonventionen. Vi har också varit på en föreläsning i Falun där bland annat Rädda barnen och Region Dalarna höll i en föreläsning gällande Barnkonventionen. Resultat Hur kan man jobba med Barnkonventionen? Vi har under dessa två veckor lärt oss ganska mycket om Barnkonventionen och fått idéer om hur man kan jobba med den i Mora Kommun. Ett exempel är att efter varje år göra en slutrapport över hur man har arbetat med Barnkonventionen under det gångna året. Andra kommuner har använt sig av en revisionsbyrå för att framställa ett årsbokslut över hur man har arbetat för barn i kommunen. Sida 6

I Sala så jobbar man väldigt bra med Barnkonventionen, fritiden är en viktig del i ungas liv och i Sala så strävar man efter att det ska finnas ett riktigt utbud av fritidsaktiviteter året runt. Det finns fritidsgårdsverksamhet för ungdomar, ett antal föreningar och organisationer har träffpunkter på de mindre orterna. Det är något som man kan göra här i Mora kommun också, att man verkligen ger de unga en bra fritid. Mora ska ha bättre samarbete med Barnombudsmannen och på så vis få vägledning med hur man ska jobba runt omkring Barnkonventionen. Man kan gå tillbaka till år 2009 och se över vad som gjorde oss så bra just det året gällande barn och ungdomar i Mora. Vad var skillnaden just det året jämfört med åren dessförinnan och åren efter. Också är inställningen väldigt avgörande för att nå målet att bli Sveriges bästa ungdomskommun, både för politiker och ungdomar i Mora kommun. Hur kan vi få de som fattar beslut att tänka på Barnkonventionen när de fattar beslut? Först måste vi se till att fler vet vad Barnkonventionen är. Vi har frågat runt 20 personer som var från 14-18 år om de tror att politikerna tar hänsyn till Barnkonventionen när de fattar beslut och om de visste vad Barnkonventionen. Det var bara en person av de 20 som vi frågade som visste vad Barnkonventionen är för något. Och 18 av de som vi frågade tror inte att politikerna tar hänsyn till Barnkonventionen när de fattar beslut. För att fixa detta problem så kan man ta upp barnkonventionen i skolan och på jobb. Sedan kan man genom att få beslutsfattare i Mora att ha som arbetsuppgift att tänka över Barnkonventionen när de fattar beslut. På så vis får besluten alltid bli frågeställda av Barnkonvention, de måste förstå att Barnkonventionen är viktigt och ta det seriöst. Hur kan vi få Mora kommun att bli Sveriges bästa ungdomskommun? Att få Mora kommun att bli Sveriges bästa ungdomskommun är ingen uppförsbacke. Genom att följa vår plan med ett starkt initiativ och vilja kan vi i Mora kommun uppnå detta mål. Sida 7

Slutsats Vi har kommit fram till att politikerna inte är så insatta i Barnkonventionen som de egentligen borde vara. Politikerna måste börja använda sig av Barnkonventionen när de fattar beslut inom kommunen. Vi har intervjuat Moras kommunledning. En tjänsteman på kommunledningskontoret sa: Barnkonventionen är tandlös. Vi tycker att delar av Barnkonventionen borde skrivas in som en lag i Sverige. Vuxna borde få mer information om Barnkonventionen då de flesta inte vet så mycket om just den. Barnen ska ta över samhället snart så de måste få sin röst hörd Vi har också intervjuat personal på Socialförvaltningen och personalen tror inte att de som fattar beslut utgår från Barnkonventionen, och det är väldigt synd. Man kan förbättra jobbet med Barnkonventionen och ta det på mer allvar, att besluten tas med hänsyn till barnens röst. Personalen har stora förhoppningar av att Mora kan bli Sveriges bästa ungdomsregion. Det är många viktiga ungdomsfrågor som redan tas upp i Mora kommun, men det kan bli bättre. Vi frågade personalen ifall de använder sig av Barnkonventionen i sitt arbete, och vi fick till svar att det inte var ofta som de använde sig av den i sitt arbete utan utgick istället ifrån Sveriges inskrivna lagar om barn och ungdomars rättigheter. Vår slutsats om Barnkonventionen är att den är viktig. Socialförvaltningen och hela Mora kommun vill ta del av den och använda sig av den men att den är för tandlös för att använda på grund av att Barnkonvention bara är ett regelverk och inte lagar. Det innebär att de personer som tar beslut behöver inte bry sig om den alls, eftersom man inte kan få något straff för att inte använda sig av den. Sammanfattning Grundande på de resultat som vi har fått och undersökt så är inte politikerna så insatta i Barnkonventionen. Därför tycker vi dem borde använda det mer vid varje beslut som rör barn och unga. Vi har intervjuat många tjänstemän och kommunledare i Mora kommun som sammanfattar att barn och unga måste få sin röst mer hörd i dag. För att dem är samhällets framtid och att det är dem som ska utveckla kommunen på bästa sätt. Därför tycker vi att Barnkonventionen ska skrivas in som svensk lag. Vi har även intervjuat personal från socialförvaltningen och de ansåg att de inte fattade beslut utifrån Barnkonventionen. Därför tycker vi att de ska ta Barnkonventionen mer på allvar och att de ska bearbeta mer med det. För varje beslut de tar angår barn och unga i Mora Kommun. Personalen berättade även att de inte använde sig utav Barnkonventionen, utan att de istället utgick ifrån Sveriges inskrivna lagar om barn och ungdomars rättigheter. Personalen har också stora förhoppningar om att Mora kan bli Sveriges bästa ungdomsregion, för det är många viktiga ungdomsfrågor som redan bearbetas i Mora Kommun. Sida 8

Vår slutsats om Barnkonventionen är att den är viktig och att både socialförvaltningen och hela Mora kommun vill ta del av den och använda sig av den. Men det är svårt då den är för tandlös för att använda på grund av att Barnkonvention bara är ett regelverk och inte lag. Det innebär att folk som tar beslut behöver inte bry sig om den alls, eftersom man inte kan få något straff för att inte använda sig av den. Vår rekommendation är också att Barnkonventionen ska stå i läroplanen, ha med det undervisningen som en del i samhällsorienteringsämnen, där man kan få en mer fördjupande förståelse om Barnkonventionen. Vi tycker även att Mora kommun behöver en barnombudsman som har ansvar att barn och ungas rättigheter framställs i olika verksamheter, även att de kommer till tals. En barnkonsekvensanalys behövs för att säkerställa att barns rättigheter ska finnas med i beslutfattandet inom en verksamhet eller andra projekt. Samma gäller det för barnbokslut. Att man ska sammanställa en verksamhets resultat som direkt berör barn och unga under 18 år. Vi tycker även att det är viktigt med luppundersökningar. Då kan man få en procentuell siffra över hur barn och unga i Mora kommun, eller hela Sverige, känner sig för ett visst ämne. För att de ungas åsikter och talan är viktig för kommunen, och för att vår region ska bli den bästa ungdomsregionen i Sverige. Förslag till åtgärder Inrätta en kommunal barnombudsman Göra barnkonsekvensanalyser Göra barnbokslut Fortsätta med lupp Införa Barnkonventionen i läroplanen En dag där familjer tillsammans får göra aktiviteter och lära sig om Barnkonventionen. Föreläsning för både skola och arbete med information om vad Barnkonventionen egentligen är. Information på Mora kommuns hemsida där man kan både läsa och fråga om barnkonventionen. Sida 9

Vi som gjorde det Pontus, Alexander, Meimone, Anna, Kiana, Zilan Sida 10