Modell-/forskarskolorna i Sundsvall 2012-05-28 Leda lärande Lärdomar baserade på erfarenheter av att leda systematisk kunskapsbildning som grund för skolutveckling på två forskande skolor i Sundsvall Cederholm Carina Jerfsten Åsa Liliequist Ann-Katrine Segervald Ulrika Thelin Katina 1
Innehållsförteckning Bakgrund...3 Metod...4 Underlag för gruppens lärande...4 Bearbetning och analys...4 Lärdomar...6 Främja kontinuerligt och långsiktigt arbete (hålla i och hålla ut)...6 Skapa organisatoriska förutsättningar för arbetet...6 Leda och bidra till fördjupad förståelse av processen...7 Gentemot Lärgrupperna...7 Gentemot verksamheten i stort...7 Utveckla en lärande kultur...8 Hålla fokus på det som gynnar elevernas lärande/involvera eleverna i lärprocessen...8 Protect a corridor...9 Se till att lärgrupperna får energigivande input...9 Kommunicera helheten och visa på hur delar och helhet hänger samman...10 Hjälpa till att upprätthålla fokus på relation mellan process och resultat...10 Kommunicera vårt arbete för ökad och fördjupad förståelse (inåt och utåt)...10 Leda tillsammans och utveckla kunskap om ett lärande ledarskap...11 Fortsatt arbete och lärande...12 Referenser...13 2
Bakgrund I enlighet med det avtal som tecknats i samband med bildandet av Sundsvalls två första modellskolor, har Sankt Olofsskolan och Katrinelunds skola, sedan hösten 2010, arbetat med att utvecklas till forskande skolor d v s skolor som arbetar med att systematiskt bygga upp kunskap om och utifrån den egna vardagspraktiken som grund utveckling. Utgångspunkten för detta arbete tas i den lagstiftning som säger att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap, 5 ) och i det kommunala uppdraget att utveckla skolan till en lärande organisation. Sammantaget innebär detta att vi som arbetar i skolan ska ta del av vad man inom forskningen har kommit fram till med relevans för arbetet i skolan samtidigt som vi förväntas vara aktiva i arbetet med att skapa och utveckla sådan kunskap. Tankarna kring skolan som en lärande organisation eller en kunskapsbaserad, reflekterad praktik har starkt stöd i såväl internationell som nationell forskning som visar på betydelsen av att lärare och skolledare deltar aktivt i processer vars syfte är att fördjupa förståelsen av den egna vardagspraktiken och de frågor som väcks inom ramen för densamma (McLaughlin, 2008; Hattie, 2009; Holtappels, 2009; Robinsons, 2007; Scherp, 2003; Scherp & Scherp, 2007; Skolverket, 2005; Timperley et al., 2007 m fl.). Även Skolverket och Lärarförbundet har pekat på betydelsen av att man inom skolan skapar förutsättningar för och stimulerar medarbetare i skolan att mer aktivt delta i och bidra till den systematiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning. På Sankt Olof och Katrinelunds skolor sker denna systematiska kunskapsbildning i de lärgrupper som utgör stommen i skolornas utvecklingsorganisation. Lärgrupperna träffas regelbundet varannan vecka på tid som avsatts särskilt för detta. För att stötta lärgrupperna i deras arbete och samtidigt utveckla vår egen förmåga att leda det gemensamma lärandet på dessa skolor bildades hösten 2011 en forskningsledningsgrupp bestående av skolans rektorer, utvecklingspedagoger och den av kommunens doktorander som, under projekttiden, haft i uppdrag att stötta skolornas arbete med att utveckla den systematiska kunskapsbildningen. Gruppen har sedan höstterminens start träffats vid tio tillfällen, ibland med, ibland utan skolans båda rektorer. Varje träff har varat i två-tre timmar och dokumenterats med hjälp av en stödstruktur baserad på de mallar som utvecklats inom ramen för ett riksomfattande skolutvecklingsnätverk med inriktning på problembaserad skolutveckling, PBS (Se bilaga 1). 1 1 Den ursprungliga mallen återfinns på nätverkets hemsida: http://www.kau.se/sites/default/files/dokument/subpage/2010/05/dokumentation_largruppsmote_doc_12970.doc (Hämtat den 7 maj 2012). 3
Metod Underlag för gruppens lärande Till grund för de lärdomar som formuleras i detta paper ligger dels den dokumentation som gjorts i samband med forskningsledningsgruppens träffar (totalt 10 dokument av varierande längd från 1-5 sidor), dels dokumentation från ett lärande samtal som fördes i forskningsledningsgruppen under våren i syfte att fånga upp och synliggöra de erfarenheter, reflektioner och slutsatser vi samlat på oss under året. Samtalet lades upp så att var och en av oss som ingår i forskningsledningsgruppen skrev ner sina tre viktigaste lärdomar om hur man leder arbetet i en modell-/forskarskola, vilket resulterade i totalt 15 lärdomar. Under samtalets gång konstruerades en gemensam föreställningskarta, där de olika lärdomar som dragits relaterades till varandra (Bilaga 2). I syfte att undersöka betydelsen, och tillämpningen, av dessa i våra två skolor fördes ytterligare ett lärande samtal, den här gången med utgångspunkt i den s.k. viktningsmodellen 2. I praktiken innebar det att var och en fick tio poäng att fördela mellan totalt 11 lärdomar som formulerats i gruppen, med den gemensamma föreställningskartan som grund. Därefter sammanställdes antalet poäng i syfte att ge en bild av gruppens uppfattning om lärdomarnas betydelse för och tillämpning i praktiken (Bilaga 3). Efter att ha gjort denna viktning och konstaterat att poängen fördelat sig jämt över lärdomarna valde gruppen att överge tanken om att försöka rangordna dessa, till fördel för ett perspektiv som bygger på att samtliga lärdomar betraktas vara lika viktiga. I det fortsatta arbetet med dessa lärdomar har de inte betraktats som ett antal enskilda aktiviteter utan snarare som aspekter av ett och samma ledarskap, nämligen det lärande ledarskap, som stått i fokus för gruppens lärande. I samband med de samtal som fördes under arbetet med att analysera det samlade materialet formulerades ytterligare ett par lärdomar, vilka lades till de som ursprungligen formulerats och använts i samband med viktningen. Bearbetning och analys I arbetet med att analysera materialet utgick vi från de lärdomar som formulerats i gruppen. Med dessa som utgångspunkt kategoriserades innehållet i dokumentationen från forskningsledningsgruppens träffar. Som stöd i arbetet använde vi oss av det verktyg som 2 Läs om viktningsmodellen på http://www.pbs.kau.se/begrepp/kvaltitetsredovisning/viktmetoden_text.htm (2012-05-07). 4
utvecklats inom ramen för det tidigare nämnda skolutvecklingsnätverket, PBS, och som kommit att gå under benämningen tabellmodellen 3. 3 Läs om tabellmetoden på http://www.pbs.kau.se/begrepp/analys/tabellmodellen.htm (2012-05-07). 5
Lärdomar Främja kontinuerligt och långsiktigt arbete (hålla i och hålla ut) En av våra viktigaste lärdomar i arbetet med modell-/forskar skolorna har varit, och är fortfarande, att hålla i och hålla ut trots att arbetsorganisationen pockar på. Med detta menar vi att det varit viktigt att hantera de akuta problemen här och nu (i arbetsorganisationen) utan att för den skull tappa det långsiktiga arbetet i utvecklingsorganisationen. Det har också varit av stor vikt att vi i forskningsledningen hjälpts åt att hantera dilemman som vi stött på i arbetet med att leda lärandet på skolorna som har kunnat vägleda vårt agerande i vardagen och hjälpa oss att komma vidare i vårt arbete. När frustration och oro uppkommit har det dock varit viktigt att skapa forum för samtal om det som frustrerar. Samtidigt har det varit viktigt att begränsa dessa tillfällen och kommunicera syftet med dem i relation till ett mera framåtsyftande arbete. Vi upplever att arbetet med att driva utvecklingsorganisation i detta perspektiv har försvårats av dem som har åsikter eller bristande förståelse om vårt sätt att arbeta med skolutveckling. Vi har stött på detta vid ett flertal tillfällen och det bidrar till att det sås tvivel inom organisationen och att det uppstår osäkerhet kring de besluts som är fattade som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skapa organisatoriska förutsättningar för arbetet Flera av våra lärdomar från det här året har handlat om att skapa förutsättningar för processen. Det kan vara genom tid, organisation, organisationsstruktur, stöd, förståelse och kunskap. Något vi samtalat mycket om är uttrycket protect a corridor. Begreppet kommer från Ove Hameyer, tysk skolutvecklingsforskare, och användes i en kurs som en av oss deltagit i. Begreppet har varit betydande för oss då vi sett att vi har behövt fokusera på vår process, hålla i och hålla ut och inte störas av för mycket annat. Vår öronmärkta tid i lärgrupperna har vi valt att inte ta till andra utvecklingsarbeten (ibland centralt ålagda), då har vi tagit annan tid till dessa. Det har t.ex. varit arbete med Bedömning för lärande och Nolltolerans. Vi har tydliggjort modellen baserad på Arbetsorganisation och Utvecklingsorganisation och lyft fram den som betydelsefull för att på bästa sätt utveckla våra skolor. Vi ser att vi behöver utveckla detta ytterliggare för att vi ännu bättre ska kunna stödja lärgruppernas arbete och för att deras lärdomar också ska få effekter i vår arbetsorganisation. 6
Ett exempel på hur vi fått förändra i arbetsorganisationen under det här året är den halva studiedag (Mini-lärstämma) vi tillsatte för medarbetarna för att de i sina lärgrupper behövde arbeta med sina lärplaner och för att fördjupa sin förståelse för den tillämpningsinriktade delen i processen. Vi har sett vikten av att ligga steget före för att kunna leda processen i rätt perspektiv, men också för att lärgrupperna ska kunna få stöd att gå vidare i processen för att få progression i sitt arbete. Leda och bidra till fördjupad förståelse av processen För att illustrera innebörden i vår lärdom om vikten av att leda och bidra till fördjupad förståelse av processen har vi valt att ge exempel ur två perspektiv; dels gentemot lärgrupperna, dels gentemot verksamheterna i stort. Gentemot Lärgrupperna En svårighet vi sett att lärgrupperna haft när de beskrivit sina problem/utvecklingsområden i lärplanerna är att de gjort det i alltför allmänna ordalag. Detta har gjort att de inte haft så god nytta av dessa beskrivningar i det fortsatta arbetet. Grupperna har tenderat att formulera förslag till förändringar i praktiken (nya göranden) utan att tydliggöra grunden för dessa, d v s utan att det framgått vilka lärdomar som ligger till grund för det man planerar att göra nu när man befinner sig i tillämpningsfasen. Dessutom tenderade man att glömma bort betydelsen av variation i görandet för att få fram ett underlag för det lärande som ska ske i denna fas. I praktiken har det inneburit att vi gett återkoppling på lärgruppernas dokumentation och lärplaner och haft samtal med respektive lärgrupp utifrån den. Mini-lärstämman, som vi ovan nämnde, är ett annat exempel på hur vi valde att bidra till fördjupad förståelse. Gentemot verksamheten i stort Ett exempel på hur vi använt vår lärdom om vikten av att leda och bidra till fördjupad förståelse av processen gentemot verksamheten i stort är Bygget. Bygget är en mindre grupp pedagoger som arbetar med elever som man inte lyckats nå inom ramen för den ordinarie verksamheten. På Bygget försöker vi omsätta våra lärdomar på ett mer konkret och aktivt sätt och samtidigt fördjupa förståelsen utifrån dilemman som uppstår på ett systematiskt sätt. Den övergripande lärfrågan som håller samman arbetet formulerades med utgångspunkt i frågan om kopplingen mellan social utveckling/fostran och kunskapsutveckling i skolans olika ämnen. Genom att fokusera på en del i processen i taget blir arbetet mer riktat och lättare att systematiskt bygga upp kunskap kring. 7
Ett annat exempel är hur Nolltoleransgruppens uppdrag skiljer sig från övriga gruppers, då de inte valt sitt lärområde själva på samma sätt, som övriga grupper gjort. Dessutom är beslutet av sådan karaktär att hela skolan (alla medarbetare) på ett mera tydligt sätt måste involveras i processen (lärandet). Detta gör att vi kanske skulle behöva hantera deras roller lite annorlunda. Efter att ha talat en del om detta är vi i forskningsledningsgruppen inne på att betrakta nolltoleransgruppens deltagare som lärledare för en lärprocess i vilken samtliga medarbetare ingår, d v s hela skolan utgör en utvidgad lärgrupp. Utveckla en lärande kultur Viktiga aspekter för att utveckla en lärande kultur har varit att arbeta för ett tillåtande klimat och för att utveckla goda relationer. Vi har sett att de lärande samtalen, de nyfikna och utmanande frågorna samt vårt sätt att leda som präglats av meningsskapande och delaktighet har varit gynnsamt för detta. Vidare har vi dragit lärdomar om att goda relationer och vårt förhållningssätt till varandra och till de problem som uppstår har utvecklat vår lärande kultur. Tack vare detta har det underlättat för oss när vi stått inför situationer då vi behövt utmana rådande eller förgivet tagna uppfattningar. Hålla fokus på det som gynnar elevernas lärande/involvera eleverna i lärprocessen Eftersom vi vet att elevers medskapande har betydelse för deras lärande så har det varit viktigt att hjälpa grupperna att hålla fokus på det som gynnar elevernas lärande. Som en stöttning till det utformade vi en struktur för det fortsatta arbetet i den tillämpningsinriktade fasen. Se bild nedan. 1. Problem/Utvecklingsområde Beskriv problemet/utvecklingsområdet och hur det kommer till uttryck i er vardagspraktik. Motivera varför ni uppfattar det vara angeläget att utveckla kunskap om detta genom att relatera till aktuella styrdokument (LGr11 och skolans helhetsidé) och eventuellt tidigare lärdomar och/eller redan befintlig forskning] 8
2. Lärfråga Tydliggör gruppens lärfokus (och säkra relationen mellan process och resultat) med hjälp av formuleringen: Hur kan vi bidra till? 3. Forskningsfråga/forskningsfrågor Formulera gruppens forskningsfråga eller forskningsfrågor d v s de mera avgränsade frågeställningar som ni använder er av för att få fram ett underlag för ert lärande. Med anledning av att eleverna på ett mer påtagligt sätt berörs i tillämpningsfasen så har det varit viktigt att på ett mer medvetet sätt samtala med eleverna så att de på djupare plan förstår, att vi gör saker och varför vi gör det, i vårt Modellskolearbete. Protect a corridor Ett dilemma under året har varit att när andra instanser kommer in i skolan, så bidrar de med andra synsätt, som kanske ställer till med mer oreda än hjälper oss. En lärdom vi dragit är vikten av att skydda organisationens process i denna fas samt värdet av att göra aktiva och medvetna val. Här borde det vara parallella processer med nivån över oss också. När det gäller lärgruppsarbetet är det dessutom viktigt att inte gå in och styra för mycket över innehållet i arbetet (genom att t ex försöka anpassa det till centralt formulerade utvecklingsområden) eftersom man då riskerar att tappa den inre drivkraften/motor i lärgruppernas arbete. Detta är en viktig lärdom som dragits utifrån det arbete som bedrivits inom ramen för modell-/forskarskolorna, inom PBS-nätverket. Lärdomen har dessutom stöd i mera vetenskapligt uppbyggd kunskap om motivation, lärande och utveckling. Av denna anledning är det viktigt att man från ledningens håll ser till att det avsätts tid både för det arbete som lärgrupperna initierat och det som initierats från centralt håll, även om sättet att arbeta bygger på samma grundidé/perspektiv. Se till att lärgrupperna får energigivande input Under läråret har vi sett att avsaknaden av kurstillfällen har medfört energitapp i grupperna. En lärdom vi dragit är vikten av att lägga in mötesarenor där vi får möjlighet att byta erfarenheter. Mini-lärstämman blev en vitamininjektion. I trötta perioder behöver kanske medarbetarna få lite syrgas och utifrån input (inte leda sin process själva). Hur kan vi putta in energi i deras lärprocesser så att de orkar leda själva? Tanken med lärplanens struktur var att erbjuda ett stöd som tidigare gavs vid kurstillfällena. Därutöver deltar föreläsare vid Lärstämman. 9
Kommunicera helheten och visa på hur delar och helhet hänger samman När det gäller årets arbete i utvecklingsorganisationen har vi upplevt en svårighet att få tiden att räcka till det arbete som initierats lokalt (lärgruppernas arbete) och det utvecklingsarbete som initierats centralt, som exempelvis BFL och Nolltolerans. Vi har haft för avsikt att integrera allt arbete inom utvecklingsorganisationen och därför blir sambandsmarkeringar mer och mer viktiga där vi befinner oss nu i processen. Arbetet riskerar annars att upplevas splittrat och fragmentariskt. Vi har därför talat om betydelsen av att upprätta ett samlat övergripande kalendarium för utvecklingsorganisationen. Detta behövs för att kunna sambandsmarkera. Hjälpa till att upprätthålla fokus på relation mellan process och resultat En lärdom vi gjort är att medarbetarna tenderar att antingen fokusera på process eller resultat. Att hålla fokus på att arbetet inriktas mot att lära om relationen mellan dessa, dvs. mellan process och resultat har varit viktigt. Vi har också reflekterat över om det är klokt att vi så tydligt haft fokus på processen? Detta lärår har vi tänkt på vilket sätt vi ställer frågor till medarbetarna, T.ex. Vad har ni identifierat för problem? Vad har ni formulerat för forskningsfråga? Vilka erfarenheter har ni? Vad har ni sätt för mönster? Vilka slutsatser/lärdomar har ni dragit? Vilka förändringar har ni gjort? Hur kan man se att det har gynnat barnen/eleverna? I stället för; Har ni identifierat ett problem; formulerat en forskningsfråga; fört samtal om/beskrivit era erfarenheter; sett något mönster; dragit några slutsatser/lärdomar; gjort några förändringar; sett något resultat? Denna förändring i sättet att ställa frågor har uppfattats mera energigivande och motivationsskapande då fokus ligger på innehållet i det som ska läras och inte på processen (som om den var ett självändamål) utan att den processtödjande funktionen för den skull går förlorad. Kommunicera vårt arbete för ökad och fördjupad förståelse (inåt och utåt) Ett återkommande dilemma under lärprocessen har varit hur vi kommunicerar lärprocessen internt och externt. Interna forum detta läsår har varit Mini-lärstämman under hösten där Pedagogiska magasinet var inbjuden. Läsåret avslutas med en större lärstämma där intresserade har möjlighet att delta. En lärdom vi dragit är betydelsen av ett gemensamt språk (motsvarande det fackspråk man har inom andra yrkesgrupper/verksamheter än skolans) och om de problem detta språk vållar i kommunikationen med dem som inte äger samma språk. Vi måste börja med den interna kommunikationen. 10
I vårt arbete i modellforskarskolan så arbetar vi med de olika stegen i den kommunikationstrappa (en modell som Lena Utterström använde sig av vid ett möte med henne) vid olika tidpunkt, en tyngdpunktsförskjutning sker hela tiden och medarbetarna på skolorna befinner sig på olika steg. Kommunikationstrappan Beteendeförändringar Ändra attityder Förståelse Information För att sprida lärdomar och öka förståelsen så har externa forum som det kollektiva minnet upprättats, en gemensam hemsida för modellskolorna. Medarbetarna har deltagit i nationella nätverksträffar för att dela med sig av sina erfarenheter och lärdomar, samt deltagit i Runriksdagen där vi presenterade modell-/forskarskolornas arbete. Leda tillsammans och utveckla kunskap om ett lärande ledarskap När olika situationer uppstår på skolorna kan det finns ett behov för stöd, svårigheten är att veta vilket stöd som behövs när man står inför nya utmaningar och hur situationer ska hanteras i ett lärande perspektiv. En lärdom vi dragit är vikten av att forskningsledningsgruppen hjälps åt och stöttar varandra i arbetet. Vi behöver hjälpas åt att tydliggöra vad som behöver hanteras, hur vi fördelar ansvaret för det och hur vi avlastar och stöttar varandra på vägen. Det är också av största vikt att arbetet i forskningsledningen dokumenteras och följs upp. Behovet av att reflektera över det arbete som utförts inom modell-/forskarskolorna och förutsättningarna för att leda arbetet behöver också samtalas om. För att hela tiden hålla fokus på vår process och göra medvetna val och beslut anser vi att det är viktigt att stanna upp och reflektera över vad som gjorts och vad som kanske hade kunnat göras annorlunda. Att de erfarenheter som gjorts synliggörs och ligger till grund för ett gemensamt lärande på skolorna och i kommunen bedöms vara viktigt. Ledarskapet inom skolan har förändrats över tid. Från att leda andras görande till att leda andras lärande har det nu utvecklats till att leda det gemensamma lärandet. Detta är speciellt märkbart för vårt utvecklingsarbete. Därför är det också självklart för oss att vi ingår 11
i ett lärande och också samlar ett underlag av det slag som beskrivits ovan. Vi har hjälpts åt att se mönster i och dra slutsatser utifrån detta underlag på det sätt som görs i detta paper. Fortsatt arbete och lärande Under hela vårt arbete har vi gång på gång återkommit till vikten av att hålla i och hålla ut, därför ser vi det som en viktig faktor för att lyckas även i vårt fortsatta arbete. Vi behöver fortsätta ta vara på varandras reflektioner och erfarenheter av att leda det systematiska kvalitetsarbetet på Modell-/forskarskolorna. Att vi inom forskningsledningen har forum för att stötta och bidra till varandras lärande är viktigt. Vi ser också att det är viktigt att prioritera våra möten för att vi ska kunna leda på det sätt som överensstämmer med vårt perspektiv. När vardagen pockar på och akuta situationer uppstår behöver vi varandra för att fatta kloka beslut i rätt perspektiv. På så sätt kan vi också samtala om när det är läge att släppa in andra perspektiv och hur vi ska förhålla oss till dem. De lärdomar vi dragit under åren måste lyftas upp och tas tillvara när vi nu står inför en förändring genom att Katrinelundsskolans framtid är oviss. I och med den ovisshet som varit om hur Katrinelunds skola ska bedrivas nästa läsår har verksamheten varit utsatt och vikten av att leda lärandet har blivit ännu mer tydligt. Vi känner dock att vi har mer att lära om vad det innebär att leda systematiskt kvalitetsarbete i situationer som är utsatta eller krisartade. Vi har sett att det finns behov av att upprätta en kommunikationsplan för att vi ska öka förståelsen för vårt arbete internt och externt. Under året har vi fastnat vid frågeställningar som lett till att vi varit beroende av beslut på andra nivåer. Vi känner att vi utvecklats bäst när vi i forskningsledningen också har någon som utmanar oss och vår förståelse av att leda arbetet och att också vi får utmanande frågor för att komma vidare. Hans-Åke Scherp har varit den som utmanat oss tidigare, vi har inte haft samma kontinuerliga kontakt med honom under det senaste läsåret. För det fortsatta arbetet är det viktigt att vi upprättar gemensamt övergripande kalendarium för utvecklingsorganisationen och funderar på hur vi på bästa sätt ska ta tillvara på de erfarenheter och lärdomar vi dragit under året. Speciellt för personalen på Katrinelunds skola blir detta viktigt då de eventuellt hamnar på andra skolor, vid en sammanslagning. 12
Referenser Hattie, J. (2009). Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relationg to achievement. New York: Routledge. Holtappels, H.G. (2009). Teacher trainings on methods and teaching development in teams Impacts of organisational learning and professional teamwork in schools. Paper presented at European Conference on Educational Research ECER Vienna, September 28-30, 2009. Robinson, V.M.J. (2007). School Leadership and Student Outcomes: Identifying What Works and Why. Winmalee: Australian Council for Educational Leaders (ACEL). Scherp, H-Å. (2003). Att leda lärprocesser. Karlstad: Universitetstryckeriet. Scherp, H-Å & Scherp, G-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati och meningsskapande. Karlstad: Universitetstryckeriet. SFS (2010:800). Skollagen. Med lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts Juridik. Timperley, H., Wilson, A., Barrar, H. & Fung, I. (2007). Teacher Professional Learning and Development. Wellington: Ministry of Education. Best Evidence Synthesis Iteration (BES). 13
Bilaga 1 Dokumentation av lärgruppsmöte utifrån ett PBS perspektiv Frågeställning Datum Syftet med träffen var Vi pratade om Reflektioner under träffen Slutsatser/lärdomar Nästa träff tänker vi Svårigheter i lärprocessen Deltagare Dokumentatör Skicka gärna denna dokumentation till gun britt.scherp@kau.se för att bidra till den gemensamma kunskapsbildningen om PBS. V g och uppge om dokumentationen får läggas ut på hemsidan www.pbs.kau.se 14
Bilaga 2 Helhet Våra viktigaste lärdomar om hur man leder arbetet i en modell-/forskarskola (AO och UO): Tydliga gemensamma målbilder som kommuniceras med medarbetarna Tänka perspektivet i alla Innehåll [skolans framtid, beslut, oavsett om det Att man fokuserar och intresserar sig för det tidsplan; växa fram i en berör AO eller UP som det handlar om (de problem man har, det gemensam process ] som man lär om) t ex Vad har ni identifierat för problem? Vad har Gemensam referensram som vägleder arbetet (som man hela Tydligt fokus En vision! ni formulerat för forskningsfråga? Vilka erfarenheter har ni? Vad har ni sätt för mönster? tiden utgår från när man planerar, Vilka slutsatser/lärdomar har ni dragit? Vilka analyserar, utvärderar) Hålla i och förändringar har ni gjort? Hur kan man se att det har gynnat barnen/eleverna? (stället för; Har ni hålla ut! identifierat ett problem; formulerat en a) perspektiv ( sätt att se ) forskningsfråga; fört samtal om/beskrivit era b) gemensam berättelse erfarenheter; sett något mönster; dragit några slutsatser/lärdomar; gjort några förändringar; sett något resultat?) Process Skapa förutsättningar för processen -tid - organisation, struktur - förståelse, kunskap - stöd - protect a corridor Ligga steget före Öronmärka tid för att kunna leda processen i rätt perspektiv Fokus på processen Hålla i och hålla ut! Sammanhang och Samband Sambandsmarkera med jämna mellanrum, knyta ihop Sambandsmarkera - Hur gör man det på bästa sätt? Sambandsmarkera för andra - för mig själv Inte skriva det på näsan men i alla fall ha en medvetenhet Kommunikation Kommunikation [dialog, inte för lyhörd] Bekräftande och tillåtande; där man vågar ställa obekväma frågor Våga utmana rådande föreställningar, men samtidigt Forskningsledningsgruppen 20120203 Bilaga 3 15
Våra viktigaste lärdomar om hur man leder arbetet i en modell-/forskarskola (AO och UO): Lärdomar 1 Främja kontinuerligt och långsiktigt arbete (hålla i och hålla ut) 2 Skapa organisatoriska förutsättningar för arbetet 3 Leda och bidra till fördjupad förståelse av processen 4 Verka för ett tillåtande klimat 5 Utmana rådande/förgivet tagna uppfattningar Kommunicera helheten och visa på hur delar och helhet hänger samman 6 Fokusera innehåll istället för process (det som det handlar om) 7 Involvera eleverna i lärprocessen 8 Protect a corridor 9 Se till att grupperna får energigivande input 10 Hjälpa grupperna att hålla fokus på det som gynnar elevernas lärande 11 Kommunicera helheten och visa på hur delar och helhet hänger samman /Hjälpa till med sambands- och sammanhangsmarkeringar 12 Stimulera till aktiva medvetna val 13 Hjälpa till att upprätthålla fokus på relationen mellan process och resultat 14 Kommunicera vårt arbete för ökad och fördjupad förståelse (inåt och utåt) Grad av betydelse Tot. Grad av tillämpning Tot. 16