Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01



Relevanta dokument
ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan för Tuna skola

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

Elevhälsoplan Ekebygymnasiet

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Reviderad Tegnérskolan

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Den individuella utvecklingsplanen

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Eiraskolans elevhälsoplan

Elevhälsa /CA

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Information skolpliktsbevakning

Beslut för grundskola

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram:

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

Barn- och Elevhälsoplan

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1

Barn och elevhälsoplan 2011

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

Barn- och elevhälsoplan

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Den individuella utvecklingsplanen

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Munkfors kommun Skolplan

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Handlingsplan för frånvaro

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Elevhälsa Errarps skola

Elevs rätt till utbildning

Elevhälsa Hallandsgemensam granskning

Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan

Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Centralskolans plan för elevhälsa årskurs 7 9. Läsåret

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden

MANUAL. för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för förskoleklass och grundskola

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Västerås Idrottsgymnasium

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som är kränkande av en elevs värdighet utan att ha någon diskrimineringsgrund.

Innehållsförteckning

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Vuxenutbildning Pihlskolan

Individuella utvecklingsplaner IUP

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan elevhälsan

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Transkript:

Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01

1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar. Verksamheten strävar hela tiden mot att alla elever ska få det stöd och den stimulans som deras utveckling kräver. Trivsel och motivation är nära förknippat med delaktighet och inflytande. Därför ska eleverna vara delaktiga både i planeringen av verksamheten och i planeringen av undervisningen. Elevhälsoarbetet är ett gemensamt ansvar och har en avgörande roll i strävan mot en skola som i verklig mening bidrar till allas utveckling. Inledning Denna elevhälsoplan grundar sig på Skollagen, för kunskap, valfrihet och trygghet (2009/10:165) samt nationella och kommunala styrdokument. I regeringens proposition, som antogs 2003 av riksdagen, Hälsa, lärande och trygghet, framgår att arbetet med elevhälsa bör vara förebyggande och hälsofrämjande. En förskjutning bör ske från riskfaktorer till friskfaktorer och från vuxenperspektiv till elevperspektiv. Fokus ska ligga på en dialog och kommunikation snarare än information. Det finns ett klart samband mellan den psykosociala arbetsmiljön och skolframgång. Mår man bra har man lättare att lära. Skolan har ett ansvar att skapa en god lärandemiljö för personlig utveckling och kunskapsutveckling. Genom respekt, delaktighet och inflytande ökar förutsättningarna för en god lärandemiljö. Syfte Syftet med elevhälsoplanen är: att tydliggöra ansvarsområden. att skapa övergripande regler och rutiner för elevhälsoarbetets arbetsgång. att hitta hållbara rutiner för samverkan mellan personal inom elevhälsan och övriga personalgrupper. Elevhälsa Elevhälsans roll tydliggörs i nya skollagen och lägger fokus på det gemensamma ansvaret att ge alla elever goda förutsättningar att lära. Utgångspunkten är att elevhälsoarbetet sker i basverksamheten, i samarbetet mellan pedagoger och elever, där elevhälsofrågor ska vara en stående punkt i det dagliga pedagogiska samtalet. Elevhälsans arbete utförs på tre olika nivåer: individnivå gruppnivå organisationsnivå

2 Elevhälsoteamet Enligt den nya skollagen ska det vara en samlad elevhälsa med medicinsk, psykologisk, psykosocial/social och specialpedagogisk kompetens. Elevhälsans personal ska arbeta nära den pedagogiska processen och på så sätt skapa de bästa förutsättningarna för att arbeta med hela skolans lärandemiljö. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. (s. 274-275 prop. 2009/10:165) Lärande och hälsa påverkas på många sätt av samma faktorer. Därför är elevhälsoarbetet en viktig resurs i skolans övergripande uppdrag, att stödja alla elever i deras kunskapsutveckling och personliga utveckling. Förebyggande och hälsofrämjande Rektorer, pedagoger och elevhälsans personal ska tillsammans skapa en lärandesituation som ger eleven möjlighet att nå målen för undervisningen. I elevhälsans arbete ingår mer individuellt riktade insatser men tyngdpunkten ligger på skolan som arbetsmiljö och insatserna bör i första hand vara förebyggande och hälsofrämjande. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar bland annat om att jobba mot kränkande behandling, information om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnad. Samverkan Det är också angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Rektor är ansvarig för att eleverna får det stöd de behöver för att utvecklas mot målen. Detta ansvar förutsätter en nära samverkan med elevhälsopersonalen inom elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet träffas regelbundet tillsammans med rektor för genomgång av elevärenden. Elevhälsoteamets övriga uppdrag Kompetensutveckling för övrig personal Handledning och konsultation med personal Göra kartläggningar vid behov Stödjande samtal med elever/elevgrupper och föräldrar Elevhälsorutiner

3 Arbetsgång Kartläggning i arbetslaget För att kunna upptäcka och åtgärda elevernas olika behov måste det finnas en tydlig arbetsgång som är känd för all personal på skolan. Om man som pedagog/mentor upptäcker att en elev har behov av extra hjälp för att uppnå målen, ska man börja med en kartläggning tillsammans med kollegor/arbetslag för att finna möjliga åtgärder inom ramen för arbetslagets resurser. (Se bilaga: Rutiner för insatser till elever med behov av särskilt stöd.) Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet är det centrala dokumentet i elevhälsoprocessen. Arbetet med åtgärdsprogram innefattar även kartläggning och ska innefatta elevens hela skolsituation. Åtgärdsprogrammet ska beslutas av rektor och rektor ska hållas informerad om kartläggningen. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, av vem samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Ansvar Rektor Rektor är ytterst ansvarig för elevhälsan. Skolan ska ha tillgång till ett team med specialpedagogisk-, psykologisk, social och medicinsk kompetens i elevhälsoarbetet. Rektor har det övergripande ansvaret för att eleverna får det särskilda stöd och hjälp de behöver. Rektor ska leda och samordna det pedagogiska arbetet och ansvarar för skolans resultat. Rektor ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev i åk 1. Rektor har ett särskilt ansvar för: - Att kontakt upprättas mellan skola och hem om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan. - att en kartläggning utförs om det finns signaler om att en elev kan vara i behöv av särskilt stöd - att undervisningen och elevhälsoarbetet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver - att personalen får kompetensutveckling - att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera likabehandlingsplanen - att utbildningen utvecklas Mentor /klf Mentor ansvarar för att ha överblick över sina elevers lärande, trivsel och utveckling samt att uppmärksamma elever i behov av stöd. Mentor har det primära ansvaret för elevens hälsa i klassen. (Se bilaga: Handlingsplan mentor.) Upprättar och följer upp Individuell studieplan Utvecklingssamtal Frånvaro

4 Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är en möjlighet för elev, vårdnadshavare och pedagog att mötas i ett framåtsyftande samtal. Utvecklingssamtalet ska erbjudas minst en gång per termin. Informationen ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och uppställda kunskapskrav. Resultatet av utvecklingssamtalet ska sammanställas och förvaras i elevens mapp. Vid nästa utvecklingssamtal görs en utvärdering av föregående utvecklingsplan och en ny framåtsyftande överenskommelse träffas. Eleven och eventuell vårdnadshavare ska ha god information om utvecklingssamtalet för att kunna förbereda sig i samma utsträckning som läraren. (Se bilaga: Mall för utvecklingssamtal.) Utvecklingssamtalet är ett trepartssamtal mellan lärare, eleven och elevens vårdnadshavare som bör ge ömsesidig information och leda fram till ömsesidiga åtaganden om det ansvar som parterna har för att eleven ska nå målen (s 295, prop. 2009/10:165). Frånvaro Rutiner runt sjukanmälan och uppföljning av hög frånvaro bidrar till att skolan på ett tidigt stadium kan agera då en elev inte har kontinuitet i sin skolgång. Mentor ansvarar för att hög frånvaro rapporteras till skolans administratör. Se även under rubriken CSN pingpong. Alléskolan ger alla vårdnadshavare möjlighet att via sms och/eller e-post få besked om ogiltig frånvaro. Om elev uteblir från lektion och när läraren registrerat frånvaron som ogiltig skapar systemet automatiskt ett meddelande till vårdnadshavare. Vid upprepad ogiltig frånvaro blir eleven kallad till ett samtal med en lärare eller med sin mentor. Detta samtal dokumenteras. Fortsätter frånvaron får eleven en varning om att studiemedlet riskerar att dras in. Om den ogiltiga frånvaron trots detta fortsätter, meddelas CSN (Centrala studiestödsnämnden) och eleven blir av med sitt studiebidrag. När det bedöms att eleven bedriver studier på heltid meddelas detta till CSN och eleven återfår sitt studiemedel. Dokumentation Dokumentation är mycket viktigt för att kunna påvisa vilka studieresultat en elev uppnått. Dokumentationen är också betydelsefull för att kunna följa vilka insatser som gjorts för eleven. Följande dokumentation ska förvaras i elevmappen: Utredning/kartläggning Åtgärdsprogram CSN-rapport Individuell studieplan Mötesanteckningar

5 Externa sammarbeten Övergång från grundskolan till gymnasiet Elevhälsoteamet ansvarar, tillsammans med studie- och yrkesvägledare, för att det sker ett nödvändigt överlämnande av information från aktuell grundskola till Alléskolan. Dessutom ansvarar teamet för de överlämnanden som är från Alléskolan till annan gymnasieskola/-skolform. Pedagogiska överlämnanden finns hos specialpedagog. Medicinskt och socialt/psykosocialt överlämnande finns hos skolsköterska respektive kurator. (Se bilaga: Handlingsplan överlämnande.) Anmälan till socialtjänsten Alla på skolan har anmälningsplikt enligt lag. Rektor/elevhälsoteam ska omedelbart kontaktas för samråd om vilka steg som ska tas. Vi ska alltid sträva efter att göra föräldrarna delaktiga utom när det gäller misstanke om sexuellt utnyttjande, misshandel eller i fall där hedersrelaterad problematik misstänks. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso-och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd (14 kap. 1 SoL.) Polisanmälan Brott mot lagen ska alltid polisanmälas för utredning och hotbedömning. Rektor ansvarar för att en polisanmälan görs om det inte handlar om akuta situationer. Vårdnadshavare informeras om att en anmälan görs av skolan. Vid lindrigare hot som inte innebär brottsmisstanke kan rektor ansvara för hotbedömningen själv (http://www.skolverket.se/sb/d/3129/a17573). Övriga viktiga dokument -Handlingsplan ökad måluppfyllelse. -Handlingsplan angående droger samt hot och våld. -Drogpolicy och handlingsplan för Alléskolan 2014. - Handlingsplan för hedersrelateratvåld. -Handlingsplan hot och våld. -Likabehandlingsplan 2014-15.