Verksamhetsplan med budget - Välfärdsutskottet
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde... 4 3 och nyckeltal... 4 3.1 Kund - nöjd väsbybo... 4 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby... 15 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare... 17 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning... 20 4 Uppdrag och ägardirektiv... 26 5 Omvärldsanalys... 26 5.1 Framåtblick... 26 Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 2(29)
1 Sammanfattning Väsby Välfärd driver och utvecklar den kommunala organisationen av förskola, skola, vägledning, individ- och familjeomsorg, kultur, stöd för personer med funktionsnedsättning samt vård och omsorg om äldre personer i Upplands Väsby kommun. Väsby Välfärd har tagit fram verksamhetsspecifika strategier för att kunna leverera den kvalitetsmässigt bästa och kostnadsmässigt effektiva verksamhet i konkurrens med privata utförare. Utmaningen är att skapa förutsättningar för långsiktig hållbar utveckling och stärka Väsby Välfärds position på marknaden. Väsby Välfärd har skapat större förutsättningar för utvecklingen av förskoleverksamheterna genom att bilda en gemensam resultatenhet för förskolor i egen regi. På det sätt tydliggörs och synliggörs förskolans arbete och utveckling. Det kommer att göras en extra satsning på förskolan från genom en uppräkning av ersättningen.genom detta kommer bemanning och kompetens att ses över. Dessutom kommer det att ske en digital utveckling med ett kommunikationsverktyg för att bättre kunna nå vårdnadshavarna. En förskola planeras att byggas i Sigmaområdet som ska ersätta Hopprepets förskola. Arbetet med skolstrategin "Alla i mål" går vidare där utveckling av undervisningen är en central del. Bland annat arbetar vi med det som kallas formativ bedömning, som är ett samlingsnamn för en pedagogisk syn där återkoppling från och till eleverna har en central roll. På så sätt skapas ett levande och aktivt klassrumsklimat, där allt fler elever blir delaktiga i sitt och varandras lärande. Väsby Välfärd har också inrättat karriärtjänster för lärare som förstelärare genom den satsning som regeringen beslutat. Förstelärarna stöttar skolornas arbete med genomförande av skolstrategin. I enlighet med strategin har vi också tagit fram en handlingsplan för digitalisering av skolan. Vi deltar aktivt i det kommunövergripande projektet "Ett lärande Väsby", som beslutades av kommunledningen under. Representanter ifrån Väsby Välfärd finns med i projektgrupperna för samtliga 8 delprojekt, där vi med engagemang, kunskap och erfarenhet bidrar till att driva skolutvecklingen framåt. I de dialogmöten som genomförts under för att ta fram förslag för att förbättra skolan har vi representerats brett av förvaltningschef, skolledare, pedagoger och även elever. Antal ungdomar i gymnasieåldern har minskat från och med år 2012 och trenden kommer att vända först år /17. Väsby Nya Gymnasium (VNG) har tagit fram en handlingsplan för utveckling av skolan. Den tar fasta på skolans pedagogiska utveckling och elevernas egna engagemang. För att få flera och nya elever arbetar VNG bland annat med riktad marknadsföring till alla grundskolor och har ett marknadsföringsavtal med en av ortens föreningar. Ambitionen är att minst 50 procent av Väsbys elever väljer VNG. Ett salutogent förhållningssätt ska prägla alla verksamheter inom äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att vi möter våra kunder med fokus på deras förmåga, möjligheter och styrkor, vilket ska skapa ökad kundnöjdhet. Ett antal verksamhetsspecifika utvecklingssatsningar ska genomföras inom äldreomsorg och stöd till kunder med funktionsnedsättning. Våra särskilda boenden ska i samverkan med FoU, universitet och högskolor utvecklas till utvecklingsäldre- Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 3(29)
boenden. Syftet är att få forskning och praktik att öka kvalitén och göra våra gruppboenden mer attraktiva för framtida kunder och medarbetare. Att se över tekniska lösningar, som kan underlätta vård och omsorgsarbetet för den äldre är ett annat utvecklingsarbete för att öka kundnöjdheten. Ett nytt särskilt boende, Brobacken, ska stå klart år med 76 platser. Två särskilda boenden i egen regi motsvarande 34 platser avvecklas samtidigt. Socialoch äldrenämnden har beslutat att Väsby Välfärd ska driva den nya verksamheten. Fyra gruppbostäder (totalt 27 lägenheter) inom nuvarande verksamhet för kunder med funktionsnedsättning är ej fullvärdiga och kundvalskontoret arbetar tillsammans med kontoret för samhällsbyggnad för att hitta ersättningsbostäder. För att ersätta dessa behövs sex nya gruppbostäder, då antalet lägenheter per gruppbostad inte ska överstiga fem lägenheter. Två av ersättningsbostäderna är redan påbörjade, Baldersvägen och Prästgårdsmarken. De beräknas vara klara vid årsskiftet / samt.övriga ersättningsbostäder ska vara klara inom en tioårsperiod. Ett nytt kulturhus i Messingen beräknas kunna vara färdigt hösten år, där framför allt en scenfunktion för såväl musik som teater, samt lokaler för biblioteket står i centrum. 2 Ansvarsområde Väsby Välfärd driver och utvecklar den kommunala organisationen av förskola, skola, vägledning, sociala tjänster, fritid, kultur, stöd för personer med funktionsnedsättning samt vård och omsorg om äldre personer i Upplands Väsby kommun. 3 och nyckeltal Huvuddelen av verksamhetsplanen omfattar mål, nyckeltal och handlingsplaner utifrån strukturen i kommunens ledningssystem. en sorteras in i fyra perspektiv - kund, samhälle & miljö, medarbetare samt ekonomi. Perspektiv: 3.1 Kund - nöjd väsbybo Kommunfullmäktiges mål: 3.1.1 Kunden i fokus Förskola och skola Väsby Välfärd skapar bättre förutsättningar för utvecklingen av förskoleverksamheterna genom att skapa en resultatenhet för förskolor i egen regi. På det sätt tydliggörs och synliggörs förskolans arbete och utveckling. En förskola planeras att byggas i Sigmaområdet, som ska ersätta Hopprepets förskola. Det pågår ett arbete kring matematik och språkutveckling på samtliga förskolor. Alla förskolor arbetar Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 4(29)
också med förskolans läroplan. Det kommer att göras en extra satsning på förskolan från genom en uppräkning av ersättningen.genom detta kommer bemanning och kompetens att ses. Dessutom kommer det att ske en digital utveckling med ett kommunikationsverktyg för att bättre kunna nå vårdnadshavarna. Förskolan arbetar aktivt med miljö för en hållbar förskola och har ett nära samarbete med Friluftsfrämjandet för att öka barnens miljömedvetenhet. Arbetet med skolstrategin "Alla i mål" går vidare där utveckling av undervisningen är en central del för att nå förbättrade kunskapsresultat. Bland annat arbetar vi med det som kallas formativ bedömning som är ett samlingsnamn för en pedagogisk syn, där återkoppling från och till eleverna har en central roll. På så sätt skapas ett levande och aktivt klassrumsklimat, där allt fler elever blir delaktiga i sitt och varandras lärande. För ökad delaktighet utbildas även elever till elevskyddsombud och som elevrepresentanter i elevråd och matråd. På alla förskolor och skolor pågår ett aktivt värdegrundsarbete för att skapa delaktighet och ansvarskänsla. Vårdnadshavarna görs delaktiga genom föräldraråd och andra aktiviteter och vi arbetar med att alla ska uppleva att de blir väl mottagna i möten med våra skolor. I arbetet med kollegialt lärande ingår klassrumsobservationer där studiemiljön för ökad arbetsro är en faktor. I värdegrundsarbete ingår också arbetet med elevernas förhållningssätt i och utanför klassrummet/studieytorna. Detta tas även upp med föräldrar i föräldrarådet och med eleverna i elevrådet. En utvärdering genomförs varje termin. Äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning Ett antal utvecklingssatsningar ska genomföras inom äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Våra särskilda boenden ska i samverkan med FoU, universitet och högskolor utvecklas till utvecklingsäldreboenden. Syftet är att få forskning och praktik att samverka för att öka kvalitén och göra våra gruppboenden mer attraktiva för framtida kunder och medarbetare. Att se över tekniska lösningar, som kan underlätta vård och omsorgsarbetet för den äldre är ett annat utvecklingsarbete för att öka kundnöjdheten. Ett salutogent förhållningssätt ska prägla alla verksamheter inom äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att vi möter våra kunder med fokus på deras förmåga, möjligheter och styrkor, vilket ska skapa ökad kundnöjdhet. Kulturverksamheten Ett nytt kulturhus i Messingen beräknas vara färdigt hösten år, där en scenfunktion för såväl musik som teater samt lokaler för biblioteket står i centrum. Biblioteket fortsätter sin utveckling mot att bli en attraktiv mötesplats och arena för det lokala kultur-, förenings-och näringslivet genom att ha öppet alla veckodagar, erbjuda en engagerande, kvalitativ och varierad programverksamhet. Biblioteket vill fortsätta att rikta verksamheten till våra prioriterade målgrupper och befintliga kunder genom att satsa på de med störst behov och intresse. Våra prioriterade grupper är barn och unga, invandrare och minoriteter samt personer med funktionsnedsättningar. Ett exempel är barns läsning, där vi fångat upp några av de vana läsarna med två bokklubbar. Dessutom satsar vi på medier anpassade för barn med särskilda behov. Vi har satt igång ett läsprojekt med Väsbyskolan, där Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 5(29)
elever i årskurs 8, i mindre grupper kommer till biblioteket och arbetar med de böcker de läst. Musikskolans elever och föräldrar ska känna sig delaktiga, nöjda och trygga i verksamheten genom att undervisningen utgår från den enskilda elevens önskemål och behov. Ensemblespel i olika genre är prioriterat och erbjuds alla elever. Även vårt projekt med konst och teater för barn ska prioriteras. Vi arbetar för ett högt föräldraengagemang vid konserter genom samarbete med föräldraföreningen Kompet. En mer aktiv marknadsföring av konst och teater planeras, t.ex. genom föreställningar/utställningar och kontakt med grundskolorna. Gunnes gård ska vara ett intressant och lockande besöksmål för kommuninvånare och turister. Vi erbjuder olika former av visningar och tidsresor till järnåldern för allmänhet och skolklasser. Genom samarbeten med Universitet och museer nationellt och internationellt, vinner Gunnes gård ny kunskap och säkerställer trovärdigheten i det som visas. Inom alla forskningsområden kommer nya kunskaper fram, så även inom arkeologins område. Genom att få kunskap om dessa kan vi delge våra besökare nya sätt att se på vår historia. Vega tar tillvara och utvecklar ungas kreativa förmåga och erbjuder en mötesplats för ungdomar från hela Upplands Väsby. Ungdomarna är delaktiga i beslutsfattandet gällande utvecklingen av Vegas olika aktiviteter. Vegas verksamhet har fokus på kulturskapande aktiviteter samt demokrati och delaktighet. Läxhjälp och aktiviteter för att träna inför vuxenlivet ingår också i Vegas verksamhet. Nämndmål Väsby Välfärds systematiska kvalitetsarbete ska säkras Andel vårdnadshavare / elever som kan rekommendera sitt barns förskola och skola ska vara hög. Nyckeltal Andel enheter inom Väsby kommunala förskolor, Väsby Stöd och Omsorg samt Väsby Kultur som genomfört minst en intern kvalitetsrevision. Andel skolor som har ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete i kollegialt lärande, formativ bedömning och digital skolutveckling. Andel vårdnadshavare som kan rekommendera sitt barns förskola, i procent. Andel elever år 5 i grundskolan som kan rekommendera sin skola, i pro- Resultat Länssnitt 85 85 90 95 100 100 100 100 93 93 92 93 93 93 93 78 79 71 74 78 79 80 Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 6(29)
Nämndmål Väsbyborna ska uppleva att de tjänster som Väsby Välfärd erbjuder har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett gott bemötande Kunder inom äldreomsorgsverksamheten ska uppleva ett respektfullt bemötande, inflytande och trygghet Kunder inom omsorg om funktionsnedsatta ska uppleva ett respektfullt bemötande, inflytande och trygghet Nyckeltal cent. Andel elever år 8 i grundskolan som kan rekommendera sin skola, i procent. Antal barn per avdelning i förskolan Antal barn per medarbetare i förskolan Andel medarbetare i förskolan med pedagogisk högskolekompetens, i procent Nöjd-Kund-Index (NKI) för biblioteket Nöjd-Kund-index för Gunnes Gård Andel nöjda kunder i musikskolan, i procent Nöjd-Kund-Index för Vega Nöjd-Kund-Index för skolbesökare på Gunnes Gård, i procent Andel kunder som sammantaget är mycket eller ganska nöjd med sitt särskilda boende Kvalitetsindex för servicebostad enligt Kvalitetsbarometern Kvalitetindex för gruppbostad enligt Kvalitetsbarometern Resultat Länssnitt 58 68 55 46 50 55 60 19 18,7 18,3 5,6 5,4 5,3 41 43 45 82 83 82 83 83 83 87 88 87 87 87 87 98 93 93 93 94 94 76 76 80 80 80 86 87 87 87 82 89 87 88 89 90 1,2 1,27 1,27 1,27 1,27 1,15 1,19 1,19 1,2 1,2 Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 7(29)
Nämndmål Individ och familjeomsorgens verksamhet ska kännetecknas av god tillgänglighet, bra bemötande och delaktighet.(sän) Individ- och familjeomsorgens verksamhet ska ha god kvalitet. Myndighetsutövning ska vara rättssäker (SÄN) Nyckeltal Kvalitetsindex för daglig verksamhet enligt Kvalitetsbarometern Andel överklaganden inom individoch familjeomsorgen som fastställs enligt nämndens förslag eller beslut (SÄN) Resultat Länssnitt 1,41 1,38 1,41 1,42 1,42 83 95 95 Länssnittet för andel vårdnadshavare som kan rekommendera sitt barns förskola av ser 10 kommuner i Stockholms län (Våga Visa) Andel elever i åk 5 och 8 som kan rekommendera sin skola avser också 10 kommuner i Stockholms län (Våga Visa) Kvalitetsindex Undersökningen är organiserad som en intervju med särskilda stödpersoner som bisittare och hjälp vid behov. I de fall innebörden som helhet inte kan kommuniceras med kunden slussar stödpersonen frågorna vidare till anhörig eller god man. Svarsalternativen har en tregradig skala, d.v.s. en skala med ett positivt svar (ja), ett negativt svar (nej) och ett mellanalternativ (ibland) samt möjlighet att alltid svara "vet inte". Vid svarsregistreringen har positiva svar tilldelats ett positivt siffervärde (+2) medan negativa svar tilldelats (-2). Neutrala eller mittemellan svar registreras med ett nollvärde (0). I de fall kunden inte tagit ställning eller svarat "vet ej" på en fråga, exkluderasvaret från underlaget för beräkning av Kvalitetsindex. En rimlig nivå har bedömts vara att hälften av alla frågor ska besvaras positivt och att kunden förhåller sig neutral eller tveksam i övriga frågor (svarar med mittenalternativet) alternativt att 75 procent av frågorna besvaras positivt samtidigt som 25 procent besvaras negativt. Översatt till siffervärden innebär det ett genomsnittligt värde som är lika med + 1,00, vilket är referensvärde som används i andra Kvalitetsbarometerkoncept Nöjd kund index Enligt Statistiska Centralbyråns värdering av index för nöjd kund, så är resultat under 40 ej tillfredställande, resultat upp till 74 indikerar nöjd kund och resultat över 75 mycket nöjd kund. Nöjd-Kund-Index för Vega är ett nytt nyckeltal inför. Kvalitetssäkring inom skolan Uppföljning och resultat av skolans systematiska kvalitetsarbete bedöms utifrån skolornas beskrivning av kolliegialt lärande, formativ bedömning och digital sko- Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 8(29)
lutveckling. Handlingsplan Kvalitetssäkring Det systematiska kvalitetsarbetet ska säkerställas med interna kvalitetsrevisioner inom förskolan, stöd och omsorg samt kulturverksamheten. Skolornas kvalitetsarbete ska säkerställas genom dokumentation, mätning och analys av kollegialt lärande, formativ bedömning och digital skolutveckling. Dokumentationen ska ske utifrån nedanstående mall. Kontoret för Väsby Välfärd kommer att sammanställa skolornas dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Kollegialt lärande Syfte (svara på frågan varför ni har valt att arbeta med detta). och måluppfyllelse (målen ska vara avgränsade och möjliga att mäta inom läsåret. Ange indikatorer/kännetecken som kommer att visa om målet är uppnått) Aktiviteter - Hur planerar ni att arbeta för att nå målen ( Ange de aktiviteter som finns eller planeras, vem/vilka som deltar och när aktiviteten genomförs) Mätning - Hur och när tänker ni mäta att målet är uppnått (Ange vilken metod ni tänker använda för att mäta, när mätningen ska ske och vem som är ansvarig) Resultat - Sammanställ resultatet, analysera, dra slutsatser Formativ bedömning Syfte (svara på frågan varför ni har valt att arbeta med detta). och måluppfyllelse (målen ska vara avgränsade och möjliga att mäta inom läsåret. Ange indikatorer/kännetecken som kommer att visa om målet är uppnått) Aktiviteter - Hur planerar ni att arbeta för att nå målen ( Ange de aktiviteter som finns eller planeras, vem/vilka som deltar och när aktiviteten genomförs) Mätning - Hur och när tänker ni mäta att målet är uppnått (Ange vilken metod ni tänker använda för att mäta, när mätningen ska ske och vem som är ansvarig) Resultat - Sammanställ resultatet, analysera, dra slutsatser Digital utveckling Syfte (svara på frågan varför ni har valt att arbeta med detta). och måluppfyllelse (målen ska vara avgränsade och möjliga att mäta inom läsåret. Ange indikatorer/kännetecken som kommer att visa om målet är uppnått) Aktiviteter - Hur planerar ni att arbeta för att nå målen ( Ange de aktiviteter som finns eller planeras, vem/vilka som deltar och när aktiviteten genomförs) Mätning - Hur och när tänker ni mäta att målet är uppnått (Ange vilken metod ni tänker använda för att mäta, när mätningen ska ske och vem som är ansvarig) Resultat - Sammanställ resultatet, analysera, dra slutsatser. Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 9(29)
Handlingsplan Öka antalet vårdnadshavare och elever kan rekommendera sin förskola och skola Alla förskolor arbetar med att utveckla verksamheten enligt läroplan. Barnen screenas med Tidig registrering av språkutveckling (TRAS) och Matematiken Individen Omgivningen (MIO) och har en god kommunikation med vårdnadshavarna. Alla skolor arbetar med skolstrategin "Alla i " som fokuserar på lärandet i klassrummet, kollegialt lärande och formativ bedömning för att förbättra undervisningen. Elevens resultat skrivs in i Skolportalen och får därigenom sitt lärande synliggjort kontinuerligt. I dialog med läraren diskuteras resultat och förbättringsåtgärder. Detta kommuniceras också till vårdnadshavarna. Med ökad delaktighet genom digitala verktyg ges eleven förutsättningar till förbättrade kunskapsresultat. Digitaliseringen byggs ut för att möta läroplansmålen om digital kompetens i skolan. Genom detta skapas också en attraktiv skola, som kan rekommenderas av vårdnadshavare och elever. Nöjda kunder inom kulturverksamheten. Nöjda elever i musikskolan Musikskolans handlingsplan när det gäller ökad nöjdhet hos eleverna innehåller: - elevinflytande genom att ta vara på elevernas idéer om vad de vill spela. - bejaka elevernas initiativ. - genomföra elevsamtal med alla elever en gång per år. - öka den interna kommunikationen. - förbättra marknadsföringen Nöjda kunder i Väsby kultur Alla verksamheter inom Väsby kultur arbetar för att kunderna ska vara nöjda, känna sig delaktiga och trygga i verksamheterna. NKI mäts varje år av KVK och ger Väsby kultur ett mått på nöjdheten hos kunderna. Stor vikt läggs vid synpunkter och önskemål som kommer till verksamheterna bl.a genom hemsidorna. Nöjd kund inom särskilt boende Social- och äldrenämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete baseras på Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSF:s 2011:9). sättningen är att säkerställa att medarbetarna har kunskap om hur kunderna får bästa möjliga service och omvårdnad. Våra kunder ska uppleva ett professionellt bemötande, god tillgänglighet och ges möjlighet till delaktighet. Genom vårt styrkort med mål, nyckeltal och handlingsplaner samt uppföljning och analys, arbetar vi med ständig utveckling och kontinuerliga förbättringar. Vid avvikelser tas åtgärdsplaner fram, där det framkommer vad som ska göras, hur avvikelsen ska rättas till och vem som ansvarar för genomförandet samt hur uppföljning ska ske. Genom att följa "Öppna jämförelser" från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) mäts kundernas upplevelse av trygghet, delaktighet och inflytande inom särskilt boende, vilket sammantaget ger svar på kundernas nöjdhetsgrad. Nöjda kunder inom servicebostad, gruppbostad och daglig verksamhet Social- och äldrenämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete baseras på Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSF:s 2011:9). sättningen är att säkerställa att medarbetarna har kunskap om hur kunderna får bästa möjliga service och omvårdnad. Våra kunder ska uppleva ett professionellt bemötande, god tillgänglighet och ges möjlighet till delaktighet. Genom vårt styrkort med mål, nyckeltal och handlingsplaner samt uppföljning och analys, arbe- Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 10(29)
Handlingsplan tar vi med ständig utveckling och kontinuerliga förbättringar. Vid avvikelser tas åtgärdsplaner fram, där det framkommer vad som ska göras, hur avvikelsen ska rättas till och vem som ansvarar för genomförandet samt hur uppföljning ska ske. Kvalitetsbarometern mäter vartannat år kundens upplevda kvalitet och nöjdhet. Kvalitetsområden som mäts är helhetssyn, kontinuitet, inflytande, delaktighet, tillgänglighet, självbestämmande och integritet. Undersökningen är organiserad som en intervju med särskilda stödpersoner som hjälper till vid behov. I de fall innebörden som helhet inte kan kommuniceras med kunden slussar stödpersonen frågorna vidare till anhörig eller god man. 3.1.1.1 Utmaningar och risker Förskola och skola Utmaningen för förskolan är att bibehålla och öka marknadsandelar i takt med att kommunen växer och att fortsätta hålla en hög kvalité med nöjda vårdnadshavare. För att öka marknadsandelarna behövs nya förskolor drivas i Väsby Välfärds regi. För våra skolor är utmaningen att de ska vara det bästa alternativet inom skolområdet för alla vårdnadshavare och elever i Väsby. Detta genom att verksamheten präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och gott bemötande. Risken är annars att elever och vårdnadshavare inte rekommenderar våra skolor. Kunskapsskolan har fått tillstånd att etablera sig i de centrala delarna, vilket kan öka konkurrensen om de befintliga eleverna, eftersom antal elever prognostiseras att öka marginellt. Ersättningsmodellen med nuvarande socioekonomisk viktning kan komma att förändras, vilket kan innebära förändringar för vissa skolor. En utmaning med flyktingströmmen av nyanlända ensamkommande barn samt familjer är att handlingsberedskapen måste öka för att möta dessa behov. Flexibiliteten kan försvåras av att de flesta nyanlända gymnasieelever bor på flyktingmottagning och flyttar ofta efter en kort tid i vår kommun till en annan kommun. Äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning Inom särskilt boende är utmaningen att bibehålla resultatet i Öppna jämförelser avseende kundnöjdheten. En utmaning är att följa Socialstyrelsen rekommenderade demensriktlinjer som utgår ifrån att all vård och omsorg vid demenssjukdom bör bygga på ett utvecklat personcentrerat förhållningssätt. Teamarbete, utbildning, diagnostik, läkemedelsbehandling, omvårdnad, dagliga aktiviteter, boende och anhörigstöd är andra rekommendationer. Socialstyrelsen anser också att äldreomsorgsverksamheten bör ge medarbetarna möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. Socialstyrelsens rekommendationer kan vara resurskrävande och medföra behov av investeringar i personal och kompetens, vilket ger en risk för ökade kostnader. Utmaningen inom verksamheten för kunder med funktionsnedsättning är att förbättra resultatet för kundnöjdhet inom vissa områden. Väsby Stöd har analyserat framtida önskemål ur ett kundperspektiv om innehåll inom daglig verksamhet och tillsyn över 12 år vid en eventuell insats om daglig Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 11(29)
verksamhet. Avslutnings- och framtidskonferenser har genomförts med elever och studie- och yrkesvägledare på vissa skolor för att ta reda på ungdomarnas framtida önskemål. Efter en första analys ser vi önskemål om praktik ute på företag med inriktning mot djurskötsel, data och verksamheter där vi praktiskt kan använda oss t.ex. Podradio, webb-butik och forum på nätet. En utmaning är att möta upp de kunder som ökar mest, personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att möta de kommande behoven behöver vi förstärka den dagliga verksamheten med lokaler/utrymmen, fysisk utrustning, kompetensutveckling och fler medarbetare. Möjligheten att få ut personer på praktik i företag är mycket begränsad utifrån hur arbetsmarknaden ser ut idag. Kulturverksamheten Utmaningen för kulturverksamheten är att bibehålla den kundnöjdhet som finns idag. En utmaning för Vega är att anpassa verksamheten utifrån nya förutsättningar. Kommunfullmäktiges mål: 3.1.2 Kunskap och lärande Arbetet med skolstrategin "Alla i mål" går vidare och vi arbetar aktivt med undervisningsmetoder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet samt att skapa förutsättningar för lärande så att alla kan lyckas. På skolorna arbetar lärarna med kollegial utveckling av undervisningen inom till exempel matematik och läsinlärning. I enlighet med strategins tio huvudpunkter arbetar vi systematiskt med att påverka kvalitén i varje klassrum, så att fler elever når kunskapsmålen. Vi utvecklar också vår metodik för uppföljning och utvärdering så att systematiskt kvalitetsarbete blir en naturlig del av verksamheten på alla nivåer och anställer förstelärare som stöttar skolornas arbete med genomförande av skolstrategin. Vi har nu 35 förstelärare som hjälper till i genomförandearbetet med skolstrategin och skolornas kompetensutveckling. I enlighet med strategin har en handlingsplan för IT-utveckling tagits fram, som ska stödja att vi får moderna skolor som utbildar elever för framtiden. Detta är också i linje med digitaliseringen i skolan som projektet "Ett lärande Väsby" driver. et är att alla elever lämnar grundskolan med behörighet till ett nationellt program och att alla elever ges möjlighet till goda resultat i samtliga ämnen. Nämndmål Elevernas kunskapsresultat ska fokuseras och förbättras Nyckeltal Andel elever på Väsby Nya Gymnasium med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Meritvärde inom Väsby Välfärds Resultat Länssnitt 67 75 85 73 80 82 85 190,1 222 195 201,3 203 205 207 Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 12(29)
Nämndmål Väsby Välfärds skolor ska erbjuda en god lärmiljö Individ och familjeomsorgen ska bidra till barns och ungdomars Nyckeltal skolor, slutbetyg åk 9. Andel elever i Väsby Välfärds skolor, åk 9, som är behöriga till nationella program. Andel procent elever med provbetyg A-E på nationella prov i årskurs 6,svenska. Andel procent elever med provbetyg A-E på nationella prov i årskurs 6, matematik. Andel procent elever med provbetyg A-E på nationella prov i årskurs 6, engelska. Genomsnittligt betygspoäng, åk 6 Andel procent elever med provbetyg A-E på nationella prov årskurs 6, svenska som andra språk Skillnad i meritvärde mellan pojkar och flickor Andel elever år 5 i grundskolan som anser att det är arbetsro i skolan, i procent Andel elever år 8 i grundskolan som anser att det är arbetsro i skolan, i procent Resultat Länssnitt 74,6 78 75,5 78 80 82 91 88 90 92 95 91 85 88 89 90 92 87 94 95 95 12,8 12,9 13,1 70 71 72 40 21 10 11 10 9 60 67 70 63 65 66 67 60 61 65 51 60 61 62 Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 13(29)
Nämndmål Nyckeltal Resultat Länssnitt skolutveckling. (SÄN) Länssnittet för arbetsro avser 10 kommuner i Stockholms län (Våga Visa). Andel elever i åk 6 som är godkända i nationella prov är nytt nyckeltal inför. I Upplands Väsby kommun räknas en elev som nyanländ i två år från det att eleven anlänt till Sverige. Handlingsplan Förbättrade kunskapsresultat Viktiga inslag är kompetensutveckling för lärarna genom kollegialt lärande och medverkan i forskningscirklar. Detta ger viktiga verktyg till utveckling av undervisningen. En kultur skapas där utvärdering av skolan anses viktig och där skolan och lärarna utvärderar sin egen verksamhet. För att förbättra kunskapsresultaten sker olika mätningar av elevernas kunskaper. Vid behov sätts olika typer av åtgärder in för eleven eller på skolnivå för att alla elever ska nå sina mål. Ökad arbetsro I arbetet med kollegialt lärande ingår klassrumsobservationer där studiemiljön är en faktor. Alla skolor arbetar med värdegrundsarbete tillsammans med eleverna och där förhållningssätt i och utanför klassrummet/studieytorna ingår. Värdegrundsarbetet tas även upp med föräldrar i föräldrarådet och med eleverna i elevrådet. En utvärdering genomförs varje termin för att säkerställa och förbättra lärmiljön. Alla skolor har handlingsplaner. 3.1.2.1 Utmaningar och risker Utmaningen är att göra skolstrategin levande för alla och att den får inverkan på alla berörda nivåer och skapar en annorlunda praktik i varje klassrum för att höja kunskapsresultaten. Utmaningen är också att genom skolstrategin skapa en god organisation och erbjuda eleverna en modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, lärmiljö och goda arbetsmetoder. Inom projektet "Ett lärande Väsby" finns olika delprojekt och en utmaning kan bli att genomföra resultatet av dessa, tillsammans med skolstrategins intentioner. Om vi inte lyckas implementera skolstrategins alla delar finns risk för att vi inte når målen. En ytterligare risk kan då vara att vissa elever inte kommer vidare i utbildningskedjan eller på arbetsmarknaden och därigenom hamnar i utanförskap. Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 14(29)
Kommunfullmäktiges mål: 3.1.3 Social hållbarhet, trygghet och hälsa Nämndmål Nyckeltal Resultat Länssnitt Individ och familjeomsorgen ska arbeta förebyggande, erbjuda tidiga insatser och vård på hemmaplan så långt det är möjligt (SÄN) Individ och familjeomsorgen ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och ha en trygg boendesituation. I allt arbete ska barn och ungdomars situation särskilt uppmärksammas. (SÄN) 3.1.3.1 Utmaningar och risker Perspektiv: 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby Kommunfullmäktiges mål: 3.2.1 Näringsliv och arbete Nämndmål Nyckeltal Resultat Länssnitt Individ och familjeomsorgen ska stärka enskilda individers förutsättningar att Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 15(29)
Nämndmål komma in på arbetsmarknaden. (SÄN) Nyckeltal Resultat Länssnitt 3.2.1.1 Utmaningar och risker Kommunfullmäktiges mål: 3.2.2 Miljö och klimat Nämndmål Det systematiska miljöarbetet ska följas upp och utvecklas inom alla resultatenheter. Nyckeltal Andel kostnader för ekologiska livsmedel av den totala livsmedelskostnaden inom förskola, grundskola och särskilt boende. I kommunens miljöpolicy framgår att alla verksamheter ska tillgodose och värna om en långsiktig och uthållig användning av naturresurser genom att; Organisationen ska kännetecknas av ett personligt miljöengagemang som ska leda till ständiga förbättringar. Kunskap om miljölagar samt andra krav ska vara hög och verksamheterna ska alltid uppfylla dessa. Kontinuerligt och systematiskt arbeta med de för kommunens mest betydande miljöaspekter såsom avfallshantering, buller, energianvändning, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning, transporter och vattenanvändning. Arbetet ska präglas av kretsloppstänkande, som i sin tur ska leder till en minskad miljöbelastning och föroreningar. Öppet redovisa och informera om verksamhetens miljöarbete. Resultat Länssnitt 33 44 45 Genom att aktivt följa kommunens miljöpolicy upprättshålls det systematiska miljöledningssystemet i alla verksamheter. Varje resultatenhet ska redovisa hur kommunens mest betydande miljöaspekter följs upp ute i verksamheten genom att ta fram verksamhetsmål och nyckeltal för de miljöaspekter som anses mest viktiga. Avfallshantering, buller, energianvändning, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning, transporter och vattenanvändning är kommunens mest betydande miljöaspekter. Nämndmål och nyckeltal är nya inför. Handlingsplan Systematiskt miljöarbete Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 16(29)
Handlingsplan Genom att aktivt följa kommunens miljöpolicy upprättshålls det systematiska miljöledningssystemet i alla verksamheter. Varje resultatenhet ska redovisa hur kommunens mest betydande miljöaspekter följs upp ute i verksamheten genom att ta fram verksamhetsmål och nyckeltal för de miljöaspekter som anses mest viktiga. Avfallshantering, buller, energianvändning, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning, transporter och vattenanvändning är kommunens mest betydande miljöaspekter. 3.2.2.1 Utmaningar och risker En utmaning är att se till att det systematiska miljöarbetet följs upp och utvecklas på alla arbetsplatser annars finns en risk i att kommunens miljöpolicy inte efterlevs. Perspektiv: 3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Kommunfullmäktiges mål: 3.3.1 Stolta medarbetare Medarbetarna är Väsby Välfärds verksamheters viktigaste resurs. Att ha kompetenta och välutbildade medarbetare är en förutsättning för verksamheternas utveckling och konkurrenskraftighet. Inom skola och vård och omsorg har ett arbete påbörjats med att kartlägga medarbetarnas kompetens och utbildningsnivå för att rätt satsningar på kompetensutveckling ska säkerställas. Att rekrytera och behålla goda medarbetare är strategiskt viktigt och prioriterat. Ett arbete har påbörjats för att stärka arbetsgivarvarumärket med en genomlysning av nuläget som grund. För att nå målet är det viktigt att även arbeta inåt i organisationen så att varje medarbetare är en god ambassadör för varumärket Väsby. Ledarskapet inom den kommunala organisationen ska präglas av stöd och ansvar för styrning och utveckling av verksamheten. Kärnan i uppdraget är att ge sig själv och medarbetarna förutsättningar för att leverera välfärdstjänster genom att stimulera och tillvarata medarbetarnas engagemang och drivkraft, samt fatta nödvändiga beslut inom givna ekonomiska ramar Förskola och skola skapar genom kollegialt lärande, karriärtjänster med fokus på lärande samt en god organisation en attraktiv arbetsplats.genom satsningen på skolstrategin "Alla i mål" skapas fokus på medarbetarnas arbetsmiljö. Inom projektet "Ett lärande Väsby" kommer lärmiljön att utvecklas, vilket också påverkar den attraktiva arbetsplatsen. Inom äldreomsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning har ett projekt påbörjats om Hälsobefrämjande arbetsplats. et är att arbetsplatsen ska fokusera på god hälsa, förebygga ohälsa och stödja rehabilitering på individ- och organisationsnivå. Detta sker bl.a. genom att hjälpa medarbetarna att ha en balans i livet mellan arbete, sömn, hemliv och fritid och på så sätt fokusera på hela människan. Ett annat påbörjat arbete är att våra särskilda boenden ska bli utbildningsäldrebo- Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 17(29)
enden, som involverar hela verksamheten och alla medarbetare. Vinster med processen är de rekryteringsfördelar och karriärmöjligheter som möjliggörs för alla medverkande. Vidare att kunna fördjupa forsknings- och utvecklingsarbete i verksamheten i längre processer som i sin tur möjliggör en ökad kompetensutveckling hos våra medaebetare. Medarbetarna är Väsby kulturs viktigaste resurs, delaktighet och medbestämmande är en förutsättning för goda arbetsresultat och trivsel. Fortbildning efter verksamhetens behov och medarbetarnas önskemål är prioriterad och tillgodoses inom ekonomiska ramar. Att rekrytera och behålla goda medarbetare är strategiskt viktigt och är prioriterat. Nämndmål Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom Väsby Välfärd ska öka Nyckeltal Resultat Länssnitt Frisknärvaro 64 61 58 65 66 67 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Antal sjukdagar per anställd och år 83 84 83 85 86 87 8,7 8,5 8,5 8,4 8,3 8,2 Handlingsplan Frisknärvaro I arbetet med att skapa en god arbetsmiljö och ökad frisknärvaro ska delaktighet och ansvar öka hos medarbetarna. Hållbart medarbetarengagemang (HME) I hållbart medarbetarengagemang mäts motivation, ledarskap och styrning. Frågeställningarna är; Motivation Mitt arbete känns meningsfullt. Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Jag ser fram emot att gå till arbetet Ledarskap Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Styrning Jag är insatt i min arbetsplats mål Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 18(29)
3.3.1.1 Utmaningar och risker En utmaning för alla verksamheter är att hitta strategier för att långsiktigt säkra kompetensväxlingen. Nya generationers medarbetare har andra kunskaper och förväntningar på arbetsgivarna, och vi måste arbeta aktivt med åtgärder för en god arbetsmiljö, säkerhet och egen medverkan. Ökad marknadsföring om kommunen som en modern och attraktiv arbetsgivare krävs. Ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete i kommunens olika verksamheter, liksom ett tydligt ledarskap där medarbetaren upplever delaktighet och ansvar i sitt uppdrag, fordras för ett hållbart medarbetarengagemang. Stora välfärdsområden som skola, vård, och omsorg om funktionsnedsatta personer har en utmaning i arbetet att attrahera unga att välja utbildningar inom dessa områden. Vi behöver arbeta för en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap som möjliggör ett fortsatt samarbete med skolor och utbildningsarrangörer genom t ex praktik. Detta arbete är nödvändigt om vi ska kunna konkurrera med privata utförare samt vara goda ambassadörer för våra välfärdsyrken. Förskola och skola I förskolan har vissa förskollärare/ fritidspedagoger en äldre utbildning med så kallad lokal behörighet. Dessa medarbetare kommer inte att erhålla en legitimation. Det finns både en allmän kommande lärarbrist och en förväntad extrem brist på lärare inom vissa ämnen främst teknik, moderna språk, matematik och naturvetenskapliga ämnen i landet som helhet. Från och med 1 juli år ska all undervisning och betygssättning i skolan ske av legitimerade lärare, men också med rätt ämneskompetens. Kravet på lärarlegitimation kan dessutom medföra svårigheter med kompetensförsörjning. En fortsatt satsning på att höja skolornas resultat och profilera karriärtjänster och utvecklingsmöjligheter krävs. Utmaningen framöver är att se till att alla skolor har ämnesbehöriga lärare. De första resultatet vi har från systemet för uppföljning av ämnesbehörigheter, bekräftar att det finns brist på kompetenser inom naturvetenskap, matematik och teknik. Konkurrensen om lärare innebär också att lönekraven ökar och att lönenivån därmed höjs. "Lärarlyftet" är den statliga satsningen på att höja befintliga lärares kompetens och Väsby Välfärd har lärare som genomgår utbildningen för att få kompetens i flera ämnen. Ett problem är att vi har lärare som inte har rätt grundutbildning för att kunna söka "Lärarlyftet", vilket innebär att vi måste nyanställa vissa lärare med rätt kompetens. Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 19(29)
Perspektiv: 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål: 3.4.1 Ekonomiskt resultat Nämndmål Nyckeltal Resultat Länssnitt Väsby Välfärd ska ha en långsiktig hållbar ekonomi Social- och äldrenämndens ekonomi ska vara i balans (SÄN) Andel resultatenheter som har ekonomi i balans 86 100 100 100 100 Nytt mål år Avkastningskrav innebär att alla resultatenheter avsätter 2 procent av sin omsättning till Väsby Välfärds konto för utvecklingsmedel och buffert. Hur pengar används beslutas av chefen för Väsby Välfärd i syfte att stärka en långsiktig hållbar utveckling. Handlingsplan Långsiktig hållbar ekonomi Alla resultatenheter arbetar för att säkra långsiktig hållbar utveckling. Affärsmässiga bedömningar och omvärldsbevakning är en del av verksamhetsuppföljningar. 2% av omsättning avsätts för centralla utvecklingsmedel och dessutom budgeteras för kompetensutveckling mm på respektive resultatsenhetsnivå. Uppföljning av budget Rutiner och struktur för månatliga uppföljningar - en fastställd mall med ekonomi, volymer och nyckeltal är utarbetad och kommer att följas upp varje månad tillsammans med chef och verksamhetscontroller och avrapporteras för Väsby Välfärds kontorschef. Vid risk för avvikelser ska åtgärder presenteras omgående 3.4.1.1 Utmaningar och risker Utmaningen är att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling och stärka Väsby Välfärds position på marknaden samt ha en ekonomisk buffert för oförutsedda händelser. En annan utmaning är flexibilitet - möjlighet att snabbt anpassa kostnader utifrån nya förutsättningar, en ständig omvärldsbevakning av förändrade marknadsförhållande. De kostnader som kan påverkas på kort sikt är personalkostnader. De kostnader som kan påverkas på längre sikt är lokalkostnader. Väsby Välfärd har under de senaste åren arbetat med lokaleffektiviseringar, men det finns fortfarande en viss överkapacitet inom skolan, främst Smedbyskolan, som behöver åtgärdas. Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 20(29)
Risken är minskade volymer och därmed lägre intäkter och marknadsandelar. Lägre uppräkningen av ersättningar jämfört med kostnadsutvecklingen kan begränsa möjligheter till utveckling och kvalitetssatsningar. Risker under är högre personalkostnader jämfört med budget inom särskilt boende samt högre personalkostnader och lokalkostnader jämfört med budget på Smedbyskolan. 3.4.1.2 Ekonomisk översikt Volymer och kostnadsnyckeltal Inom förskolan är man på väg att uppnå full kapacitetsutnyttjande, vilket innebär att på sikt behövs nya förskoleplatser för att kunna bemöta befolkningsutvecklingen och behålla marknadsandelar. Inom grundskolan finns en överkapacitet av platser vilken behöver åtgärdas. Samtidigt ökar konkurrensen från privata skolor. En etablering av Kunskapsskolan kan på kort sikt innebära minskade marknadsandelar. Enligt befolkningsprognosen minskar elevunderlaget till gymnasieskolan under nästa år och trenden kommer att vända sakta först läsår /17. Gymnasieskolan har en ambition att trots den negativa trenden öka antalet elever under perioden. Inom särskilt boende kommer marknadsandelen att öka tack vare det nya boendet Brobacken, som kommer att vara inflyttningsklart under år. I sammanställningen nedan redovisas nuvarande marknadsandelar och målsättning för perioden. Verksamhet Andel sättning Kommentar: Förskola 24% 25-30% Befintliga förskolor har nått full kapacitet. Nya förskoleplatser behövs för att behålla/öka marknadsandelar på sikt. Grundskola 54% 50-60% Ökad konkurrens, nya utförare på marknaden. Överkapacitet av lokaler, affärsmässiga avgörande behövs. Gymnasieskola 23% 25-35% Öka andel Väsbyelever till befintliga program från ca 33% idag till ca 50%. På sikt - möjlighet att starta nya program. Bibliotek 100% 100% Behålla hög marknadsandel Musikskolan 100% 100% Behålla hög marknadsandel Särskilt boende 47% 56% Brobacken, nettotillskott 42 platser LSS-boende 71% 70-75% Behålla hög marknadsandel Daglig verksamhet 91% 90-95% Behålla hög marknadsandel Hemtjänst 0% 0% Kontinuerligt analysera förutsättningarna Kostnadsnyckeltal för år är uppräknade i enlighet med överenskommelser med KVK (Kundvalskontoret). Förskolepengen ökar med 6%, skolpeng, skolbarnomsorg och kulturverksamhet med 1,5%. Budgeterad kostnad per dygn i särskilt boende på 1570 kronor är lägre jämfört med den prognostiserade kostnaden på 1610 kr. Gymnasiepengen fastställs av KSL:s (Kommunförbundet Stockholms Län) sam- Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 21(29)
verkansavtal. Nyhet för i år är en modell för strukturtillägg. Modellen för strukturtillägg har tagits fram med utgångspunkt från elevernas meritvärden i årskurs 9 och kommer att ses över inför. När det gäller de program som finns på VNG kommer penguppräkningen efter avdrag för struktur tillägg på tre program ( Ekonomi-, Natur- och Samhällsvetenskapsprogram) variera mellan 0,9-1,6% och på ett program (Teknikprogram) kommer pengen att sänkas med -2,3% nästa år. Efter strukturtillägget beräknas ersättningen för VNG öka med ca 1,1% år. Kostnadsnyckeltal och är redovisade i -års priser. Volym/mått Barnomsorg 1-5 år, antal barn Kostnad per barn i barnomsorg, tkr Skolbarnomsorg, antal barn 6-12 år Kostnad per barn i skolbarnomsorg, tkr Grundskola, antal elever Grundskola, kostnad per elever, tkr Gymnasium, antal elever totalt Gymnasium VNG, antal Väsby elever Gymnasium VNG, antal elever från annan kommun Gymnasium introduktionsprogram/ VIG, antal elever Gymnasium, kostnad per elev Särvux, antal elever Särskilt boende, antal årsplatser Kostnad per dygn o boende, kr Dagverksamhet, antal deltagare Boende LSS, antal årsplatser Bokslut Budget Budget Budget Budget 560 562 568 571 600 600 101,1 105 104 105 105 105 1 134 1 198 1 140 1 140 1 160 1 180 25 26 27 26 26 26 2 723 2 774 2 763 2 735 2 770 2 800 86,5 86 88 91 91 91 557 570 570 557 580 610 279 270 260 262 280 305 173 185 189 180 185 190 105 115 121 115 115 115 99,5 84 84 86 86 86 26 26 26 26 26 26 97 97 97 108 139 139 1 540 1 510 1 599 1 570 1 606 1 606 40 40 40 50 50 50 85 89 91 89 90 90 Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 22(29)
Volym/mått Daglig verksamhet, antal deltagare Personlig assistans LASS, antal timmar Personlig assistans LSS, antal timmar Musikskolan, antal elever Kostnad per elev i kr Bibliotek, antal utlånade böcker Gunnes gård, antal besökare Bokslut Budget Budget Budget Budget 140 142 152 149 152 152 85 555 63 553 52 844 52 800 52 000 52 000 18 433 18 000 19 123 500 500 500 750 765 765 780 795 820 10 889 10 966 10 978 11 130 11 130 11 130 206 412 215 000 201 610 205 000 205 000 205 000 17 695 17 000 19 825 17 200 17 200 17 200 Budget per verksamhet Verksamhet Kom ers Intäkter Förs av verks Övr int S:a Köp verks Kostnader Övr kostn S:a Resultat VV gemensam 19,0 19,0-19,0-19,0 0,0 Barnomsorg 60,9 1,2 62,1-62,1-62,1 0,0 Skolbarnomsorg 28,4 1,4 29,8-29,8-29,8 0,0 Grundskola 238,6 11,9 250,5-250,5-250,5 Gymnasium 46,2 1,5 47,7-47,7-47,7 0,0 Vuxenutbildning 0,7 0,7 1,4-1,4-1,4 0,0 Vård o omsorg 67,6 1,3 68,9-68,9-68,9 0,0 Stöd om personer med funktionsnedsättning 111,4 44,7 156,1-156,1-156,1 Kultur 21,3 2,4 23,7-23,7-23,7 0,0 Ung och Trygg 2,0 0,0 2,0-2,0-2,0 0,0 Summa verksamheter 577,1 84,1 661,2-661,2-661,2 Budget per verksamheten redovisas i enlighet med detaljbudgeten. Omsättningen på 661,2 mkr innehåller interna omfördelningsposter på ca 28,2 mkr. Budget efter elimineringen av interna poster är 633 mkr, en ökning med drygt 22 jämfört med budget. Bokslut är lika med 616 mkr (efter justeringen för de interna omfördelningsposterna på 15 mkr). 0,0 0,0 0,0 Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 23(29)
Investeringar Väsby Välfärds årliga investeringar avser förnyelse av befintliga inventarier och beräknas till ca 2 mkr varje år. Känslighetsanalys En procent löneökning motsvarar en kostnad per år på drygt 4 mkr En årsarbetare med månadslön på 25 tkr motsvarar en kostnad per år på ca 450 tkr Ett barn inom barnomsorg kostar ca 105 tkr per år Ett barn inom skolbarnsomsorg kostar ca 26 tkr per år En elev i grundskolan kostar ca 91 tkr per år En elev i gymnasieskolan kostar ca 86 tkr per år En elev i musikskolan kostar ca 11 tkr per år En årsplats i särskilt boende kostar ca 590 tkr, exklusive lokalkostnader Investering i inventarier på 1 mkr ger en årlig kapitalkostnad på ca 130 tkr Kommunfullmäktiges mål: 3.4.2 Effektivitet Väsby Välfärd omfattas av kommunens ledningssystem. Styrmodellen har tre målnivåer och målstyrningen säkras genom en röd tråd från kommunfullmäktiges övergripande mål, via styrelsens och nämndmål till verksamhetens mål på respektive resultatenhet. uppfyllelsen följs tre gånger per år i samband med tertialuppföljningar och bokslut genom olika nyckeltal. Förutom nyckeltalen kopplas också handlingsplaner till målen. Handlingsplaner beskriver de aktiviteter som genomförs för att målen ska uppnås. I ledningssystemet är även det systematiska kvalitetsarbetet integrerat. et för Väsby Välfärds kvalitetsarbete är att inom givna förutsättningar säkerställa en god och kostnadseffektiv service som ständigt utvecklas och förbättras. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete ska största möjliga nytta skapas för kunden. Kunderna ska uppleva bra bemötande, god tillgänglighet samt möjlighet till delaktighet och god kvalitet på tjänsterna. Med god kvalitet avses att tillgodose kundernas behov och att infria deras förväntningar utifrån uppdrag, tillgängliga resurser och rättsäkerhet samt att uppdragen utförs med hög effektivitet. Genom att integrera kvalitetsarbetet i ledningssystemet med nyckeltal som mäter kundnöjdhet, kvalitet och effektivitet, kan Väsby Välfärd följa upp och säkerställa att eventuella brister identifieras och åtgärdas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska säkerställas med interna eller externa kvalitetsrevisioner. Verksamhetsuppföljning och analys av resultat från kommunens digitala målstyrningsverktyg, Stratsys, är en annan del av kvalitetsarbetet för kontinuerliga för- Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 24(29)
Nämndmål Individ och familjeomsorgen ska förbättra den interna samverkan och mobilisera resurser i brukarens nätverk för att hitta hållbara kostnadseffektiva lösningar. (SÄN) Väsby Välfärds tjänster ska utföras på ett effektivt sätt Nyckeltal Andel delvis eller helt uppfyllda mål av totala antalet bättringar. Genom fokusgrupper, dialogmöten, föräldramöten, anhörigråd, klassråd, elevråd, skolråd och olika enkätundersökningar ges kunskap om kundernas behov, krav och önskemål från kunder. Utifrån dessa görs analyser och förbättringar. Resultat Länssnitt 100 100 100 Handlingsplan Uppföljning av måluppfyllelse. uppfyllelsen följs tre gånger per år i samband med tertial uppföljningar och bokslut genom olika nyckeltal. Förutom nyckeltalen kopplas också handlingsplaner till målen. Handlingsplaner beskriver de aktiviteter som genomförs för att målen ska uppnås. I ledningssystemet är även det systematiska kvalitetsarbetet integrerat. Rutiner och struktur för månatliga uppföljningar finns. En fastställd mall med ekonomi, volymer och nyckeltal används vid dialogmöten mellan Väsby Välfärds kontorschef, resultatenhets chef, controller och ekonom. Vid risk för avvikelser ska åtgärder presenteras omgående. 3.4.2.1 Utmaningar och risker Utmaningen är att genom verksamhetsuppföljning och analys av resultat genomföra ständiga förbättringar. Genom fokusgrupper, dialogmöten, föräldramöten, anhörigråd, klassråd, elevråd, skolråd och olika enkätundersökningar får verksamheten ta del av kundernas behov, krav och önskemål. Interna revisioner är ett sätt att säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet. Utmaningen är att arbeta medvetet utifrån styrkortets fyra perspektiv för att nå hög måluppfyllelse. Risk vid kvalitetsbrister och låg måluppfyllelse är försämrad kundnöjdhet och sjunkande marknadsandelar. Välfärdsutskottet, Verksamhetsplan med budget - 25(29)