Måltidsdagarna 2018 Riksmaten ungdom 2016-17 Anna Karin Lindroos Eva Warensjö Lemming
Mål med undersökningen Deltagare - 3 000 ungdomar. Undersökningen ska vara representativ för åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet. Blod- och urinprover från 40% av deltagarna Information om livsmedelskonsumtion och bakgrundsfaktorer
Hela Sverige deltog God representativitet av svenska ungdomar! Alla Provtagning Inbjudna skolor 601 259 Deltog 131 62 Inbjudna elever 5145 2377 Deltog 68% 55%
Två delrapporter från Riksmaten ungdom
Procent Övervikt och fetma 20 15 10 Övervikt Fetma 5 0 Åk 5 Åk 8 Gymnasiet
Byt till nyttiga matfetter 70% av hushållen använder olja eller flytande matfett
Nya infografiken
Värdering av näringsintaget NNR 2012 Energigivare Intagsintervall majoriteten bör ligga mellan intervallen Övre gräns alla bör ha en lägre konsumtion Nedre gräns alla bör ha en högre konsumtion Vitaminer och mineraler Jämförs i första hand mot genomsnittsbehovet (AR) Genomsnittsbehovet finns bara för vuxna
Energigivande näringsämnen De flesta håller sig inom rekommendationen för protein och fett (knappt 90 %), andelen något lägre för kolhydrater (60 %) när man ser på hela gruppen Alla får tillräckligt med protein även de som inte äter så mycket kött Proteinintaget bland killar i gymnasiet står för en fjärdedel av deras energiintag Fett 36% Kolhydrater 47% Protein 17% Antal=3099
Kolhydratkvalitet Fiber Fullkorn Tillsatt socker < 2g/MJ > 2g/MJ < 7,5g/MJ > 7,5g/MJ > 10 E% < 10 E%
Fettkvalitet Mättat fett Fleromättade fettsyror n-3 fettsyror > 10 E% < 10 E% < 5 E% > 5 E% < 1 E% > 1 E% Tvådagarsregistrering är osäkert mått på n-3 fettsyror
Mycket låg risk för otillräckliga intag Vitamin E Fosfor Zink Niacin Kalcium Vitamin B 6 och B 12 Inget genomsnittsbehov för kalium och magnesium
Järnintag och status bland flickor % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 85 30 82 26 Åk 8 Intag < AR Ferritin<15 ug/l Åk 2 gymn
Folatstatus % 30 25 20 15 10 5 0 Andel med plasmakoncentration <6,8 nmol/l 27 16 10 7 8 6 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Årskurs 5 Årskurs 8 Årskurs 2 gymnasiet
Vitamin D- intag och status 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel (%) Åk 5 Åk 8 Åk 2 gymn <7,5 ug/dag Risk för brist Risk för otillräckligt status Status, serum 25(OH)D
Jod Få personer med intag <AR Joderat salt Tillfredsställande status för jod Antal Pojkar 482 118 Flickor 619 117 Koncentration µg/l Median Referensvärde: median 100-200 µg/l i ett urinprov, (WHO 2013)
Salt För högt saltintag både baserat på registrerat intag och urinkoncentration Rapporterat intag gram/dag Salt i urin gram/dag Antal Medel Medel Pojkar 477 9,3 9 Flickor 604 7,7 7 Befolkningsmålet i NNR = 6 gram per dag
Matvanor och hushållets utbildningsnivå Andel deltagare % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Grönsaker dagligen Gymnasial Eftergymnasial Fisk 1 g/v Läsk/saft >1 g/v Fiber Vitamin D Järn Folat Jod
Livsmedelsgrupper vardag och helgdag antal/1000 2000 1600 1200 800 400 0 Grönsaker Mjölk, fil och yoghurt Fisk Läsk och saft Godis Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Näringsämnen Vardag helg 80 70 60 50 40 30 20 10 Socker Fett Fibrer 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Skollunchen viktig 12 10 8 6 4 Lunch Övrigt ätande 2 0 Vit D, ug/10mj Energitäthet, kj/g Patricia Eustachio Colombo
Slutsatser livsmedelskonsumtion Svenska ungdomar behöver Äta mer grönsaker och frukt Äta mindre rött kött och chark Skolmat varje dag Oroande är att ungdomar från svagare grupper Har sämre matvanor Större andel har övervikt och fetma
Slutsatser näringsämnen Ungdomarna får de näringsämnen de behöver för att växa och må bra. För mycket mättat fett men för lite fleromättat fett För lite fullkorn För lite fibrer För mycket tillsatt socker
Slutsatser näringsstatus Generellt liten risk för vitamin D-brist Hög risk för järnbristanemi bland flickor i årskurs 8 och 2 på gymnasiet Intaget av salt var för högt Jodstatus var tillfredsställande
Publikationer och rapporter www.livsmedelsverket.se/riksmatenungdom