Ansökan om återcertifiering av regionalt Vård- och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege Sörmland

190529 Ansökan om återcertifiering av regionalt Vård- och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege Sörmland 2019-2024 Vård- och omsorgscollege är en nationell modell för regional samverkan mellan utbildning och arbetsliv, som gör utbildning inom vård-och omsorgsområdet och arbetslivet mer attraktiv för den enskilde och för arbetsmarknadens aktörer 1

Innehållsförteckning Kontaktuppgift och formalia... 4 1. Varför Vård och omsorgscollege... 5 1.1 Inledning... 5 1.1.2 Vision... 5 1.1.3 Syfte... 6 1.1.4 Beskrivning av länet... 6 1.1.5 Befolkning, demografi och integration Nationellt... 7 1.1.6 Nuläge här är vi idag... 9 1.1.7 Beskrivning av verksamheterna som ingår i Södermanland... 11 1.1.8 Utveckling i regionalt VO-College... 12 1.1.9 Vision (önskan om framtida läge)... 14 1.1.10 Övergripande beskrivning av utvecklingsarbete (vägen mot önskat framtida läge) 14 1.1.11 Tidigare mål och genomförda aktiviteter... 15 Nya mål... 17 1.1.12 Vård- och omsorgscollege... 19 2. Samverkan... 26 Tillbakablick 2010-2014... 26 2.2 Nuläge-här är vi idag... 26 2.2.1 Vad gör vi tillsammans inom vårt college för att få fler sökanden till arbete inom vård och omsorg... 26 2.2.2 Hur har samverkan utvecklats under certifieringsperioden?... 28 2.2.3 Kopplingen mellan styrgrupper, arbetsgrupper och programråd... 31 2.2.4 Kollektivavtal... 32 3. Utbildningsutbud... 32 3.3.1 Nuläge här är vi idag... 32 3.3.2 Lokal College och Utbildningar... 32 3.3.3 Samverkan högskola/universitet... 33 3.3.5 Utvecklingsarbete... 34 4. Regionalt/lokalt perspektiv... 34 4.4.1 Genus... 34 4.4.2 Mångfald... 35 4.4.3 Marknadsföring... 35 2

4.4.4 Omvärldsbevakning/internationalisering... 36 Nuläge - här är vi idag... 38 5. Hälsoperspektivet... 38 5.1 Folkhälsan i Sverige... 38 5.2 Nuläge här är vi idag... 39 5.5.2 Arbetet med att stärka hälsoperspektivet inom utbildning och arbetsliv... 39 5.5.2 Ergonomi... 39 5.5.3 Kost till exempel utbud i caféer och restauranger i utbildningslokalerna... 40 5.5.4 Vad gör vi mer tillsammans... 40 6. Kvalitetsarbete/Uppföljning... 40 Genomförda aktiviteter... 40 6.6.2 Uppföljning av utbildningarnas kvalitet... 42 6.2 Mål och framtida läge... 43 7. Avtal... 43 7.1 Bilagor... 43 3

Kontaktuppgift och formalia Kontaktpersoner för ansökan: Namn: Monica Andersson Processledare Vård- och omsorgscollege Sörmland 0155-24 89 18, 073-773 72 21 monica.m.andersson@nykoping.se Fakturaadress: Region Sörmland Redovisningen Box 529 631 07 Eskilstuna Ansvar och kostnadsställe 38950 3895 Formalia Vård- och omsorgscollege kommer fortsättningsvis att förkortas VO-College VO-College avser VO-College Sörmlands län Avses nationellt eller lokal nivå av VO-College anges detta Enligt VO-College stadgar avser VO-College det certifierade och strukturerade samverkansorgan mellan ingående parter Region Sörmland före detta Landstinget Sörmland kommer att betecknas region 4

1. Varför Vård och omsorgscollege 1.1 Inledning: I Sörmland sker samma utveckling som i resten av Sverige när det gäller framtida behov av arbetskraft inom vård och omsorg. I nuläget och framöver finns det inte tillräckligt med utbildad personal till vårdyrken och antal sökanden till ungdomsgymnasiets vård- och omsorgsprogram i regionen matchar inte den efterfråga som verksamheterna i regionen kommer att behöva. Vi kan ändå skönja en viss stabilitet framåt, (se tabell sid 9). Volymökningar kommer att ske i de flesta delar av verksamheterna. Arbetsgivare inom länet har behov av utbildade undersköterskor, sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor inom alla områden för att kunna driva vård och omsorg. Viktigt med samverkan inom länet för att kvalitetssäkra utbildningarna. Vad har arbetsgivarna för behov och vad ska utbildarna utbilda mot. Säkerställa att de kommande medarbetarna har den utbildning som arbetsgivare behöver för framtidens vård och omsorg. Det finns även andra yrkesprofessioner som det kommer att finnas brist av inom vård och omsorg exempelvis socionomer och fysioterapeuter. Personal kommer även att behövas inom socialpsykiatrins verksamheter eftersom tendensen vad gäller psykisk hälsa sprider sig och framförallt till de yngre åldersgrupperna. Även äldrepedagoger (YH-utbildning om 200 poäng) som man menar utgör en viktig kompetens för personal inom äldreomsorgen, efterfrågas, samt personal med specialkompetens med inriktning mot demens och psykisk hälsa. Nytt är även ett behov av tjänster som stödpedagog, stödassistent samt stödpersonal. Vidare anas ett ökat behov av personal med kompetens från barn- och fritidsprogrammet på ungdomsgymnasienivå och socionomprogrammet på högskolenivå. Gymnasiekursen Vårdpedagogik och handledning 100 poäng har fått fart, men behovet av utbildade handledare med spetskompetens som språkombud kommer alltid att finnas beroende på personalförändringar ute i verksamheterna. En fortsatt utmaning är de nyanlända och hur deras etablering på arbetsmarknaden ska ske på bästa sätt. Arbetet sker runt om i länet. 1.1.2 Vision En primär uppgift för samhället är att ge den vård och omsorg som länets medborgare kräver och behöver. För det krävs professionell kompetens i mötet med den enskilde medborgaren. All utbildning och kompetens ska spegla verksamheternas behov av kvalitet. Genom att de samlade resurserna som finns i länet utnyttjas mer effektivt ska kompetensförsörjningen inom vård och omsorg i Södermanlands län tryggas. 5

1.1.3 Syfte Syftet med ett regionalt Vård- och omsorgscollege Sörmland (VO-College) är att samordna och effektivisera samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare, inom vård och omsorg för att behov och tillgång av rätt utbildad arbetskraft överensstämmer. Det ska ske genom strukturerad samverkan mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer i ett gemensamt och jämställt VO-College Sörmland för en gemensam framtid. 1.1.4 Beskrivning av länet Med sitt centrala läge har regionen starka bindningar och samspel med sina omkringliggande regioner. Sörmland är omringat av län och landskap med starka utbildningskulturer. I nordost finns Uppland med Uppsala universitet, i öster finns Stockholm med flera högskolor och universitet. Söder om oss har vi Östergötland med Linköpings universitet och i väster finns Närke med Örebro universitet. Närmast norrut, på andra sidan av Mälaren, finns Västmanland med vilka Sörmland har gemensam högskola med Campus i Västerås, Eskilstuna och Nyköping. Mälardalens högskola är således en viktig aktör i Sörmland för medellånga vårdutbildningar. Mälardalens högskola är en gemensam nämnare för Eskilstuna kommun och Västerås stad. Under 2009 inledde de tre parterna ett gemensamt projekt kallat Samhällskontraktet. 2014 anslöt sig Landstinget Sörmland och Region Västmanland till avtalet. Samhällskontraktets kärna är att länka samman forskning och utveckling (Källa: Samhällskontraktet 2018). I detta samarbete finns en ambition att samverka kring hur Framtidens arbetskraft ska se ut och hur det ska leda till en generell utveckling av områdets arbetsmarknadskompetens, vilket troligtvis även kommer att leda till positiva effekter för vård- och omsorgssektorn. Samhällskontraktets vision är I Mälardalen satsar akademi och samhälle aktivt på kunskapsutveckling för välfärd och tillväxt. (Källa: Samhällskontraktet 2018). Fortsatt gemensam utveckling finns även inom digitalisering och IT. Under 2018 har Landstinget Sörmland och Eskilstuna kommun inlett en gemensam satsning på utbildningsutbudet inom digitalisering och IT på Mälardalens högskola, MDH. Tanken är att kommunen och landstinget under tre års tid ska skjuta till medel för att stärka högskolans forskning och utveckla befintligt utbildningsutbud med inriktning mot digitalisering och IT. Satsningen går under namnet Sörmlandskontraktet. 6

1.1.5 Befolkning, demografi och integration Nationellt Sveriges befolkning beräknas öka med en miljon invånare fram till 2026. Befolkningsökningen har varit ovanlig snabb de senaste åren. 2017 passerades 10 - miljongränsen och bara nio år senare kommer det att finnas runt 11 miljoner invånare i Sverige. (Källa: SKL Befolkningsframskrivningar/Befolkningsutveckling 2018). Detta sätter i sin tur ett högre tryck på kommuner och landsting och regioner att bygga ut verksamheterna, att investera i teknik och lokaler samt rekrytera fler medarbetare som kan möta de ökade behoven av välfärdstjänster. Totalt krävs det en ökning med nästan 200 000 nya medarbetare fram till 2026. Inom hälso- och sjukvården samt social omsorg väntas antalet personer med gymnasial utbildning vara otillräcklig för att täcka den stora framtida efterfrågan. Det behövs ca 40 000 fler medarbetare fram till 2026. Det behövs fler specialistutbildade sjuksköterskor. Även grundutbildade sjuksköterskor behövs och för första gången sedan början av 2000-talet är det en majoritet av arbetsgivarna som säger att det är brist på personer med gymnasial vård- och omsorgsutbildning. Den ökningen är på 140 000 fram till 2035. Den främsta anledningen till efterfrågan av de angivna yrkesgrupperna är den ökande andelen äldre i befolkningen. År 2015 fanns det nästan två miljoner i Sverige som var 65 år och äldre. År 2035 väntas det finnas 600 000 fler dvs ca 2,6 miljoner. Hälften av ökningen sker bland äldre som är 80 år eller äldre. 7

Bilderna visar på efterfrågan och tillgång av vård- och omsorgsutbildad personal i ett nationellt perspektiv fram till år 2035. Oavsett om intresset för vård- och omsorgsutbildningar skulle öka både hos ungdomar och vuxna skulle ändå efterfrågan var större. Läsåret 2016/17 gick ca 2 procent av eleverna vårdoch omsorgsprogrammet. (Källa: Trender och Prognoser, 2017) 8

En ytterligare utveckling av behov för olika yrkesgrupper är till Yrkeshögskolan (YH). YH är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier med en stark arbetslivsanknytning. I vårt län har medarbetare idag möjlighet att söka till specialistundersköterska demens, multisjuka, behandlingspedagog samt stödpedagog. Samtliga utbildningar har tillkommit genom ett nära samarbeta mellan arbetsgivare och utbildare. Ytterligare områden där vi ser ett behov är mot psykisk hälsa och äldre. En annan intressant faktor är att kvinnors utbildningsnivå idag är i genomsnitt högre än männens och om nuvarande utbildningsmönster består kommer skillnaden att öka. Idag har 36 procent av männen och 46 procent av kvinnorna en eftergymnasial utbildning. År 2035 har andelen ökat till 39 procent respektive 54 procent. (Källa Trender och Prognoser 2017). 1.1.6 Nuläge här är vi idag Det som framgår av tabellen är att hälso-och sjukvård, omvårdnad och socialt arbete är det yrkesområde i länet där flest personer har sitt arbete. Fler behöver arbeta inom dessa yrken på grund av att länets befolkning stiger och den största ökningen sker bland äldre. Jobbmöjligheterna kommer att bli ännu bättre framöver. Det gäller särskilt om man har någon forma av specialistkompetens inom exempelvis demens eller om man är flerspråkig. (Källa: Arbetsförmedlingen. Jobbmöjligheter i Sörmland 2018). Andra bristyrken är sjuksköterskor och speciellt med specialistkompetens. Goda arbetsmöjligheter finns även för socialsekreterare. Inom länet har Vingåker, Flen och Gnesta högsta andelen sysselsatta inom offentliga tjänster. Där återfinns ca 40 procent av samtliga sysselsatta. I de kommunerna finns specialiserade verksamheter inom utbildning, behandlingsverksamhet och omsorg. 9

Inom den offentliga verksamheten i länet är bristtalen som regel höga. I den undersökningen som gjordes våren 2017 anger 65 procent av de tillfrågade arbetsgivarna att man upplevt brist i samband med rekrytering (Källa: Arbetsmarknadsutsikter för Sörmlands län, 2017). Den höga bristen är inte en engångsföreteelse utan snarare ett tillstånd som upprepats under en längre tid. Det tyder på att det finns stora rekryteringsbehov inom offentlig verksamhet i länet, men att det föreligger problem med att attrahera den kvalificerade arbetskraften. Det kan till exempel finnas samband mellan länets svagare tradition för eftergymnasiala studier och länets höga bristtal. Annat som kan påverka är avsaknaden av vissa utbildningar i hemlänet vilket gör att man flyttar till en annan studieort och sedan blir kvar. Det finns även många högutbildade som pendlar från det egna länet och till andra arbetsgivare utanför länet. Ökade formella krav på utbildning och erfarenhet kan också skapa en högre upplevd brist. Mälardalens högskola i Eskilstuna och Västerås är viktig för den lokala och regionala utbildningen av arbetskraft. Höstterminen 2018 fanns det totalt 444 personer som i sitt 1: handsval sökte till sjuksköterskeprogrammet till orterna Nyköping, Västerås och Eskilstuna. (Källa: Arbetsmarknadsutsikter 2017 Södermanland). Det tidigare överskottet av undersköterskor har under senare år förändrats till en påtaglig brist. Fler orsaker som påtalas är att många undersköterskor tvingas arbete deltid eller är timanställda. Det är även negativt för den egna ekonomin och för möjligheten att planera sin arbetstid. På sikt behöver därför arbetsvillkoren förbättras. Idag har ca 5 700 personer anställning som undersköterska i länet och ytterligare 6 800 personer jobbar som vårdbiträden, personliga assistenter eller vårdare/boendestödjare. För att förbättra deltidsarbetet och göra det mer attraktivt har man bland annat i Nyköpings kommun startat ett projekt om sex timmars arbetsdag. Det projektet pågår till våren 2019 för Nyköpings kommun. Ett beslut finns även om heltid som norm 2020. Eskilstuna kommun arbetar aktivt med att marknadsföra bristyrken inom förvaltningen. Det görs även olika utbildningsinsatser som att genomföra vård- och omsorgsutbildning till olika grupper som t ex Extra tjänster. Förvaltningen har även varit medsökande till YH-utbildningar för att kunna utbilda specialistsjuksköterskor. Det pågår också ett projekt för att separera tjänster inom hemtjänsten för att minska på antalet undersköterskor och istället ha servicemedarbetare och vårdbiträden som arbetar med arbetsuppgifterna som inte är vårdande. Region Sörmland har ett projekt kring rätten till heltidstjänst. (Rätt till heltid deltid en möjlighet). Projektet innebär att man gör en översyn kring de medarbetare som har ofrivillig deltidstjänst och om att möjlighet till heltid finns i regionen. Regionen erbjuder även tillsvidareanställda att läsa med studieförmåner inom vissa vårdyrken där en bristsituation finns. Exempel på dessa är sjuksköterskor, fysioterapeut, arbetsterapeut och dietist. Det pågår även ett arbete med utbildningsinsatser för medarbetare som har behov av kompetenshöjning. 10

1.1.7 Beskrivning av verksamheterna som ingår i Södermanland Arbetsgivare från kommunerna I vår samverkan ingår Eskilstuna, Strängnäs Oxelösund, Trosa, Gnesta, Nyköping, Katrineholm, Flen och Vingåkers kommuner. De flesta kommunala verksamheter är representerade. Det handlar om gruppboenden och serviceboenden för funktionshindrade samt daglig verksamhet för funktionshindrade, socialpsykiatri, personlig assistans, äldreboenden och hemtjänst samt den kommunala hälso- och sjukvården. Dessa verksamheter företräds av chefer på olika nivåer. Det är av stor betydelse att den framtida kompetensförsörjningen inom vård och omsorg diskuteras och att de frågor som lyfts i länet även hanteras av länets förvaltningschefer i socialtjänsten, HR-chefer, HR-konsulter. De är alla viktiga hörnstenar för arbetet. Privata utförare av vård Attendo Eskilstuna Region Sörmland I Region Sörmlands ansvar ingår fyra sjukhus i länet med ansvar för specialistvård och primärvård. Organisationen har 52 verksamheter indelade i fem divisioner; Kirurgi, medicin, medicinsk service, psykiatri och funktionshinder samt Primärvård. I VO-College Sörmland är ordföranden från regionen. Regionen ansvarar även för KLIPP 1 samt utbildar i verktyget. Har från start även ansvarat för arbetsgrupp APL. Även kollektivtrafiken och Regionförbundet ingår sedan 1 januari 2019. Utbildningsanordnare Vård- och omsorgsprogrammet för ungdomar finns i Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs. De fem ungdomsutbildningarna bedrivs inom kommunal verksamhet. Kunskapskompaniet är på gång att ansöka om Vård- och omsorgsprogrammet för ungdomar. Utbildningarna omfattar 2500 poäng för ungdomar. Vuxenutbildningar inom VO-College finns i Oxelösund, Nyköping, Eskilstuna, Katrineholm och Strängnäs kommuner. Avtal finns med privata utförare. Utbildningarna omfattar 1 500 poäng och följer kriterierna för VO-College kvalitetskriterier. Mälardalens högskola finns med i arbetet med en egen avsiktsförklaring. 1 KLIPP ett verktyg för praktikplatser 11

Kommunal Fackförbundet Kommunal har alltid varit och är en viktig aktör i VO-College. De har funnits med från början. För Kommunal är utbildningsfrågor viktiga. Yrket som undersköterska måste stärkas ytterligare. Kommunals representanter representerar Kommunals fackliga organisation men har en god förankring i arbetslivet. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen ingår både i regional styrgrupp samt i lokala styrgrupper. De precis som övriga representanter är en viktig part för den fortsatta kompetensförsörjningen och utvecklingen i länet. Deras medverkan har stärkts under åren. Se Arbetsförmedlingens avsiktsförklaring. 1.1.8 Utveckling i regionalt VO-College VO-College Sörmlands tillhörighet har under åren varit föremål för diskussioner. Vid starten 2009 avböjde Regionförbundet den förfrågan som ställdes om att ta det regionala samordningsansvaret för bildandet av regionalt VO-College. Landstiget Sörmland tog då som återstående aktör initiativ till att vara sammankallande till möten som ledde till att Sörmland blev certifierat 2011. Under 2011 skapades en ny gemensam nämnd med politiska företrädare mellan Landstinget och länets nio kommuner i syfte att utveckla samverkansfrågor. Enligt reglementet som antogs av respektive fullmäktige på försommaren 2011, hade nämnden som döptes till VOHJS-nämnden (idag NSV) 2 ansvar för hjälpmedelsförsörjningen i länet, FoU i Sörmland samt regionala VO-College. Nämnden fattade beslut att regional processledare om 25 % för VO-College Sörmland kunde anlitas from oktober 2012, from 2015 är tjänsten på 50 %. Finansiering sköts inom nämndens budgeterande verksamhet. 2 NSV = Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård 12

Samverkansstruktur i Sörmland Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård NSV MAS-grupp, socialchefsgrupp, råd, nätverk mm Länsstyrgrupp Regionalt stöd för socialtjänst och vård FoU i Sörmland Vård och omsorgscollege Beredningsgrupp äldre/funktionshinder Beredningsgrupp psykiatri/funktionshinder Lokalt programområde psykisk hälsa Beredningsgrupp barn/funktionshinder Beredningsgrupp digitalisering Beredningsgrupp hjälpmedel Arbetsgrupp norra äldre Arbetsgrupp norra psykiatri Arbetsgrupp norra funktionshinder Arbetsgrupp norra barn Arbetsgrupp södra äldre Arbetsgrupp södra psykiatri/funktionshinder Arbetsgrupp södra barn Arbetsgrupp västra äldre Arbetsgrupp västra funktionshinder Arbetsgrupp västra psykiatri Arbetsgrupp västra barn From januari 2019 kommer Landstiget Sörmland, Regionförbundet Sörmland och Kollektiv-trafikmyndigheten att samlas i en enda organisation som kommer att heta Region Sörmland. Att samla det regionala utvecklingsarbetet innebär att arbetet bedrivs av en enda organisation istället för flera. Med en regionbildning blir ledarskapet starkare och tydligare. Istället för att tre instanser ska svara på exempelvis ett remissvar från staten så blir det framöver ett svar från regionen. Viktigt är också att VO-College finns med som en del i den regionala kompetensplattformen. 13

Se organisationsmodell för regional och lokala styrgrupper och arbetsgrupper. VO-College Sörmland kännetecknas idag av samarbete över organisationsgränserna för att tillgodose verksamheternas behov av kompetens. VO-College kommer att kvarstå under samma nämnd även efter regionbildningen. 1.1.9 Vision (önskan om framtida läge) För att lyckas bättre framöver behövs tid till att få arbeta och diskutera de frågor som är angelägna. Frågorna måste hållas varma i alla led som arbetar med kompetensförsörjning dvs förvaltningsledning, verksamhetsansvariga och medarbetare. Kommuner och landsting/region behöver bli ännu bättre på att förändra arbetssätt, utnyttja digitalisering, utveckla samarbetet mellan olika yrkesgrupper, se över yrkesroller och satsa ännu mer på kompetensutveckling och utbildning. Rätt kompetens på rätt plats skapar bättre kvalitet i verksamheterna. (Källa: SKL, Använd Kompetens Rätt 2018). 1.1.10 Övergripande beskrivning av utvecklingsarbete (vägen mot önskat framtida läge) Trots olika insatser behöver vi bli bättre på att locka unga att söka till vården samt se till bredden av den mångfald som idag präglar samhället. 14

Det är nu vi har den möjligheten att lägga grunden till ett av världens mest jämlika samhällen. I framtidsrapporten ( Unga 2030 ) lyfts tre slutsatser. Den första är att unga inte upplever att de blir lyssnade till. Det andra är att unga idag upplever sig sakna tillgång till inkluderande i större sammanhang, i gemenskap med andra människor. Slutligen upplever många att de hämnar dem att det i samhället finns många system som individen ska anpassa sig till, istället för att systemet anpassas till den unges behov. Det innebär att arbetsgivare och utbildare har en utmaning framför sig för att nå fram till de unga och få dom att känna sig sedda samt hitta vägar att förmedla de system som är viktiga för utbildning och arbetsliv. 1.1.11 Tidigare mål och genomförda aktiviteter Mål 1 Antal sökanden till Vård- och omsorgsprogrammet ökar med 15% till 2019 Aktiviteter Utvärdering Kommentar till resultatet Utvärderas Trots utarbetad blankett för uppföljning i augusti behövs ett förtydligande göras för att månad få in rätt uppgifter Genomförs via mätning enligt fyra parametrar: Behörig ungdom, Behörig vuxen, Obehörig ungdom, Obehörig vuxen Blankett uppföljning kvalitet Resultat lämnas in under augusti månad. Blanketten uppdateras vid behov En svårighet är att få in all statistik. Mål 2 90% av nyanställd personal uppnår kriterierna för anställningsbarhet fram till 2019 Aktiviteter Utvärdering Kommentar till resultatet Genomgång vid varje styrgruppsmöte. Vad händer lokalt. En gång/år Ser olika ut i varje kommun/ landsting hur frågan hanteras. Önskvärt vore gemensamma kriterier. APL-gruppen Pågående Ett ständigt arbete framåt Mål 3 Öka antalet tillsvidareanställda med baskompetens, 100% Aktiviteter Utvärdering Kommentar till resultatet 15

Validering Kompetenslyftet Arbetsgrupp anställningsbar Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt dokument Oförändrat resultat. Svårighet att få in vikarier vid utbildningar Några kommuner har gjort egna satsningar Tydliggöra kvalitet Pågående arbete. Krav från omvärld styr Mål 4 Upprätta en strategi för ökad attraktivitet i arbetslivet för vård- och omsorgsyrket. Klart 2016 Aktiviteter Utvärdering Kommentar till resultatet ESF-projektet Attraktiva arbetsgivare Uppfyllt Redovisats av Regionförbundet. Projektet slutfört Mål 5 100 % nöjda elever/studeranden/valideringshandledare till 2019 Aktiviteter Utvärdering Kommentar till resultatet Blankett finns för utvärdering. Ansvariga är APL-gruppen 3. Följs upp efter varje APL-period Uppfyllt Pågående Resultatet visar på olikheter inom kommun och landsting. Den gemensamma bilden är att det fungerar bättre i landstinget Mål 6 Garantera tillgången på APL - platser för utbildningar inom VO-College fram till 2019 Aktiviteter Utvärdering Kommentar till resultatet IT verktyget KLIPP 4 Samordnad övergripande planering av APL-perioder och fördelning av platser Delvis uppfyllt Planeras Pågående Samtliga kommuner och landsting har tillgång till KLIPP. Underlättar hantering Start av gemensam arbetsgrupp för att underlätta placeringar. Ett hårdare tryck idag för placeringar. Startat i några collegeområden inte alla. Kompletterande kommentarer till mål Mål 1 Region Sörmland kan idag se att det sker en ökning av elever till främst ungdomsgymnasiet, KTC 5 i Katrineholm, Rinmangymnasiet i Eskilstuna samt Nyköpings gymnasium. Vad gäller vuxen utbildningen en något ojämnare fördelning. 3 APL- Arbetsgrupp för arbetsplatsförlagt lärande 4 KLIPP Ett verktyg för praktikplaceringar 5 KTC Katrineholms tekniska skola 16

Ett fortsatt viktigt kriterium som det idag inte är lätt att få information om är vad som har hänt sex månader efter det att eleven slutat sin skolgång. Mål 2 Kommunerna ser olika på anställningsförfaranden. I en kommun har man sen en tid tillbaka börjat med PAN 6 anställda. Det innebär i sin tur ej utbildad. En annan kommun har sagt ja till att anställa vårdbiträden- outbildad. I regionen anställs personal med utbildning. Mål 5 Handledarutbildningen fungerar olika i länet. Det mål som är satt och som ska följas är att man ska läsa Vårdpedagogik och handledning 100 poäng dvs steg ett och två enligt VO-College. Den här frågan är mycket aktuell och kommer att vara med som ett framtida mål. Nya mål Regional och lokala styrgrupper bestämde gemensamt efter diskussioner på Temadagen oktober 2018 att de mål som finns sen tidigare ska vara kvar dock något reviderade. Det helt nya målet är målet om språkutveckling. Mål 1 Antal sökanden till Vård- och omsorgsprogrammet ska öka med 15% till 2024 Aktivitet Status Ansvarig Kopplat till kriterium Mäts enligt fyra parametrar, behörig ungdom, behörig vuxen, obehörig ungdom, obehörig vuxen Elever i grundskolan får pröva fyra olika arbetsmoment i fyra olika rum med stöd av en moderator Upplevelseverkstad Påbörjad Arbetsgivare och Utbildningsanordnare 3 Mål 2 90% av nyanställd personal uppnår kriterierna för anställningsbar 2024 Aktivitet Status Ansvarig Kopplat till kriterium Inventering av kompetensen hos personal som anställts sedan 12 månader bakåt från mätning. Görs en gång/år Påbörjad Huvudansvarig är Arbetsgivare i samverkan med 6 6 PAN Personlig assistent anställd 17

Utbildningsanordnare Mål 3 Öka antalet tillsvidareanställda med baskompetens 100% Status Ansvarig Mäta antal fortbildningstillfällen samt inventera kompetens hos redan befintlig personal Ta fram minst fyra fortbildningskurser ex demens, psykiatri, funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård Påbörjad Arbetsgivare och Utbildningsanordnare 2 Aktivitet Följa upp elevers sysselsättning sex månader efter avslutad utbildning. Använd dokument Uppföljning kvalitet Påbörjad Arbetsgivare och Utbildningsanordnare 2 Mål 4 Status Ansvarig Upprätta en strategi för ökad attraktivitet i arbetslivet för vård- och omsorgsyrket. Klart till 2024 Aktivitet Göra en uppföljning av elevers sysselsättning sex månader efter avslutad utbildning. Använda dokument Uppföljning kvalitet Utbilda handledare med tydligt elevansvar. Andra vägar att handleda exempelvis handledning i par Se över rutin inskolning av nya medarbetare Påbörjad Arbetsgivare och utbildningsanordnare Kopplat till kriterium 6 Mål 5 100% nöjda elever/studeranden och handledare/valideringshandledare till 2024 Aktivitet Status Ansvarig Kopplat till kriterium Kartlägga antalet handledare Erfarenhetsutbyte mellan lokala college Möjlighet att i framtiden vara delaktiga i träningar på kliniskt träningscenter inom regionen Påbörjad Arbetsgivare och Utbildningsanordnare 4 18

Gemensamma träffar för handledare i region och kommuner Startar 2019 Mål 6 Garantera tillgången på APL- platser för utbildningar inom VO-College fram till 2024 Aktivitet Status Ansvarig Kopplat till kriterium Införa ett gemensamt IT-verktyg KLIPP för hantering av APL/LIA/VFU platser i regionen Samordnad övergripande planering av APLperioder och fördelning av platser i arbetsgrupp APL Påbörjad Arbetsgivare och Utbildningsanordnare 2 Mål 7 Ökad medvetenhet om språkutbildande arbetssätt. Inom fem år en ökning av språkutvecklande arbetssätt med 20% Aktivitet Status Ansvarig Kopplat till kriterium Inventera intresse av språkutveckling på arbetsplatserna Hur många kan utbildas/ år. Upprätta en plan för att nå målet Påbörjad Arbetsgivare och utbildningsanordnare 6 1.1.12 Vård- och omsorgscollege Nuläge - här är vi idag I närtid beskriver Arbetsförmedlingen en hög efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade, uttryckt som att det finns mycket goda jobbchanser för undersköterskor. Undersköterska är ett av de största yrkena i Sverige och även i Södermanland. -- De flesta undersköterskor arbetar inom äldreomsorgen. För undersköterskor med kompletta gymnasiebetyg från vård- och omsorgsprogrammet är jobbmöjligheterna goda. 19

På några års sikt ökar behoven av undersköterskor och jobbmöjligheterna kommer att vara ännu bättre. Detta gäller särskilt om du har någon form av specialistkompetens inom till exempel demens eller om du är flerspråkig. 7 På längre sikt bekräftas den bilden. Regionerna i Östra Mellansverige har tillsammans tagit fram utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser på länsnivå 8. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna beskriver utveckling på arbetsmarknaden mellan åren 2014-2025, givet att utbildningsutbudet i stora drag förblir oförändrat och att personer väljer och slutför utbildningar på samma sätt och i samma takt som idag. Sysselsättningen inom äldreomsorgen beräknas öka i Östra Mellansverige fram till 2025, vilket bidrar till en ökad efterfrågan. Efterfrågan totalt på vård- och omsorgsutbildade (ej begränsat till äldreomsorgen) beräknas stiga med 30 procent för Sörmland. Under samma period beräknas tillgången på vård- och omsorgsutbildade ligga kvar på ungefär dagens nivå eller till och med minska något, vilket leder till en förstärkt bristsituation i framtiden. Statistiska centralbyrån (SCB), som tagit fram prognoserna, åt regionerna bedömer också att fler vård- och omsorgsutbildade kommer att komma från Komvux än från gymnasiet framöver. Prognos över tillgång och efterfrågan på vård- och omsorgsutbildad arbetskraft Befolkningsstruktur och befolkningsutveckling i perspektivet 5-10 år Utgångsläget för befolkningsstrukturen i Sörmland ser ut som följer. Andelen 50 år och äldre är högre i Södermanlands län än riksgenomsnittet. Andelen i åldrarna 20-44 i befolkningen är lägre i länet jämfört med riket. Andelen över 65 år är 22,4 procent i länet och 19,8 procent i riket. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna i länet. 7 Arbetsförmedlingen (2018) Jobbmöjligheter i Södermanlands län 2018 8 Statistiska centralbyrån (2016) Östra Mellansverige 2025 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 20

Det senaste befolkningsscenariet som tagits fram för Sörmland 9 med omnejd sträcker sig fram till 2050, vilket inte ger en tillräckligt fin nivå för att beskriva perspektivet 5-10 år. Vi kan däremot luta oss mot den tidigare nämnda utbildningsoch arbetsmarknadsprognosen för Östra Mellansverige för att få en indikation om utvecklingen för perioden fram till 2025. Enligt den så beräknas befolkningen i Sörmland öka med 30 000. Även sysselsättningen i Sörmland beräknas öka med 8 000 personer. Skillnaderna mellan de båda befolkningsscenarierna utgörs i huvudsak av olika antaganden om migrationsnettots storlek, det vill säga skillnaden mellan antalet människor som flyttar in respektive ut ur landet. På grund av den långa tidshorisonten, 2050, delade Stockholms läns landsting in sin rapport i tre scenarier, låg, medel och hög. För samtliga län gäller att andelen unga är liknande i alla tre scenarier. Andelen äldre (65+ år) ökar i samtliga län oavsett scenario och bland dessa ökar andelen 85+ år mest. I alla scenarion minskar andelen befolkning i yrkesverksam ålder medan andelen befolkning i vårdkrävande åldrar ökar. Den beräknade befolkningsutvecklingen i länen leder till en ökad efterfrågan på sysselsatta inom befolkningsanknutna branscher. Det innebär att de brister i kompetensförsörjning som redan idag finns inom utbildning, vård och omsorg riskerar att kvarstå eller ytterligare förvärras framöver. Framförallt är det inom vård och omsorg som problematiken kan förväntas öka. 9 Stockholms läns landsting (2017), Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige 21

Efterfrågeökningen inom offentlig sektor är på längre sikt så stor att mer än hälften av ökningen av antalet personer i arbetsför ålder kommer att behövas inom välfärden; jämfört med idag då en fjärdedel av de sysselsatta arbetar inom välfärden, detta enligt SKL:s senaste rekryteringsrapport från 2018. Andel medarbetare med adekvat utbildning Utöver regionens och kommunernas egna sammanställningar av personalens utbildning kan måttet matchad förvärvsgrad för vård- och omsorgsutbildade användas för att bedöma andel medarbetare med adekvat utbildning. Diagrammet och tabellen nedan visar hur stor andel av personer boende i Sörmland 10 som har en vård- och omsorgsutbildning som jobbar (förvärvsgrad) och hur många som jobbar med ett yrke som SCB bedömt matchar utbildningen helt eller delvis (matchad förvärvsgrad) samt skillnaden däremellan. En hög vanlig förvärvsgrad och en samtidigt låg matchad förvärvsgrad, visar till exempel att de utbildade visserligen har fått jobb, men inte inom yrken som är kopplade till utbildningen. Det vi kan utläsa av diagrammet och tabellen för matchad förvärvsgrad är att över 84 % av personer med VO-utbildning i Sörmland har jobb. Däremot är det 17,4 procentenheter som inte arbetar i matchande yrken. Särskilt stor skillnad ser vi för männen, där knappt 54 % jobbar i yrken som anses matcha VO-utbildningen. Att jämföra med kvinnor som har en matchad förvärvsgrad på 68 %. En snabb överslagsräkning visar då att det finns 1300 personer med VO-utbildning i länet som arbetar, men inte i matchande yrken. Det finns mer att granska i statistiken för att dra slutsatser, och även diskutera för arbetsgivarna. 10 Observera alltså att personer som pendlar in till Sörmland med VO-utbildning inte ingår. Däremot är det få inpendlande över länsgräns som har VO-utbildning, 233 personer år 2016 jämfört med totalt 7 310 personer i länet. Källa: SCB 22

Däremot kan vi från befintlig sammanställning redan peka på problemet att nästan hälften av de män som valt att utbilda sig inom vård- och omsorg sedan inte arbetar med det som de är utbildade till. Matchad förvärvsgrad för VO-utbildning i Sörmland 2015 2016 Män Totalt antal personer 820 918 Förvärvsgrad, procent 81,7 85,0 Matchad förvärvsgrad, procent 53,0 53,7 Skillnad förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad, procentenheter 28,7 31,3 Kvinnor Totalt antal personer 5 875 6 392 Förvärvsgrad, procent 81,7 83,9 Matchad förvärvsgrad, procent 66,9 68,2 Skillnad förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad, procentenheter 14,8 15,7 Totalt Totalt antal personer 6 695 7 310 6148 Förvärvsgrad, procent 81,7 84,1 4847 Matchad förvärvsgrad, procent 65,2 66,3 Skillnad förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad, procentenheter 16,5 17,8 23

Tabellen nedan visar resultat av uppföljning kvalitet som görs en gång/år. Se respektive rubrik. Antal sökanden våren 2016 2017 2018 2019 Män 76 63 48 Kvinnor 285 164 155 Antagna våren Män 24 32 31 Kvinnor 92 92 84 Antal sökanden hösten 2016 2017 2018 2019 Män 42 56 Kvinnor 168 200 Ungdom män 39 43 19 Ungdom kvinnor 113 118 61 Antagna hösten Män 13 24 Kvinnor 70 98 Ungdom män 24 34 Ungdom kvinnor 74 76 Antal studeranden med slutförd utbildning hösten 2016 2017 2018 2019 Män 5 28 Kvinnor 49 82 24

Antal studeranden med slutförd utbildning våren Män 6 17 7 Kvinnor 51 83 33 Ungdom män 16 22 12 Ungdom kvinnor 59 54 15 Diplom 2016 2017 2018 2019 Män 9 19 9 Kvinnor 69 123 36 Ungdom män 11 30 Ungdom kvinnor 36 45 Antal som slutfört 2016 2017 2018 2019 handledarutb. 100p Män 26 32 15 Kvinnor 127 184 65 Antal som blivit validerade för ett VO-College program 2016 2017 2018 2019 Män 15 Kvinnor 20 26 Anställning sex månader efter avslutad skolgång 2016 2017 2018 2019 Män 2 Kvinnor 15 Ungdom män 22 4 Ungdom kvinnor 25 25

Följer privata utförare de beslut som tagits för kvalitetsarbetet i regional styrgrupp Kryssa i rätt kolumn Ja x Nej 2. Samverkan Tillbakablick 2010-2014 Den regionala styrgruppen för VO-College bildades 2009. Därefter vidtog arbetet inför den första certifieringen 2010. Då ingick kommunerna Trosa, Oxelösund, Nyköping, Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Vingåker och Strängnäs samt Landstinget Sörmland, Mälardalens högskola (MDH) 11 SKTF (Vision), Vårdförbundet, Kommunal samt Arbetsförmedlingen. I samband med det bildades fyra arbetsgrupper inom områdena validering, handledning, kvalitetssäkring av APL samt baskompetens. Idag återfinns arbetsgruppen för kvalitetssäkring av APL. Arbetsgruppen för validering gjorde ett stort arbete. Resultatet av det används idag. Överensstämmer väl med de nationella riktlinjerna för validering. Övriga arbetsgrupper har avslutat sina uppdrag men återfinns idag i andra grupperingar beroende av utvecklingen i länet. Exempelvis baskompetens har utvecklats till arbetsgrupp för anställningsbar som avslutade sitt uppdrag 2018. Handledning är en aktuell fråga beroende av olika förutsättningar lokalt. Nya aktörer har tillkommit bland annat Regionförbundet men även privata utbildningsanordnare. Vårdförbundet och Vision (SKTF) har lämnat sen flera år tillbaka. Inte av ointresse för frågorna utan mer för vilka medlemmar som representeras inom de båda fackförbunden. 2.2 Nuläge-här är vi idag 2.2.1 Vad gör vi tillsammans inom vårt college för att få fler sökanden till arbete inom vård och omsorg Regional styrgrupp inklusive funktionen processledare och de lokala styrgrupperna utför en rad insatser för att marknadsföra VO-College som koncept i arbetslivet, inom utbildningsväsendet och i andra kompetensforum. 26

Partena genomför också satsningar på egen hand eller tillsammans. En av de fasta punkterna på dagordningen för regional styrgrupp är marknadsföring. Under den punkten berättar respektive representant vad som hänt sen sist. Som exempel kan nämnas att Strängnäs lokala college har utarbetat två broschyrer en om validering och en om Vård- och omsorgsutbildning. De broschyrerna finns på alla arbetsplatser inom Strängnäs kommun. Under 2017 anordnade utbildarna i Södra länsdelen en utbildningsmässa. En ny mässa är inplanerad under 2019. Nyköpings gymnasium arrangerar årligen en Gymnasiemässa som riktar sig till elever i årskurs nio och deras företrädare. Vid mässan deltar även yrkesambassadörer från division Social omsorg. VO-College Eskilstuna genomför en minimässa under VO-College veckan. Utställare på mässan är deltagare i VO-College styrgrupp. Arbetsgivarna är där och berättar om sina olika verksamheter och vilka arbetsuppgifter en undersköterska eller andra yrkesgrupper som har vård- omsorgsutbildning kan ha. Utbildarna har bl a sina SYV 12 med, arbetsförmedlingen berättar om hur man söker jobb, MDH vad och hur man kan plugga vidare. Före detta Ellwynska skolan i Katrineholm nuvarande KTC har något som heter Hemvändardag. Före detta elever som är i ute i yrkeslivet besöker skolan och berättar om sitt nuvarande yrke. Inbjudna är elever från årskurs nio samt företrädare. Landstinget har under flera år finansierat projektet Arbetsmarknadskunskap. Det projektet innebär besök och marknadsföring för elever på högstadiet. Regionförbundet ansvarade för projektet Attraktiva arbetsgivare under åren 2014-2016. Några områden var Branschens varumärke och Hur attraherar vi nya grupper. Regional styrgrupp ansvar för att utse en deltagare till Årets handledare. Sörmland som region ingår även i det ESF-projekt som finns nationellt, Fokus yrkesutbildning VO. Andra pågående projekt som finns i länet är inte inom VO-College regi men ändå av vikt är projekt APIL 13 som är ett samarbete mellan kommunerna Trosa, Oxelösund samt Eskilstuna. I projektet varvas teori och praktik. Projektet använder ett arbetsplatsnära lärande både i studier och på arbetsplatserna där deltagare praktiserar. På arbetsplatserna har de stöd av språkombud och reflektionsledare. Arbetssättet i projektet är mycket lyckat. 12 SYV = studie- och yrkesvägledare 13 APIL Arbetsplats integrerat lärande 27

Ett annat projekt är SPRÅKA, som drivs av Eskilstuna samt Nyköpings kommun. Syftet är att utveckla språkkunskaper hos tillsvidare anställd personal inom ordinärt boende. Personalen på ordinärt boende erbjuds gå språkutbildning under arbetstid. På varje arbetsplats som har deltagare finns språkombud. Programmet/utbildningen som deltagarna kommer att delta på innehåller bl a yrkessvenska, arbetsplatsintegrerad språkutveckling, dokumentation och cykling. Information om projekten har även lämnats på ett regionalt styrgruppsmöte. I Eskilstuna genomfördes (okt 2018) en omorganisation inom området ordinärt boende /separerade tjänster). Omorganisationen kommer att innebära att serviceinsatser lyfts ut ur dagens lokalt baserade hemtjänstgrupper för att istället utföras av en servicegrupp med kommunövergripande insatser. I hemtjänstgrupperna kommer det efter förändringen att arbeta undersköterskor och specialistundersköterskor. I servicegruppen kommer det att arbeta servicebiträden och vårdbiträden. Målet med detta är att låta dessa yrkesgrupper fördjupa sig och utveckla sina roller, så att undersköterskan får bli riktigt bra på omvårdnadsuppgifter och servicemedarbetarna får professionalisera sig inom sitt område. Många kommuner samt regionen arbetar för att öka heltidstjänsterna, något som ger attraktiva arbetsgivare och mer jämställda arbetsvillkor. Samtliga kommuner fokuserar på arbetsmiljön. Det är en av de mest avgörande faktorerna för hur individen upplever och utför sitt arbete. En stor del av arbetsmiljön utgörs av organisatoriska faktorer. Det handlar om hur man organiserar och förlägger arbete och arbetstider. Schemalagd arbetstid med delade turer är en viktig del att minska. Arbetsmiljöforskning visar att delade turer inte är en hälsosam arbetstidsförläggning och medarbetare vittnar om hälsokonsekvenser när man arbetar med delade turer. Ett arbete för att minska delade turer är också ett arbete för ökad jämställdhet då delade turer främst förekommer i kvinnodominerade verksamheter. Värt av att notera är att det inom hälso och sjukvården inte förekommer delade turer. Delade turer är en prioriterad fråga i Sverige nationellt. Centrala parter med arbetsgivare och arbetstagare har inom ramen för avtalsrörelsen gemensamt kommit överens om att arbeta för att minska delade turer ska ske både lokalt och centralt. 2.2.2 Hur har samverkan utvecklats under certifieringsperioden? Den regionala styrgruppen verkar genom egen samverkan och som samordnande grupp i länet för att den lokala VO-College samverkan ska riktas mot de övergripande målen. 28

Aktuella teman är: Kommunikation och marknadsföringsåtgärder, ex den årliga VO-College veckan, arbetsmarknadskunskap med inriktning vård och omsorg i högstadiet för ungdomar och föräldrar. Föredragande om VO-College för olika målgrupper som önskar veta mera. Lokala anpassningar av nationellt framtagen kommunikationsplan. Samverkan kring APL platser, och handledarutbildning. Samverkan och kunskapsutveckling kring språkinlärning vad gäller målgrupper som har svenska som andraspråk, och som är eller kan komma att bli medarbetare inom äldrevård och funktionshinderområdet. Gemensam syn på kriterier för VO-College diplom till elever som genomgår omvårdsprogrammet som ungdomsstuderande på gymnasiet eller som vuxenstuderande på Komvux eller arbetsmarknadsutbildning. Samverkan för att i nationella VO-College framföra VO-College Sörmlands synpunkter samt att ta in nationella föreningens beslutade anvisningar och principer. Samverkan i bedömning av nya ansökningar från utbildningsanordnare som önskar ingå i VO-College. Samverkan kring kvalitetsuppföljning. Grundtanken med VO-College är att utbildningarna ska formas utifrån arbetsgivarens nuvarande och framtida behov och krav. Det i sin tur kräver en tydlig samverkan mellan arbetsgivare och utbildare. Genom samverkan lär vi av varandra och omvärldsbevakar på ett annat sätt. I styrgruppen för VO-College är företrädare för arbetslivet i majoritet. Det är viktigt att representanter från både arbetsgivarna och utbildningsanordnarna är aktiva i styrgruppen. Under åren har detta skiftat. I dagsläget ändå stabilt. Styrgruppens ansvar är att säkerhetsställa att utbildningarna och branschbehoven går hand i hand. Som ett exempel är diskussioner om hur handledarutbildningen utformas på bästa sätt. Det gemensamma målet är Vårdpedagogik och handledning 100p men det krävs en del från alla parter för att nå målet. Önskvärt vore en satsning mot steg tre i handledarutbildning. Vi har olika möjligheter men vi försöker i samverkan lösa problemen. Under åren har arbetet med VO-College stärkts. Gnesta kommun har tillkommit så nu är samtliga kommuner i Sörmland med i VO-College. 29

Regionförbundet 14 ingår i den regionala styrgruppen. Medlearn och Eductus är lokalt certifierade. Nya är KUI 15, MOA lärcentrum. NTI har också varit aktuella men har i dagsläget inte fullföljt sin certifiering. Ungdomsgymnasiet i Flen har certifierat sitt Vård- och omsorgsprogram. Strängnäs ungdomsgymnasium har certifierat sitt Vårdoch omsorgsprogram, klara i november 2018. Kunskapskompaniet har hört av sig och har påbörjat en process mot certifiering av Vård- och omsorgsprogrammet inför 2019. Under certifieringsperioden har VO-College antagit en mer strukturerad form. Sedan något år tillbaka finns även en beredningsgrupp som går igenom vad som ska tas upp på nästkommande regionala styrgrupp. Syftet med beredningsgruppen är en ökad samverkan och medskapande. En gång/ år anordnas en gemensam temadag. För 2017 hade Carina Åberg från APEL anlitats. Resultatet från det arbetet utmynnade i fem arbetsområden; 1/ Roller/ansvar/mandat, 2/ Mål-uppföljning 3/ Samhandling, 4/ Former för handledning, 5/ Spontana arbetsgrupper. Prioriterade områden i arbetet är Roller/ansvar/mandat samt Mål och uppföljning. Vad gäller samhandling är syftet att fånga VOC tanken samt det fortsatta samarbetet inom och mellan de olika styrgrupperna. Vid det tillfället primeras även utsedd representant till årets handledare. Nya arbetsgrupper har bildats utifrån behov, exempelvis anställningsbar. Där har utgångspunkten för arbetet varit Sverige Kommuners och Landstings beskrivning om vilken baskompetens som behövs inom vård- och omsorgssektorn nu och inför framtiden samt SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd. APL- gruppen har även arbetat fram ett utvärderingsmaterial för utvärdering av såväl skolan åtaganden som verksamheten. En mall för uppföljning av kvalitet finns för olika områden, bland annat ställs frågan om de privata utbildningsanordnarna arbetar efter överenskomna avtal. Vi försöker att föra diskussionen så att det är arbetsgivarna som ska se till kvalitetssäkringen på utbildningarna inte tvärtom. En rutin har utarbetats för den som kommer ny till VO-College. Ett stort arbete har även lagts ner på validering. Idag finns det ett utarbetat material som beskriver hela valideringsprocessen. Uppkomsten till det arbetet var ett behov för pedagogerna direkt men även från arbetsgivarna att kunna få gå vidare i arbetet med validering efter den grund som gjorts av Vård- och omsorgscollege nationellt. From 2016 finns det ett nationellt uppdrag mot validering. Ytterligare bevis på utveckling är även resultatet från den senaste självskattningen. Vi har även blivit mer digitala. Använder oss av facebook och instagram. 14 Det tidigare Regionförbundet ingår nu i Region Sörmlands verksamhetsområde, Hållbar regional utveckling 15 KUI Kompetensutvecklingsinstitutet 30

2.2.3 Kopplingen mellan styrgrupper, arbetsgrupper och programråd Samtliga lokala ordföranden sitter med i den regionala styrgruppen och företräder således de lokala VO-College regionalt. Övriga samverkanspartner är Kommunal, Arbetsförmedlingen, Mälardalens högskola och Regionförbundet. Arbetsförmedlingen finns även lokalt. Processledaren för VO-College ingår i regional styrgrupp och när möjlighet ges även i de lokala styrgrupperna. Stadgar finns upprättade för arbetet med VO-College Sörmland. Där beskrivs utförligare om organisation mandat etc, (se bilaga). Stadgarna kommer att revideras under 2019. Samtliga styrgruppsledamöter har ett gemensamt ansvar att lyfta och driva frågor mellan de olika organisationsnivåerna. Spridning av beslut görs genom att representanter regionalt informerar i de lokala styrgrupperna. Ibland skrivs även beslut ut för spridning. Vid tillfälle bjuds även någon person in som arbetar med ett specifikt uppdrag. Allt för att underlätta kommunikationen. Regional processledare deltar även vid certifieringsbesöken. VO-College hemsida är den digitala arenan för mötesprotokoll och annan gemensam kommunikation. https://www.vo-college.se/sormland?section=home En av svårigheterna men som även gör det till en utmaning är att hela tiden hålla fokus på uppdraget och se till att alla är med på banan. En ny temadag genomfördes i oktober 2018. Innehållet i den dagen präglads av attraktion till yrket samt språk och språkkommunikation samt fortsatt diskussion om de regionala målen. Resultatet av måldiskussionen blev att regionen ville fortsätta med de mål som finns, utveckla några och lägga till något. Inför nästkommande temadagar finns det önskemål om fortsatta diskussioner av attraktivitet mot yrket, språk, språkutveckling, välfärdteknologi samt utveckla VO- College mot privata aktörer. Se 1.1.8. Genom Apels: s medverkan 2017 fick VO- College som helhet en nytändning. Många kloka tankar och idéer lyftes. Programrådens roll och utformning ser lite olika ut. Enligt gymnasieförordningen (2012:402) ska det för gymnasieskolans yrkesprogram finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Programråden består av representanter för näringslivet, politiken och skola. Forumet ska verka för att kvalitetssäkra yrkesutbildningarna på gymnasiet. Nyköpings gymnasium har sedan ett par år detta forum tillsammans med Campus Nyköping och Oxelösund (Vux). Svårighet finns hela tiden att få representanter från såväl verksamheterna som politiken. Ungdomsgymnasiet har elevrepresentanter. Målet är att ett programråd ska bidra till en trygg plattform och etablerat forum för samverkan. Bristen på APLplatser och ökat behov är just nu en viktig punkt. 31