Trafikflödena i Orsa är låga vilket innebär att utsläpp från trafiken inte bidrar till att miljökvalitetsnormerna överskrids. Dagvatten Vägtrafik är en källa till spridning av föroreningar till vattendrag och utsläppen kommer främst från vägbana, däck, korrosion, bromsbelägg, smörjoljor, katalysatorer och avgaser. Dessutom kan till exempel trafikolyckor ge stora utsläpp av olja och bensin. Föroreningarna blandas med regn eller med smält snö och rinner av från vägen. Större trafikmängd ger mer föroreningar i dagvattnet. Det dagvatten som bildas inom aktuell del av väg 1000 rinner till vägens diken och sidoområden och avdunstar eller infiltreras i marken. Trafikmängderna på väg 1000 är i den omfattningen att omhändertagande och rening av dagvatten inte är aktuellt. Risk för olycka med farligt gods Eftersom väg 1000 inte är rekommenderad väg för farligt gods är risken för olycka mycket liten. Den minskar även när den nya bron över Unnån byggs och den tunga trafiken leds via väg 1003 istället för genom Orsa. Byggnadstekniska förutsättningar Mark- och grundvattenförhållanden Hela förstudieområdet ligger inom ett område med erosionsbenägen jordart. Sträckan C-H ligger inom riskzonen för det högsta dimensionerade flödet (Figur 9). På sträckan C-H förväntas dock ungefär halva området översvämmas var 100:e år. Figur 9. Markområden som riskerar att översvämmas vid höga flöden. 15
Ledningar Sandhed är anslutet till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Vatten- och avloppsledningar korsar väg 1000 på ett flertal ställen. Hansjö har privat vatten. Inom området finns även el- och teleledningar som ligger längs vägen och tvärs vägen. I nästa skede av projekteringsprocessen, när åtgärder beslutats, kommer samordning att ske med ledningsägarna. Broar Inom förstudieområdet finns två stycken broar; en över Oreälv och en över Lillån. Broarna förvaltas av Trafikverket. Tänkbara åtgärder och dess konsekvenser Fyrstegsprincipen Trafikverket strävar i enlighet med regeringens direktiv i första hand efter att förbättra be ntliga vägar. När detta inte bedöms som tillräckligt anläggs vägar i ny sträckning. Syftet är att hushålla med resurser och minska negativa effekter av transportsystemet. Fyrstegsprincipen innebär att åtgärderna analyseras i fyra steg: Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Omfattar ofta åtgärder för ändring av beteendemönster, så som ökat användande av kollektivtra k. Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av be ntligt vägnät. Åtgärder så som annan ljusreglering eller skyltning för att effektivisera det be ntliga vägnätets kapacitet. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder. Avser förbättringsåtgärder och ombyggnader i be ntlig sträckning. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Om delmålen, som har satts upp i anslutning till Nollvisionen, skall uppnås behöver de ofta tillämpas samtidigt. Inriktningen skall vara att söka åtgärder i ovan angivna ordning. För att Nollvisionen eller dess delmål skall kunna uppnås är ovan angivna steg l en viktig faktor. Sådana åtgärder är långsiktiga och innebär en minskning (eller minskad ökning) av vägtrafiken över hela landet. I följande avsnitt anges steg 1-, 2- och 3-åtgärder som är tänkbara på vägsträckan. Någon större ombyggnadsåtgärd i form av ny sträckning (steg 4- åtgärd) av väg 1000 är inte aktuell. 16
Analys av tänkbara åtgärder Nollalternativ Detta alternativ innebär att det inte sker någon förändring förutom normal drift och underhåll av befintlig väg, d v s inga nya åtgärder utförs. Tänkbara åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (Steg 1) Kollektivtrafiken mellan Mora, Orsa och Grönklitt bör förbättras så att fler kan åka tåg och buss till skid- och rovdjurscentret. Kampanjer för att öka intresset för cykling. Tänkbara åtgärder för bättre utnyttjande av befintligt vägnät (Steg 2) Tung trafik kan förbjudas på väg 1000 genom Orsa. När nya bron över Unnån är färdig kan tung trafik istället ledas väg 1003 till väg 45. Turisttrafiken till Grönklitt kan även ledas in via 1003, men då förlorar Orsas centrumhandel kunder. Eftersom Grönklitt samarbetar med Orsa camping finns även i fortsättningen ett stort behov av att använda väg 1000 in till campingen. Tänkbara åtgärder gemensamt för hela vägsträckan (Steg 3) Även om åtgärder enligt steg 1 och 2 vidtas så krävs även steg 3-åtgärder för att åstadkomma en säker och tillgänglig väg på kort sikt. Gemensamt för hela sträckan är: * att vägen är smal och har inget utrymme för oskyddade trafikanter * många dåligt utformade anslutningar/korsningar * siktproblem * saknar tillgängliga och säkra busshållplatser * dåligt utformade zoner för postlådor I nästa steg i projektet bör antalet utfarter ses över, stängas alternativt förbättras. Sidoområdet bör siktröjas inom den så kallade säkerhetszonen. Utrymme bör skapas för de oskyddade trafikanterna samt vägvisning och belysning ses över och förbättras. Tänkbara åtgärder för respektive delsträcka: Sträcka A-B, Våmhusvägen på delen från avfarten med länsväg 1002 (Fryksås/Grönklitt) till korsningen med väg 1003 (Nissavägen) En översyn av utfarter och busshållplatser. Skapa utrymme för oskyddade trafikanter t.ex. genom breddning eller en separat gång- och cykelväg. Behovet är dock inte lika stort på denna sträcka som på sträcka D-F där trafikmängden och antalet oskyddade trafikanter är större. Korsningen med väg 1003 ges en bättre trafikteknisk standard. Sträcka B-C, Våmhusvägen på delen från korsningen med väg 1003 till korsning med Gråvägen. Bärighetshöjande åtgärder samt skapa utrymme för oskyddade trafikanter t.ex. genom breddning eller en separat gång- och cykelväg. Behovet är dock inte lika stort på denna sträcka som på sträcka D-F där trafikmängden och antalet oskyddade trafikanter är större. Sträcka C-D, Våmhusvägen på delen från korsning med Gråvägen till Hallingvägen och Ridhusvägen. Flytt av utfart från Hallingvägens västra del. En s.k. timglashållplats kan anläggas på sträckan. När bussen stannar för avoch påstigning kan inte fordon köra om bussen. Detta understödjs av den trånga sektionen i vägutformningen. Timglashållplatser kan utformas såväl för att begränsa all framkomlighet eller enbart i ena körriktningen (se foto 10). Utformningen fungerar på en sådan plats både som en trafiksäker hållplats för de oskyddade trafikanterna och som en hastighetsbegränsande åtgärd på 17
sträckan. Den kommer även att fungera som en entré till den mer tättbebyggda delen av väg 1000. * Avgränsad yta för de oskyddade trafikanterna t. ex. gång- och cykelbana avskild med kantsten (kräver breddning av vägen). * Gestaltningsåtgärder. Sträckan är en del av det tättbebyggda området längs väg 1000 och vägrummet bör utformas så att trafikanten känner att det är många oskyddade trafikanter som rör sig längs och tvärs vägen, vilket kan påverka den faktiska hastighetsnivån. Foto 10. Exempel på en dubbel timglashållplats med väderskydd i Haraldsbo i Falun, foto: WSP Sträcka D-F, Våmhusvägen på delen från korsning med Hallingvägen till brofästet Oreälv Denna sträcka har ett stort åtgärdsbehov då antalet oskyddade trafikanter är stort i kombination med smal vägsektion och en högre trafikmängd än delsträckorna A-D. Följande åtgärder är tänkbara: * Antalet utfarter minskas. * Korsningar ges en bättre trafikteknisk standard. * Åtgärder för hastighetsbegränsning ex. i form av timglashållplats. 18 Sträcka F-G, Från bron över Ore älv till Lillåbron Säkerhetshöjande åtgärd anläggs vid fyrvägskorsningen vid Kyrkogården/Ön. I övrigt är vägen bred och antalet oskyddade trafikanter är litet. Sträcka G-H, Lillåbron till korsningen Lillågatan/Parkgatan/Storgatan * Översyn av gaturummet. Åtgärder som förbättrar orienterbarheten och tydligheten för de olika trafikantgrupperna. * Gångpassager. * Gestaltningsåtgärder. Gaturummets karaktär knyts ihop med Storgatans redan åtgärdade gatumiljö så att trafikanterna förstår och känner igen vilken hastighetsmiljö som gäller för sträckan. Effekter och konsekvenser Om inga åtgärder vidtas på väg 1000 kommer otryggheten för de oskyddade trafikanterna att bestå. Efterlevnaden av hastigheten kommer inte att bli bättre. Konflikterna mellan de olika trafikantgrupperna kommer att bestå och bli värre med den förväntade trafikökningen. Turisterna kommer att välja andra vägar till turistmålet vilket gör att handelsföretagen i Orsa kommer att tappa kundunderlag. Enklare trafiksäkerhetsåtgärder får inga stora negativa effekter eller konsekvenser för de intressen som finns i området. En breddning av vägen,
alternativt en separat gång- och cykelväg på delar av sträckan, skapar ett bredare vägrum som delvis förändrar landskapsbilden. Kostnader Enklare åtgärder som korsningsåtgärder, timglashållplatser och hastighetssäkrade gångpassager ligger i storleksordningen 2-3 miljoner kronor. En breddning av vägen alternativt en separat gång- och cykelväg på delar av sträckan ligger i storleksordningen 5-10 miljoner kronor (1-2 km cykelväg). Kostnader för gestaltningsåtgärder på delsträcka D-F och G-H tillkommer. Riskhantering Det har inte utförts någon riskanalys som underlag till förstudien. Vattentäkten är skyddsobjekt och broarna är riskobjekt inom förstudieområdet. När vägens utformning är fastställd bör det utföras en kvalitativ analys av vilka risker åtgärderna kan medföra med avseende på skydds- och riskobjekten. Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Efter analys enligt fyrstegsprincipen anser Trafikverket att åtgärder enligt steg två och tre löser problemen med trafiksäkerhet och tillgänglighet på aktuell sträcka av väg 1000. Samråd Förstudien (Samrådshandlingen) översänds till ett antal myndigheter och föreningar för yttrande, alternativt kännedom och eventuellt yttrande. Annonsering sker i lokala dagstidningar så att berörd allmänhet och övriga intresserade uppmärksammas om möjligheten att lämna synpunkter under aktuell remisstid. Inkomna yttranden kommer att redovisas i förstudiens beslutshandling. Väghållningmyndighetens ställningstagande Kompletteras efter remisstiden och Trafikverkets beslut. Fortsatt arbete Denna förstudie inklusive de ställningstaganden som dras utifrån den ligger till grund för fortsatt arbete. Om projektet beslutas att drivas vidare kan åtgärder som ryms inom befintligt vägområde alternativt inom en ny detaljplan byggas utan vidare planering. För större åtgärder som kräver att mer mark tas i anspråk krävs att en arbetsplan och en miljökonsekvensbeskrivning tas fram för projektet. Prövning enligt annan lagstiftning Strandskyddsdispens kan behöva sökas beroende på var åtgärder vidtas. Bilagor Samrådsredogörelse Kompletteras efter remisstiden och Trafikverkets beslut. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Kompletteras efter remisstiden och Länsstyrelsens beslut. Källförteckning Skriftliga källor: Orsa kommun, Stadsbyggnadskontoret Nationell plan för Sveriges transportsystem 2010 2021 Länsplanen för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2010 2021 Vägverket, Handbok Förstudie; Publikation 2002:46 Internet Länsstyrelsen i Dalarnas län. Regionalt underlagsmaterial (RUM) Riksantikvarieämbetets söktjänst, Fornsök; www.raa.se/fornsok Vattenkartan, www.vattenkartan.se Trafikverkets trafikflödeskarta, www.trafikverket.se STRADA, olycksdatabas Region Dalarna, ww.regiondalarna.se Regeringen, www.regeringen.se Orsa kommun, www.orsa.se 19
Trafikverket Region Mitt, Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1, Gävle. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se