Blanchard kapitl 16-17 17 Förväntningar och stabilisringspolitik Förväntningarnas roll för f r konsumtion och invstring. Förväntningar i IS-LM modlln. Mr om stabilisringspolitik. Kap 16-17 sid. 1 Snast uppdatrad 27 april -11 16-1 Konsumtion Modrn tori för f r vad som bstämmr konsumtionn börjad utvcklas påp 50-talt. Milton Fridman prmanntinkomsttorin Franco Modigliani livscykltorin. Kap 16-17 sid. 2 Dn förutsnd f konsumntn Om n konsumnt har tillgång till n prfkt kapitalmarknad bstäms tt hushålls konsumtionsutrymm av dn totala förmf rmögnhtn (total walth) ) som bstår r av: Om Finansill n konsumntn och ral är r prfkt förmf rmögnht förutsnd f W F + har W tillgång H (nonhuman till n prfkt walth), kapitalmarknad dvs. summan bord av dn finansill totala förmf f rmögnhtn, och int fasta dn nuvarand gndomar inkomstn, (hus/lägnht) bstämma minus konsumtionsnivån. vntulla n. skuldr. T E Hnns humankapital F(human ( H walth), Yt + i dvs. Tt + i W summan av alla t = Wt + Wt + i (diskontrad till ralräntan r i= -0 π) ( 1nutida + r) och framtida arbtsinkomstr och bidrag C = C( ) t W t Ofta antas att konsumntn önskar n jämn j konsumtion (räntan är r lika md individns diskontringränta). nta). Vid konstant ränta r är C t = rw t är r dn högsta konsumtion som kan hållas h för f r vigt om int skuldn ska xplodra. Man lvr på p (dn implicita) avkastningn av sitt kapital, mn ätr int av dt. Kap 16-17 sid. 3 1
Ett räknxmplr Antag att nuvarand arbtsinkomst inkomst är Y Lt. I framtidn förväntas n konstant arbtsinkomst Y L och konstanta räntor r r. Värdt påp humankapitalt är r dåd YL YL VH = YLt + + 2 +... 1+ r ( 1+ r) YL = YLt + s s= 1 ( 1+ r) YL = YLt + r Humankapitalt ökar i Y Lt och Y L mn minskar i r. Kap 16-17 sid. 4 Konsumtionstori Prmanntinkomsthypotsn och livscykltorin sägr s att n konsumnt väljr v n konsumtion sås att, givt förmf rmögnht och framtida inkomstr, konsumtionn kan hållas h ungfär r konstant övr hla planringshorisontn. Enligt torin ska dåd Individr som förvf rväntar sig ökand inkomstr låna. l Individr som förvf rväntar sig falland inkomstr spara. Torin byggr påp rationlla individr, tillgång till kapitalmarknadr där d r d kan låna l llr spara sås myckt d vill till samma ränta r för f r in och utlåning, Ingn osäkrht. Mr ralistiska antagandn om osäkrht, imprfkt rationalitt och imprfkta kapitalmarknadr ldr till att nuvarand inkomstr får f r störr btydls Ct = C(total förmögnht t, YLt Tt ) Kap 16-17 sid. 5 Inkomst, förvf rväntningar och konsumtion Som vi stt påvrkar p förvf rväntningarna konsumtionn påp flra sätt. s Förändrad F förvf rväntningar om framtida inkomstr, ralräntor (ränta inflation) och transfrringar (skattr och bidrag) förändrar humankapitalt och därmd d konsumtionn. Förändrad förvf rväntningar om framtida räntor, r vinstr mm påvrkar värdt v av dn finansilla och rala förmögnhtn och därmd d konsumtionn. Dtta kallas ibland psykologi, mn är r ju fullständigt rationllt i n värld v md ofullständig information. Kap 16-17 sid. 6 2
Slutsatsr Konsumtionn påvrkas p normalt mindr än n 1 till 1 av förändrad inkomst (marginll konsumtionsbnägnht mindr än n 1). Tmporära ra inkomstförändringar, ndringar, t.x, vid normala nd- llr uppgångar i konjunkturn ldr till konsumtionsförändringar ndringar som är r mindr än n inkomstförändringarna. ndringarna. Ju mr prmannt in inkomstförändring ndring kan antas vara dsto mr bör b r dn påvrka p konsumtionn. En hlt prmannt inkomstförändring ndring kan förvf rväntas påvrka p konsumtionn ungfär r 1 till 1. Konsumtionsnivån n kan förändras f (kraftigt) utan att inkomstn förändras f om förvf rväntningarna förändras. f Kap 16-17 sid. 7 Invstringar Framåtblickand förtag f md tillgång till välfungrand v kapitalmarknadr invstrar om invstringsvaran gnrar mr vinstr undr sin livstid än n vad dn kostar. Md andra ord: Är r nuvärdt av vinstrna högr h än n prist? En maskin dprcirar, förlorar f produktionskapacitt (llr krävr mr srvickostnadr) övr tidn. Låt t oss ign anta n konstant dprciringstakt, δ,, som mätr m hur stor dl av produktivittn (användbarhtn) ndbarhtn) n maskin förlorar f pr år. Rimliga värdn v för f δ är r mllan 4 och 15% för f r maskinr och mllan 2 och 4% för f r byggnadr. Kap 16-17 sid. 8 Nuvärd av vinst Låt Π t btckna förvf rväntad vinst pr nht kapital (pr maskin) i tidpunktn t. Antag att n maskin installras i tidpunkt t för r att gnrra sin första f vinst i tidpunkt t+1. I tidpunkt t+1 är r dn förvf rväntad vinstn Π t+1. I tidpunkt t+2 finns (1-δ) ) nhtr kvar sås dn förvf rväntad vinstn blir då d (1-δ) Π t+2. I tidpunkt t+3,, finns (1-δ) 2 nhtr kvar och dn förvf rväntad vinstn blir (1-δ) 2 Π t+3. I tidpunkt t+s är r dn förvf rväntad vinstn (1-δ) s- 1 Π t+s. Nuvärdt av vinstn stt från n tidpunkt t, btcknat V t, blir dåd dn diskontrad summan av alla dssa vinstflödn 2 1 1 δ ( 1 δ ) V = Π t+ 1 + Π t+ 2 + Π t+ 3 Πt 1 + r ( 1 + r ) ( 1 + r t 1 ) ( 1 r )( 1 r t 1 )( 1 r t + + + + + t+ 2 t t ) Om vi nu tänkr t påp Π t som dn gnomsnittliga vinstn pr maskin i hla konomin sås är r dt rimligt att anta att invstringarna ökar i nuvärdt av dssa vinstr I t = I( V Π t ) Kap 16-17 sid. 9 3
A nklt spcialfall Antag att framtida vinstr och räntor r förvf rväntas vara som idag, dvs Π t+s = Π t. Då får r vi 2 1 (1 δ ) (1 δ ) VΠ = Π + Π + Π t 2 3 1 + r t (1 + r) t (1 + r) t Πt = r + δ Diskontrad nuvärdt av vinstrna ökar i vinstn pr priod och minskar i räntan. r Eftrsom invstringarna ökar i nuvärdt kommr dssa att öka i vinstn och minska i räntan. r Kap 16-17 sid. 10 Lönsamht och Cash Flow Lönsamht (Profitability)) avsr dn diskontrad nuvärdt av dn förvf rväntad vinstn i förhf rhålland till anskaffningsprist påp kapitalt. Löpand inkomstr llr Cash flow avsr dn nuvarand vinstn llr dn löpand l flödt av inkomstr. Dssa faktorr tndrar att samvarira. Kap 16-17 sid. 11 Nuvarand rspktiv förvf rväntad vinstr Som vi stt påvrkas p invstringarna av förvf rväntad framtida vinstr. I praktikn påvrkar p dock också löpand vinstr invstringsnivån n (jämf mför r rsonmangt on konsumtion ovan). Vi skrivr dt som (lit annorlunda notation jfr m Blanchard) It = I ( V Π t ( Π ), Πt ) ( +, + ) Varför? En förklaring är att förtagn int har tillgång till prfkta kapitalmarknadr. Enklar och billigar att invstra gna vinstmdl än att låna på kapitalmarknadn,, t.x. på grund av asymmtrisk information. Kap 16-17 sid. 12 4
Invstringar och Vinstr Förändringar i vinstnivå och invstringsnivå i USA, 1960-2000 Obsrvation: Löpand vinstr och invstringar tndrar att samvarira. Kap 16-17 sid. 13 Invstringar och aktimarknadn Enligt dn sås kallad Tobins q modlln finns dt tt nära samband mllan aktimarknadn och invstringsnivån. n. Logikn i Tobins rsonmang är r följand: f Aktiprist talar om hur myckt marknadn värdrar v rdan installrat kapital i förtagt. f Hur myckt vinstr kapitalt förväntas gnrra i framtidn. Om aktiprist är r högr h än n inköpsprist för f r kapital bör b förtagt invstra, annars int. Kvotn mllan värdt v av total aktistock och åtranskaffningsprist påp kapitalt kallas Tobins q. Högt Tobins q bör b r lda till höga h invstringar och vic vrsa. Kap 16-17 sid. 14 Invstringar och Tobins q. Tobins q och invstringar i USA Årliga förändringar, f 1960-1999 1999 Obsrvation: Tobins q och invstringsflödt tndrar att samvarira röra sig åt samma håll. Aktiprisförändringar kommr för invstringsförändringarna. Årlig förändring i invstringsflödt (vänstra skalan) Årlig förändring i Tobins q laggad tt år (högra skalan) Kap 16-17 sid. 15 5
Konsumtionns och Invstringarnas variabilitt (volatilitt( volatilitt) Invstringarna är r mr volatila än n konsumtionn. Konsumntrna tndrar att öka konsumtionn mindr än n tt-till till-tt när n r inkomstn går g r upp. Invstringarna å andra sidan, kan öka mr än n tt-till till-tt när n r försf rsäljningn ökar. Konsumtionn är r n störr dl av aggrgrad ftrfrågan än n invstringarna. Konsumtion och invstringar samvarirar för f r dt msta. D båda b komponntrna bidrar ungfär r lika myckt till fluktuationr i aggrgrad ftrfrågan och produktionn övr tidn. Kap 16-17 sid. 16 Konsumtionns och invstringarnas volatilitt Procntu<ll förändring i konsumtion och invstringar sdan 1960 Obsrvation: Mätt som procntulla förändri<<ngar är variabilittn btydligt störr för invstringar än för konsumtion. Kap 16-17 sid. 17 17-1 Förväntningar, konsumtion och invstringar Förväntningar Förmögnhtsvärdn Bslut Framtida inkomst ftr skatt Framtida Ralräntor Förmögnht i form av humankapital (human walth) Konsumtion Framtida utdlningar Framtida Ralräntor Framtida nominlla räntor Finansill förmögnht Aktir Obligationr Framtida vinstr ftr skatt Framtida Ralräntor Nuvärd av framtida vinstr ftr skatt Invstringar Kap 16-17 sid. 18 6
En förvf rväntningsutvidgad IS-LM LM-modll Konsumtions- och invstringsbslut bror påp om framtidn. Låt t oss försf rsöka formalisra dtta. I vår v r tidigar varumarknadsjämvikt mvikt påvrkad p räntan r i aggrgrad ftrfrågan via invstringarna. I n mr ralistisk modll md flra priodr är r dt ralräntan r i - π som påvrkar p invstringarna. Invstringarna bror också på framtida räntor, r n ökning av räntan r minskar invstringarna mr om också förväntad framtida räntor r ökar. På samma sätt s bror båd b invstringar och privat konsumtionn påp såväl l produktionn/inkomstn idag som i framtidn. Vår r tidigar IS (varumarknadsjämvikt mvikt för f r n slutn konomi) sa att Y = C+ I + G. Låt t oss dfinira aggrgrad (privat) ftrfrågan A(.) C(.) + I(.), där r (.) btydr att variabln bror påp något ännu ospcificrat. Vi kan dåd skriva IS-rlation som Y = A(.) + G. Låt t oss nu diskutra vad som ska rsätta punktrna i A(.). Kap 16-17 sid. 19 Förväntningar i IS-rlationn Invstringarna bror påp räntor idag och i framtidn. Invstringar och privat konsumtion bror påp produktion/inkomst idag och i framtidn. Vi kan inkorporra dtta i dn aggrgrad ftrfrågan Kap 16-17 sid. 20 Y = A( Y, T, r, Y', T' r' ) + G ( +,, +,, ) där Y, T, r är r indikrar förvf rväntad framtida produktion/inkomst, skatt och ränta. Tcknn indikrar hur ftrfrågan förändras f när n r rspktiv argumnt förändras. Y llr Y ' A T llr T ' A r llr r ' A Förväntningar i IS-rlationn Dn nya IS-kurvan Givt konstanta na om framtida räntor och produktion/inkomst, så ldr n minskning i dn rala räntan idag till n ökning i invstringarna och därmd i dagns produktion. Slutsats: IS-kurvan är ndåtlutand som tidigar. Y = A( Y, T, r, Y ', T ' r ' ) + G ( +,, +,, ) Ränta innvarand priod, r Y ', G T, T ' r ' IS Produktion i innvarand priod, Y Kap 16-17 sid. 21 7
Förväntningar i IS-rlationn IS kurvan är r brantar än n tidigar. Md andra ord, n sänkning s av räntan r i innvarand priod ganska litn ffkt påp produktion/inkomst. Varför? r? 1. IS kurvan är r ritad för f givna (konstanta) förvf rväntningar. Att bara ändra räntan r i innvarand priod har dåd små ffktr påp invstringarna. 2. Multiplikatorn är r litn ftrsom om nbart inkomstn i innvarand priod ökar sås ökar int konsumtionn särskilt myckt. Kap 16-17 sid. 22 Skift i förvf rväntningarna Dn nya IS-kurvan Förändrad om framtida produktion/inkomst, skattr och/llr räntor påvrkar ftrfrågan rdan idag. Y = A( Y, T, r, Y ', T ' r ' ) + G ( +,, +,, ) Slutsats: En ökning i förväntad framtida skattr llr i förväntad framtida räntor skiftar IS-kurvan till vänstr. En ökning av förväntad framtida produktion/inkomst skiftar ISkurvan till högr. Effktn av skift i T och G är som tidigar. Ränta innvarand priod, r T, T ' r ' Y ', G IS Produktion i innvarand priod, Y Kap 16-17 sid. 23 LM kurvan md LM - kurvan påvrkas p int alls av att vi inkludrar i modlln. Varför? r? Altrnativkostnadn av att hålla h pngar i plånbokn bror bara på dagn ränta, int framtida räntor. r Eftrfrågan påp pngar bror bara påp dagns transaktionsbhov, int framtida. M P = YL( i) Mn, i LM-kurvan ingår r dn nominlla räntan, r int dn rala. Inflation ökar altrnativkostnadn av att hålla h pngar, ävn om ralräntan int skull påvrkas. p Kap 16-17 sid. 24 8
Kap 16-17 sid. 25 Pnningpolitik md En ökning av pnningmängdn ngdn minskar dagns nominalränta, nta, i.. Hur myckt ralräntan r fallr bror på: p Hur aktörrna påp d finansilla marknadrna förändrar sina förvf rväntningar om inflationn. En ökning av pnningmängdn ngdn kan också påvrka förvf rväntningar om framtida ralräntor. Hur, bror på: p Hur aktörrna ändrar sina förvf rväntningar om framtida nominalräntor ntor och framtida inflation. r = i- π r' = i' - π' IS-LM md Dn nya IS-LM LM-modlln LM-kurvan är dnsamma som tidigar och alltså uppåtlutand och ISkurvan är ndåtlutand. Slutsats: Där IS och LM kurvorna korsar varandra är båd varumarknadn och pnning-marknadn i jämvikt. IS: Y = A( Y, T, r, Y', T', r' ) + G LM: M = YL( r) P Kap 16-17 sid. 26 Ränta innvarand priod, r IS Produktion i innvarand priod, Y LM Pnningpolitik md oförändrad Vad händr h md produktion och ränta r om M ökar utan att na ändras? Slutsats: Eftrsom IS-kurvan är brant blir ffktn på produktion litn. Ränta innvarand priod, r IS LM M ökar Y 0 Y 1 Produktion i innvarand priod, Y Kap 16-17 sid. 27 9
Pnningpolitik md förändrad f Vad händr h om dn sänkta räntan r ldr till om lägr l räntor och högr h produktion i framtidn? IS-kurvan skiftar utåt om förväntad framtida ränta fallr och/llr förväntad framtida produktion/inkomst ökar. Slutsats: Effktn på produktion blir stor. Ränta innvarand priod, r Y ökar, r minskar IS IS Y 0 Y 1 Produktion i innvarand priod, Y LM M ökar Kap 16-17 sid. 28 Rationlla förvf rväntningar När r individrna i n modll har förvf rväntningar som är framåtblickand och som stämmr md vad som i gnomsnitt händr h i modlln kallas dt rationlla (rational xpctations). T.x. om modlln sägr s att när n r riksbankn ökar pnningmängdn ngdn sås stigr framtida produktion, sås ska individrna ins dtta i sin förvf rväntningsbildning. Ett krav påp att modlln ska hänga h samman logiskt. Rationlla förvf rväntningar är r rimlig utgångspunkt ävn om dn kansk int alltid stämmr xakt. Ett bättr b altrnativ är r svårt att hitta. Kap 16-17 sid. 29 Rationlla förvf rväntningar i Makrotorin Fram till 1970-talt modllrads oftast som: Exogna, sk. Animal spirits. Enligt Kyns var na viktiga för f r konomiska utfall mn d förklarads f int i modllrna. Bakåtblickand (adaptiv( adaptiv) ) llr konstanta. Antagt att individrna har rationlla är r nu dt allra vanligast och införandt av dtta i makrokonomisk tori är n av d viktigast förändringarna f undr d snast 25 årn. Kap 16-17 sid. 30 10
Finanspolitisk md På kort sikt har vi i tidigar förlf rläsningar stt att n minskning av offntliga sktorns budgtundrskott ldr till tt fall i produktionn. På mdllång sikt har vi också stt att ffktn på produktionn försvinnr, f mn räntan r går g nr och invstringarna går g r upp. På lång sikt ldr högr h invstringar till n störr kapitalstock och därmd d till högr produktion. Kap 16-17 sid. 31 Finanspolitisk md En minskning av budgtundrskottt bör lda till att om lägr räntor, r mr invstingrar och högr framtida produktion/inkomst. Dtta n positiv ffkt påp dagns produktion gnom att dt ökar konsumtion och invstringar. När r rgringn minskar budgt undrskottt får f r vi därmd två ffktr, Ökningn i T och/llr minskningn i G skiftar IS-kurvan till vänstr. D mr positiva förvf rväntningarna om framtidn skiftar IS- kurvan till högr. h Kap 16-17 sid. 32 Dirkta ffktr av n finanspolitisk sanring Vad händr h md produktionn ftr n finanspolitisk sanring? Slutsats: Om na om framtidn förändras när budgtn förstärks är dt int säkrt att d dirkta ngativa ffktrna dominrar. Produktionn kan faktiskt öka och arbtslöshtn falla! Ränta innvarand priod, r LM Y ökar, r minskar T ökar, G minskar IS Produktion i innvarand priod, Y Kap 16-17 sid. 33 11
När r fungrar finanspolitisk xpansion stimulrand? Sänkta skattr och ökad transfrringar kan lda till förvf rväntningar om högr h skattr och/llr lägr l transfrringar i framtidn. Undr vissa omständightr kan dssa ffktr hlt ta ut varandra o konsumtionn påvrkas int alls. Dtta kallas Ricardiansk Ekvivalns. I praktikn har vi dock normalt int fullständig Ricardiansk kvivalns. Varför? r? Kap 16-17 sid. 34 När r fungrar finanspolitisk xpansion stimulrand?:2 Vrkar i data som ökad budgtundrskott och högr offntlig konsumtion INTE stimulrar ftrfrågan om statsskuldn är r för f r stor och budgtundrskottt för f r stort. Trolig orsak är r att osäkrhtn och om framtida åtstramningar förstärks. rks. Kap 16-17 sid. 35 12