Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men Bild 3 Skyddsfaktorer det finns evidens för att nedanstående faktorer skyddar mot tobaksbruk tobaksfri skolpersonal reglerna mot tobaksbruk är tydliga för eleverna och de följs upp konsekvent eleverna upplever att tobaksfrihet är normen, det socialt accepterade eleverna är medvetna om att rökning är/kan vara överrepresenterat i media eleverna har ingen tillgång till tobak majoriteten av eleverna är tobaksfria eleverna känner sig som en del av skolan och närsamhället eleverna har en känsla av mål, mening och hopp ett gott klimat; socialt och känslomässigt bra skolprestationer eleverna är involverade i skolaktiviteter skolan har en dialog med föräldrarna om skyddsfaktorer
Bild 4 Vad är en stödjande miljö...? då det handlar om tobak En tobaksfri miljö underlättar för barn att aldrig börja minskar återfallsrisk för dem som slutat utsätter ingen för hälsorisk genom passiv rök Bild 5 Hur vill barnen ha det...? vilken är deras inställning till tobak och tobaksbrukare? - Nästan hälften vill sluta - Många har försökt - Majoriteten vill ha mer tobaksundervisning - De flesta är positiva till begränsande åtgärder - Nästan alla tycker att föräldrar ska försöka påverka sina barns rökning - Tobaksbrukare beskrivs oftare i negativa termer, också vid självskattning Bild 6 Vilken metodik är bra...? gör en plan men börja i det lilla. Det är en process. Engagerat ledarskap sätt mål och ge tid; planera med personal, fördela uppdrag och följ upp Kom överens, samverka, sprid information inom skolan (med kollegor och elever) mellan skolor med vuxna i närsamhället (butiker, organisationer, fritidsgård, tillsyn, hälsocentral, folktandvård etc) med föräldrar kontakter med media Arbeta med vuxnas förhållningssätt ge utbildning i fakta och metodik; samtalsmetodik, dialogoch värderingsövningar. Kollegialt stöd och utvärdering.
Bild 7 Vad behöver göras...? om ni ska jobba med särskilda program Jobba med utvärderade program Anpassa till er verklighet, utveckla nytt Bild 8 Vad behöver göras...? för att upprätthålla insatserna Gör regelbundna avstämningar i arbetslag med elever; utvecklingssamtal, elevråd, enkäter, fokusgrupper vid planeringsdagar i samband med sommarlovet Ha tålamod alla förändringar tar tid beredskap för bakslag håll riktningen Uppmärksamma framsteg - FIRA markera framsteg ge guldkant Bild 9 Ett tryggt skolklimat En tydlig handlingsplan Samverkan, information Undervisning om hälsa och levnadsvanor
Bild 10 1. Bredd i basen ett tryggt skolklimat, en god anda skolans normer och värderingar kvalitén på relationer; barn och barn, barn och vuxen, vuxen och vuxen elevernas inställning till skolan skolfokus på omtanke, inkludering och engagemang Bild 11 2. Handlingsplan struktur och kontinuitet vilken betydelse kan det ha? visar att frågan är prioriterad ger mål att jobba mot mer sampratad skola ger mandat att agera styr resurser uttalar ansvar för att nå mål efterfrågar uppföljning driver på utveckling Bild 12 Vad kan ingå i en plan? Gör den kort och enkel, ta ett steg i taget skolans vision regler om tobak ansvarsfördelning riktlinjer för elev- och föräldrasamarbete riktlinjer för samarbete med närsamhället plan för personalens fortbildning tobaksavvänjning; vuxna och elever uppföljningsplan
Bild 13 Effekt av policy Källa: Moore, Roberts, Tudor-Smith Tobacco Control 2001;10:117-123 School smoking policies and smoking prevalence among adolescents: multilevel analysis of cross-sectional data from Wales Bild 14 Process Början På väg Upprätthålla Arbetsinsats Bild 15 3. Samverkan med föräldrar & närsamhälle föräldrar påverkar barnen närsamhället påverkar enhetliga budskap stärker - social norm
Bild 16 Samband familjens och ungdomarnas rökvanor Ingen i fam. röker vet att de inte 100 % 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 1,5 2,7 5,7 8,9 47,1 1 2 3 4 5 Någon i fam. röker vet att de inte Ingen i fam. röker vet inte om de Någon i familjen röker vet inte om de Någon i familjen röker Bild 17 4. Undervisning om hälsa och levnadsvanor öka elevernas tobakskunskaper; brett, på kort och lång sikt spräck majoritetsmissförstånd träna ungdomarna i att motstå påverkan; socialt och från tobaksindustrin öka ungdomarnas tilltro till sin egen förmåga; självkänsla, brett spektra av färdigheter, livskunskap Bild 18 Sammanfattning En god skolanda stärker och förebygger En aktiv plan är ett viktigt redskap; ett gemensamt förhållningssätt är en framgångsfaktor Samverkan med föräldrar och andra omkring ger framgång. Kan skapa social norm Bredd i fakta och metodik i undervisningen; fakta, attityder, känslor
Bild 19 Två exempel 1) Rökande gymnasierektor Bestämde sig för att sluta själv; hälsoskäl förebild Utmanade, inbjöd rökande elever till att sluta med honom Träffades varje morgon för att fika och peppa varandra Satte upp egna belöningar Samhörigheten viktig Bild 20 Två exempel 2) Tobaksfri gymnasieskola Ledningsbeslut. Gemensam information all personal Skyltar vid alla ingångar Skolsköterskorna eget material; Fimpa nu. Tar upp tobaksfrågan med alla elever i skolår 1 Policyn diskuterats i personalgruppen; reviderad, bantad och samverkad Lång process V 47 aktiviteter med fritidsledare Rökkuren bort Ungdomshälsan gjort klassbesök ensam och tillsammans med ungdomsinformatör förlängd lektionstid - informationsbord Särskild utformning på lektioner för elever m invandrarbakgrund som förbereder sig för gymnasiet, samt för barn- och fritids tredje år Tobaksavvänjningsgrupp samt sluta-kampanj. Kommunhälsan för vuxna. Ser resultat i form av mindre rökning och lättare att säga till elever som röker. Smittar fler skolor vill ta efter. Goda relationer är A och O. Bild 21 Webben www.fhi.se, www.tobaksfri.se www.slutarokalinjen.org www.tobaksfakta.se www.tobaksnolla.se www.nonsmoking.se www.tobaccoschildren.org www.plansverige.org www.psykologermottobak.org