Detaljplan för del av kvarteret Ehrenberg i Lund, Lunds kommun (Skolgatan Arkivgatan Brunnsgatan Östra Vallgatan)

Detaljplan för del av kvarteret Ehrenberg i Lund, Lunds kommun (Skolgatan Arkivgatan Brunnsgatan Östra Vallgatan) Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration Samrådsredogörelse planprogram

1 (37) Detaljplan för del av kv. Ehrenberg i Lund, Lunds kommun PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att identifiera, uppmärksamma och beskriva de arkitektoniska karaktärsdrag och värden som finns i kvarteret Ehrenberg. Detaljplanen föreslår skydd och varsamhet för den befintliga bebyggelsen och vegetationen men även pröva lämpligheten av förtätning och nyexploatering i kvarteret. Förtätning föreslås på fastigheten Ehrenberg 4, Ehrenberg 9 och Ehrenberg 13. Planförslaget innefattar: Skydds- och varsamhetsbestämmelser för den befintliga bebyggelsen i kvarteret Byggrätter för befintlig och ny bebyggelse PLANDATA Planområdet omfattar fastigheterna Ehrenberg 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14 och 15. Området innehåller bostadsbebyggelse. Markägoförhållanden Fastigheterna är privatägda. Arkivgatan Planområde

2 (37) PLANFÖRSLAG Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Liksom många andra kvarter i Lunds centrala delar består bebyggelsen i kvarteret Ehrenberg av en variation av arkitektoniska uttryck. Byggnaderna har olika detaljeringsgrad, arkitektur, skala, stil och skick. Bebyggelsen varierar i ålder och speglar tiden. Den brokiga blandningen i kvarteret Ehrenberg skapar ett intressant kvarter som hålls ihop av dess struktur och grönska. Bebyggelsens varierande ålder och arkitektoniska uttryck berättar om kvarterets och Lunds stadsbyggnadshistoria och har därför kulturhistoriska värden och kvalitéer. Bebyggelsens varierande skala och höjd är något av de främsta värdena i kvarteret. Höjderna gör att gårdarna bitvis kan upplevas från gatan. Portar, körportar och entréer gör även att dessa inblickar förstärks. Kvarterets små öppningar mot gatorna är en stor kvalité. De flesta av gathusen har en enkel utformning och med enkla detaljer. Fasadens möte med taket är oftast markerad med en trappad gesims. Några byggnader har små detaljer t.ex. hantverksmässigt utformade balkonger, markerade bjälklag, vackert utformade frontespiser etc. Huvudbyggnader föreslås få varsamhetsbestämmelser samt skyddsbestämmelser. Efterföljande sidor redovisar bevarandevärden, arkitektoniska och estetiska värden samt historik för varje fastighet för sig. Under varje avsnitt redovisas vilka varsamhets- och skyddsbestämmelser som föreslås för varje enskild byggnad. Detaljplanen reglerar även höjd och våningsantal för bebyggelsen som följer befintliga förhållanden.

3 (37) Som underlag till detaljplanen n har stadsantikvarien upprättat ett PM om kulturmiljön och den befintliga bebyggelsen, 2014-06-11. I den finns förslag om hur bebyggelsen ska skyddas och bevaras. Rubricerad detaljplan utgår ifrån detta PM. Byggnaderna på fastigheternaa Ehrenberg 1, 2, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 13, 14 samt 15 utgör sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 8 kap 13 PBL, d v s byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär. De har därförr åsatts rivningsförbud i enlighet med 4 kap 16 PBL. Gathus på fastigheterna Ehrenberg 7 ochh har inte åsatts rivningsförbud. Byggnaden är uppförd 1996 och anses inte ha kulturhistoriska värden. Fasadillustra ationerna visar variationen i skala, vilken är en av kvarterets främsta kvalitéer.

4 (37) Ehrenberg 1 Fastigheten ligger i den nordvästra delen av kvarteret. Gathuset är ett vinkelhus i två och en halv våning i gul puts. Huset är ritat av Carl Fredrik Nilsson, byggt 1883 och ombyggt 1913 med en extra våning. Bottenvåningens fasad f är i bandrustik medan övervåningen är slätputsad. Sockeln är gråmålad. En smal list delar av bottenvåningen och andra våningen. Husets kvartershörn n är snett avskuret. I mitten på vardera fasadsida finns s-formade frontespiser placerade, här finns även balkonger med järnräcken. I sammaa linje är entréerna placerade. Takett har brant fall med brunröda tegelpannor ochh svarta takkupor. Huset har grönmålade fyrluftsfönster och portar. Fastigheten har en liten slutenn trädgård med fruktträd och stenläggning. Kontakten till kvarteret i stort är svag på grund av inramningen av uthus och en hög mur, dels på egen fastighet och dels på intilliggande fastighet. De gamla fruktträden skapar en inre lummighet på gården. Bebyggelsen föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: q 1 q 2 k 1 Byggnaden får inte rivas. Fönster, dörrar samt balkongräcke i smide bevaras. Fasader och tak ska vara utformade enligt ovanståendee fotografier. Taktäckning ska vara glaseratt enkupigt rött eller brunt tegel. Ytterligare takkupor mot gataa får ej uppföras. Fasader mot gata ska vara putsade med rusticerad bottenvång. Frontespiser ska utföras med svängda krön. Fasader mot gården skaa utföras i gult tegel. Avskuret kvartershörn Balkongräcke S-formad frontespiss i smide Smal list som delar Bandrustik bottenvåning med andra våningen

5 (37) Ehrenberg 2 Fastigheten ligger i den norraa delen av kvarteret. Gathuset är byggt 1883 av byggherren, murare Lars Persson. Huset är i en och en halv våning. Husetss fasad har grågult tegel, med en gråmålad sockel och en trappad gesims i mörkgrönt. Direkt under gesimsen finns även en list markerad i ljusgrått. De två mörkbruna entrédörrarna är symetriskt placerade liksom fönstren, f vilka är tvåluftsfönster även dem i mörkbrunt. Taket är ett sadeltak med svarta eternitplattor och enkla svarta takkupor. Gathuset harr en enkel tegelarkitektur med få detaljer. Fastigheten har en av kvarterets största trädgårdar. t Trädgården är tydligt indelad i två enheter med ett avskiljande lågt staket. Närmast gathuset finns f en hårdgjord funktionell gård med förråd, garage, torkvinda m.m Den andra delen av gården är r en rekreativ lummig oas med olika typer av sittplatser. Trädgården domineras av fruktträd, framförallt ett vackert körsbärsträd. Mot intilliggande fastigheter i söder avgränsas tomten av ett högt plank vilket skapar en mycket privat trädgård. Bebyggelsen föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: Sidohängda täckmålade träfönster Tegelfasad q 1 q 3 k 2 Byggnaden får inte rivas. Omålad tegelfasad åt gatan ska bevaras. Fasader och tak ska vara utformade enligt ovanstående fotografier. Fönster ska vara sidohängda öppningsbara täckmålade träfönster. Taket ska utgöras av svart papp, skivtäckt plåt ellerr enkupigt tegel. Takkupor får uppföras i begränsad omfattning.

6 (37) q 1 k 3 Ehrenberg 4 Fastigheten ligger i den östra delen av kvarteret, längs med Arkivgatan. Huset byggdes 1874 av murargeställ Magnus Peter Liljenberg och förlängdes söderutt 1935. Till skillnad från övriga byggnader i kvarteret ligger denna en bit in från gatan. Den lummiga och gröna allmogeträdgården med sina fruktträd skärmar av huset från gatan. Trädgården domineras av fruktträden och buxbomhäckarna som ansluter mot bostadshuset på ett karaktäristiskt sätt. Huset är i en och en halv våning och är putsat i en ljusgul kulör med grå sockel. Husets entré är placerad i den södra änden avv huset. Fönstren är tvåluftsfönster med spröjs i vitt. Taket är ett sadeltak i grön plåt med två takkupor med profilerad gesims i sammaa material. Taket möter fasadenn med en trappad gesims. Bebyggelsen föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: Byggnaden får inte rivas. Fasader och tak ska vara utformade enligt ovanstående fotografier. Taktäckning ska vara av svart papp, röttt enkupigt tegel eller svart skivtäckt plåt. Ytterliggare e takkupor får ej uppföras. Fasaden mot långsida ska vara v i puts. Fönster ska vara sidhängda täckmålade träfönster. Putsad fasad i ljusgult

7 (37) Ehrenberg 5 Fastigheten ligger i den östra delen av kvarteret. Huset byggdes 1875 av timmergesällen Lars Persson Österlin. Gathuset ligger längs gatan och är lågt i en och en halv våning. Det är putsat i en ljusgrön kulör. Fönstren är målade i ljusblått och är tvåluftsfönster. Entrén som ligger mot Arkivgatan är placerad något åt norr vilket visar att huset en gång var uppdelad i en mindre och en större lägenhet. Entrédörren är målad i sammaa kulör som fönstren. Nuvarande målade fasad är från 1970-talet. Taket är ett sadeltak täckt medd eternitplattor och möter fasaden med en trappad gesims. Enstaka mindre takfönster finns. Längs tomtens norra kant finns en enklaree carport. Fastigheten har en långsträcktt trädgård i väster, bakom gathuset. Dettaa ger en mycket skyddad miljö med privat karaktär då carporten skärmarr av mot gatan. Trädgården är lummig och med många fruktträd. Trädgårdens s grönska bidrar starkt till den fina upplevelsen av kvarterets inre miljöer. Bebyggelsen föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: Ljusgrönn putsad fasad, öppningsbara träfönster Takfotsgesims q 1 k 4 Byggnaden får inte rivas. Fasader och tak ska vara utformade enligt ovanstående fotografier. Takkupor får ej uppföras. Taket ska varaa sadeltak med m taktäckning i svartt papp, rött enkupigt tegel eller svart skivtäckt plåt. Fasader ska utföras i puts med takfotgesims. Fönster ska utgöras av öppningsbara täckmålade träfönster. Ytterdörr ska vara spegelindelad pardörr..

8 (37) Ehrenberg 6 Fastigheten ligger i den östra delen av kvarteret. Gathuset byggdes 1874 av murare Anders Ekelund. Huset är i enn och en halv våning och är putsat i gulockra. Gathusett är sammanbyggt med Ehrenbergg 5. Entrén som ligger mot Arkivgatan är centralt placerad och målad i en rödbrun kulör.. Mot fasaden vid entréen har ett flertal gulaa klätterrosor planterats. Tvåluftsfönster finns på vardera sidan om entrén och är målade vita med spröjs. Taket är ettt sadeltak i svart plåt och möter fasaden med en trappadd gesims i vitt. Taket har enstaka mindre takfönster. I tomtens södra kant finns ett gårdshus i sammaa stil, material och kulör som gathuset. Gårdshuset byggdes 1903 som ett halvhus. Huset har en enkell frontespis placerad lite åt öster. Fastigheten har en avlång trädgård i väster liksom Ehrenberg 5. Gårdshuset ger däremot trädgården en annan struktur med en omhändertagen blommande miljö närmast de båda boningshusen. I övrigt är trädgården lummig med en lekfull karaktär vilket de murgrönebeklädda fruktträdenn och även lekstugan bidrar till. Här finnss flera sittplatser i trädgårdens inre lummiga l rum. Den långsträckta tomten ger tillsammans med bl.a Ehrenberg 5 en speciell lummig inre karaktär i kvarteret. Bebyggelsen föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: q 1 Byggnaden får inte rivas. k 4 Fasader och tak ska vara utformade enligt ovanstående fotografier. Takkupor får ej uppföras. Taket ska varaa sadeltak med taktäckning i svart papp, rött enkupigt tegel eller svart skivtäckt plåt. Fasader ska utföras i puts medd takfotgesims. Fönster ska utgöras av öppningsbara täckmålade träfönster. Ytterdörr ska vara spegelindelad pardörr. Putsad fasad d Spegelindelad pardörr Takfotsgesims

9 (37) Ehrenberg 8 Fastigheten ligger i det sydöstra hörnet av kvarteret. Gathuset byggdes 1904 och har namnet Port Arthur. Namnet förekommer i andraa städer för hus som liggerr ensamt i öster. Gathuset är i tre och en halv våning och är putsat i grått. Huset har ett snett avskuret hörn som avslutas med ett torn med en hög kupol. På varderaa sidan om tornet t finns vackert utformade frontespiser med stora halvrunda fönster. Taket, som är ett mansardtak, är täckt med mattt svart plåt och har ett antal takkuporr i samma material som tillkom 1943, då vinden inreddes. Fasaden tilläggsisolerades 1982-83 och är putsad i grått och har vita fönster. Många av fönstrenn hade förut en småspröjsad övre del. Det finns ett fåtal balkonger kvar med svarta dekorativa järnräcken. Franska balkonger med vita järnräcken finns utplacerade där balkong saknas. Idag finns det två entréer med träportar längs Brunnsgatan. Längs Arkivgatan finns en mindre entré med träport och en större med en modernare glasad port i brun plåt. Ursprungligen har huset haft fler detaljer framförallt på de två frontespiserna men även den övriga fasaden har varit mer detaljrik med bandrustik längs med fönsterpartierna och dekorativa element under en bred gesims. Vackert utformadee frontespiser Torn med hög kupol Vackert utformade frontespiser q 1 q 4 k 5 Fastigheten har en mycket liten trädgård. Gården avskärmas genom gårdshuset och intilliggande plank från kvarterets fina inre lummighet. Längs Brunnsgatans fasad har kraftiga röda klätterrosor planterats. Bebyggelsen föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: Byggnaden får inte rivas. Tegelklädda ytor i portgång ska bevaras. Taktäckning ska vara i svart plåt. Fasader ska vara putsade. Frontespiser skaa utföras med svängda krön. Balkong med svarta dekorativa järnräcken

10 (37) Ehrenberg 9 Fastigheten ligger i den södra delen av kvarteret. Gathuset byggdes 1886 av åkare Anders Ekelund. Gathuset är enkelt utformat i enn och en halv våning. Fasaden är slammad i vitt. De fem tvåluftsfönstrenn är symetriskt placerade och är spröjsade, målade i blått. Taket är täckt med korrugerad eternit och har två mindre takfönster. Taket möter fasaden med en trappad gesimss som under har en markerad list. Huset renoverades och byggdes om 1966 då bl.a. en entré mot gatan sattes igen. På fastigheten har det tidigare funnits ett åkeri. Idag finns endast garagebyggnader i fastighetens norra kant. I fastighetens södra kant, längss gatan, finns en mur med en mindre och en större träport. Gården är till stora delar hårdgjord. På gården finns ett större garage i den norra tomtgränsen. I övrigt kan bl.a. en pil anas från gatan. q 1 Bebyggelsen föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: : Byggnaden får inte rivas. Symetriskt placerade fönster k 6 Fasader och tak ska vara utformade enligt ovanstående fotografier. Fasaden ska vara slammade s med teglet skönjbart. Takfotsgesims ska bevaras. Fönster ska vara sidhängda täckmålade träfönster. Vid byte av takmaterial ska taktäckningen varaa i svart papp, rött enkupigt tegel eller svart skivtäckt plåt. Port till gården Vit slammad s fasad

11 (37) Ehrenberg 10 Fastigheten ligger i den södraa delen av kvarteret. Gathuset byggdes 1887 av snickare JJ Grönwall. Huset är i en och en halv våning och har vitmåladee tegelfasader. Fasaden har lister som markerar vindbjälklaget, en liknande list finns under fönstren. Huset har en hög gråmålad sockel. Fönstren är symetriskt placerade och är tvåluftsfönster i brunt. Centralt placeradee finns en frontespiss med två fönster. Taket är ett sadeltak med takpannor i mörkbrunt. Två takfönster finns placerade i den östra delen. Taket möter fasaden med en tappad gesims och en tandsnittsfris. Tidigaree fanns två symetriskt placerade entréer som sattes igen 1964 då huset byggdes om. I den västra kantenn av tomtenn finns ett gårdshus byggt 1887. Gårdshuset är ett halvhus och har liknande arkitektoniskt uttryck som gathuset. Längst norrut, i samma linje som gårdshuset finns en carport med plats för ett par bilar. q 1 Gården har en inre miljö som domineras av den vackra valnötsträdet. Trädgården har en fin mindre damm med fina stenarbeten och en rik växtlighet. Trädgården är skyddad och har olika typer av sittplatser. Gårdshuset är placerat längs tomtens västra kant vilket stärker s och definierar rummet utan attt bygga bortt den visuella kontakten med kvarteret. I trädgårdens norra del, i gränsen mot nästa fastighet, står en blodbok som bidrar till kvarterets inre lummighet. Bebyggelsen och gården föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: Byggnaden får inte rivas. Takfotsgesims k 7 Gatuhusets fasader och tak skaa vara utformade enligt ovanstående fotografier. Fasader ska vara i övermålat tegel där tegelkaraktären är skönjbar. s Fasaden ska ha takfotsgesims. Fönster ska varaa sidhängda täckmålade träfönster. Vid bytee av takmaterial bör taket beläggas med svart papp, rött enkupigt tegel eller svart skivtäckt plåt. Övermålad Ö tegelfasad Sidhängda träfönster

12 (37) Ehrenberg 11 Fastigheten ligger i den sydvästra delen av kvarteret. Huset byggdes 1938-39 och är ritat av Björn Lönegren. Huset är ett fyravånings- ett mindre tvåvåningshus på tomten men detta revs 1938 och ersattes av det nu befintliga lamellhus i funktionalistisk stil. Tidigare stod huset. Fasaderna är putsade i gult ochh har en något mörkare sockel i brunt. Fönstren är stora och målade i mörkgrönt. Fasaden har på södra sidan ett vertikalt ställt burspråk. Från detta finns långa balkongpartier i samma mörkgröna färg som fönstren. I kvartershörnet finns även indragna balkongerr som sträcker sig in mot Östra Vallgatan. Det finns ävenn mindre balkonger längs trapphusen på den norra sidan av huset. De två entréerna ärr placerade inn mot gården. Taket är ett flackt sadeltak s som har ett valmat takfall mot öster. Taket har en kraftig takfotslåda. Putsad fasad i ljus färg Fasad mot Brunnsgatann Balkonger med täckmålad t plåtbröstning q 1 k 8 På tomten finns även ett uthus.. Fastigheten har en långsmal trädgård norr om bostadshuset. Trädgården ligger upphöjd i förhållande till entréer med ett avgränsande staket och rosenrabatt. Den ligger även avskild från kvarterets inre lummighet genom intilliggandei e och egna uthus. De stora träden, framförr allt robinian, ger trädgården en mycket lummig karaktär sommartid. Trädgårdsrummet avgränsas mot gatan med en tegelmur, en lönn och klätterhortensia vilka berikar gaturummet. Mot gatan längs bostadshusets västra fasad, stårr en rad vackra syrener. Ett ovanligt inslag i gaturummet. Bebyggelsen föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: Byggnaden får inte rivas. Fasader och tak ska vara utformade enligt ovanstående fotografier. Fasader ska vara putsade med ljus färg. Balkonger ska utformas med täckmålad plåtbröstnin ng. Fönster ska vara sidhängda täckmålade träfönster enligt ursprunglig luftindelning. Fasadd mot Östra Vallgatan

13 (37) q 1 q 5 k 10 Ehrenberg 13 Fastigheten ligger i den östra delen av kvarteret. Gathuset byggdes 1883 och ritades troligtvis av Anders Linhard. Gathuset byggdes för att inrymma barnhem för arbetarklassen och kallas därför Arbetarklassens barnhem. Gathuset är i två våningar. Enligt bevaringsprogrammet Lund utanför vallarna del II skulle P Möller skänkt byggnadstomten till föreningen som drev barnhemmet. Fasaderna är i gultt tegel. Sockeln är putsad i svart. Fönstren ärr tvåluftsfönster målade i grönt och är symetriskt placerade. Över bottenvåningen är bjälklagret markerad med en list. I den norra delen av gathuset finns en körport med en svart hög järngrind. Taket är ett sadeltak som möter fasaden med en trappad gesims och därunder en tandsnittsfris. På gården längs den norra kanten finnas ett mindre uthus. Fastigheten har en av kvarterets största trädgårdar. Idag innehåller den ingen speciell vegetation men utgörr en rymlighet som behövs i kvarterets inre. Lönnen och blodboken i fattighetens södraa kant bidrar till kvarterets inre grönska. Bebyggelsen föreslåss få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: Byggnaden får inte rivas. Tegelfasader ska bevaras. Namnskylt i natursten bevaras. Fasader och tak ska vara utformade enligt ovanstående fotografier. Fönster ska vara sidhängda öppningsbaraa träfönster.. Taket ska vara flackt sadeltak. Takkupor får ej uppföras mot gatan. Vid byte av taktäckningsmaterial ska det läggas svart skiffer eller skivtäckt plåt. Öppningsbara sidhängda träfönster Tegelfasad

14 (37) Ehrenberg 14 och 15 Fastigheterna ligger i den östraa delen av kvarteret. Gathuset är ett parhus och byggdes 1885 av murargesäll Anders Engqvist. Huset är i två och en halv våning. Fasaderna är av tegel i grågult.. Sockeln är putsad i en brunbeige kulör. Fönstren är tvåluftsfönster med spröjs, vilka är symetriskt placerade. Fönstren längs fasaden på Ehrenberg 14 ärr målade i mörkrött och längs fasaden på Ehrenberg 15 är de målade i en ljusturkos nyans. Centralt placerat finns en frontespis med flackt tak och fyra fönster. f Taket är ett sadeltak i svart plåt. På varderaa sidan om frontespisen finns takkupor t i samma material som taket. Taket möter fasaden med en trappad gesims och en list därunder som markerar vindsbjälklagret. Entréerr finns på gårdssidan. Tidigare fanns entréer ut mot gatan men dessaa sattes igen 1983. Fastigheten möter med sin frodiga växtlighet gaturummet. Fasaden mot gatan är rikligt planterad med klätterrosor och stockrosor och längs gaveln mot fastigheten Ehrenberg 111 växer rådhusvin. Den inre trädgården är fint uppbyggd i olika enheter med en funktionell zon mot entréerna där det finnss en garage/ /förrådsbyggnad. Trädgården delas in med hjälp av häckar, bl.a. liguster och buxbom, lavendel i olika sektioner samt rum med sittplatser. Ett växthus kompletterar trädgården. En storr lönn bidrarr till kvarterets inre lummighet. I trädgården finns även ettt större antal äldre fruktträd, olika perenner och rosor. Bebyggelsen och gården föreslås få följande skydds- och varsamhetsbestämmelser: Sidhängda öppningsbara träfönster Tegelfasad med takfotsgesims q 1 k 9 Byggnaden får inte rivas. Fasader och tak ska vara utformade enligt ovanstående fotografier. Fasader ska vara i tegel med takfotsgesims. Fönster ska vara sidohängda öppningsbara täckmålade träfönster. Om taktäckningen byts ut ska takmaterialet utgöras av svartt papp, rött enkupigt tegel eller svart skivtäcktt plåt.

15 (37) Ny Bebyggelse Bostäder och centrumverksamhet Planförslaget medger bostadsbebyggelsee inom planområdet, centrumverksamhet tillåts även i bottenvåning i gathus. Ny kompletterande bostadsbebyggelsee föreslås påå fastigheterna Ehrenberg 4, Ehrenberg 9 och Ehrenberg 13. De föreslagna nya byggrätterna har i planförslaget anpassats a till kvarterets värden genom sin placering, volym, höjd och storlek. Hur bebyggelsen detaljerat kommerr att utformas avgörs i bygglovsske edet. Nedann redovisas vilka fastigheter som föreslås förtätas. Ehrenberg 4 På fastigheten Ehrenberg 4 vid Arkivgatan föreslås bebyggelse b i tre våningar. Fastighetsägaren har av bygglovsavdelningen fått ett förhandsbesked för att uppföra ett flerbostadshus påå fastighetenn utifrån idag gällande plan. Bebyggelsen tar hänsyn till de kulturhistoriska och karaktäristiska drag som finnss i kvarteret. Den föreslagna byggnaden förstärker kvarterets struktur mot Arkivgatan genomm att den placeras i gatulinje liksom övriga byggnader i kvarteret. I skissen till beviljat förhandsbesked utformas byggnaden med körport för bil i den södra delen av byggnaden. Entréer orienteras mot gården. Arkivgatan Situationsplan Ehrenberg 4

16 (37) Förslaget för nybyggnation på Ehrenberg 4 medger bebyggelse i tre våningar, med högsta totalhöjden 11 meter. För ny exploatering föreslås följande planbestämmelser. III Högsta antal våningar. Bestämmelsen innebär att det får byggas maximalt tre våningar. 11,0 Högsta totalhöjd i meter. Utöver totalhöjden får skorstenar eller andra mindre tekniska anläggningar uppföras. Bestämmelsen innebär att den maximala hushöjden, alltså nockhöjden, inte får överstiga 11 meter. Volymstudie, Ehrenberg 4. Vy visad från Arkivgatan.

17 (37) Ehrenberg 9 Det har inkommit förfrågningg om förtätning på fastigheten Ehrenberg 9 vid Brunnsgatan. Planförslaget innebär att en nyy volym kan uppföras på gården. I förslaget är byggrätten inte preciserad inom fastigheten. Placering och utformning av en ny byggnadd redovisas i bygglovsprövning. Nedan visas ett förslag hur en ny byggnad kan placeras. Gällande detaljplan medger bostadsbebyggelse i fyra våningar mot gata. Befintligt gathus föreslåss i planförslaget få rivningsförbud. Byggnaden är i sitt sammanhang kulturhistoriskt intressant. En byggrätt föreslås på gården på fastigheten med största byggnadsarean 55 procent av fastighetsarean. Den maximala totalhöjden för en ny byggnadd föreslås till 8 meter. För ny exploatering föreslås följande planbestämmelser. SituationsplS lan Ehrenberg 19, visar v en möjlig utformning. e 1 8,0 Största byggnadsarea är 55 procent av fastighetsaref ean. Bestämmelsen innebär att detaljplanen tillåter t att fastigheten får f bebyggas till maximalt 55 procent av den totala fastighetsytan. Högsta totalhöjd i meter. Utöver totalhöjden får skorstenar eller andra mindre tekniska anläggningar uppföras. Bestämmelsen innebär att den maximala hushöjden, alltså nockhöjden, inte får överstiga 8 meter. Volymstudie, Ehrenberg 9. Volymen visar en möjligg utformning.

18 (37) Ehrenberg 13 Det har inkommit önskemål om att kunna förtäta på Ehrenberg 13 vid Östra Vallgatan. En ny byggrätt föreslås i den östra delen av fastigheten. I planprogrammet redovisades att en förtätning skulle vara lämplig i den norra kanten av fastigheten, mot Ehrenberg 1. Riktlinjerna i planprogrammet var att den varierande skalan och höjderna h är viktigt att beakta vid nybyggnation. Vidare är det viktigt att nyy bebyggelse på gårdarna underordnar sig och inte skärmar av intilliggande fastigheter från det inre gränsöverskridande gröna rummet. I planprogrammet redovisass att gårdarna inte ska bebyggas av större volymer utan endast av enstaka e mindre byggnader. Kvarterets centrala delar bör hållas fri från bebyggelse. Efter noggrannare studier av olika förslag föreslås nu n en placering av en ny byggrätt i den östra delen av fastigheten. Att placeraa en volym i den delen av fastigheten gör att de storaa träden, blodboken ochh lönnen, i centrum av kvarteret kan fortsätta leva. De två stora träden spelar en stor roll för den gröna upplevelsen av kvarteret och är därför viktiga att bevara. Byggnadenn placeras med distans till trädkronans utbredning. Den nya föreslagna byggnaden i den östra delen av fastigheten hjälper till att skapa a ett gemensamt rum och gård för det befintliga gathuset på fastigheten och den nya byggnaden. Den föreslagna byggnaden hålls lågg i en våning. Ett sedumtak beaktar den gröna identiteten i kvarterets centrala delar och gör att taket inte får för stor inverkann på den befintliga gröna miljön. Situationsplan för Ehrenberg 13. Planen visar hurr en ny byggnad placeras och hur en gård kan anordnas.

19 (37) +41,0 Högsta totalhöjd i meter över nollplanet. Planbestämmelsen innebär att ny byggnad inte får överskrida 41 meterr över nollplanet. Detta innebär en högsta totalhöjd på ca 6 meter. +39,0 f 1 Högsta totalhöjd i meter över nollplanet. Planbestämmelsen innebär att ny byggnad inte får överskrida 39 meterr över nollplanet. Detta innebär en högsta byggnadshöjd på ca 4 meter. Taktäckning ska vara sedumtak. Volymstudie för ny föreslagen byggnad på Ehrenberg 13. Skissen visar en möjlig lösning för hur en ny byggnad kan se ut. Sektionsskiss. Befintlig byggnad till vänster, ny byggnad till höger.

20 (37) Grönstruktur och trädgårdar Grönstrukturen i kvarteret är värdefull. Kvarteret karaktäriseras av privata inre trädgårdsrum. Plank och i vissa delar murar eller uthus delar in kvarterets insida. Många fastigheter inom kvarteret har mycket fina och arbetade trädgårdar. På gårdarna återfinns buxbomshäckar, olika perenner och fruktträd. Många av anläggningarna är äldre. De stora träden dominerar upplevelsen av det gröna rummet, vilka höjer sig över planken och bidrar till hela kvarterets inre lummighet. Särskilt syns den stora lönnen i gränsen på fastigheterna Ehrenberg 13, 14 och 10 och blodboken på fastigheten 10. Björken liksom valnötsträdet i kvarterets södra del bidrar starkt till kvarterets visuella grönska. Andra träd som också påverkar stora delar av kvarteret är valnöten, på Ehrenberg 10, pilen på Ehrenberg 9, robinian på Ehrenberg 11 samt björkarna och körsbärsträdet på Ehrenberg 2. På lite längre sikt kanske även linden på Ehrenberg 11 få en stor inverkan på delar av kvarteret. Lönn, Ehrenberg 12, 13, och 10 På de flesta av gårdarna finns flera gamla fruktträd, främst äpple och päron. Dessa är ett viktigt inslag i trädgårdsmiljön på flera fastigheter. Flera har också planterat nya fruktträd på sin fastighet vilket är positivt för kontinuiteten av flera fruktträd inom kvarteret. Grönskan bidrar, trots gårdarnas indelning, till en sammanhållen gränsöverskridande helhet. Det stora sammanhängande gårdsrummet är en miljömässig kvalitet som måste värnas. De fastigheter som saknar koppling till det stora rummet har en betydligt torftigare och mer avskalad gårdsmiljö än övriga fastigheter. Trots att varje gård är avgränsad med plank eller murar bidrar växtligheten till kvarterets gröna karaktär och skapar en helhet. De sporadiskt utplacerade gårdshusen är även gemensamt för hela kvarteret. Bebyggelsens varierade höjder gör att grönskan på gårdarna även upplevs från gatan. Längs några fasader mot gata finns även klätterrosor vilket är ett bidrag till gaturummet. Blodbok, Ehrenberg 10 Fruktträd, Ehrenberg 1

21 (37) Detaljplanen föreslår därför varsamhetsbestämmelser för några av fastigheterna. Det gäller trädgårdarna på fastigheterna 1, 5, 6, 10, 14 samt 15. Från vänster ovan: Gårdsmiljö på Ehrenberg 10, gavelmotiv Ehrenberg 15 Gårdsmiljö, Ehrenberg 6 Från vänster ovan: trädgård Ehrenberg 5, trädgård Ehrenberg 2, trädgård Ehrenberg 11. Trafik Förslaget innebär ingen förändring vad gäller gator och trafik. Parkering Lunds kommuns parkeringsnorm för bil och cykel ska tillämpas. Bilparkering löses på den egna fastigheten alternativt genom friköp på annan fastighet eller i parkeringshus/parkeringsanläggning. Hur parkering anordnas för nyexploatering redovisas vid bygglovsprövning. Cykelparkering ska lösas på egen tomt.

22 (37) Teknisk försörjning Energiförsörjning, tele samt vatten, avlopp och dagvatten Området ligger inom verksamhetsområde för VA. VA SYD ansvarar för att ta hand om dagvattnet. Ny bebyggelse kan anslutas till befintliga ledningar i gatan. Ny bebyggelse ska byggas med spillvatten separerat från dagvatten fram till fastighetsgräns. Befintliga kombinerade ledningar i gatan kommer i framtiden ersättas av två separerade ledningar för spill- och dagvatten. Renhållning För nya byggander inom kvarteret ska sophantering ordnas antingen gemensamt med befintlig bebyggelse eller enskilt. Marklov Inom område betecknat med n gäller, i enlighet med 4 kap 15 PBL, utökad lovplikt för trädfällning. En lönn och en blodbok föreslås få planbestämmelse om att träd inte får fällas. Båda är viktiga för den gröna helheten i kvarteret. Bebyggelse intill dessa träd medges inte för att träden ska få plats att växa och kunna leva vidare. n 1 Trädet får inte fällas Lönn på som står på Blodbok på fastigheten Ehrenberg 10. fastigheterna Ehrenberg 13, 14 och 10.

23 (37) KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Program till detaljplan (upprättat 2012-02-03) har upprättats och varit föremål för samråd. I programmet har en behovsbedömning redovisats och följande ställningstagande gjorts: Platsen Planområdet berör fornlämningsområde i den södra delen av planområdet. Före markingrepp måste detta kontrolleras. (se karta sidan 31) Planen Genomförande av planförslaget berör exploateringsgraden. Syftet med planen är att pröva lämpligheten av mindre förtätning i kvarteret på av lucktomt och gårdar. Gällande detaljplan stämmer inte överens med pågående markanvändning. Gällande detaljplan är en gammal så kallad saneringsplan som gjordes i syfte att riva befintlig gammal bebyggelse. Föreslagen detaljplan prövar lämpligheten att skydda och bevara befintlig bebyggelse i kvarteret. Påverkan Genomförande av planförslaget innebär en positiv påverkan på kulturmiljön. Planen föreslår skydd- och varsamhet för den befintliga bebyggelsen. Mark, luft och vatten Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Markradon Baserat på genomförda radonmätningar klassificeras planområdet som normalriskområde. (Normalriskmark 10-50 kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.)

24 (37) Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Markföroreningar På fastigheten Ehrenberg 9 har det funnits en åkeriverksamhet. En arkivinventering har gjorts av miljöförvaltningen och det finns inget som indikerar att marken skulle vara förorenad. Vatten Klimatförändringar, en ökad exploatering och direktiv från EU gör att det ställs hårda krav på en hållbar dagvattenhantering i framtiden. Stadsplaneringen måste ta hänsyn till dessa förutsättningar och ett aktivt arbete krävs för att möta de krav som ställs. Det är viktigt att åtgärderna som vidtas är av rätt karaktär och att de sätts in på rätt plats. Det som styr insatserna är dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. Lunds kommun har tillsammans med VA SYD tagit fram en dagvattenstrategi för Lunds kommun daterad 2013-05-28. Godkänd av kommunstyrelsen 2013-09-04 samt godkänd av VA SYDs ägarnämnd 2013-10-09. I dagvattenstrategin beskrivs förutsättningar för dagvattenhantering i Lunds kommun, hur en hållbar dagvattenhantering ska planeras och utformas samt hur ansvaret för den ska fördelas mellan alla förvaltningar inom kommunen och VA SYD samt övriga intressenter. Dagvattenstrategin behandlar inte avrinning från åkermark och dess konsekvenser på vattendragen i form av ökad näringsbelastning, utan enbart dagvatten från urbana områden. I stort sett allt dagvatten i Lunds kommun rinner till Höje å och Kävlingeån via dagvattenledningar, diken och små vattendrag. Enligt Vattenmyndighetens beslut om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten har Höje å dålig ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status 2027, Kävlingeån har otillfredsställande ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status 2027. De olika vattendragen i Lunds kommun som fungerar som dagvattenrecipienter har klassificerats efter hur stort flöde och vilka mängder av närsalter och föroreningar recipienterna kan tåla/ta emot beroende på deras speciella förutsättningar. I dagvattenstrategin redovisas klassificering av de olika recipienternas känslighet. Planområdet ingår i avrinningsområdet Höje å. Skuggning För föreslagna nya byggnadsvolymer har skuggning studerats. Vårdagjämning 21 mars kl.10,12 och 16 samt sommarsolståndet 21 juni kl. 10, 12 och 16. Ehrenberg 4 Den vita byggnaden illustrerar ny exploatering på Ehrenberg 4. skuggstudierna visar främst att intilliggande fastigheter Ehrenberg 3 och 16 skuggas vid vår kl. 10. Vid sommar kl. 10 skuggar den nya volymen främst den egna fastigheten.

25 (37) Arkivgatan Arkivgatan Vår kl. 10 Sommar kl. 10 Arkivgatan Arkivgatan Vår kl. 12 Sommar kl. 12 Arkivgatan Arkivgatan Vår kl. 16 Sommar kl. 16 Ehrenberg 9 På Ehrenberg 9 föreslås en byggrätt på gården. Byggrätten är inte preciserad inom fastigheten. Placering av en byggnad enligt nedan skulle innebära följande skuggning. Den vita volymen illusterar ny byggnad. Eftersom byggnaden ligger i den norra delen av fastigheten Ehrenberg 9 kommer stora delar av Ehrenberg 7 bli skuggad och då speciellt på våren och hösten när solen står lågt. Idag finns en befintlig garage/förrådsbyggnad på samma plats som den ny föreslagna byggnad som illustreras nedan. Den befintliga byggnaden skuggar redan idag Ehrenberg 7 till stor del, särskilt på våren och hösten.

26 (37) Sommar kl. 10 Vår kl. 10 Sommar kl. 12 Vår kl. 12 Sommar kl. 16 Vår kl. 16 Ehrenberg 13 På fastigheten föreslås en byggrätt i den östra delen av fastigheten. Den vita volymen illustrerar ny byggnad. Volymen skuggar intilliggande tomt, Ehrenberg 2, då främst vid vårdagjämning. Även Ehrenberg 5 och 6 skuggas. Idag finns ett befintligt plank i fastighetsgräns mot Ehrenberg 2 och 6 som redan skuggar en liten del av fastigheterna närmast Ehrenberg 13. Den stora blodboken och lönnen skuggar idag Ehrenberg 13, 1, 2, 4, 5 samt Ehrenberg 6 och då speciellt vid vårdagjämning.

28 (37) Enligt kommunens översiktliga bullerkartläggning överskrids ekvivalentnivåerna och maximalnivåerna utomhus vid fasad. Mot Östra Vallgatan ligger ekvivalentnivåerna mellan 60-63 dba och maximalnivåerna mellan 77-86 dba. Mot Brunnsgatan ligger ekvivalentnivåerna mellan 61-64 dba och maximalnivåerna mellan 80-85 dba. Mot Arkivgatan ligger ekvivalentnivåerna mellan 57-61 dba och maximalnivåerna mellan 82-87 dba. Mot Skolgatan ligger ekvivalentnivåerna på ca 55 dba och maximalnivåerna på ca 86 dba. Fastigheterna Ehrenberg 1, 13, 14, 15, 11, 10, 9 samt 8 har erbjudits bullerskyddsbidrag från kommunen för att utföra bulleråtgärder på deras fastighet. Vid om- och tillbyggnad ska byggnadstekniska åtgärder vidtas så att riktvärdena för trafikbuller innehålls. Nybyggnation på Ehrenberg 4 har åsatts planbestämmelse om buller. m 1 I bostad där 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrids ska minst hälften av bostadsrummen placeras mot tyst eller ljuddämpad sida. (Med ljuddämpad sida avses högst 50 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad). Bostäder ska utföras med uteplats eller gemensam uteplats i anslutning till bostad åt tyst eller ljuddämpad sida som klarar Lmax 70 dba. Kartan visar ekvivalent ljudnivå för vägtrafik. Grönt anger lägst nivåer.

29 (37) Kartan visar maximal ljudnivå för vägtrafik. Grönt anger lägst nivåer. Kulturmiljö Kulturhistoriskt intressant bebyggelse Kvarteret är i sin helhet kulturhistoriskt intressant. Enskilda byggnader i kvarteret anses som kulturhistoriskt intressanta. Dessa byggnader har åsatts skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser. Riksintresset för kulturmiljö Planområdet ligger inte inom område för riksintresse. Dock berörs grannkvarteren, Östra Vallgatan direkt öster om planområdet samt delar av Arkivgatan av riksintresset för kulturmiljövård, Lunds Stadskärna M:K 87. Se karta nedan.

30 (37) Streckad markering visar riksintresse för kulturmiljövård, Lunds stadskärna. Planprogrammet föreslår visss förtätning inom kvarteret Ehrenberg men framförallt bevarande av befintlig bebyggelse. Förslaget kommer inte påverka de kvarterr som liggerr inom riksintresset för Lunds stadskärna. Sammantaget bedöms inte planförslagetss genomförande medföra någon betydande påverkan på riksintresset. Arkeologi Inom den södra delen av planområdet finns ett markerat fornlämningsområde. Fornlämningen har Riksantikvarieämbetet definieratt som bytomt/gårdstomt, vilkett är en lämning efter skattlagd ellerr mantalssatt bebyggelseenhet. Fornlämnin ngen definieras som bevakningsobjekt, vilket innebär att man vid inventeringstillfället inte kunnatt ta ställningg till om lämningen är en fast fornlämning eller inte. Alla markingrepp inom den delen av planområdet kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt 2 kap. Kulturminneslagen.

31 (37) Orange markering visar fornlämningsområde. Sociala konsekvenser Befolkning och service Förslaget innebär inte i någon nämnvärd förändring när n det gäller befolkningsmängd, befolkningssammansättning, allmän eller kommersiell service. Barnperspektivet Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighett med barnkonventionen tagits. Planförslaget innebär bevarande och skydd för befintlig bebyggelse. Planen innebär även en viss förtätning. Inom planområdet finns f en skyddad miljö för barn med mycket grönska a och trädgårdar. Trädgårdarna är omslutna av omkringliggande bebyggelse vilket bidrar till en tyst och lugn miljö för barn. Kvarteret ligger mitt i centrala Lund med närhet till skolor, förskolorr och annan service.. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet et och användbarhet för funktionshinf ndrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 8 kap 4 (byggnader) och 8 kap 9 PBL (tomter) i detalj d kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmedd vid kommande bygglovprövning. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas.

32 (37) GENOMFÖRANDE Organisatoriska och ekonomiska frågor Ansvarsfördelning På fastigheterna Ehrenberg 4 och 9 är fastighetsägare huvudexploatör för den tillkommande bebyggelsen. För fastigheten Ehrenberg 13 är nuvarande arrendator på fastigheten huvudexploatör för den tillkommande bebyggelsen. Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 10 år från det datum den vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 PBL). Fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning Fastighetsbildning Detaljplaneförslaget medför inga fastighetsrättsliga åtgärder. Genom de utökade byggrätterna på bostadsfastigheterna Ehrenberg 4, 9 och 13, skulle avstyckning från fastigheterna kunna bli aktuellt i framtiden. Vid eventuell avstyckning bör gemensamhetsanläggning bildas för gemensamma anläggningar såsom innergård, vatten och avlopp mm. Rättigheter Avtalsservitutet 12-IM3-82/13104.1 inskrivet 1982-12-22 avser byggnad till förmån för Ehrenberg 8 och belastar Ehrenberg 9. Vid eventuell avstyckning från Ehrenberg 9 kan rättigheten komma att belasta styckningslotten. Fastighetsindelningsbestämmelser Detaljplaneförslaget medför att gällande fastighetsindelningsbestämmelser (f.d. tomtindelning) akt 1281K-B81 antagen 1883-02-28 upphör att gälla för Ehrenberg 1-2, 7-13. Vidare medför detaljplaneförslaget att gällande fastighetsindelningsbestämmelse (f.d. tomtindelning) akt 1281K-C415 antagen 1921-09-28 upphör att gälla för Ehrenberg 4. Ansökan om fastighetsbildning Det ankommer på berörda fastighetsägare att ansöka hos lantmäterimyndigheten i Lund om erforderlig fastighetsbildning och anläggningsförrättning.

33 (37) FÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Enligt ÖPL-2010 ska s områdett förtätas. I översiktsplanen finns strategier där bl.a. förtätning lyfts fram som en av strategierna. Staden bör förtätas för att uppnå en långsiktligt hållbar utveckling med en hållbar framtida stadsstruktur och en god hushållning med marken. Förtätning F ska ske för att uppnå korta avstånd och ske där befintlig infrastruktur kan utnyttjas. Förtätning inom Lunds stad bör ske i strategiska lägen för att läka ihop stadsdelar och stärka det offentliga rummet. I översiktsplanen för f Lunds kommun redovisas ställningstagande angående kulturmiljön. I ställningstagandet framförs att kulturmiljön i Lunds kommun ska bevaras, vårdas och utvecklas så att den bidrar till att förhöja stadens attraktivitet. I arbete med bevarande ska kontinuerlig uppdatering av bevaringsprogrammen göras. Detaljplaner Det finns två gällande detaljplaner inom planområdet. Den äldstaa upprättades 1937 och omfattade hela kvarteret Ehrenberg och medger bostäder i tre till fyra våningar. Enligt denna plan får gårdarna bebyggass med uthus, garage, veranda eller mindre byggnader i en våning, dock högst till 1/10 av arealen. Detaljplanen anger byggrätter och mark som inte får bebyggas, vilka inte stämmer överens med dagens förhållanden. Planen reglerar inte varsamhets- eller skyddsbestämmelser. För Ehrenberg 6 finns det en detaljplan som upprättades 1993. Syftet med planen var att Gällande detaljplaner och vilket år de möjliggöra uppförandet av ettt nytt upprättades. gårdshus för bostadsändamål samtidigt som den befintliga byggrätten för fastigheten ändrades till att bättre motsvara de faktiska förhållandena. Genomförandetiden gick ut 1999-01-10. Planen innehåller inga varsamhetsbestämmelser.

34 (37) För Ehrenberg 3 och 16 upprättades en ny detaljplann 2008. Syftet med detaljplanen var att uppföra ett bostadshus i korsningen Skolgatan Arkivgatan och möjliggöra delning av fastigheten. För F befintligg byggnad på Ehrenberg 16 medges varsamhetsbestämmelser. Genomförandetiden går ut 2018-06-13. Detaljplan från 1937. Detaljplann från 1993. Värna och Vinna staden I den tematiska fördjupningenn av översiktsplanen för Lunds stad, Värna och vinna staden, med fokus på Lunds kulturmiljö finns redovisat ett antal punkter som ska beaktas vid detaljplaneläggning ochh bygglovshandläggning. I avsnittet om arkitektur ochh kulturmiljöö har ett antal ställningstagandenn ställts upp bl.a. om att höjdsiluetten och denn måttliga skalan är viktig. Det är även viktigt att bibehålla karaktärsdrag,, att förtäta enligt områdets struktur och att använda karaktäristiska fasadmaterial. Bevaringsprogrammet Lundd utanför vallarna del II Bevaringsprogrammet Lund utanför vallarna del II beskriver b bevaringssynpunkter för Ehrenbergska Lyckan, vilket omfattar kvarteren Realskolan, Arkivet och Ehrenberg. Hela området domineras d avv tegelarkitektur, men i kvarteret Ehrenberg finns det även putsade och slammade fasader.. Bevaringssynpunkterna som berör kvarteret Ehrenberg: Om-, till- och eventuella nybyggnader skall i skala, färg- och materialvall samt placering anpassas till den äldre ä bebyggelsen. Eventuella skyltar eller andra reklamarrangemang inomm området ska ges en diskret utformning. Tegelbebyggelsen i kvarteret Ehrenberg ingår tillsammans med den på andra sidan av Östra Vallgatan i en sammanhängande miljö av betydande värde. För att ej bryta sammanhanget får ej ytterligare tegelfasader målas ochh kvarvarande dörröppningar mot gatan skall bibehållas.

35 (37) I bevaringsprogrammet är även de enskilda byggnaderna i kvarteret utpekade som kulturhistoriskt värdefulla eller är utpekade som en byggnad som ingår i eller tillsammanss med andra bygger upp en kulturhistoriskt värdefull miljö (se karta bredvid). Med d det senare menas att en byggnad inte ensam kan utpekas som särskilt arkitektoniskt värdefull utan måste alltså ingå i en grupp med hus förr att ses som kulturhistoriskt värdefull. Markeringen på kartan anger endast om en byggnad är kulturhistoriskt värdefull. Även gaturum och planteringar kann vara av kulturhistoriskt värde vilket även markeras på en karta. Kulturmiljö Historik Kvarteret ingår i det område som bar namnet Ehrenbergska lyckan.. Marken användes för stadsnära odlingg och kanske i någon mån för bete. 1873 köpte bagarmästare Möller det område som kom att bli nuvarande kvarteret Ehrenberg. Kvarterets delvis öppna struktur med fristående hus är typiskt för Lund. Det finns både 1-planss enfamiljshus från 1870-talet, flerbostadshus i 4 våningar från 1930-talet samt nyare bebyggelse från 2000-talet representeradee i kvarteret Ehrenberg. Mycket av Lunds stadsbyggnadshistoria präglarr kvarteret. Genom åren har kvarteret fått en mer tydlig kvartetersst truktur med privatare gårdar. Byggnadsår 1874-75 byggdes de fyra förstaa husen i kvarterets nordöstra hörn dessa finns fortfarande kvar. Samtliga av dessa bebyggdes med låga hus i 1 1 ½ plan. Därefter infördes 1874-års byggnadsstadga vilket fram tilll 1883 bromsade ny bebyggelse i kvarteret i väntan på en ny plan. Byggnadsstadgan innehöll regler för byggnadsnämnder, byggnaders konstruktion och stadsplanering.

36 (37) Enligt byggnadsstadgan skulle varje stad ha en plan för hur bebyggelsen i staden och nya stadsdelar skulle ordnas. Bilden nedan visar vilka kvarter som bebyggdes innan och efter byggnadslagstiftningens införande, den senare med mer enhetlig och ordnad bebyggelse. 1874 års byggnadsstadgaa påverkade kvarteret och kvarteren kring Ehrenberg. Gatorna närmast och runt kvarteret rätades upp, vilket var fallet med Arkivgatan. Även en ny gata, Skolgatan, drogs genom Ehrenbergska lyckan. Bilden visar vy från nordost över kvarteret Ehrenberg, kvarteret syns till vänster i bild. Bilden visar kvarterets struktur med relativt lågg bebyggelse år 1894. Fastigheterna Ehrenberg 2, 16, 5, 6, 13, 14 och 15 visar v sammaa byggnader som står kvar än idag. Fastigheten Ehrenberg 7 Beskrivning av befintlig bebyggelse Fastigheten ligger i den östra delen av kvarteret. Ursprungligen låg här ett hus i en och en halv våning i vit puts byggt 1883. Detta hus revs och ersattes med ett nytt högre hus 1996. Det befintliga huset är ritat av Lundqvist och Rendahl arkitekter AB. Huset är putsat och har en mörk rödrosa kulör och vitmålade hörn. Bottenvåningen är indeladd i fyrkantiga beiga partier med breda vita linjer runtom. Fönstren ärr tvåluftsfönster i grönt. Gaveln mot norr har målade rektangulärer istället för fönster. Körporten är placerad i den norra delen av huskroppen. Takett är ett sadeltak täckt med grå plåt och möterr fasaden med en trappad vitmålad gesims. Taket har symetriskt placerade takkupor i samma material. Gården är delvis asfalterad och har ett fåtal parkeringsplaster. Längs tomtens norra kant finns ett uthus i rött trä. Den troligen tidigare lummiga trädgårdskaraktären n har fått vika

37 (37) till förmån för bilplatser och uthus. Den hårdgjorda och strikta strukturen med asfaltbeläggning hänger inte ihop med grannfastigheterna i kvarterets norra och centrala delar. Längst in i på gården står några äldre fruktträd vilka har ett mervärde för kvarterets helhetsupplevelse. Markerad bottenvåning Körport Trafik Kvarteret ligger mellan Skolgatan, Arkivgatan, Brunnsgatan och Östra Vallgatan. Parkering sker på den egna fastigheten, i gatan eller i p-hus. Infarter till de enskilda fastigheterna sker från samtliga ovan angivna gator. Service Skola och förskola Planområdet ligger i de centrala delarna av Lund där det finns flera skolor och förskolor. HANDLINGAR Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser och illustration Planbeskrivning (denna handling) Samrådsredogörelse program Medverkande I planarbetet har stadsantikvarie Henrik Borg, bygglovsarkitekt Pia Laike, landskapsarkitekt Maria Borisson Lindvall, lantmätare Viola Lindgren stadsbyggnadskontoret medverkat. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Lotta Wallin biträdande planchef Karin Jönsson planarkitekt