Detaljplan för Klostergården 1:3 m fl i Lund, Lunds kommun (Arena-P)

Transkript

1 PÄ 36/2013a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Klostergården 1:3 m fl i Lund, Lunds kommun (Arena-P) Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration

2 Detaljplan för Klostergården 1:3 m fl (Arena-P) i Lund, Lunds kommun SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING UPPRÄTTAD: PÄ 36/2013a ENKELT FÖRFARANDE

3 Vad är en detaljplan? En detaljplan styr hur marken får användas för ett område inom kommunen exempelvis för bostäder, kontor, handel och industri. Detaljplanen får även reglera placering, utformning och utförande. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning som beskriver plankartan. Planbeskrivningen, som inte är juridisk bindande, ska underlätta förståelsen för plankartans innebörd. Planprocessen Detaljplaneprocessen regleras i plan- och bygglagen och syftar till att pröva om ett givet förslag till markanvändning är lämpligt. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Planprocessen hanteras med enkelt planförfarande. Under samråd och granskning ges möjlighet för sakägare, myndigheter och andra berörda att inkomma med synpunkter. 2 (12)

4 INNEHÅLL Planprocessen... 2 INNEHÅLL... 3 INLEDNING... 4 Sammanfattning... 4 Handlingar... 4 Medverkande... 4 Plansökande... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Plandata och markägoförhållanden... 6 Befintlig markanvändning... 7 Service... 7 Trafik... 7 Natur... 7 Teknisk försörjning... 7 PLANFÖRSLAG... 7 Planens syfte... 7 Övergripande karaktär och disposition... 8 Markanvändning och gestaltning... 9 Trafik... 9 Teknisk försörjning... 9 Räddning... 9 GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Tekniska och ekonomiska åtgärder Fastighetsrättsliga åtgärder KONSEKVENSER Miljökonsekvenser Sociala konsekvenser (12)

5 INLEDNING Sammanfattning Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att ändra gällande detaljplan från idrottsändamål till parkeringsändamål och att säkerställa parkmark i den södra delen av planområdet samt en anpassning till pågående markanvändning berörande Klostergården 1:1 och Klostergården 1:3. PLANDATA Planområdets area: ca kvm Parkmark: ca kvm Antal bilparkering: ca 600 st Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser och illustration Planbeskrivning (denna handling) Detaljplaneprocessen följer plan- och bygglagen SFS 2010:900. Enkelt planförfarande tillämpas då förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande och inte bedöms vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Vidare bedöms förslaget till detaljplan inte medföra betydande miljöpåverkan. Medverkande Planarkitekt Kent Ratcovich Planchef Ole Kasimir Lantmätare Marcus Sollvén Exploateringsingenjör Hans de Maré Karttekniker Beata Szyszko Bibel Administratör: Ann-Sofi Ahlgren Plansökande Tekniska förvaltningen, Mark och exploateringskontoret. 4 (12)

6 FÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Enligt ÖPL-2010 är området angivet som utredningsområde. Detaljplaner För området gäller detaljplan (stadsplan) nr 132 från Utdrag från gällande detaljplan nr 132 från 1959 Äldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner gäller idag som detaljplaner. Dessa äldre planer har inte någon genomförandetid. Dagvattenstrategi Lunds kommun har tillsammans med VA SYD tagit fram en dagvattenstrategi för Lunds kommun daterad Godkänd av kommunstyrelsen samt godkänd av VA SYDs ägarnämnd (12)

7 Plandata och markägoförhållanden Aktuellt planområde markerat med rött. Planområdet omfattar fastigheterna Klostergården 1:3 samt del av fastigheten Klostergården 1:1. Inom planområdet finns även en ledningsrätt för Kraftringens ledningar som belastar fastigheten Klostergården 1:3. Fastigheten Klostergården 1:3 ägs av Lunds kommun, och fastigheten Klostergården 1:1 ägs av Trafikverket. Lunds kommuns Parkerings AB driver parkeringshuset Arena-P vid Högevallsbadet. Bygglovet är baserat på gällande detaljplan som anger idrottsändamål. Parkeringshuset ligger huvudsakligen på den kommunägda stamfastigheten Klostergården 1:3 men berör också Trafikverkets angränsande fastighet Klostergården 1:1. Upplåtelsen regleras i ett rullande arrendeavtal i avvaktan på att överenskommelse om fastighetsreglering med Trafikverket kan träffas och att avstyckning och överlåtelse kan ske. Trafikverket och kommunen är överens om en fastighetsreglering som innebär att en mindre del av Trafikverkets mark inom området som inte är spårområde överlåts till kommunen. En förutsättning är att en ny detaljplan som bekräftar parkeringsändamål vinner laga kraft. 6 (12)

8 Befintlig markanvändning Parkeringshus med parkeringsytor och grönytor samt område för upplag. Service Kommersiell service Handel och verksamheter finns i närområdet. Trafik I anslutning till planområdet ligger Ringvägen med kollektivtrafikhållplats. Området ansluter till det befintliga gång och cykeltrafiknätet. Till parkeringshuset ansluter biltrafik från Stadsparksgatan. Natur Natur, park och vegetation I den södra delen av fastigheten Klostergården 1:3 finns idag ett planterat område som ansluter till parkstråket mot stadsparken. Området föreslås i detaljplanen som parkmark. Luftföroreningar Teknisk försörjning Energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp Dagvatten PLANFÖRSLAG Planens syfte Detaljplanens syfte är att ändra gällande detaljplan från idrottsändamål till parkeringsändamål och säkerställa parkmark i den södra delen inom Klostergården 1:3 samt en anpassning till pågående markanvändning berörande Klostergården 1:1 och Klostergården 1:3. Planförslaget innefattar: Område för parkeringsändamål. Område för park. Anpassning till pågående markanvändning berörande Klostergården 1:1 och Klostergården 1:3. 7 (12)

9 Övergripande karaktär och disposition Framtaget förslag bekräftar befintlig parkeringsanläggning och parkmark i söder samt en anpassning till pågående markanvändning berörande Klostergården 1:1 och Klostergården 1:3. Illustration 8 (12)

10 Markanvändning och gestaltning Platsbildningar, grönstruktur och vattenområden Inom planområdet föreslås att del av den södra delen blir parkmark som en förlängning av det gröna stråket mot stadsparken. Södra delen av planområdet röd/streckmarkerad Trafik För Södra stambanan planeras det för en fyrspårig utbyggnad vilket kan påverka planområdet i framtiden. Parkering Föreslagen detaljplan bekräftar befintligt parkeringshus. Teknisk försörjning Energiförsörjning Vatten-, avlopp- och dagvattenhantering Området ligger inom verksamhetsområde för VA. VA SYD ansvarar för att ta hand om dagvattnet. Planförslaget medför ingen förändring av rådande dagvattensystem. El, tele och bredband Renhållning Räddning 9 (12)

11 GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 5 år från det datum den vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 PBL). Huvudmannaskap för allmänna platser Huvudman för allmänna platser inom planområdet är Lunds kommun. Avtal Kommunen förutsätter att inga åtgärder beträffande allmän plats behövs för exploateringen. Utgångspunkten är därför att ett exploateringsavtal inte behöver träffas. Skulle förutsättningarna ändras eller att exploateringen trots detta innebära kostnader för kommunen för åtgärder inom allmän plats, ska exploatören stå för dessa kostnader. Tekniska och ekonomiska åtgärder Kostnad för framtagande av detaljplan Detaljplanen bekostas av exploatören genom planavtal. Fastighetsrättsliga åtgärder Fastighetsbildningsåtgärder Fastighetsregleringar: Området inom Klostergården 1:1 utlagt för parkeringsändamål i detaljplanen överförs från Klostergården 1:1 till 1:3. Området inom Klostergården 1:1 och 1:3 utlagt som allmän plats överförs till intilliggande kommunägd park/gatu-fastighet, t.ex. Klostergården 3:1 eller Innerstaden 3:32. Vilken ersättning som ska utgå för mark som ska överföras bör diskuteras/överenskommas innan ansökan om lantmäteriförrättning. Officialservitut: Överfarten över järnvägsspåret (Klostergården 1:1) till p-fastigheten, Klostergården 1:3, säkras med ett in/utfartsservitut. Prövas i lantmäteriförrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). 10 (12)

12 Ledningsrätt: Ny ledningsrätt för VA-ledningar bildas i u-område nordväst om parkeringshuset inom fastigheten Klostergården 1:3. Ledningsrätt 1281K-9540:B (ledningshavare Kraftringen Nät AB) går idag över Klostergården 1:3. Ledningsrätten ska upphävas/ändras att inte längre belasta Klostergården 1:3. Prövas i enlighet med Ledningsrättslagen (1973:1144). Ansökan om fastighetsbildning, kostnader mm Det ankommer på berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten i Lund ansöka om fastighetsbildning och/eller upplåtelse och upphävning/ändring av ledningsrätt. Med ansökan följer lantmäterikostnader samt eventuell skyldighet att utge ersättning för mark eller utrymme för rättigheter. Lantmäterikostnader åläggs den som söker/har nytta av respektive åtgärd. KONSEKVENSER Miljökonsekvenser Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Sammantaget är den påverkan som planförslaget förutses få sådana att den inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. I stort sett allt dagvatten i Lunds kommun rinner till Höje å och Kävlingeån via dagvattenledningar, diken och små vattendrag. Enligt Vattenmyndighetens beslut om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten har Höje å dålig ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status 2027, Kävlingeån har otillfredsställande ekologisk status med kravet att uppnå god ekologisk status De olika vattendragen i Lunds kommun som fungerar som dagvattenrecipienter har klassificerats efter hur stort flöde och vilka mängder av närsalter och föroreningar recipienterna kan tåla/ta emot beroende på deras speciella förutsättningar. I dagvattenstrategin redovisas klassificering av de olika recipienternas känslighet. Planområdet ingår i avrinningsområdet Höje å. 11 (12)

13 Naturmiljö och biologisk mångfald Planförslaget påverkar inte rådande förhållanden. Befintligt teknisk försörjning Planförslaget påverkar inte befintliga förhållanden. Hälsa och säkerhet Trafikverket bevakar dels åtkomst av egna signalbyggnader, dels stambanans krav på skydd och skyddsavstånd. Sociala konsekvenser Barnperspektivet Barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet då planförslaget i huvudsak avser befästande av befintliga förhållanden (ändring av gällande detaljplan från idrottsändamål till område för parkeringsändamål och parkmark). STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Ole Kasimir planchef Kent Ratcovich planarkitekt 12 (12)