Gruppdiskussionen hösten 2011

Relevanta dokument
Skolplan Med blick för lärande

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Sektorn för utbildning och kultur Copyright Härryda kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Matematiklyftet 2013/2014

Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter.

bjuder in till Lärstämma

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare Komvux Malmö Södervärn

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Sektorn för utbildning och kultur Copyright Härryda kommun

Matematikundervisning för framtiden

Strategi för bättre lärande i matematik

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Utvecklingsplan, Strömsskolan, läsåret 17/18

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Vi har inte satt ord på det

Skolledarkonferens september 2016

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018.

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Leda digitalisering 12 oktober Ale

Teamplan Ugglums skola F /2012

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan Alla barn ska bli sitt bästa jag

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Matematikstrategi

Motivation för matematik

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Lönekriterier för lärare

Så här jobbar vi i Halmstads kommun

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Leda digitalisering 24 november Ale

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

En förskola för alla där kunskap och människor växer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Individanpassning på SFI Perspektiv och metoder. Exempel från SFI i Partille

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Analys av Dialogmöte

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:

Verksamhetsplan förskola 18/19

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Skola Ansvarig Rektor:

En förskola för alla där kunskap och människor växer

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Presentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Matematikundervisning genom problemlösning

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Utbildningspolitisk strategi

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Skolverkets stöd för skolutveckling

Workshop RUN konferens Östersund

Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Flerspråkighet en möjlighet!

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Stödinsatser i skolan

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Så här jobbar vi i Halmstads kommun

Arbetsplan Norrsätraskolan /18

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Transkript:

Gruppdiskussionen hösten 2011 I gruppen om ca 5-10 deltagaren diskuterades följande: Som pedagogisk ledare, vad är kvalité i matematikundervisning? Hur ser mina lärare på kvalité? Hur kan jag som pedagogisk ledare bidra till att kvalitén utvecklas? Rektorerna reflektera själva kort kring frågorna, även i relation till föreläsningarna därefter diskuterades frågeställningarna. Rektorerna sammanfattade i fem punkter, lämnade in till Anette. Föreläsningarna innan diskussionspasset var: Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor, Matematiksvårigheter och lässvårigheter samt Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Nedan finner ni två avsnitt: 1. Sammanfattning av svar på frågan: Hur kan jag som pedagogisk ledare bidra till att kvalitén utvecklas? 2. Redovisningarna från 27 grupper av rektorer från ett 130-tal kommuner och ett par fristående skolor. 1. Sammanfattning av svar kring: Hur kan jag som pedagogisk ledare bidra till att kvalitén utvecklas? Organisera och erbjuda tid för Att möta kollegor, kollegialt lärande inom skolan Samverkan utåt över stadier/skolor/kommuner Kompetensutveckling som utmanar Praktisk kompetensutveckling (lesson learning osv). Kompetensutveckling/Lgr11 Initiera och erbjuda resurser Tillgång till IKT, praktisk matematik, utomhuspedagogik Bra mattebok, mera resurser, få bestämma själv, föreläsare i egna ämnet som bekräftar läraren Lärare i matte rättar NP gemensamt Utvecklingspedagoger som arbetar med aktionslärande. Mentorer för nyexaminerade Skapa ma-projekt Använda ma-utvecklare En organisation som stöder levens lärande. Inga "avbrott" mellan övergångar t ex f-2/3-5/6-9 eller F-3/4-6/7-9. Tala visioner Skapa vi-känsla i organisationen Tydliga mål för alla, pedagoger/elever/vårdnadshavare. Att diskutera matematik, t ex Vad är framgångsrikt för den enskilde. Reflektera, diskutera matematik i pedagoglaget med elever, fokusgrupper (delta som rektor). Våga låta processen ta tid

Utvecklingsorganisation som arbetar långsiktigt. Rektor - lärare Rektor skall utmana sina lärare "Two stars and a wish" Som pedagogisk ledare - använd dig av de "duktiga" lärare du har som ledare för dagar med alla lärare. Då är det kollegor som leder kollegor. Stödja fokusering på en eller ett fåtal saker Uppmana lärarna till att beforska sin egna undervisning med återkoppling av rektor Våga ta tag i lärare med sviktande ledarskap Diskutera resultaten - analysera - följa upp Som ledare stödja lärares utveckling genom utvecklingsplan eller kanske "åtgärdsprogram" Rektors roll om stöttning till lärare Feedback och uppmuntran till pedagogerna Pedagogiska diskussioner Rektor verksamhetsbesök Rektor gör två klassrumsbesök/vecka med efterföljande didaktiskt samtal med läraren Säkerställa kvalitén genom klassrumsbesök och bara titta på vissa saker åt gången. Dessa diskuteras på medarbetarsamtal. Kan man se vilka förmågor som tränas? Rektorslärande Rektor bör hålla sig ajour med ny forskning och leverera till lärarna och diskutera med lärarna. Kollegial utvärdering - även rektors-ku Vi rektorer måste själva analysera ex PISA-resultaten och inte "svälja" allt. Lägga huvuddelen av tiden på pedagogik Bra samarbete kring rutiner och alla planer med alla rektorer, så att man får tid att ägna sig åt det pedagogiska. Möjlighet till administrativ avlastning för rektor till förmån för den pedagogiska delen av uppdraget Lärarna gör analyser hur de kan förbättra undervisningen - ta in! Viktigt att vara här idag för att sedan kunna påverka hemma 2. Alla 27 gruppernas inlämnade diskussionspunkter Malmö Kvalité som pedagogisk ledare: Bra pedagogisk planering Lärarens behörighet Skapa mötespalts för samspel Progression - kollegialt samarbete Lärare kvalité: LPP Synliggöra målen Inte ensam i klassrummet Hur jag som pedagogisk ledare kan bidra till att kvalitén utvecklas? Tid - mötesplatser Kompetensutbildning Organisation Verksamhetsbesök Kollegialt lärande

"Hitta" - utmana varje elev Veta varför man gör något Delaktiga elever - motivation Förväntningar Kompetensutveckling Feedback och uppmuntran till pedagogerna Pedagogiska diskussioner Extra tid som erbjuds alla elever Kompetensutveckling som utmanar Bra mattebok, mera resurser, få bestämma själv, föreläsare i egna ämnet som bekräftar läraren Lärare i matte rättar NP gemensamt Lektionsbesök t ex på andra skolor Learning Study... Vi rektorer måste själva analysera ex PISA-resultaten och inte "svälja" allt. Grupp 4 En organisation som stöder levens lärande. Inga "avbrott" mellan övergångar t ex f-2/3-5/6-9 eller F-3/4-6/7-9. Ta vara på elevens utveckling i matematiken t ex dokumentation. Tydliga mål för alla, pedagoger/elever/vårdnadshavare. Att diskutera matematik, t ex Vad är framgångsrikt för den enskilde. Reflektera, diskutera matematik i pedagoglaget med elever, fokusgrupper (delta som rektor). Relationen mellan elev - pedagog är viktig. Kvalitetsskapande t ex bemötande, förväntan. Språket - Alla elever kan erövra matematikspråket, begrepp, ett kompensatoriskt uppdrag för oss i skolan. Matematik är mer än att räkna. Grupp 5 Kvalité enl. ped. ledare Kan förklara så att alla förstår Alla klarar målen Ämneskompetens Kan skapa arbetsro Hur kan jag som ledare bidra? Mentorer för nyexaminerade Skapa ma-projekt Använda ma-utvecklare Organisera tiden (möten, konferens osv) Lägga huvuddelen av tiden på pedagogik Skapa vi-känsla i organisationen Praktisk kompetensutveckling (lesson learning osv). Hur ser lärare på kvalité? Små grupper (rimliga) Speciallärare i ma Ökad kunskap (verktyg) inom svåra moment Ägna sig åt ämnet istället för kringuppgiften Elever ska lära sig så mycket som möjligt Lokaler, arbetskamrater. Grupp 6 Lärare diskuterar varför vi fått de resultat vi fått.

Ämnesutvecklare/Matematikambassadörer, Matematikutvecklare Matematikprojekt pengar från Skolverket Matteryggsäck jobba utomhus Ta bort något när du tar något nytt Säkerställa kvalitén genom klassrumsbesök och bara titta på vissa saker åt gången. Dessa diskuteras på medarbetarsamtal. Kan man se vilka förmågor som tränas? Kolla ämnesfilmerna Dämpa ambitionen hos lärarna dvs LPP behöver inte vara perfekta än. LPP utifrån arbetsområde få med förmågorna. Grupp 7 Viktigt att matematikundervisningen planeras lika mycket som andra ämnen Viktigt att läroboken inte får styra Flexibla grupper/antal lärare Viktigt med feedback till eleverna för att lärandet ska utvecklas Mer tid för matematikämnet Grupp 8 Mångfald i undervisningen När undervisning och bedömning hänger ihop och lärare och elever har koll på läget Struktur på klassrumsbesök utifrån kursplan Våga låta processen ta tid Bra fungerande IT-system för uppföljning och interaktion med elever och hem Umeå Dialog, delaktighet som grund för systematiskt arbete Lärarens undervisningsform (varierande) Problemlösning i heterogena grupper Färdighetsträning i kombination med stöd Rektor skall utmana sina lärare "Two stars and a wish" När undervisningen är sådan att nationella provet inte blir "annars" När lärare och elever har ett tydligt mål för varje lektion När man samtalar matte Kvalité är när läraren är ledare i klassrummet Hög kompetens hos matematiklärarna, viktigt med kontinuerlig kompetensutveckling Fokus på kursplanemålen, tid för pedagogiska samtal --> professionella bedömningar och omdömen Pedagogiska planeringar som ger utmaningar till alla elever, både särskilda behov och särskilda förmågor Bra uppföljningssystem, väl fungerande kvalitetsarbete, analys av matematikresultat, följa elevgruppens utveckling Spännande, utmanande, utvecklande, kreativ undervisning som förutsättning för motiverade och delaktiga elever Grupp 4 När läraren lyckats skapa ett ömsesidigt förtroende så att alla kan jobba på sin nivå. Detta förutsätter ju att läraren har koll på sin undervisning och vet vad han pratar om - är kunnig

Att läraren hela tiden har koll på nästa steg för eleven så att de alltid ställs för utmaningar utifrån sin nivå. Då höjer vi kvalitén för alla. Som pedagogisk ledare - använd dig av de "duktiga" lärare du har som ledare för dagar med alla lärare. Då är det kollegor som leder kollegor. Rektor bör hålla sig ajour med ny forskning och leverera till lärarna och diskutera med lärarna. Bra samarbete kring rutiner och alla planer med alla rektorer, så att man får tid att ägna sig åt det pedagogiska. Karlstad "Liten verktygslåda" för att bidra till utv. av kvalitén Stödja fokusering på en eller ett fåtal saker Erbjuda/uppmuntra samverkan/samarbete över ämnes/studie/skol/kommungränser Bidra med tid? Avsätta tid? Kollegial utvärdering - även rektors-ku Komp.utv. "Att använda och förstå tal" t ex Lektionsbesök med återkoppling för att nå till flektion av det vi faktiskt gör Uppmana lärarna till att beforska sin egna undervisning med återkoppling av rektor Möjlighet till administrativ avlastning för rektor till förmån för den pedagogiska delen av uppdraget Learning studies med inspelningar och återkoppling Lärarna gör analyser hur de kan förbättra undervisningen - ta in! Kvalité som ped. ledare Förmågorna i fokus Variation av metoder Alla elever utmanas Ett gott ledarskap Hur (vi tror) ser mina lärare på kvalité Små grupper Behöriga lärare Kollegiala samtal Hur kan jag som ped. ledare bidra till att kvalitén utvecklas Skapa forum för utvecklande pedagogiska samtal - enskilda - arbetslag - ämneslag Våga ta tag i lärare med sviktande ledarskap Diskutera resultaten - analysera - följa upp Pedagogiska planeringar Föreläsningarna Hur identifierar vi dessa 1 av 20 med särskilda förmågor? Hur följer vi upp? "Särbegåvningar" Spännvidden på våra elever. Att klara av med befintliga resurser Kopplingen läsning - matematik Språket viktigt Vilken kunskapssyn har vi Apropå - att göra det viktigaste bedömbara inte det enkelt mätbara till det viktigaste... Anpassningen - Om man är van vid hjälpmedel annars - men får inte använda på NP?! Hur analyseras NP på huvudmannanivå? Klassrumsobservationer - prat efteråt viktigt.

Rektor gör två klassrumsbesök/vecka med efterföljande didaktiskt samtal med läraren De elever som har särskilda matematiska förmågor. En utmaning att hitta och stötta dom Kvalitet är att våga släppa läroboken och variera undervisningen Utvecklingsorganisation som arbetar långsiktigt. Utvecklingspedagoger som arbetar med aktionslärande. Alla lärare berörs av lärgrupper. Tidig upptäckt för att kunna stimulera barnen. Avstämning och uppföljning av lärandet. Läs och skrivplan. Matematikplan. Stockholm Lärare som utvärderar och utvecklar sin undervisning skapar forum för samarbete mellan kollegor och mellan olika ämnen. En undervisning som uppmuntrar till samtal, resonemang, diskussioner. En undervisning som tar sin utgångspunkt i var eleven/eleverna befinner sig och som bygger på tillit och självförtroende hos eleven. En undervisning som fångar in alla elever. En undervisning som konkretiserar och erbjuder praktisk tillämpning för att bekräfta begrepp och sammanhang. Kommunikation/dialog (elever, lärare, rektor) Varierat arbetssätt (används bara lärobok?) Utmaningar Kartläggning av elevens kunskapsnivå Hjälpmedel (dator, konkret material) Möjlighet att träna sin förmåga Hur används resultat? Engagemang Vad är kvalité i matematikundervisning? Goda ämneskunskaper i didaktik Förhållningssätt och bemötande Färdighetsträning Elevinflytande: elevaktiva lektioner, elevnära t ex teknisk utveckling, olika lärstilar Motivation Varierad undervisning; genomgångar, färdighetsträning, laborativ matematik Grupp 4 Vad är kvalité i matematikundervisning? Kunskapssynen Kompetens - behöriga lärare Kartläggningar - uppföljning av elevens kunskapsutv. Lustfyllt lärande, utmaningar, nyttan av matte Ämnesövergripande Höga förväntningar på eleverna Grupp 5 Tydliga mål på lektionen Möta varje elev där den befinner sig Utmanande och roligt/varierat

En röd tråd i undervisningen En engagerad lärare/formativ bedömning Grupp 8 Planeringen Man ser tanken bakom Man ser hur olika elevers behov kommer att mötas I klassrummet Samtal och aktivitet pågår Våga lämna läromedlet Inte förakta stunder av tyst arbete för att automatisera Göteborg Engagerade lärare och kunniga lärare Höga förväntningar Våga prova nytt, varierat arbetssätt Hålla lusten att lära vid liv Klassrumsklimat Tillämpa förmågor en kvalité Speciallärarkompetens saknas Hinna med alla eleverna. Frustration om man inte gör det. Framgångsfaktorer. Modiga! Tillgång till IKT, praktisk matematik, utomhuspedagogik Kompetensutveckling/Lgr11 Vad är kvalité i matematikundervisningen? Gruppen enas om att läraren är det viktigaste för att eleverna skall få goda kunskaper. Lärarens matematikkunskaper är viktiga för undervisningen men inte helt avgörande. Istället handlar det om det rent generella i undervisning och genomförande av lektionen. Tydlig start med syfte och mål Tydligt avslut med återkoppling och reflektion tillsammans med elever om lärandet Varierat innehåll Hittar läraren varje elevs nivå? Höga förväntningar och vardagsanknytning. En lärare måste kunna analysera sig själv och utveckla sin undervisning. Inte lägga problemen hos eleverna. Goda ämneskunskaper Varierad undervisning där du möter eleven där den befinner sig och du anpassar undervisningen efter det. Metoder, läromedel och lärstilar. Som ledare stödja lärares utveckling genom utvecklingsplan eller kanske "åtgärdsprogram" Kvalitet i matematikundervisning är också en klassrumsmiljö som tillåter att elever vågar prova, vågar säga fel osv Kvalitet är också att elever känner sin förmåga och har en vilja att utveckla den. Kvalitet är lärare som också känner lust till sitt uppdrag. Kvalitet är att man utgår ifrån de matematiska förmågorna.

Grupp 4 Höga förväntningar på elever/lärare Rektors roll om stöttning till lärare Lärarens förhållningssätt till ämnet Didaktiska variationer och ämneskunskap Ett klassrumsklimat där det är levande diskussioner utifrån... Mötet uppstår mellan lärare - elev Förstå vad man gör Grupp 5 Variation i undervisningen Individualisering Öppna frågor Plan Kompetens, ämneskunskap Meningsfullhet Syfte, varför gör vi detta! Matematik kopplat till samhället Prata matematik Följa upp - feedback Synliggöra lösningar tillsammans Resultat Bedömning Kompetensutveckling Viktigt att vara här idag för att sedan kunna påverka hemma Skapa tid och organisation för komp.utv Grupp 6 Kreativitet Skapa tro på egna förmågor Relationer Våga släppa boken Omsätta kursplanen