MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm



Relevanta dokument
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRB. MAS-dagen 14 december 2015

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Innehåll: Inledning sid 1

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

MRSA. Information till patienter och närstående

MRB Multiresistenta bakterier

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Rådgivningssjuksköterskor

ESBL. Information till patienter och närstående

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Multiresistenta bakterier

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Antibiotikaresistens

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Hygienombudsutbildning

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Multiresistenta bakterier i Primärvård

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens i blododlingar

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Infektioner hos äldre

Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

MRSA. Information till patienter och närstående

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Lokal anvisning

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Antibiotikaresistens i blododlingar

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Antibiotikaresistens i blododlingar

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Årsstatistik för 2014

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Lokal anvisning

Antibiotikaresistens i blododlingar

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

SMAF-konferens Luleå maj 2017

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Antibiotikaresistens i blododlingar

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

Journalföreläsning DSM Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub

Smittspårning klamydia

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Gramnegativa bakterier som producerar ESBL ett växande resistensproblem. ESBL i praktiken - erfarenheter från Uppsala. Nya fall per månad maj05-aug07

Transkript:

MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1

Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner mer svårbehandlade I länder med hög antibiotikaanvändning är högre andel av bakterierna antibiotika resistenta Mycket få nya antibiotika på väg ut på marknaden Risk att vi tappar antibiotika som effektivt läkemedel SmittskyddStockholm/101108/ih 2015-11-23 Sidan 2

MRB i smittskyddslagen MRSA Meticillin resistenta Stafylokock Aureus Allmänfarlig VRE Vancomycin resistenta enterokocker - Anmälningspliktig ESBL Extended spectrum betalactamases Lab anmäler ESBL-carba- Anmälningspliktig 2015-11-23 Sidan 3

MRB i SLL 2007-2015 3000 2500 2000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1500 1000 500 0 6 12 16 30 MRSA VRE ESBL ESBLcarba

Andel MRSA+ isolat av invasiva S.aureusinfektioner i Europa 2011 2015-11-23 Sidan 5

MRSA och smittskyddslagen 1 januari 2000: Anmälningspliktig 1 juli 2004: Allmänfarlig sjukdom Smittspårning Förhållningsregler Informationsskyldighet Regelbundna återbesök Följsamhet till förhållningsregler 2015-11-23 Sidan 6

Vad är MRSA MRSA är en variant av Staphylococcus aureus. Förutom meticillinresistensen är den som övriga Staphylococcus aureus. Den kan inte behandlas med sedvanliga stafylokock-medel, penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. 2015-11-23 Sidan 7

MRSA kan ge Bölder Svinkoppor Sårinfektioner Osteomyelit Sepsis Endocardit Lunginflammation 2015-11-23 Sidan 8

Mål med MRSA arbetet Förhindra smittspridning av MRSA inom vården Patienten ska ges en säker vård av god kvalité och god hygienisk standard (HSL) Patienterna ska inte behöva lämna sjukvården/sjukhuset med en svårbehandlad infektion Bevara b-laktamantibiotika som 1:a handsmedel vid stafylokockinfektioner SmittskyddStockholm/101108/ih 2015-11-23 Sidan 9

Sidan 10

MRSA fall i Sthlm 2000-20151031 800 700 600 500 400 300 200 100 100 167 206 237 272 319 360 353 349 387 420 517 612 644 719 676 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2015-11-23 Sidan 11

Hur har det blivit? Smittspridningen inom vården har minskat. Antalet MRSA odlingar har ökat. Följsamhet till klädregler och ringar/klockor har förbättrats. Basala hygien rutiner följs alltid?!?! Samhällsförvärvad MRSA har ökat 2015-11-23 Sidan 12

Samhällsförvärvad MRSA PVL-toxin producerande stammar = Panton-Valentine Leucosidine Cytotoxin som bildas av vissa stafylokocker. I Sverige ofta bölder. USA svåra fall av pneumonier hos unga personer. Förekommer i minst 40% av fallen i SLL 2015-11-23 Sidan 13

Olika odlingar Screening odling: intagnings odling, utlandsvårdade, vid misstanke om staff infektion. Smittspårning: odlingar runt nyupptäckta fall, vid utskrivning, uppföljnings odlingar på sjukhem/äldreboende där person med MRSA bor. Allmän odling. 2015-11-23 Sidan 14

Sannolikt smittursprung MRSA 2015 halvår Slvård n=4 1% Okänd n=35 10% Öppenvård n=1 0% Äldreboende n=10 3% Samhälle n=89 27% Utland n=163 48% Fam n=35 11%

AD barn n =8 2% Fördelning av utl smittade 2014 arb/stud n=11 3% grav vård n=49 15% bor/bott n=80 24% sjukvård n=58 17% tillfälligt/sem n=129 39%

Beh- läkare ansvarar för Att informera patienten Ge förhållningsregler, se smittskyddsblad Justera ev. antibiotikabehandling Att smittspårning genomförs Att journalen märks med MRSA Remiss till MRSA-team Anmälan görs enligt Smittskyddslagen 2015-11-23 Sidan 17

Förhållningsregler du måste följa enligt smittskyddslagen Du måste komma på återbesök och lämna de prov som din läkare anser är nödvändiga. Du måste medverka i smittspårning. Det innebär att ge information för att vårdpersonalen ska kunna bedöma när, var och hur du kan ha smittats och om du kan ha smittat andra. Du måste berätta om din MRSA-smitta när du får sjukvård, tandvård och medicinsk fotvård. Detta gäller också om du får personlig vård eller omvårdnad på ett boende eller i hemmet. Får du enbart hjälp med att handla, städa, dela medicin eller gå på promenader behöver du i de flesta fall inte berätta om din MRSA-smitta. Har du riskfaktorer för smittspridning måste du berätta om din MRSA-smitta vid piercing, tatuering, massage, icke-medicinsk fotvård och liknande behandling av hud eller slemhinnor. Du kan också vänta med sådan behandling tills riskfaktorerna är borta.

Remiss till MRSA-team Är pat informerad? Har pat givit samtycke till att teamet får tillgång till aktuell vårdhändelse och provsvar? Remissen finns på Smittskyddstockholm.se 2015-11-23 Sidan 19

Uppföljning av MRSA-fall Nu följs alla MRSA fall. Pat som saknar riskfaktorer är aktuella för avskrivning. 3 neg prover tagna efter ett schema. Endast Smittskydd Stockholm och MRSA teamet kan avskriva patienter. 2015-11-23 Sidan 20

Bärarskap - Defenitioner Transient = tillfälligt bärarskap Odlingspositiv i prov från näsa och/eller svalg vid ett enda tillfälle. Negativ vid förnyad odling Koloniserad = MRSA bärare Positiv vid förnyad odl Positiv i andra lokaler t.ex sår Symtomgivande infektion t ex böld 2015-11-23 Sidan 21

600 Antal avskrivna 2010-20151007 500 transient n=119 400 300 Avskrivna n=1623 30 388 33 455 200 274 1 21 34 246 231 100 0 29 2010 2011 2012 2013 2014 20151106 2015-11-23 Sidan 22

Avskrivning Avskriver patienten från kontroller och förhållningsregler. Informerar patienten muntligt och skriftligt. Dokumenteras och dateras i patient journalen. Listor skickas till chefläkarna i SLL. Dokumenteras i Sminet. 2015-11-23 Sidan 23

VRE Anmälningspliktig (från både lab och behandlande läkare) Smittspårningsskyldig Fekal-oral smitta Kontaktsmitta ffa på sjukhus

När hittas VRE? Screening odling: utlandsvårdade Smittspårning: odlingar runt nyupptäckta fall och vid utskrivningsodling från slutenvård Allmän odling

450 VRE i SLL 2000-2015 (okt) 419 400 350 300 250 200 177 150 100 85 50 41 55 41 45 56 51 0 8 13 11 9 1 3 3 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Undersökningsmaterial vid VRE i SLL jan-aug 2015 n=42 45 40 35 30 Symptomfri smittbärare Akut sjukdom 25 20 15 10 5 0 Annat, ange vilket Feces Urin

Sannolikt smittland för VRE jan-aug 2015 5% Irland Okänt n=2 Storbritannien Sverige n=29 Thailand Egypten Grekland Tyskland Bosnien-Hercegovina USA Polen Turkiet Serbien 69%

ESBL Extended spectrum betalactamases Enzym som bärs av multiresistenta gramnegativa bakterier E.Coli (vanligast), Klebsiella, övriga tarmbakterier Ingår i tarmens (normala) bakterieflora Kan orsaka sjukdom på samma sätt som icke-resistenta tarmbakterier, men majoriteten är bärare utan symtom Smittspåras vid påvisad spridning i vården i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd Stockholm Anmälningspliktig från lab, ej från läkare

Hur smittar ESBL? Smittvägen är vanligtvis fekal-oral, via händerna eller via livsmedel och vatten Direkt och indirekt kontaktsmitta Utlandsresor utgör en risk för smitta eftersom ESBL-producerande bakterier oftare förekommer utomlands.

När hittas ESBL? Screening odling: utlandsvårdade Smittspårning: odlingar runt nyupptäckta fall och vid utskrivningsodling från slutenvård Allmän odling

Forts. ESBL Informera patienten, smittskyddsblad finns på Anteckning i journalen och diagnos och diagnosnummer i slutanteckning vid slutenvård Varningsmärkning i journalen Ingen Sminet anmälan (endast från lab) Behandling och kliniskt omhändertagande som övrig UVI Känd ESBL-bärare behöver ej odlas igen, betraktas som fortsatt bärare.

3000 ESBL i SLL 2007-2015 (okt) 2500 Andel i blododl: - 2013: 4% - 2014: 3% - 2015: 3% 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Remitterande enheter för ESBL-prov I SLL 2% 1% 3% 3% 47% 41% Öppenvård n=905 Äldreboende n=63 Slutenvård n=1035 Rättsmedicin n=1 Psykiatri n=2 Mödravård n=33 Kriminalvården n=5 Hemsjukvård n=19 Geriatrik n=60 Forskningsstudie n=60 3%

160 140 Antal fall ESBL sorterat på kön och ålder i SLL januari-augusti 2015 n=1684 Man Kvinna 120 100 80 60 40 20 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100-109

Undersökningsmaterial vid ESBL i SLL januari-augusti 2015 n=1684 3% 36% 56% Urin (56%) Sekret/sårskeret Annat t.ex. biopsi, ascites, svalg mm Sputum Feces (36%) Blod 3% 1%

Utbrott med ESBL Under åren 2010-2013 har flera utbrott förekommit på avdelningar för nyfödda på flera sjukhus i hela landet. Under åren 2005-2007 hade man vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala spridning inom sjukhusmiljön av ESBL-producerande Klebsiella pneumoniae. Många olika kliniker drabbades. En väsentlig orsak till smittspridningen anses ha varit bristande följsamhet till hygienrutiner. Senaste åren har vi i Stockholms län haft flera spridningar med både Klebsiella pneumoniae och E.coli på neonatal- och IVA-avdelningar, samt på flera äldreboenden.

Telefonsamtal till Smittskydd Stockholm från vårdcentral: Känt ESBL-bildande bakterie konstaterad hos gammelmorfar som familjen har delat stuga med under sommaren. På mammans initiativ fecesprovtagning i familjen; två barn och mamman är positiva. Pappan ej provtagen, jobbar som kock. Minsta pojken är möjligen lite lös i magen Vad göra? Restriktioner? Information? Kockarbete?

ESBLcarba

Andel karbapenemresistenta (R+I) Klebsiella pneumoniae 2013, blodisolat

ESBLCARBA ESBLCARBA - extended spectrum beta lactamase med karbapenemasaktivitet - är en grupp enzymer som bryter ner både betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) och antibiotika av klassen karbapenemer, t.ex. imipenem och meropenem. ESBLCARBA medför också ofta multiresistens mot andra antibiotikagrupper. Vid behandling av infektioner orsakade av ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae finns ofta få behandlingsalternativ kvar. Klebsiella är vanligast Anmälningspliktig från både lab och behandlande läkare, smittskyddsanmälan skall fyllas i och skickas in Smittspårningsskyldig

Hur smittar ESBLCARBA? Vård på sjukhus utomlands är den viktigaste riskfaktorn för ESBLCARBA-bärarskap. I vårdmiljö kan patienter vara koloniserade både i tarm och luftvägar, urinvägar eller sår och kan då utgöra en risk för direkt och indirekt kontaktsmitta. I likhet med andra tarmbakterier kan också ESBLCARBA-bildande bakterier spridas fekalt-oralt, via händerna eller via livsmedel och vatten, framförallt i samband med utlandsresa.

När hittas ESBLCARBA? Screening odling: utlandsvårdade Smittspårning: odlingar runt nyupptäckta fall av ESBL och vid utskrivningsodling från slutenvård. Inga påvisade spridningar i SLL Allmän odling

ESBLcarba forts. Känd ESBLCARBA-bärare behöver inte odlas igen, betraktas som fortsatt bärare. Patienter med riskfaktorer (diarré, stomi, feacesinkontinens, KAD, stora sår, trachestomi) ska kohortvårdas i eget rum med egen dusch/toalett. Patienter utan riskfaktorer ska vårdas på enkelrum med egen dusch och toalett. Smittspårning på avdelningen när patienten vårdas där och 7 dagar efter. Kontakta alltid vårdhygien och infektionskonsult.

ESBLCARBA 100 90 80 70 60 50 40 30 Stockholm Sverige 20 10 0 2012 2013 2014 2015* Hög mortalitet vid klinisk infektion *jan-okt

Antal ESBLcarba jan-aug 2015 i SLL n=18 (tom okt 33 fal) 3 Man Kvinna 2 1 0 0-9 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89

Undersökningsmaterial och typ av infektion för ESBLCARBA i SLL jan-aug 2015 n=18 (tom okt 33 fal) 16 14 12 Akut sjukdom Smittbärare som ej haft symptom 10 8 6 4 2 0 Bronksekret / lavage (BAL) Feces Urin

Smittland för ESBLCARBA i SLL jan-aug 2015 n=18 (tom okt 33 fal) Brasilien; 1 Turkiet; 2 Colombia; 1 Thailand; 2 Egypten; 2 Grekland; 1 Syrien; 2 Indien; 1 Serbien; 1 Sverige; 5

12 ESBLcarba i SLL 2015 uppdelat på species och enzym n=18 (tom okt 33 fal) 10 Klebsiella pneumoniae Escherichia coli, Övriga Enterobacteriaceae Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae 8 Escherichia coli Enterobacter species, Klebsiella pneumoniae 6 4 2 0 IMI-4 KPC NDM OXA VIM

Spridningar i SLL 2015-3 fall under aug-sep fördelat på 2 IVA enheter med samma rep PCR och PFGE, ingen gemensam vårdtid - Ev. 2 fall på VC, samma rep PCR, flera besök

Patientfall ESBLCARBA Maria 46 år har sök vårdcentralen x flera för återkommande urinvägsbesvär. Odling tas och visar växt av en E.coli-stam med ESBLCARBA som är nästintill totalresistent, men det finns behandlingsalternativ och hon blir besvärsfri. Maria är gift, tre barn i skolålder. Hon arbetar på förskola. Åtgärder?

Åtgärder? Informera patienten, se smittskyddsblad för läkare respektive patient på: Anteckning i journalen och diagnos och diagnosnummer i slutanteckning vid slutenvård Behandling och kliniskt omhändertagande som övrig UVI Anmälan i Sminet både från lab och läkare Varningsmärkning i journalen Ingen särskild uppföljning (klinisk uppföljning kan behövas), betraktas fortsatt som ESBL bärare Patienten ges inga förhållningsregler Hon får arbeta

Smycken?? Ringar och armband 2015-11-23 Sidan 55

Basala hygienrutiner Viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbete. Ska tillämpas oavsett om det finns en känd smitta eller ej. 2015-11-23 Sidan 56

MRSA,VRE och ESBL är en indikator! Om vi sprider MRSA, VRE och ESBL sprider vi också andra mikroorganismer... VI VET ALDRIG NÄR RISK FÖR SMITTA FINNS!!!! ALLA MÅSTE HA ETT HYGIENISKT ARBETSSÄTT FÖR ATT MINIMERA SMITTSPRIDNING!!!!!!! 2015-11-23 Sidan 57

E-utbildning i Basala hygienrutiner: http://www.vardgivarguiden.se/omraden/vardhygien/

Nytt handlingsprogram för MRB 2016 En arbetsgrupp med representanter från Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholms län har tagit fram ett nytt gemensamt handlingsprogram för MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL. Handlingsprogrammet är tänkt att ersätta de fem handlingsprogrammen för resistenta bakterier (MRSA, VRE, ESBLcarba, ESBL och handlingsprogrammet för screening av patient med vårdkontakt utomlands) och två PM om VRE+MRSA. Som bilagor läggs bl.a. olika blanketter inom området. Tanken med det nya gemensamma handlingsprogrammet är att det ska vara enklare att använda och att det ska framgå tydligt vad som skiljer sig i handläggningen vid bärarskap av de olika resistenta bakterierna. För att begränsa storleken har vi i stället för upprepningar hänvisat till andra PM inom handlingsprogrammet. Handlingsprogrammet har 18 PM (varav de flesta består av en sida) och 7 bilagor. Det är skrivet i en tänkt tidsordning från provtagning för att hitta bärarskapet fram till utskrivning och uppföljning.

Smittskydd Stockholms hemsida: 08-7373940