Lätt bli överviktig efter graviditet



Relevanta dokument
Fetma under graviditet en interventionsstudie

Kvinnans vikt före och under graviditet har betydelse för barnet Riktlinjer från USA skulle gagna svensk folkhälsa

Vikt sex år efter barnets födelse:

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Förekomst av övervikt och fetma hos gravida i Lidköpings kommun

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Graviditet och stor viktuppgång, hur förebygger vi? Läkaresällskapet 2 feb 2016

Energi och vikt vid graviditet och amning

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

% Totalt (kg) Fetma >

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Oönskade graviditeterär LARC lösningen?

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Amning, kost- och motionsvanors betydelse för viktnedgång efter en graviditet

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Vikten av inskrivningsvikt, viktuppgång under graviditet samt relaterade hälsoeffekter -för mamma och barn

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Falls and dizziness in frail older people

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Oönskade graviditeterär LARC lösningen?

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Stillasittande & ohälsa

Människosynen i sammanfattningen

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

Teenage Brain Development

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

När man fått ett barn man tycker så mycket om spelar några kilo för mycket mindre roll:

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Trombos under graviditetmortalitet

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Övervikt och fetma hos gravida kvinnor

Motivation till hälsa

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

Malmö Kost Cancer undersökningen

Obesitas och graviditet. Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Fysisk aktivitet och hjärnan

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Vikten av vikten under graviditet och förlossning

Evidensgrader för slutsatser

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

Manifesto for a feminist definition of SRHR

Hur kan vi göra vårdens insatser tillgängliga för alla?

Livsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården

Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Beteendeinterventioner mot fetma. Sven Alfonsson Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Karolinska Institutet

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Genusstudier i Sverige

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Psykologiskt beroende av opioider

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

FYSS eller FASS? -nyheter från Terapigrupp fysisk aktivitet

English. Things to remember

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Transkript:

Yvonne Linné, leg läkare, med dr (Yvonne.Linne@medhs.ki.se) Stephan Rössner, professor (Stephan.Rossner@medhs.ki.se); båda vid överviktsenheten M73, Huddinge Universitetssjukhus, Stockholm Lätt bli överviktig efter graviditet Allt fler kvinnor såväl i Sverige som i andra länder blir överviktiga och obesa [1]. Viktutvecklingen under vuxenlivet karakteriseras av en med åldern ökande vikt. Vikten vid en viss ålder är självfallet starkt korrelerad till vikt decennier senare, vilket rimligen beror på genetiska faktorer [2]. Även om dessa genetiska faktorer är starka finns det naturligtvis många andra faktorer som påverkar kroppsvikten, bl a livsstil, matoch motionsvanor samt sjukdomar, långtidsmedicinering (med t ex kortison, neuroleptika) och graviditet [3]. Viktuppgången under graviditet har beräknas av Hytten i en studie av kvinnor med okomplicerad normalt fullgången graviditet som summan av vikterna för fostret, placentan och en utökad blodvolym, vilket för en fullgången graviditet motsvarar ungefär 9,1 kg [4]. Resten av viktuppgången är en energireserv (fett) för att hjälpa modern att försörja sitt barn. Hur mycket kvinnor har ökat i vikt under graviditeten har varierat över årtiondena [5-9]. Flertalet av dessa undersökningar kommer från USA. Vid förra sekelskiftet var födotillgången delvis en begränsande faktor. Under förra seklet har tidvis politiska eller sociala katastrofer inneburit att gravida kvinnor haft dåliga förutsättningar att öka i vikt. Likaså har rekommendationerna växlat. I början av 19-talet rekommenderades en viktuppgång på 7 8 kg [10]. Bakgrunden till denna rekommendation var en önskan att förhindra stora foster och därmed komplicerade förlossningar, men när kejsarsnitt blev vanligare blev rekommendationerna också mer liberala. Med denna nya hållning kom också andra problem, bl a att kvinnorna hade svårt att gå ner i vikt efter förlossningen. En större viktuppgång ledde inte heller till förbättringar avseende vare sig barnens hälsa eller överlevnadstal [11]. Viktretention efter graviditet Överviktiga kvinnor har ofta beskrivit att deras viktproblem började efter en graviditet. I en studie gjord på kvinnor med fetma visade det sig att 73 procent av kvinnorna hade behållit mer än 10 kg efter en graviditet [12]. Liknande resultat har beskrivits i andra studier [13]. Å andra sidan visar översikter av viktutvecklingen efter graviditet i normalpopulationen på en medelviktuppgång mellan 0,4 och 3,8 kg [14]. Dessa siffror är sammanställda från studier av växlande omfattning och kvalitet; antalet undersökta individer varierar t ex mellan 87 och 13 6 kvinnor [14]. Uppföljningstiden varierar: från sex veckor till två och ett halvt år efter förlossningen. SAMMANFATTAT Många kvinnor går upp kraftigt i vikt under graviditeten och har svårt att komma åter till utgångsvikten efter det att barnet är fött. Mat- och motionsvanor, rökstopp i samband med graviditeten samt socioekonomiska förhållanden spelar viss roll, medan amningen har påfallande liten inverkan på viktkontrollen efter förlossningen. En kraftig viktuppgång under graviditeten innebär en långsiktig risk för övervikt. Några resultat från den svenska studien Stockholm Pregnancy And Women s Nutrition (SPAWN), som följt viktutvecklingen hos en grupp kvinnor under 15 års tid efter en graviditet, redovisas. Tema: Övervikt och kvinnlig reproduktion Se även artikel på sidan 4096. Tidigare artiklar publicerade i nr 48/2003. I Figur 1 återges medelviktutvecklingen från konception till ett år efter förlossningen hos en grupp svenska kvinnor från Stockholm Pregnancy and Weight Development Study [6]. Trots att medelvärdet av viktökningen inte är stor finns det i flertalet studier en stor spridning av viktutvecklingen, där några kvinnor går ner i vikt medan andra ökar betydligt. I en studie av Öhlin och Rössner visade det sig att medelvärdet ett år efter graviditeten var 0,5 kg efter korrigering för underrapportering av vikt och ålder, men spridningen är betydande, och 1,5 procent av kvinnorna hade bibehållit mer än 10 kg i vikt [6] (Figur 2). Varför går man inte ner efter graviditeten? Det har varit svårt att identifiera tydliga faktorer som starkt predicerar viktutvecklingen efter en graviditet. Den starkaste faktorn för viktretention efter förlossningen är viktuppgång under graviditeten. En stor viktuppgång under gravidi- Läkartidningen Nr 49 2003 Volym 100 4091

Klinik och vetenskap Kg 59,5 73,6 63,0 61,7 61,0 9 6 3 0 2,5 6 12 Förlossning Efterkontroll Månader vikt Fördelning i BMI-grupp, procent 30 25 20 15 10 5 0 Initialt BMI <18, = undervikt 18,7 23,8 = låg normalvikt 23,9 25,9 = normalvikt 26 = övervikt 12 8 4 0 4 8 12 16 20 kg Viktförändring Figur 1. Viktutveckling hos de 1 423 kvinnorna i Stockholm Pregnancy and Weight Development Study (SPAWN) före graviditeten till ett år efter förlossningen. Medelvikt vid kritiska tidpunkter (±SD) anges [6]. Figur 2. Fördelning av viktvariation hos 1 423 kvinnor i olika BMI-klasser före och ett år efter graviditeten. Data från [6]. teten leder till hög viktretention efter förlossningen, men också här finns en stor variation i viktutvecklingen, och många kvinnor går trots stor viktuppgång under graviditeten ner mot utgångsvikten efter förlossningen [6, 15]. Kvinnor som slutar röka när de får veta att de är gravida löper en ökad risk för viktretention [16, 17]. Det mest realistiska sättet att angripa detta problem är troligtvis att senare ta itu med övervikten, då det bästa för barnets och moderns hälsa självfallet är ett rökstopp. Förändringar i livsstil till det sämre vad avser motionsoch kostvanor leder till ökad risk för viktretention. Det är alltså försämringen i livsstil, snarare än initialt dåliga matvanor och låg motionsnivå, som leder till viktuppgången [16]. Socioekonomiska faktorer såsom låg inkomst och låg utbildningsnivå spelar roll såväl för viktretention som för viktuppgång och övervikt generellt [18]. Däremot har faktorer såsom frekvens och duration av amning inte visats ge några starka och entydiga bevis för att detta skulle hjälpa kvinnor att återfå initialvikten efter förlossningen [19]. Amning i sig ökar energiförbrukningen med ca 0 kcal per dag, men trots denna förbrukning finns inga starka bevis för att flitig amning innebär att man snabbare kommer ner till sin ursprungsvikt. Även vikten före graviditeten har diskuterats som en prediktor för viktretention efter förlossningen. Det finns dock inga klara bevis för att kvinnor med en högre vikt före graviditeten förvärrar sina viktproblem efter förlossningen. Däremot tycks det finnas en större variation i den överviktiga gruppen vad gäller viktutveckling efter graviditeten [6, 20, 21]. 15-årsstudie SPAWN-studien (Stockholm Pregnancy and Women s Nutrition) startade i början av 19-talet och har som syfte att långsiktigt studera viktutvecklingen efter graviditet. Totalt 563 kvinnor har följts under 15 år efter graviditet i ett försök att identifiera prediktorer under graviditeten och det första året post partum. Eftersom inga starka faktorer har kommit fram tidigare som kan förklara och predicera viktutvecklingen efter graviditet har SPAWN valt att fokusera på tidpunkterna före, under och ett år efter graviditeten. Vi har jämfört dessa tidpunkter för att se vilket tillfälle som har högst prediktivt värde 15 år senare. Resultatet framgår av Figur 3. Vikten före en graviditet tycks inte predicera viktutvecklingen på lång sikt. Stor viktuppgång leder till stor viktretention efter graviditeten, men bara 56 procent av de kvinnor som gick upp mest i vikt under graviditeten (högsta tertilen) hamnar sedan i den högsta tertilen av viktretention ett år efter förlossningen. Kvinnor som inte lyckats gå ner till sin ursprungsvikt inom ett år efter förlossningen löper en ökad risk att behålla en högre vikt. Ett år efter förlossningen förefaller vara en rimlig tidpunkt för denna utvärdering. Tidigare kan kvinnan fortsätta att gå ner i vikt, senare blir vissa kvinnor ånyo gravida eller får ändrade livsstilsbetingelser [22]. Leder graviditet till övervikt? För de flesta kvinnor ger graviditeten bara något kilos viktökning, men för en liten grupp kvinnor innebär graviditeten en risk för att gå upp i vikt och sedan behålla den. Med dagens metoder har ingen stark enskild faktor kunnat identifieras. Kanske är det inte en enda faktor, utan många i kombination, som för vissa kvinnor leder till en viktretention efter graviditeten. Nya infallsvinklar både psykologiska och genetiska måste tillkomma i fortsatta analyser. Vad vi hittills vet är att det är angeläget att förebygga en betydande viktuppgång i samband med graviditet, en viktuppgång som på sikt kan leda till övervikt. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Referenser 1. Lissner L, Johansson SE, Qvist J, Rössner S, Wolk A. Social mapping of the obesity epidemic in Sweden. Int J Obes Relat Metab Disord 2000;24:1-5. 2. Arner P. Hunting for human obesity genes? Look in the adipose tissue! Int J Obes Relat Metab Disord 2000;24 suppl 4:S57-62. 3. Andersen T, Rissanen A, Rössner S. Fetma/fedme en nordisk lärobok. Lund: Studentlitteratur; 1998. 4. Hytten FE. Weight gain in pregnancy 30 year of research. S Afr Med J 1981;:15-9. 6. Öhlin A, Rössner S. Maternal body weight development after pregnancy. Int J Obes 1990;14:159-73. 7. Abrams B, Laros R. Prepregnancy weight, weight gain, and birth weight. Am J Obstet Gynecol 1986;154:3-9. 9. Johnston E. Weight changes during pregnancy and postpartum period. Prog Food Nutr Sci 1991;15:117-57. 10. Dieckman W. The toxemias of pregnancy. St Louis: Mosby; 1952. 11. Institute of Medicine (US), Committee on Nutritional Status During 4092 Läkartidningen Nr 49 2003 Volym 100

Figur 3. Viktkurvor från SPAWN med analys av viktutvecklingen över en 15-årsperiod med utgångspunkt i olika kritiska tidpunkter. Pilen i varje delfigur anger tidpunkten för materialets uppdelning i olika subgrupper. Kg Normalviktig före graviditeten och vid 15 års uppföljning Normalviktig före graviditeten och överviktig vid 15 års uppföljning a. Kvinnor som gått från normalvikt till övervikt jämfört med de kvinnor som förblev normalviktiga. 90 BMI <25 BMI >25 b. Överviktiga respektive normalviktiga kvinnor omedelbart före graviditeten. Stor viktuppgång under graviditeten Intermediär viktuppgång under graviditeten Liten viktuppgång under graviditeten c. Viktuppgång under graviditeten. Före graviditet Vid förlossning Ett år efter förlossning 15 år efter förlossning Hög viktretention Intermediär viktretention Låg viktretention d. Viktretention efter förlossningen. Kvinnor som kommer att utveckla övervikt ligger vid alla tidpunkter högre i sin viktutveckling än de kvinnor som förblir normalviktiga (a). För överviktiga är viktutvecklingen parallell till den hos normalviktiga (b). Stor viktuppgång under en graviditet och bibehållen hög vikt efter ett år ökar risken för långtidsretention av övervikt (c, d). Läkartidningen Nr 49 2003 Volym 100 4093

ANNONS ANNONS

Pregnancy, Weight Gain and Nutrient Supplement. Washington DC: National Academy Press; 1990. 12. Rössner S. Pregnancy, weight cycling and weight gain in obesity. Int J Obes Relat Metab Disord 1992;16:145-7. 13. Mullins A. Overweight in pregnancy. Lancet 19;i:146-7. 14. Linne Y. Factors affecting weight development after pregnancy the SPAWN (Stockhom Pregnancy And Women s Nutrition) study. Institute of medicine. Stockholm: Karolinska institute; 2002. 15. Harris HE, Ellison GT, Holliday M. Is there an independent association between parity and maternal weight gain? Ann Hum Biol 1997; 24:7-19. 16. Öhlin A, Rössner S. Factors related to body weight changes during and after pregnancy: the Stockholm Pregnancy And Weight Development Study. Obes Res 1996;4:271-6. 17. Kleinman J. Maternal weight gain during pregnancy: determinants and consequences. NCHS Working Paper Series no 33. Hyattsville, Md: National Center for Health Statistics, Public Health Service, US Department of Health and Human Services 1990. p. 24. 18. Parker JD, Abrams B. Differences in postpartum weight retention between black and white mothers. Obstet Gynecol 1993;81:768-74. 19. Rookus MA, Rokebrand P, Burema J, Deurenberg P. The effect of pregnancy on the body mass index 9 months postpartum in 49 women. Int J Obes 1987;11:9-18. 20. Parham ES, Astrom MF, King SH. The association of pregnancy weight gain with the mother s postpartum weight. J Am Diet Assoc 1990;90:0-4. 21. Gunderson E, Abrams B, Selvin S. Does the pattern of postpartum weight change differ according to pregravida body size? Int J Obes 2002;25:3-62. 22. Linné Y, Dye L, Barkeling B, Rössner S. Weight development over time in parous women. The SPAWN study 15 years follow-up. Inernational Journal of Obesity. Under publ. I Läkartidningens elektroniska arkiv http://ltarkiv.lakartidningen.se är artikeln kompletterad med fullständig referenslista. SUMMARY Easy to remain overweight after pregnancy Yvonne Linné, Stephan Rössner Läkartidningen 2003;100:4091-5 For some women pregnancy is a trigger factor for developing overweight and obesity. 73 % of patients at the Obesity Unit, Huddinge University Hospital, indicated that they had retained more than 10 kg after each of their pregnancies; for this subgroup weight development after pregnancy was of obvious importance for their future health. However, in most studies mean weight retention after pregnancy is modest: 0.5 3.5 kg up to one year after delivery. Numerous studies have analysed factors explaining weight development after pregnancy and delivery, with a wide range of subjects, but overall it has been surprisingly difficult to identify strong predictors for weight development. The strongest factor is weight gain during pregnancy, but smoking cessation, a sedentary lifestyle and socio-economic factors also play a role. Pregnancy and weight development are intertwined in a complex pattern, which includes a change in lifestyle factors, such as eating behaviour, physical activity, smoking cessation and degree of lactation, but which are still not fully understood. Correspondence: Yvonne Linné, Obesity Unit M73, Huddinge Universitetssjukhus, SE-141 86 Huddinge, Sweden (yvonne.linne@medhs.ki.se) Läkartidningen Nr 49 2003 Volym 100 4095