Olinjära system (11, 12.1)

Relevanta dokument
Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Exempel: DC-servo med styrsignalmättning DEL III: OLINJÄR REGLERTEORI. DC-servo forts.: Rampsvar och sinussvar

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

x(t) I elimeringsmetoden deriverar vi den första ekvationen och sätter in x 2(t) från den andra ekvationen:

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 9. Cirkelkriteriet. Sammanfattning av föreläsning 9, forts. Amplitudstabilitet hos svängningar

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 10: Fasplan. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet. Torkel Glad Reglerteori 2015, Föreläsning 10

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

Systemteknik/Processreglering F3

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Reglerteori. Föreläsning 10. Torkel Glad

Cirkelkriteriet (12.3)

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

1 Repetition - Övning 3.8

Robust flervariabel reglering

Analys av jämviktslägen till differentialekvationer

= y(0) för vilka lim y(t) är ändligt.

= e 2x. Integrering ger ye 2x = e 2x /2 + C, vilket kan skrivas y = 1/2 + Ce 2x. Här är C en godtycklig konstant.

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 10. Fasplan. Olika typer av jämviktspunkter. Samband linjärt olinjärt: nära jämviktspunkt

TENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

1 Diagonalisering av matriser

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 23 oktober 2017 kl

(y 2 xy) dx + x 2 dy = 0 y(e) = e. = 2x + y y = 2x + 3y 2e 3t, = (x 2)(y 1) y = xy 4. = x 5 y 3 y = 2x y 3.

ALA-c Innehåll. 1 Linearization and Stability Uppgift Uppgift Egenvärdesproblemet Uppgift

Reglerteknik AK Tentamen

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Reglerteknik AK, FRTF05

Modeller för dynamiska förlopp

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 18 december xy = y2 +1

Stabilitet m.a.p. begynnelsedata

Formalia. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 1. Varför modeller? Föreläsning 1: Modeller och modellbygge

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Gripenberg. Mat Grundkurs i matematik 1 Tentamen och mellanförhörsomtagning,

dy dx = ex 2y 2x e y.

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

TMA 671 Linjär Algebra och Numerisk Analys. x x2 2 1.

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Pepe Winkler tel

1+v(0)kt. + kt = v(0) . Detta ger sträckan. x(t) = x(0) + v(0) = x(0) + 1 k ln( 1 + v(0)kt ).

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

Flervariabel reglering av tanksystem

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Lösningsförslag till tentamen i SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 1)

Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633(5B1206).

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Numeriska metoder för ODE: Teori

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

SF1633, Differentialekvationer I Tentamen, torsdagen den 7 januari Lösningsförslag. Del I

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

y + 1 y + x 1 = 2x 1 z 1 dy = ln z 1 = x 2 + c z 1 = e x2 +c z 1 = Ce x2 z = Ce x Bestäm den allmänna lösningen till differentialekvationen

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Del I. Modul 1. Betrakta differentialekvationen

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Måndag 14 januari 2002 TID:

TSIU61: Reglerteknik. Tillståndsbeskrivning. Lite om tillstånd och återkoppling

BEGREPPSMÄSSIGA PROBLEM

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

= ye xy y = xye xy. Konstruera även fasporträttet med angivande av riktningen på banorna. 5. Lös systemet x

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Fredag 16 januari 2009 TID:

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Sammanfattning av föreläsning 11. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 12. Simulering. Föreläsning 12. Numeriska metoder och Simulering

x (t) = 2 1 u = Beräkna riktnings derivatan av f i punkten a i riktningen u, dvs.

Sammanfattning av föreläsning 10. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 11. DAE-modeller. Modelltyper. Föreläsning 11 : DAEmodeller

Lösningsförslag till Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 1) 24 oktober 2014 kl 8:00-13:00.

Föreläsning 7: Kvadratisk optimering. 4. Kvadratisk optimering under linjära bivillkor

1 x dx Eftersom integrationskonstanten i (3) är irrelevant, kan vi använda oss av 1/x som integrerande faktor. Låt oss beräkna

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSDT18/84 SigSys Kap 4 Laplacetransformanalys av tidskontinuerliga system. De flesta begränsade insignaler ger upphov till begränsade utsignaler

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad

Dagens teman. Linjära ODE-system av ordning 1:

Repetitionsfrågor: 5DV154 Tema 4: Förbränningsstrategier för raketer modellerade som begynnelsevärdesproblem

Lösningsförslag, Tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 2, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 9 juni 2011, kl.

Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Uppgifter till kurs: Geometriska analys och designmetoder för olinjära system

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Transkript:

Föreläsning 2 Olinjära system (11, 121) Introduktion Vad menas med ett olinjärt system? Betrakta ett system där insignalerna u 1 (t) och u 2 (t) ger utsignalerna y 1 (t) respektive y 2 (t), d v s och u 1 (t) y 1 (t) u 2 (t) y 2 (t) Ett system är linjärt om följande två egenskaper gäller cu 1 (t) cy 1 (t) u 1 (t) + u 2 (t) y 1 (t) + y 2 (t) annars är det olinjärt Exempel: (Olinjärt system I, termostat) { a u 0 y = 0 u < 0 Exempel: (Olinjärt system II, kropp påverkad av luftmotstånd) Hastighet v(t), kraft F(t) Kraftbalans: m v(t) = F(t) cv 2 (t) Antag konstant kraft F(t) = F 0 I stationaritet gäller v(t) = v 0 och v(t) = 0 Detta ger F0 v 0 = c En fördubbling av krafter ger ej en fördubbling av hastigheten 6

Stationära punkter (114) Antag u(t) = 0 ẋ(t) = f(x(t), u(t)) y(t) = h(x(t)) Antag att ett system startar i tillståndet x(0) vid t = 0 Vad sker med x(t) då t? Intuitivt: x(t) bör gå mot någon punkt x 0 Följdfråga: Vad krävs av en sådan punkt? Svar: ẋ(t) = 0 då x(t) = x 0 Definition: En stationär punkt (jämviktspunkt, singulär punkt) x 0 uppfyller f(x 0 ) = 0 Linjärt asymptotiskt stabilt system: Ax 0 = 0 Samtliga egenvärden till A ligger i VHP x 0 = 0 är den enda lösningen Olinjärt: Ekvationen f(x 0 ) = 0 kan ha flera lösningar, d v s det kan finnas flera stationära punkter 7

Exempel: (Pendel) ger lösningen x 2 = 0 Detta ger vilket ger lösningarna x 1 = nπ ẋ 1 = x 2 ẋ 2 = g sin x 1 cx 2 0 < c < 1 f 1 = x 2 = 0 f 2 = gsinx 1 = 0 Bortsett från multiplar fås två stationära punkter: Stillastående rakt uppåt x 1 = π, x 2 = 0 och stillastående rakt nedåt x 1 = 0, x 2 = 0 Antag u(t) = u 0 0: Definition: En stationär punkt x 0, u 0 uppfyller f(x 0, u 0 ) = 0 8

Stabilitet (121) Definition: Punkten x 0 är asymptotiskt stabil om x(t) x 0 för alla x(0) i en omgivning till x 0 Definition: Punkten x 0 är globalt asymptotiskt stabil om x(t) x 0 för alla x(0) Antag u(t) = u 0 0: Definition: Punkten x 0, u 0 är asymptotiskt stabil om x(t) x 0 för alla x(0) i en omgivning till x 0 då u(t) = u 0 Hur undersöker vi om en stationär punkt är asymptotiskt stabil? Linjärisering (114) Ett olinjärt system ẋ(t) = f(x(t), u(t)) y(t) = h(x(t)) kan i närheten av en stationär punkt (x 0, u 0 ) approximeras med ett linjärt system Idé: Taylorutveckla f och h Inför: x(t) = x(t) x 0 u(t) = u(t) u 0 d v s y(t) = y(t) y 0 x(t) = x 0 + x(t) u(t) = u 0 + u(t) y(t) = y 0 + y(t) 9

f(x, u) = f(x 0, u 0 )+f x (x 0, u 0 ) x(t)+f u (x 0, u 0 ) u(t)+högre ordningens termer där A = B = u u x=x 0,u=u 0 x=x 0,u=u 0 C = ( h h )x=x 0,u=u 0 Försumma högre ordningens termer Bilda en linjär modell med x(t) som tillstånd, u(t) som insignal och y(t) som utsignal Detta ger x(t) = ẋ(t) d dt x 0 = A x(t) + B u(t) och y(t) = C x(t) Exempel: (Pendel) Uppåt: Nedåt: A = A = x=(π,0) x=(π,0) = = ( 0 1 g c ( 0 1 g c Stabiliteten hos det linjäriserade systemet ges av egenvärdena till matrisen A ) ) 10

Vad säger dessa egenvärden om stabiliteten hos motsvarande stationära punkt? Sats: Samtliga egenvärden till A ligger strikt i VHP (x 0, u 0 ) är en asymptotiskt stabil stationär punkt Sats: Något egenvärden till A ligger i HHP (x 0, u 0 ) är en instabil stationär punkt A har egenvärden på Im-axeln både stabilitet och instabilitet kan inträffa Exempel: (Pendel) Egenvärdena ges av ekvationen det(λi A) = 0 vilket ger i uppåtläget: d v s en lösning i HHP I nedåtläget λ 2 + cλ g = 0 λ = c c 2 ± 2 4 + g λ 2 + cλ + g = 0 λ = c 2 ± c 2 d v s båda egenvärdena ligger i VHP 4 g Global asymptotisk stabilitet kan i gynnsamma fall avgöras med s k lyapunovfunktioner 11