Bilagor 1. Förteckning över borgensåtaganden 2. Budgetavstämning

Årsredovisning 2004

Inledning Sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 1 Alvesta under fem år... 2 2004 ett axplock... 3 Förvaltningsberättelse Allmänt om kommunen... 4 Verksamhet och ekonomi Kommunen... 5 De kommunägda företagen... 6 Framtiden... 7 Kommunens mål... 9 Ekonomisk analys, kommunen... 10 Personalekonomi, - -... 18 Lokala kändisar, akvarell av Margareta Widell... 23 Nämndsredovisning Kommunstyrelsen Kommunledningskontor... 25 Teknisk förvaltning... 30 Barn- och ungdomsnämnden... 34 Socialnämnden... 41 Kultur- och fritidsnämnden... 48 Miljönämnden... 52 Övrig redovisning Miljöredovisning... 56 Redovisningsprinciper... 60 Resultaträkning... 61 Kassaflödesrapport... 61 Balansräkning... 62 Noter... 63 Begreppsförklaringar... 69 Organisation... 70 Revisionsberättelse... 71 Bilagor 1. Förteckning över borgensåtaganden 2. Budgetavstämning Bilder framsidan: Översvämning Alvesta tätort juli månad Isbjörn gjord av kommuninvånare Stationshuset Alvesta Alvesta yran Moheda, filminspelning tysk version av En danslärares återkomst Huseby

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET OMSTÄLLNING OCH UTVECKLING Kommunen fick 19,1 mkr i resultat 2004. Det är ett resultat jag inte är nöjd med. För att komma tillrätta med den negativa utvecklingen har kommunen tagit ett antal strategiska beslut under senare delen av förra året. Vi är nu mitt inne i ett omställningsarbete. Detta kommer successivt ge resultat. Vissa resultat syns redan i början av 2005. 2003 klarade kommunen att få ett litet plus men 2004 fortsatte omsorg-vård-skola att ha underskott samtidigt som skatteintäkterna blev betydligt mindre än beräknat. För att få ordning på ekonomin har en rad beslut tagits bland annat om anställningsstopp/-prövning, minskning av antal anställda och varsel av 69 personer, särskilt åtgärdspaket för socialnämnden. Besluten avser att minska kostnaderna i verksamheten under 2005 och 2006. bolag, AllboHus Fastighets AB, fick resultatet 4,8 mkr vilket är något bättre än planerat. I grunden har Alvesta kommun en bra situation med mycket goda kommunikationer och ett vitalt lokalt företagande. Sysselsättningen är hög och arbetslösheten är låg. Arbetslösheten är 3,0 procent av arbetskraften vid årsskiftet 2004-05 (rikssiffran var 5,0 %). Ytterligare ett kvitto på företagsklimatet är att kommunen i organisationens Svenskt Näringsliv s företagsbarometer gått från 120:e till 52:a plats i gynnsamt företagsklimat bland Sveriges kommuner. Dessutom har Alvesta kommun av organisationen Företagarna utsetts till Årets företagarkommun i Kronobergs län. Utnämningen presenterades under 2004 och grundar sig på en kartläggning av tillväxtkraften hos samtliga aktiebolag. Andra strategiska beslut som tagits under 2004 för en långsiktigt sund ekonomi och verksamhet är: beslut om snabbare nedläggning av Stenlyckeskolan än ursprunglig plan förändrad skolorganisation i norra kommundelen med bland annat om- och tillbyggnad av Mohedaskolan påbörjat diskussion om förändrad förskoleoch skolorganisation i södra kommundelen om- och tillbyggnad av före detta sjukhemmet Högåsen i Alvesta till ett mera tidsenligt boende för äldre. Antal platser/- boende minskas och ersätts med hemtjänst i ordinarie bostad Vår personal är A och O för en bra verksamhet. Olika satsningar sedan något år tillbaka på rehabilitering, friskvård med mera har börjat ge resultat. Sjukfrånvaron sjunker nu för andra året i rad. Om jag sätter på mig mina ägarglasögen kan jag se att samtliga kommunägda bolag har balans i sina ekonomier och redovisar överskott. Det är glädjande. Vårt största helägda Kommunstyrelsens ordförande Karin Vernersson För att utveckla vår bygd och satsa framåt krävs det samarbete från oss i kommunen, företag, organisationer och enskilda. Tillsammans kan vi göra en bra kommun ännu bättre! Karin Vernersson 1

ALVESTA UNDER FEM ÅR 2004 2003 2002 2001 2000 ALVESTA KOMMUN Antal invånare 31 dec 18 865 18 879 18 930 18 957 18 916 Kommunens skattesats (total kommunal skattesats 2004 är 31:00 då landsting och kommun räknas samman) 21:21 21:21 21:21 20:71 20:71 Ekonomiskt resultat, mkr -19,1 2,6 8,1-8,7 4,0 (= förändring av eget kapital) Nettokostnadernas andel av skatt och generella bidrag, procent 103,5 101,2 98,1 100,8 99,4 Likvida medel, mkr 54,5 56,1 54,3 54,2 44,0 Investeringar, mkr 23,6 35,6 27,2 20,6 51,4 Soliditet, inkl pensionsskuld före 98 4 8 8 8 9 Soliditet, exkl pensionsskuld före 98 51 54 55 53 53 Låneskuld, mkr 174,1 174,2 166,5 175,5 157,7 Pensionsskuld/avsättning, mkr 261,8 255,2 256,3 253,4 252,1 Skatteskuld för - -, mkr 63,5 61,9 62,2 61,5 60,9 Tillgångar och skulder - anläggningstillgångar, kr/inv 30 258 30 389 29 588 29 973 30 744 - omsättningstillgångar, kr/inv 5 699 6 027 5 694 5 876 4 845 - långfristiga skulder, kr/inv* 26 267 22 745 22 319 22 583 21 581 - kortfristiga skulder, kr/inv 8 054 7 520 6 910 7 317 6 527 ALLBOHUS FASTIGHETS AB Ekonomiskt resultat, mkr 4,8 3,4 1,9 2,8 4,1 Soliditet 11,6 11,1 10,6 10,2 9,8 ALVESTA ELNÄT AB, KONCERNEN Ekonomiskt resultat, mkr 1,7 4,0 1,0 0,7 0,3 Soliditet 5,5 5,0 3,9 3,9 4,3 ALVESTA RENHÅLLNINGS AB Ekonomiskt resultat, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Soliditet 7,0 7,6 8,3 12,3 13,0 *) Inklusive pensionsskuld/avsättning 2

2004 - ETT AXPLOCK UNDER 2004 HÄNDE T EX ATT... Skrotbilskampanjen tog hand om drygt 130 bilar. Skrivarcirkel för ungdomar med författarinnan Katarina von Bredow anordnades i samarbete med NBV. 85 procent av kommuninvånarna har nu möjlighet att ansluta sig till bredbandsnätet. Nästan hundra kommuner saknar idag yngre ledamöter i fullmäktige. I Alvesta har vi två ledamöter under 30 år varav den yngsta är 20 år. Kommunen bytte till bankgiro. En kurs i solvärme lockade 85 personer och en kurs i vedeldning 50. I Företagsbarometern (svenskt näringsliv) har kommunen gått från 120:e till 52:e plats i gynnsamt lokalt företagsklimat. Ny hemsida utformad med bland annat möjlighet till textförstoring. Sjukfrånvaron fortsatte att minska, vilket vi tillsammans med Växjö kommun är ensamma om bland länets kommuner. EN DAG I SEPTEMBER HÄNDE T EX ATT.. Hemtjänsten tog emot 750 larm från äldre/funktionshindrade. 2 700 luncher serverades till eleverna på kommunens grundskolor. 100 barn till asylsökande fick grundskoleundervisning. Huvudbiblioteket och bokbussen lånade ut 680 böcker/medier, varav nästan hälften till barn och ungdomar. 250 personer badade i Alvesta simhall. Två av dem köpte simglasögon och två köpte badshorts. En handduk blev kvarglömd. 100 serier spelades i bowlinghallen. Åtta bygg- eller miljöärenden registrerades. Kommunens åtta reningsverk tog hand om 7 760 kbm avloppsvatten. 20 ton hushållssopor hämtades från 700 hushåll i kommun, vilket gav nästan 30 kg sopor per hushåll. 8 000 kopior togs av olika dokument och skrivelser. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. En del kontrolleras av kommunen, andra inte. Exempel på hur kommunens intäkter eller kostnader påverkas under ett år om några nyckelfaktorer ändras: MKR +/- 1 kr av kommunalskatten 25,1 1 % i löneförändring 5,5 100 kommuninvånare 3,6 1 % i prisförändring 3,6 10 heltidstjänster 3,4 1 % av kommunalekonomisk utjämning 1,5 1 % i avgiftsförändring 0,5 10 Mkr i lån 0,4 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄNT OM KOMMUNEN Järnvägens stora betydelse Folkmängden: 18 865 invånare 2004 God utveckling på efterfrågan hos företagen Arbetslöshet: fortsatt låg nivå 3,0 % Kommunen är geografiskt långsmal som en miniatyr av Sverige - belägen i södra Småland väster om Växjö. Befolkningen på knappt 19 000 invånare i olika åldrar och män-kvinnor liknar mycket ett riksgenomsnitt. Andelen invånare motsvarar 0,2 procent av riket. Kommunen består av gammal bondebygd med kulturhistoriska rötter långt tillbaka i tiden. Genom järnvägens tillkomst växte de nuvarande tätorterna upp och drog till sig industrier och befolkning. Befolkning Vid mitten av 1900-talet hade de kommuner som senare bildade Alvesta kommun tillsammans en folkmängd på 18 350 invånare. Fram till 1990- talets mitt ökade befolkningen successivt och låg som mest på 20 012 invånare vid årsskiftet 94-95. Tillväxten bröts under 90-talets senare del, då invånarantalet minskade varje år. Vid årsskiftet 04-05 uppgick antalet invånare i Alvesta kommun till 18 865, en minskning 2004 med 14 (år 2003: -51). Under den senaste tioårsperioden har befolkningen minskat med drygt 4 procent. Befolkningsutveckling 2000 2004 Antal invånare resp år den 31 dec 20 000 19 500 19 000 18 500 18 000 2000 2001 2002 2003 2004 I jämförelse med riket har kommunen en högre andel barn och ungdomar i skolåldern, men något lägre andel i gruppen fem år och yngre. I gruppen 20-40 år är befolkningsandelen under riksgenomsnittet. Efter avslutad grund- och gymnasieskola flyttar många ungdomar hemifrån för att studera vidare eller arbeta på annan 4 ort. Sedan mitten av 1990-talet och framåt har kommunens flyttningsnetto varit negativt varje år. Antalet yngre pensionärer (65-79 år) minskade något under 1990-talet, jämfört med 1980- talet. De äldre pensionärerna har successivt ökat i antal från 1975 och framåt, men sedan 1990-talet har ökningen avtagit. Prognoserna pekar på ett stabilt befolkningstal på nuvarande 18 800 19 000 invånare fram till år 2013. Näringsliv Näringslivet i kommunen kännetecknas av många små och medelstora företag inom en mängd branscher, men framförallt tillverkningsindustri. Företagen är ofta familjeföretag (ledningen både äger och leder företaget) som arbetar långsiktigt och uthålligt. Läget mitt i Sydsverige med goda kommunikationer med järnväg, riksvägar och nära till flygplats ger flera fördelar. Under 2004 har företagen haft en mycket bra utveckling med mer och mer att göra. Eftersom prisutvecklingen är negativ har företagen i första hand effektiviserat produktionen vilket gjort att ytterligare personal inte anställts. I slutet av året kom dock signaler om att man behöver anställa för att klara den fortsatta utvecklingen. Alvesta kommun har haft en stor företagsnedläggning under 2004. I maj månad stängde Componenta AB, vilket bidrog till att 130 personer blev utan arbete. Arbetsmarknad Alvesta och Växjö har en gemensam arbetsmarknad. Det märks på pendlingsstatistiken. Cirka 2 100 personer åker till Växjö och 1 500 åker från Växjö till Alvesta. Avståndet mellan Alvesta-Växjö är bara 18 km och inom arbetsmarknadsregionen finns cirka 50 000 arbetsplatser. Alvesta kommun har av tradition en låg arbetslöshet. Antalet öppet arbetslösa vid 2004 års utgång uppgick till 3,0 procent av arbetskraften (2,9 % 2003). Detta kan jämföras med rikssnittet 5,4 procent (5,0 % 2003).

Koncernen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SAMMANFATTNING Alvesta kommun och de kommunägda bolagen, kommunkoncernen visar i år ett negativt resultat. Av den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen framgår att årets sammanvägda resultat för kommunen och de ägda bolagen är 11,8 mkr (+9,6 mkr 2003). Utfallet för kommunen är negativt med 19,1 mkr (+2,6 mkr). Bostadsbolaget AllboHus AB redovisar ett plusresultat med 4,8 mkr (+3,4 mkr). Alvesta Elnät AB visar ett negativt resultat med 0,1 mkr (+1,8 mkr) och Alvesta Energi AB ett positivt resultat med 0,1 (-0,6 mkr). Renhållningsbolaget ARAB redovisar ett noll resultat, liksom föregående år. VERKSAMHET OCH EKONOMI Alvesta kommun Kommunens ekonomiska resultat 2004 blev 19,1 mkr. Budgeterat resultat var 12,3. +7,4 mkr år 2002). Skatteintäkterna blev totalt 11,9 mkr mindre än budgeterat. Statsbidrag på 10,5 mkr för tillfälligt sysselsättningsstöd 2004 utöver budgeterat belopp (3,8 mkr) Årets löneavtal har kostat 12,9 mkr, vilket innebär en ökad nivå på 2005 med 17,1 mkr. Finansnettot blev positivt med 5,1 mkr (10,8 mkr 2003 och -4,4 mkr 2002). Låga räntekostnader för lån och god utveckling på kommunens placering för kommande pensionsutbetalningar är de främsta bidragen. Viktigare finansiella frågor under 2004 Ur ett finansiellt perspektiv har ett antal frågor/- händelser varit särskilt viktiga för Alvesta kommuns ekonomi under 2004. Några av dessa är: Ett förändringsarbete har påbörjats med inriktning att ta kontroll över den ekonomiska utvecklingen och att hantera neddragning och utveckling samtidigt. Inriktningen är: - anställningsstopp/-prövning - åtgärder för lägre nettokostnader i verksamheten ( 23-punktslistan ) - minskad personalorganisation. Ett varsel är lagt till Länsarbetsnämnden på 69 årsarbetare - särskilt åtgärdspaket för socialnämnden Antalet anställda har för första gången på flera år minskat. Minskningen var 11 årstjänster (2003 ökade antalet nettoårsarbetare med 70, med en ökad kostnad på över 20 mkr.) Socialnämnden och barn- och ungdomsnämnden överskred sina budgetar med 25,1 respektive 12,1 mkr. Framförallt högre kostnader för vård och behandling, försörjningsstöd, äldre- och handikappomsorg samt nytt ersättningssystem för friskolor gör att budgeten inte håller. 2004 blev slutavräkning för kommunalskatt negativ med 8,0 mkr. (-3,8 mkr år 2003 och 5 Sommarens översvämning innebar direkta merkostnader för kommunen med drygt 1,2 mkr. Större verksamhetsfrågor under 2004 Från verksamheten 2004 kan följande lyftas fram. Beslut togs om att ersätta kultur- och fritidsnämnden med en ny kulturnämnd från och med 2005 (förvaltningen under nämnden har också omorganiserats) Inom grundskolan fortsätter antalet elever att minska Förberedelser inför en om- och tillbyggnad av före detta sjukhemmet Högåsen i Alvesta. I årsredovisningens del 2, Nämndsberättelser, finns per nämnd/förvaltning mer utförliga beskrivningar av verksamhet och ekonomi.

Koncernen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AllboHus Fastighets AB AllboHus redovisar ett positivt resultat på 4,8 (3,4 mkr 2003) efter bokslutsdispositioner och skatt. Intäkterna har ökat med 5 mkr beroende på hyreshöjning, mer el i hyran, två tillkommande fastigheter samt ny hyresgäst i Sparbankshuset (tidigare outhyrd). Antalet lägenheter har ökat något och är nu cirka 1 860. Räntorna för lån till fastigheter har minskat med 5 mkr tack vare det gynnsamma ränteläget. Låneskulden har under året ökat med 9 mkr (3 mkr år 2003) till 475 mkr. Antalet outhyrda lägenheter har ökat i slutet av året då Migrationsverket lämnat cirka 30 lägenheter i Rönnedalsområdet. Ingen fastighet har sålts under året. Kostnaden för uppvärmning har minskat något beroende på energisparåtgärder genom ombyggnad av undercentraler för värmeväxlare. Däremot har kostnaden för el ökat, då el ingår i hyran alltmer. Kostnaden för underhåll uppgår till 23 mkr (21 mkr 2003). Under året har 33 mkr investerats (16 mkr 2003). Större underhålls- och investeringsåtgärder är inköp av nya fastigheter, inköp markområde vid Kloster, ombyggnad av Eksalen och Hallska huset, påbörjat nybygge av bostadshus i kvarteret Åldermannen, fortsatt ombyggnad undercentraler för värme, installerad fjärrvärme i två fastigheter i Vislanda. Alvesta Elnät AB Alvesta Elnät distribuerar elektrisk ström inom tätorterna Alvesta och Moheda med närliggande landsbygd. Bolaget erbjuder dessutom entreprenader, service och energitjänster. Bolaget äger Alvesta Energi AB och Bredband i Värend AB ( BIVA 50 %). Nätbolaget omfattar överföringsnätet med anläggningar i spänningsnivån 50 kv och distributionsnätet med anläggningar i spänningsnivån 0,4-10 kv. Förutom den huvudsakliga uppgiften att överföra och distribuera el på näten har bolaget ett ansvar att inom nätområdet överföra mätvärden till elmarknadens aktörer. Resultatet efter bokslutsdispositioner blev 0,1 mkr (1,8 mkr år 2003). För elbolagskoncernen (nätbolaget,, Alvesta Energi AB och andel i Bredband i Värend AB) blev resultatet 1,7 mkr (4,0 mkr år 2003). Nätomsättningen har minskat betydligt till 136,6 GWh (152,5 GWh 2003). Minskningen har ett tydligt samband med nedläggningen av gjuteriet i Alvesta, som skedde vid halvårsskiftet. Den ekonomiska omsättningen för nätbolaget uppgick till 40,8 mkr (41,0 mkr år 2003). Årets totala investeringar uppgår till 4,6 mkr (3,4 mkr år 2003) och avser huvudsakligen förnyelse och förbättring av distributionsnäten samt utrustning för mätinsamling. Alvesta Energi AB Alvesta Energi AB:s verksamhet är att bedriva elhandel, producera fjärrvärme och el samt att köpa, sälja och distribuera fjärrvärme. Bolaget hade 2004 ett årsresultat på 0,1 mkr (-0,6 mkr år 2003). Nettoomsättningen uppgick till 79,5 mkr (84,3 mkr 2003), vilket är en minskning med närmare 6 procent jämfört med föregående år. Leveransvolymen av el var 97,2 GWh (1 % mindre än 2003 års volym 98,3). Under året har ett samarbetsavtal med Östkraft träffats där de bistår med inköp av el och tillhörande tjänster. Det tidigare samarbetsavtalet med Vattenfall har samtidigt avvecklats. Elproduktion i egen anläggning i Ohs uppgick till det för anläggningen höga 3,5 GWh (2,5 år 2003). Intresset för fjärrvärme är fortsatt högt hos både villakunder och industrikunder. Produktion och distribution av fjärrvärme sker i Alvesta, Moheda och Vislanda. Total producerad volym under året uppgick till 139,3 GWh (124,3), en ökning med 12 procent. Årets totala investeringar uppgick till 12,1 mkr (25 mkr år 2003). Investeringarna utgörs i huvudsak av nya utbyggnadsetapper av fjärrvärmenätet samt kundanslutningar till näten i Alvesta, Vislanda och Moheda. 6

Koncernen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Alvesta Renhållnings AB (ARAB) Renhållningsbolaget redovisar ett nollresultat efter bokslutsdispositioner och skatt (nollresultat även 2003). Omsättningen ökade med 5 procent under året. Hushållsavfallen har ökat med 370 ton till 3 790 deponerade ton. Industriavfallen har minskat med hela 46 procent och deponeringsmängden var 5 440 ton. Anledningen är upphörandet av verksamheten vid Gjuteriet i Alvesta vid halvårsskiftet. Slambrunnstömningen har minskat. Årets återställningsarbete med gamla soptippen/- deponin i Alvesta har genomförts enligt plan. Av återställningsfonden har 0,5 mkr lyfts och 3 mkr finns kvar. Arbete pågår med alternativa lösningar för att lösa kommande villkor för hantering av komposterbart avfall. En mottagningsstation byggs i Växjö för att ta hand om slam från trekammarbrunnar från enskilda fastigheter och fettavskiljning från industrier. Stationen beräknas vara färdig hösten 2005 och är ett gemensamt projekt med Växjö. Ytterligare samarbete utreds inom avfallshantering, med i första hand Växjö. Övergång till sophämtning med plastkärl från villor görs av arbetsmiljöskäl. Med den nya tekniken behövs inga manuella lyft vid hämtning och dessutom minskar risken för stick och skärskador radikalt. Byte av samtliga kärl pågår och beräknas bli klar under första kvartalet 2005. Värends Räddningstjänstförbund Förbundet sköter på uppdrag av Alvesta och Växjö kommuner räddningstjänsten inom de två kommunerna. Förbundets resultat blev +1,4 mkr (-1,4 mkr år 2003). Förbundet följer kommuners balanskrav och ska därför inom två år återställa det negativa resultatet med minst motsvarande överskott. 2004 års resultat innebär att förbundet kan återställa cirka hälften av tidigare två års underskott. Det positiva resultatet åstadkoms genom minskad övertid och ökning av intäkter framförallt inom utbildning. Lagen om skydd mot olyckor började gälla 2004. Förbundet har i samverkan med medlemskommunerna analyserat riskerna och arbetat fram förslag till handlingsprogram för den förebyggande verksamheten och räddningstjänsten. Beslut tas under första kvartalet 2005. Årets största räddningsinsats genomfördes efter skyfallen och det rikliga regnandet i juli. Alvesta tätort var värst drabbat inom förbundets geografiska område. Bredband i Värend AB (BIVA) Sommaren 2003 bildades bolaget BIVA Bredband i Värend AB. BIVA ägs till hälften av Alvesta Elnät och till andra hälften av Växjö Energi. FRAMTIDEN Kommunen Trots att kommunen för närvarande minskar sin organisation kommer kommunen de närmaste åren att kunna erbjuda en fortsatt god service till invånare, besökare, företag med flera. Det finns stora förväntningar på den kommunala servicen. Den kommunala verksamheten har kontinuerligt växt under ett antal år. Verksamhetens nettokostnader har de fem senaste åren i genomsnitt ökat med 4,4 procent per år. 2004 var ökningen 4,8 procent (år 2003 var den 6,3 %). Kommunens verksamhet finansieras till cirka 75 % av skatter och statsbidrag. Tillväxten i ekonomi i riket Sverige är mycket central. Skatteunderlagets svagare utveckling än under 1990-talet, och statens problem med finanserna, påverkar kommunerna. För att få en ekonomi i balans krävs att kostnadsutvecklingen ligger i linje med hur de stora intäkterna utvecklas. Avgörande för hur ekonomin ska klaras i framtiden är framförallt att verksamheterna genomför beslutade förändringar för en lägre kostnadsnivå. De besparingar som görs motsvarar cirka 2-3 procent av kommunens omsättning. Dessa åtgärder kommer att ge en bättre ekonomi de närmsta åren. Utrymme måste skapas för demografiska och politiska prioriteringar. Det handlar främst om att minska mängden utförda och betalade arbetstimmar samt att möta volymförändringar inom skola, äldre- och handikappomsorg. Sjukfrånvaro och 7

Koncernen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE arbetsmiljö är en annan mycket stor och aktuell fråga. Bostäder Ambitioner de närmaste åren är att modernisera och rusta upp äldre bostäder och dess markanläggningar. Där möjlighet finns ska hiss installeras. Många av insatserna vid upprustning av bostadsområden handlar om trygghet. De flesta hyresgäster anser att tryggheten i bostadsområdet är den viktigaste trivselfaktorn. Ex på trygghetsskapande åtgärder är tvättstugor i markplan istället för i källare, garage istället för carport, bra belysning runt husen och vid parkeringsplatser och trafiksäker omgivning vid gator och p-plater. Nybyggnation av nytt hus i kvarteret Åldermannen blir klar hösten 2005. Dessutom planeras för ytterligare bostäder. Målet är att bygga 15 20 nya lägenheter per år. Som exempel på större underhålls- och investeringsarbeten kan nämnas fortsatt arbete att försköna och handikappanpassa Storgatan i Alvesta. Underhåll av Bryggaren 18 i Alvesta med renovering av kök och badrum. Även satsningar på energisparåtgärder för bättre uppvärmningsteknik planeras. El, fjärrvärme och bredband Frågor kring säkerhet och konsekvenser av stormen i januari 2005 och skador orsakade av ovädret, kommer att vara i fokus i framtiden. Investeringar kommer i fortsättningen främst avse viss utbyggnad av fjärrvärmenät samt förbättringar av säkerhet i elnätet. Renhållning En för ARAB stor fråga är återställningsarbetet med den f d soptippen/deponin i Aringsås, Alvesta. Deponin ska vara helt avslutad 2006 och hitintills är tätningsskiktet färdigställt. Arbete kvarstår med att iordningställa täcknings- och vegetationsskiktet. Planering görs för att på ett mer ändamålsenligt sätt ta hand om yt- och lakvatten. Återställningen kommer troligtvis att kunna slutföras inom ARAB:s ekonomiska ramar för projektet. Räddningstjänst Värends Räddningstjänstförbund fortsätter arbetet med att tydliggöra mål och uppföljningsverktyg i verksamheten. Utvecklingen tyder på fler och större väderrelaterade händelser t ex vid översvämningar och stormskador. Det ökade antalet trafikolyckor och dess komplexitet medför krav på bättre teknik och nya metoder. Utrymmet för investeringar och förnyelse av räddningsmateriel och fordonspark bör ökas. Nuvarande takt och ekonomiskt utrymme innebär på sikt ett stort behov av reinvestering. KOMMUNSTYRELSEN 8

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNENS MÅL Vision 2010 Alvesta kommuns Vision 2010 är ett styrdokument för arbetet med att öka tillväxten i kommunen. Visionen förtydligas med mål inom fyra områden: Det strategiska läget i Sydsverige Attraktivt boende och god livsmiljö God kommunal service Samarbete kommun näringsliv för tillväxt. Fullmäktige antog visionen i februari 2002 och gav kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta vidare med och genomföra konkreta insatser inom sex områden/- uppgifter som ansågs mest angelägna. De uppföljningar som gjorts av kommunstyrelsens uppdrag visar att det genomförts eller pågår ett flertal aktiviteter inom respektive område. Flera insatser har t ex genomförts för att skapa förutsättningar för satsningar och utveckling inom bostadsbyggande, näringsliv och infrastruktur samt för att marknadsföra kommunen. Resultatmål Kommunfullmäktige beslutar årligen om resultatmål för nämnder/styrelser. Detta sker i samband med beslut om Mål och budget. Tydligare koppling fås därigenom mellan mål och pengar. Ekonomin ska sätta gränsen för verksamhetens omfattning. För 2004 finns 43 mål antagna. Av dessa bedöms 90 procent som uppfyllda eller att arbetet pågår enligt plan alternativt delvis uppfyllda mål. En djupare uppföljning av resultatmålen finns i respektive nämndsberättelse som börjar på sidan 25. Finansiella mål Fullmäktige har beslutat att följande fyra finansiella mål gäller för Alvesta kommun: Ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning Ökningstakten i verksamheternas kostnader ska minska (nettokostnader) Verksamheternas nettokostnader får inte överstiga 98 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning Investeringarna ska fullt ut självfinansieras Vid avstämning av resultat med de fyra målen framgår att två mål uppfylls. Ökningstakten i verksamhetens nettokostnader har minskat från 6,3 procent 2003 till 2004 års värde 4,8 procent. Investeringarna har självfinansierats på så sätt att kommunen har klarat dessa utan nyupplåning. Däremot uppfylls inte portalmålet ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning eftersom kommunen har mer kostnader än intäkter. Målet att högst 98 procent av skatter och generella statsbidrag går till verksamhetens nettokostnader uppfylls inte (103,5 %). Nettokostnaders andel av skatt och generella bidrag Ökningstakt i verksamheternas nettokostnader 104 8 % 100 96 % 6 4 2 92 2000 2001 2002 2003 2004 0 2000 2001 2002 2003 2004 utfall målvärde 9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ANALYS Resultaträkning 3 år i sammandrag (mkr) Budget Bokslut Avvik. Bokslut Bokslut 2004 2004 2004 2003 2002 Verksamhetens intäkter 181,3 237,7 56,4 234,8 205,9 Verksamhetens kostnader -833,4-926,5-93,1-891,9-822,8 Avskrivningar -26,5-25,0 1,5-23,7-23,4 Verksamhetens nettokostnader -678,6-713,8-35,2-680,8-640,3 Skatteintäkter 538,9 527,1-11,8 516,9 501,3 Gen statsbidrag o utjämning 154,4 162,5 8,1 155,7 151,5 Finansiella intäkter 10,6 12,6 2,0 27,2 13,4 Finansiella kostnader -13,0-7,5 5,5-16,4-17,8 Resultat före extraordinära poster 12,3-19,1-31,4 2,6 8,1 Extraordinära intäkter -- -- -- -- -- Extraordinära kostnader -- -- -- -- -- Årets resultat 12,3-19,1-31,4 2,6 8,1 Årets resultat För första gången på tre år redovisas ett negativt resultat. Resultatet för 2004 uppgår till 19,1 mkr (2,6 mkr 2003). Resultatet är 31,4 mkr sämre än budget då kommunens ekonomiska resultat är budgeterat till 12,3 mkr; ett budgeterat resultat med en marginal på 2 procent av skatter och generella bidrag. Jämfört med föregående år är resultatet en försämring med 21,7 mkr. Måttet på resultat enligt balanskravet är 21,2 mkr (se även särskilt avsnitt sidan 15). Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens kostnad har ökat med 34,6 mkr (3,9 %) medan dess intäkter enbart ökat med 2,9 mkr (1,2 %). Den största posten bland verksamhetens kostnader är personalkostnaden som ökat med 16 mkr (2,9 %). Ökningen är under avtalsnivån och beror på färre antal årsarbetare samt en i stort sätt oförändrad skulduppräkning för övertid och semester. Kostnader som ökat mellan åren förutom lönekostnader är försörjningsstöd, interkommunal ersättning samt placeringskostnader för vård och behandling. Mellan 2002 och 2003 var ökningen på kostnadssidan 6,3 procent och på intäktssidan 3,1 procent. Avskrivningar Årets avskrivningar uppgår till 25 mkr. Det är en ökning med 1,3 mkr jämfört med 2003, vilket motsvarar 5,5 procent. Investeringsnivån 2003 var något över ett normalår, vilket påverkar avskrivningskostnaden 2004. Verksamhetens nettokostnader Totalt har verksamhetens nettokostnader ökat med 33 mkr och är nu 713,8 mkr. Ökningen motsvarar 4,8 procent. Året innan var ökningstakten 6,3 procent. Skatteintäkter, generellt statsbidrag och utjämning Intäkterna ökade med 17 mkr och är nu 689,6 mkr. Procentuellt ökade intäkterna med 2,6 procent, vilket kan jämföras med ökningen året innan som då uppgick till 3,1 procent. Relationen mellan verksamhetens nettokostnad som ökat med 4,8 procent och skatte- och bidragsintäkter, som ökat med lite drygt hälften (2,6 procent) är för andra året i rad inte acceptabel och en utveckling i fel riktning. 10

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avstämning mål och budget Kommunfullmäktige har förtydligat att om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och mål skall styrelsen/nämnden agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. Om de av kommunfullmäktige antagna resultatmålen inte kan uppfyllas skall detta prövas av fullmäktige. Vid utvärdering om det ekonomiska resultatet är förenligt med de finansiella mål fullmäktige beslutat om visar årets resultat på ett för högt kostnadsläge. Kommunen har ett dåligt driftnetto men god kvalitet i sin verksamhet. Nämnder och verksamheter har tagit på sig att göra mer än det finns pengar till. Årets underskott beror inte bara på årets verksamhet utan påverkas även av tidigare års utveckling samt av konjunkturläget i Sverige. Minskad ambitionsnivå och förändringar av verksamheterna måste till för att få samstämmighet mellan mål och budget. Det har tagits beslut om flera åtgärder och förändringar för att få en lägre kostnadsnivå. Varje nämnd ansvarar för att åtgärderna för lägre nettokostnader inom nämndens ansvarsområde blir genomförda. För närvarande finns en åtgärdslista för lägre nettokostnader i verksamheten på 23 punkter. En inriktning är att minska antalet utförda och betalade arbetstimmar motsvarande 80 årsarbetare så snart det är praktiskt möjligt. Minskningen mäts med nettoårsarbetare och jämförs med värdet enligt bokslut 2003. En annan inriktning för att få en sund balans mellan ekonomi och verksamhet är kommunstyrelsens beslut om anställningsstopp från och med 1 december 2003 till och med 2005. På kommunfullmäktige i september beslutades om ytterligare precisering. Bland annat har beslutet lett till att kommunen nu lagt ett varsel till Länsarbetsnämnden om uppsägning av 69 anställa inom kommunen. Under senare delen av året beslutades även om ett särskilt åtgärdspaket för socialnämnden. De besparingar som görs motsvarar cirka 2-3 procent av kommunens totala omsättning. Åtgärderna har börjat ge effekt och kommer att ge en bättre ekonomi och samstämmighet med de finansiella målen under de närmaste åren. Mer detaljerad redovisning finns under respektive nämndsberättelse. 1 400 1 300 1 200 60 50 40 30 26 24 22 Antal nettoårsarbetare - medelvärde retroaktivt över 12 månader helår jan juli dec 2002 2003 2004 En tydlig trend i minskning av kommunens lönekostnader och antalet nettoårsarbetare (volymmått på arbetad tid) finns under det senaste halvåret. Antalet nettoårsarbetare är nu 11 färre, mätt på helåret, än under 2003. Sommaren 2004 ökade antalet, men har sedan augusti successivt minskat (linjen eller bågen i grafen ovan visar trenden vid olika tillfällen). I november (som enskild månad) var antalet 47 färre än vad det var för ett år sedan. Jan Feb Mars Lönekostnad mkr per månad April Maj Juni Juli Aug Sept 2003 2004 Okt Nov Mellan juni och december har kommunens reala lönekostnad varit 6 mkr lägre än förra året. Anledningen är färre antal nettoårsarbetare och en i stort sett oförändrad skuld för övertid och semester. Maj 2003 pågick konflikt med kommunal. Jan Feb Antal sjukdagar per anställd - medelvärde retroaktivt över 12 månader Mars April Maj Juni Juli Aug Sept 2003 2004 Okt För att följa omställningsarbetets påverkan på arbetsmiljön följs sjukfrånvaron noga. Sjuktalet ligger på en lägre nivå än för ett år sedan. Dec Nov Dec 11

DRIFTREDOVISNING Redovisat utfall jämfört med budget i mkr. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna uppgår till 13,4 mkr (13,3 mkr 2001), varav 9,0 mkr avser ränta på Kommunstyrelse reverser med kommunens energibolag och 3,4 mkr ränta på likvida medel och räntepapper. Finansiella kostnader uppgår till 17,8 mkr (16,8 mkr år 2001). 7,4 mkr avser räntekostnader för varav kommunledn. kont lån, 6,9 mkr är nedskrivning av värde på aktier och räntepapper i pensionsförvaltningen, 2,3 mkr reaförluster vid försäljning av värdepapper. Sammanlagt var finansnettot 3,5 mkr sämre än budget. Finansiella intäkter och kostnader Utveckling av finansiella intäkter och kostnader 1998 2002 i mkr: Budget Bokslut Avvikelse Bokslut Bokslut 2004 2004 2004 2003 2002 Intäkter 54,9 58,7 3,8 58,7 58,5 Kostnader 131,4 137,0-5,6 130,7 125,3 Nettokostnader 76,5 78,3-1,8 72,0 66,8 Intäkter 7,2 10,8 3,6 10,3 10,3 Kostnader 62,1 66,4-4,3 61,3 56,2 Nettokostnader 54,9 55,6-0,7 51,0 45,9 varav Teknisk förv Intäkter 47,7 47,9 0,2 48,4 48,2 Kostnader 69,3 70,6-1,3 69,4 69,1 Nettokostnader 21,6 22,7-1,1 21,0 20,9 Barn- o ungdomsnämnd Intäkter 70,1 80,7 10,6 79,0 76,3 30 Kostnader 395,2 417,9-22,7 410,3 382,9 Nettokostnader 325,1 337,2-12,1 331,3 306,6 19,6 19,3 Socialnämnd 20 17,2 16,8 17,8 Intäkter 16,5 69,8 70,6 0,8 69,9 54,4 Kostnader 10 13,3 323,7 349,6-25,9 328,3 299,1 11,8 13,4 Nettokostnader 253,9 279,0-25,1 258,4 244,7 8,6 Kultur- 0 o fritidsnämnd Intäkter 1998 1999 2000 20015,2 2002 5,9 0,7 5,7 5,0 Kostnader 29,2 29,9-0,7 29,3 29,6 Nettokostnader 24,0 24,0 0,0 23,6 24,6 intäkter kostnader Miljönämnd Intäkter 1,9 2,2 0,3 1,9 1,6 Kostnader 7,7 7,6 0,1 7,3 6,2 Nettokostnader 5,8 5,4 0,4 5,4 4,6 Kommunen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SUMMA VERKSAMHET Intäkter 201,9 218,1 16,2 215,2 195,8 Kostnader 887,2 942,0-54,8 905,9 843,1 Nettokostnader 685,3 723,9-38,6 690,7 647,3 Finansiering Intäkter 790,4 793,7 3,3 789,6 772,8 Kostnader 92,8 88,9 3,9 96,3 117,4 Nettokostnader -697,6-704,8 7,2-693,3-655,4 TOTALT Intäkter 992,3 1 011,8 19,5 1004,8 968,6 Kostnader 980,0 1 030,9-50,9 1002,2 960,5 Nettokostnader 12,3-19,1-31,4 2,6 8,1 12

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INVESTERINGSREDOVISNING Redovisat utfall jämfört med budget i mkr. Budget Bokslut Avvikelse Bokslut Bokslut 2004 2004 2004 2003 2002 Kommunstyrelse Inkomster 1,0 4,2 3,2 4,8 4,8 Utgifter 12,8 9,3 3,5 9,4 16,1 Netto 11,8 5,1 6,7 4,6 11,3 varav kommunledn. kont Inkomster 1,0 3,1 2,1 3,4 2,5 Utgifter 3,8 1,6 2,2 3,0 4,7 Netto 2,8-1,5 4,3-0,4 2,2 varav Teknisk förv Inkomster 0,0 1,1 1,1 1,4 2,3 Utgifter 9,0 7,7 1,3 6,4 11,4 Netto 9,0 6,6 2,4 5,0 9,1 Barn- o ungdomsnämnd Inkomster 0,0 0,6 0,6 0,0 1,3 Utgifter 3,9 3,8 0,1 3,5 4,3 Netto 3,9 3,2 0,7 3,5 3,0 Socialnämnd Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgifter 2,4 1,8 0,6 2,5 2,4 Netto 2,4 1,8 0,6 2,5 2,4 Kultur- o fritidsnämnd Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgifter 0,5 0,3 0,2 2,2 0,9 Netto 0,5 0,3 0,2 2,2 0,9 Miljönämnd Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgifter 0,2 0,2 0,0 0,1 0,1 Netto 0,2 0,2 0,0 0,1 0,1 SUMMA VERKSAMHET Inkomster 1,0 4,8 3,8 4,8 6,1 Utgifter 19,8 15,4 4,4 17,7 23,8 Netto 18,8 10,6 8,2 12,9 17,7 Finansiering Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgifter 15,0 8,2 6,8 17,9 3,4 Netto 15,0 8,2 6,8 17,9 3,4 TOTALT Inkomster 1,0 4,8 3,8 4,8 6,1 Utgifter 34,8 23,6 11,2 35,6 27,2 Netto 33,8 18,8 15,0 30,8 21,1 13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar Investeringarna var brutto 23,6 (35,6 mkr 2003). Investeringsinkomsterna uppgår till 4,8 mkr (vilket de även gjorde 2003) för i huvudsak bidrag inom tekniska sektorn och mark/fastighetsförsäljningar. Nettoinvesteringarna redovisas till 18,8 mkr (30,8 mkr 2003). Av årets större investeringsprojekt (brutto) kan nämnas: Ombyggnad Mohedaskolan 3,2 mkr Ombyggnad Slätthögskolan 2,8 mkr Gång- och cykelväg Fabriksgatan 2,1 mkr Grimslövs centrum, dagvatten 1,7 mkr Inventarier grundskolan 1,0 mkr Socialförvaltningen, hjälpmedel 0,8 mkr Barn o ungdomsförv, IT-utrustn 0,8 mkr Inventarier fordonsprogrammet 0,7 mkr Centrum Alvesta 0,6 mkr Omläggning äldre VA- ledningar 0,6 mkr Forsdalavägen, dagvattenåtgärd 0,6 mkr Moheda reningsverk, spalsil 0,6 mkr Avvattning Munkvägen 0,5 mkr Resterande investeringar består av ventilationsanläggningar, inventarier, data/it, samt investeringar i VA-verk, reservaggregat, gator, maskiner och fordon. Inga av de större investeringarna påbörjades 2003. Likvida medel 2000 2004 Kommunens likvida medel inkl kortfristiga placeringar 2000 2004 i mkr: 100 80 60 40 20 0 Långa lån 2000 2004 Kommunens långa lån i mkr den 31 december respektive år: 250 200 150 100 50 0 44,1 54,2 54,3 56,1 54,5 2000 2001 2002 2003 2004 154,8 175,2 166,2 174,2 174,1 2000 2001 2002 2003 2004 Investeringar 2000-2004 Utveckling av investeringar 2000 2004 i mkr: 80 60 40 20 0 51,4 20,6 27,2 35,6 23,6 2000 2001 2002 2003 2004 Likviditet och lån Kommunens likviditet är tillfredsställande. Vid årets slut hade kommunen 54,5 mkr i kassa, bank och postgiro. Likviditeten har inte minskat i samma takt som kostnadsökningen, bl a beroende på ökad kort skuld på 12 mkr vid årsskiftet till leverantörer. Kommunens långa lån var vid årsskiftet 174,1 mkr, en marginell minskning med 0,1 mkr under året. Eget kapital Eget kapital minskade med 19,1 mkr under 2004. Minskningen beror på det negativa resultatet i driftredovisningen med 19,1 mkr. 500 400 300 200 100 0 360,2 357,7 365,8 368,4 349,3 2000 2001 2002 2003 2004 De totala omsättningstillgångarna är 107,5 mkr (113,8 mkr år 2003) och utgörs av kassa och bank, förråd, kortfristiga placeringar samt fordringar på fakturering m m. 14

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Korta skulder, t ex personalskatter, skuldbokförda kostnader för viss lön och leverantörsskulder har ökat med 10,0 mkr och var vid årsskiftet 151,9 mkr (141,9 mkr år 2003). Det är framför allt leverantörsskulderna som är högre detta årsskifte. Soliditeten, d v s eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är 51,4 procent. Detta är en minskning med 2,2 procentandelar från 2003 års värde på 53,6 procent. Åren dessförinnan var soliditeten 53-55 procent. Tar man hänsyn till åtaganden som ligger utanför balansräkningen för pensionsskuld inklusive tillkommande skattekostnad, blir andel eget kapital eller soliditet 4,0 procent (7,9 % år 2003). Denna skuld för pensioner och skatt ökade med 4,4 mkr under 2004. God ekonomisk hushållning Kommunens redovisade årsresultat enligt resultaträkningen är 19,1 mkr. Fr o m år 2000 skall kommunen enligt lag både budgetera och redovisa intäkter som överstiger kostnader. Utöver det specifika kravet på en ekonomi i balans (där intäkterna är minst lika stora som kostnaderna) finns ett bakomliggande generellt lagfäst krav på kommunen att ha en god ekonomisk hushållning. Med det avses vanligtvis god balans mellan intäkter kostnader säker medelsförvaltning effektiv organisation pengar från försäljning av anläggningstillgångar används till investeringar eller amorteringar av skulder, inte driftutgifter vårda och underhålla realkapital Nedan görs en avstämning av balanskravet, som är den lägsta nivån på god ekonomisk hushållning. Balanskravet Det mått som ligger till grund för statens bedömning om kommunerna uppfyller balanskravet är inte alltid liktydigt med att resultaträkningens slutrad är ett positivt tal. Särskilda omständigheter kan motivera att redovisade intäkter eller kostnader skall särbehandlas vid beräkning av måttet på ekonomi i balans. För kommunen gäller att realisationsvinster vid försäljning av tillgångar inte skall räknas med i resultatet. Om kommunen tagit på sig kostnader 15 i syfte att omstrukturera för framtida kostnadsminskningar kan de extra utgifterna exkluderas. Under åren 2000 2004 har kommunen klarat balanskravet tre av fem år. Året med minusresultat 2001 återställdes fullt ut med ett positivt resultat 2002. Avstämning balanskravet 2004 Årets resultat enl resultaträkning - 19,1 mkr Justeringar: Omstruktureringskostnader ----- Realisationsvinster -2,1 mkr Mått på ekonomi i balans -21,2 mkr Ant. Reavinster har uppstått vid försäljningar av fastigheter och värdepapper. Kommunen uppfyller inte balanskravet 2004 och en åtgärdsplan för återbalansering kommer att upprättas. Finanspolicy Kommunens finanspolicy behandlar mål med kommunens finanshantering, upplåning, utlåning, kommunal borgen, riskhantering m m. Målet i policyn för förvaltningen av likviditet är att genom aktiv förvaltning få en förräntning som lägst uppgår till statslåneräntan minus tre procent. För 2004 var målet 1,3 procent (4,3 3,0). Utfallet blev (i en förenklad beräkning av justerad ränteintäkt i relation till genomsnitt av inoch utgående balans för utlåning till elbolagen, likviditet och korta placeringar) 5,8 procent (6,3 % 2003). Ränta på utlåning till kommunens elbolag förklarar i huvudsak förräntning på resultatet. Förräntning på övrig likviditet är 2,1 procent (2,9 procent 2003). Målet blev således uppfyllt. Den genomsnittliga låneräntan (räntekostnad i relation till genomsnitt av in- och utgående balans av långa lån) var 3,9 procent under 2004 (4,0 % 2003). Pensionsfond Kommunens pensionsfond har på två år ökat i marknadsvärde med närmare 10 mkr och har därmed tagit igen en hel del av de senaste årens negativa utveckling. Fonden har under 2004 ökat i bokfört värde med 2,3 mkr. Bildandet av en pensionsfond (dvs en långsiktig fondering/kapitalförvaltning för att lindra effekterna av de kraftigt ökande kostnaderna för framtida pensioner) beslutades av kommunfullmäktige under 1999. Särskilda föreskrifter för pensionsplaceringar och principer för en pen-

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE sionsfond med extern förvaltning fastställdes. 50 mkr avsattes till fonden. Inriktningen är att förränta statslåneräntan plus en procent med hjälp av räntebärande papper till normalt 60 procent och aktier till 40 procent av det förvaltade kapitalet. SEB Asset Management har fr o m juni 2000 förvaltningsuppdraget. Förvaltningen har från det ingående värdet 45,1 mkr under året utvecklats till följande bokförda värde den 31 dec 2004: Innehav pensionsfond Sv räntebärande instrument 26,7 mkr Sv aktier/aktierelaterade instr 12,4 mkr Utl aktier/aktierelaterade instr 6,9 mkr Likvidkonto 0,8 mkr Delsumma 46,8 mkr Värdereglering bokslut Värdereglering aktier -- mkr Uppl ränteintäkt obligationer 0,6 mkr Delsumma 0,6 mkr S:a Tot 47,4 mkr Ant. Marknadsvärdet (49,3 mkr) på den finansiella placeringen 31 dec ligger dock 1,9 mkr högre än det bokförda värdet. Utvecklingen av pensionsfonden har detta året inte fullt ut nått målet om en förräntning på statslåneräntan plus en procent (4,30 + 1,0 = 5,30). Förräntningen av fonden var 5,0 procent. Utvecklingen av marknadsvärdet var 8,8 procent. Tidigare års avkastning enligt bokförda värden har varit 13,4 procent (2003), -15,4 procent (2002), -2,6 procent (2001) och 3,6 procent (2000). Räknat per invånare är borgensåtagandet högt jämfört med länets kommuner och något över genomsnittsnivån för den kommungrupp Alvesta brukar jämföras med. Det är viktig vid jämförelser och riskanalys att beakta följande. Alvesta kommun har valt att bedriva en relativt stor del av sin verksamhet i bolagsform. Bostadsföretaget svarar för förvaltning och uthyrning av kommunägda lokaler (skolor, daghem, vårdbostäder etc) till kommunens förvaltningar. Även produktion och distribution av fjärrvärme samt försäljning och distribution av el sker i bolagsform. Investeringar och förvärv inom dessa områden har till stor del finansierats genom lån med kommunal borgen som säkerhet. Samtliga kommunala servicehus/ålderdomshem förutom ett ägs av kommunens bostadsbolag. 28 procent (133 mkr) av borgen för bostadsbolagets lån avser dessa boenden som är kommunal kärnverksamhet. De tre kommunägda bolagen som har kommunal borgen har en god ekonomi. 98 procent av kommunens borgensförbindelser avser dessa tre företag. Borgen för AllboHus, 468 mkr, utgör 81 procent. Bolagets ekonomi är stabil. Som medlem i Kommuninvest AB omfattas Alvesta kommun av en solidarisk borgen såsom för egen skuld. Borgensåtagandet är begränsat till det lånebelopp som kommunkoncernen står i skuld med hos Kommuninvest vid varje tidpunkt. Skulden var 284 mkr den 31 december 2004. Kommunens borgensåtaganden avser till 98 procent borgen till helägda bolag. Åtagandet utgör en liten begränsad risk enligt redogörelsen ovan. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden uppgick vid utgången av 2004 till 577 mkr (567 mkr 2003). Ökat åtagande finns för AllboHus med 2,5 mkr, Alvesta Energi AB med 4,0 mkr samt bredbandsbolaget BIVA med 5,0 mkr. Från 1998 till 2004 ökade kommunens borgensåtagande med 62 mkr. Exkluderas nya lån till Alvesta Energi för fjärrvärmeutbyggnad under 2000 till 2002 och bredbandsbolaget BIVA under 2004, har borgensåtaganden i övrigt gått ned med 37 mkr under perioden. 16

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 120 110 100 90 80 Förändrade behov, %, enligt komunförbundets analysgrupp 2004 2005 2006 2007 2008 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Handikappomsorg Övrigt Framtiden Kommunsektorn och Alvesta kommun står inför flera utmaningar i framtiden. Ett flertal faktorer pekar mot fortsatt växande anspråk på offentligt finansierad välfärd. Samhällsutvecklingen i sig tenderar också att generera nya behov. De höga ohälsotalen medför stora samhälleliga kostnader och innebär att betydande resurser inte tas tillvara på arbetsmarknaden. För att nå en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och skydda värdet av kommunens tillgångar krävs en god ekonomisk hushållning. Kommande generationer skall ha en tillfredsställande kommunal service, vilket ställer krav på ordning och reda i ekonomin. Att kommunen förbrukar mer pengar än de intäkter kommunen förfogar över är inte acceptabelt. En balanserad ekonomi och verksamhet förutsätter att kommunen i planering, genomförande och uppföljning noga beaktar/avväger följande frågor: Kommunen ska fortsätta effektivisera verksamhet, att minska ambitionsnivå och personalorganisation. Kostnadsnivån framför allt hos barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden behöver sänkas. Det handlar främst om att minska mängden utförda och betalade arbetstimmar och att reducera kostnaden för vård/behandling och försörjningsstöd. Barnomsorg, utbildning samt omsorg om äldre- och funktionshindrade svarar för tre fjärdedelar av kommunens kostnader. Behoven av dessa verksamheter utvecklas olika de närmaste fem åren. Betydligt minskat elevunderlag finns i grundskolan samtidigt som antalet barn i förskoleåldern ökar. Efterfrågan och behov ökar inom framförallt handikappomsorgen. Resurser behöver därför fördelas om, vilket ställer stora krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. Det fordras en än mer medveten samhällsplanering för bättre infrastruktur och bostäder med god tillgänglighet. Investeringar i äldreboenden och skolor måste balanseras driftmässigt. Det ställer stora krav på anpassad/minskad personalorganisation på grund av ökade hyreskostnader. Arbetet med kvalitetsgarantier är en god möjlighet att bättre definiera uppdraget i verksamheten i förhållande till de pengar som finns i budget. Att informera om rimliga förväntningar påverkar ambitionsnivån och dess förväntningar. Skatteintäkter bedöms växa betydligt långsammare än under senare delen av 1990- talet. Sjukfrånvaro och arbetsmiljö är en mycket stor och aktuell lednings-, arbetsmiljö- och ekonomisk fråga. Olika statliga regleringar/drivkrafter för minskad sjukfrånvaro börjar gälla januari 2005. Utveckling av ledarskap bland alla kommunens chefer/ledare har mycket stor betydelse för hantering av framtidens möjligheter och problem. Politiskt mod, samförstånd och prioriteringar är allt viktigare. Balanskravet innebär att underskottet från 2004 ska återhämtas inom två år. Den framtida diskussionen måste i ännu högre grad fokuseras på tillgängliga medel och inte på de pengar vi saknar. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Jan Samuelsson Kjell Rosenlöf kommunchef ekonomichef 17

PERSONALEKONOMI ÖVERSIKT PERSONALEKONOMI Arbetsmiljö Arbetet med att sänka sjukfrånvaron har fortsatt efter de huvudområden som fastställdes 2002: friskvård, rehabilitering, utbildning samt särskilda arbetsmiljöprojekt. Målet för satsningarna har varit att i slutet av 2005 återgå till samma nivå på sjukfrånvaro som fanns i slutet av 90-talet (ej överstiga 20 dagar per anställd och år). Sjukfrånvaron har sjunkit sedan en toppnotering 2002 och räknat i sjukdagar per anställd har målet uppnåtts till cirka 40 procent. Alvesta kommun hör till de kommuner i närområdet som satsat hårdast på friskvård. Aktiviteter som vattengymnastik, ryggjympa, stavgång, qi-gong, simning, temaföreläsningar, viktreduceringsprogram, hälsodagar samt storföreläsningar har erbjudits samtliga anställda. Som exempel kan nämnas att 120 kommunanställda deltog i viktväkteri under våren med mycket gott resultat. Under året har dessutom ungefär 2/3 av personalen erbjudits massage samt hälsoprofilbedömningar. Att slå vakt om det friska är både arbetsgivarens och den anställdes ansvar. Krav kan därför ställas på båda när det gäller att satsa tid och pengar för att nå målet med friskare arbetsplatser. När det gäller rehabilitering har också framsteg gjorts. Ett särskilt projekt har under året pågått med uppföljning av långtidssjuka på barn- och ungdomsförvaltningen med syfte att: Kartlägga samtliga sjukskrivna över fyra veckor samt de med upprepad sjukfrånvaro. Främja förebyggande rehabiliteringsarbete genom praktiskt och teoretiskt lärande bland chefer inom förvaltningen. Utveckla samverkan mellan aktörer involverade i rehabiliteringsprocesser för att skapa tydlighet och förståelse. På socialförvaltningen har arbetet fortsatt med att få ner antalet långtidssjuka. Från 63 personer i början av året har antalet sjunkit till 39 i slutet av december. Arbetet har alltså varit framgångsrikt, vilket också avspeglas i de sjunkande sjuktalen på förvaltningen. Samtliga långtidssjukskrivana har följts upp. Målet med kommunens rehabiliteringsarbete är att varje långtidssjuk ska kunna få en vettig chans att genom någon form av rehabiliteringsåtgärd åter kunna närma sig arbetslivet. Samarbetet med försäkringskassa och företagshälsovård har under året förbättrats. Under hösten har upphandling skett av företagshälsovård, med resultat att kommunen fortsätter med Previa som partner. I samband med upphandlingen har säkerställts en bättre medverkan från företagshälsovården i rehabiliteringsarbetet. Arbetsmiljöprojekten har varit av olika karaktär och inriktning. De arbetsplatser som fått pengar för projekt har varit: Asken: personal och arbetsmiljöutveckling samt förtydligandet av årsarbetstidens villkor. Hemsjukvården: kick-off för nya team. Högåsen 2: grupputveckling samt friskvård. Furuliden: den goda arbetsplatsen. Alvesta servicebostäder: personalutveckling att arbeta i team för att nå målen. Enhetschefer inom socialförvaltningen: förbättrad arbetsmiljö för enhetschefer samt skapande av en verksamhetsnära arbetsledning. Kökspersonal inom socialförvaltningen: personalutveckling och friskvård. Projekten som genomförts under 2003 samt våren 2004 har utvärderats. Utvärderingen visar att det är svårt att se direkta effekter och resultat av satsningarna då flera projekt nyligen avslutats eller fortfarande pågår. Flera arbetsplatser som fått beviljade projekt har dock inkommit med nya ansökningar vilket skulle kunna tolkas som att ett fortskridande arbete påbörjats där nya upptäckter gjorts. Tio arbetsplatser samt två förvaltningsövergripande projekt har blivit beviljade projektmedel. De arbetsplatsspecifika projekten har både varit indirekta och direkta arbetsmiljöåtgärder, såväl fysiska förändringar som psykosociala satsningar. De två förvaltningsövergripande projekten syftar till att ge långsiktigt positiva effekter på arbetsmiljön och minskad sjukfrånvaro. Något direkt samband mellan arbetsplatser med genomförda arbetsmiljöprojekt och sänkt sjukfrånvaro visar dock inte utvärderingen än så länge. Däremot sjunker sjukfrånvaron totalt i kommunen och projekten kan ses som ett led i den totala förändringen. 18