Rapport Framtida kompetensbehov en intervjustudie av personalchefers syn på nyutexaminerade akademiker Rapporten är genomförd av Westander publicitet & påverkan våren 2008 på uppdrag av Högskolan på Gotland. Illustrationen är gjord av Cecilia Torudd. Högskolan på Gotland tfn 0498-29 99 00 e-post info@hgo.se www.hgo.se
Innehåll Framtida kompetensbehov en intervjustudie av personalchefers syn på nyutexaminerade akademiker Förord 3 av Leif Borgert, rektor vid Högskolan på Gotland Om undersökningen 5 Varför en studie? Metod och material Andra studier på området Synen på akademikernas arbetsmarknad 6 Den framtida arbetsmarknaden Studenternas syn på sin framtida karriär Arbetsgivarnas rekryteringsbehov Rekryteringskriterier och metoder 7 Engagemang utanför studierna är meriterande Lärosätet kan spela roll Internationell erfarenhet viktigt Social kompetens, samarbetsförmåga och driv Tydliga ansökningar Arbetslivets roll i högskolan 10 Arbetsgivarnas syn på samarbetet med högskolan Slutsatser 11 Internationell kompetens Social och engagerad Breda kunskaper Branschkunskap Bilaga 1 Frågeformulär 12 westander PUBLICITET & PÅVERKAN
Förord Under våren har den svenska högskolan och studenters anställbarhet efter examen debatterats intensivt. Några hävdar att det är högskolornas ansvar att skapa utbildningsprogram utifrån arbetsmarknadens behov. Andra anser att det inte är högskolornas uppgift att fungera som arbetsförmedling och att studier har ett värde i sig. Det finns en utbildningsmodell, som förenar dessa ståndpunkter. Liberal Education bygger på grundidén att ge studenten större makt över sin lärprocess än vad nuvarande högskoleprogram tillåter. I stället för att följa en färdigsnitslad bana under flera år kombinerar man sina studier inom ett huvudområde med val av kurser där perspektivbyte och bildning uppmuntras. Arbetsformerna i utbildningen präglas av intensiva kontakter med samhälle, näringsliv och kultur samtidigt som man övar akademiska färdigheter (skriva, tala, analysera etc.). De internationella erfarenheterna av Liberal Education är mycket goda och bidrar till studentens framgång såväl i fortsatta studier på avancerad nivå som i arbetslivet. Högskolan på Gotland inför nu, som första lärosäte i Sverige, denna utbildningsmodell från hösten 2009. Motivet för detta styrks av resultaten i föreliggande rapport. Den visar bl.a. att ledande företrädare för arbetslivet söker akademiker med en kombination av bredd och djup i sina kunskaper. Man attraheras också av högskoleutbildade, som har dokumenterade erfarenheter från samhällslivet och ett engagemang för att verka i en internationell miljö. Det är just sådana kvaliteter, som vi vill främja hos våra framtida studenter. Leif Borgert, rektor, Högskolan på Gotland Högskolan på Gotland 3
Sammanfattning Morgondagens arbetsmarknad kräver välutbildade akademiker med breda kunskaper som inkluderar språk och kulturer och som har en god kunskap om arbetslivet redan när de utexamineras. Det visar resultaten från denna intervjustudie med personalchefer i företag och myndigheter som tillsammans har över 30 000 anställda i Sverige. Sammantaget menade personalcheferna att vid anställning av nyutexaminerade akademiker är nedanstående kriterier särskilt viktiga att den sökande kan uppfylla. Erfarenheterna kan förvärvas på det sätt som beskrivs nedan. Internationell kompetens som innebär att de kan förstå och att kan agera i andra kulturer samt förstår och talar olika språk. Internationella utbyten, inslag av kulturstudier i utbildningen och egna resor är bra sätt att få dessa meriter. Breda kunskaper i fler områden än den egna huvudinriktningen. Inslag av tvärvetenskap och samverkan mellan olika utbildningsprogram förbereder dem för hur arbetslivet och underlättar snabba kompetensomställningar. Social och engagerad med erfarenheter utanför den traditionella högskoleutbildningen som visar att personen kan och vill ta ansvar, samarbeta och har kunskaper som är relevanta för arbetsgivaren. Engagemang i studentkår, kulturliv, idrottsrörelse och olika typer av extrajobb som gärna får vara kopplade till studiernas innehåll ger denna typ av meriter. Branschkunskap som gör att de vet vilken typ av anställningar de vill söka och hur de ska meritera sig för att kunna få dessa. Kontinuerliga kontakter med arbetslivet under hela studietiden i form av praktik, examensarbeten och praktiska fall i utbildningen ger dem dessa meriter. Dessa egenskaper och meriter måste de nyutexaminerade akademikerna kunna styrka både i ett cv, som bör ha en röd tråd relaterad till den anställning de söker, och genom goda referenser i form av personer som har sett dem i olika roller. De intervjuade personalcheferna menar att högskolan måste kunna vara både kritiskt akademisk samtidigt som den öppnar sig mot arbetslivet och det omgivande samhället. En utbildning som klarar båda dessa delar ger studenterna en god utbildning, en bra bild av arbetslivet och meriter nog att söka sig till relevanta arbeten. 4
Om undersökningen Varför en studie? Högskolan på Gotland har valt att arbeta med Liberal Education som modell för all grundutbildning vid lärosätet. Denna studie har tagits fram för att ge högskolans personal inspiration till det fortsatta arbetet med att utveckla samarbetet med företag, myndigheter och organisationer i det omgivande samhället. Studien kommer därutöver att vara ett stöd för studenterna, såväl när de ska söka arbete som när de går första året på utbildningarna och börjar finna sin väg i högskolan mot målet att få en god utbildning för livet och arbetslivet. Studien ställer frågor som rör vad arbetsgivarna söker för kompetens och erfarenheter när de rekryterar nyutexaminerade akademiker och hur de ser på samarbetet mellan högskola och arbetsliv. Metod och material Andra studier på området Studier av vilken kompetens arbetsgivare söker görs dels regelbundet av Arbetsförmedlingen, dels som enskilda studier av en rad andra aktörer. I denna studie har vi valt att ställa intervjusvaren i första hand i relation till två studier som tagits fram nyligen. Arbetsgivarverkets studie Student: karriär inom privat eller offentlig sektor? TCO:s, Lärarförbundets och Sveriges förenade studentkårers (SFS) rapport Jakten på anställningsbarhet. Båda dessa studier bygger på enkäter till större grupper än denna studie och fungerar därför väl som komplement till denna intervjustudie. Ingen av studierna är helt representativ för samtliga högskolestudenter i landet, men de ger sammantaget en tillräckligt bra bild för att kunna visa på tendenser i studentpopulationen. Jämförelser med dessa två kommer därför att göras löpande i resultatredovisningen. Tio företag och myndigheter har valts ut mot bakgrund av dels studenters egna önskemål, dels arbetsgivare av relevans för Högskolan på Gotland. Studenternas önskemål bygger på de rankinglistor som företaget Rewind har tagit fram i den årliga mätningen Karriärindex. Personalchefer, rekryteringsansvariga och liknande (fortsättningsvis benämns samtliga personalchefer) vid organisationerna har telefonintervjuats under perioden april-maj 2008. Frågeformuläret finns som bilaga till rapporten. Resultaten har sedan ställts mot mer omfattande kvantitativa studier. Studien har genomförts av pr-byrån Westander på uppdrag av Högskolan på Gotland. 5
Synen på akademikernas arbetsmarknad Den framtida arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden står inför ett stort generationsskifte i första hand på den offentliga sidan. En stor kull av 40-talister har börjat gå i pension och de lämnar ett utrymme inom bl.a. vård och omsorg. Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben 2008? tar upp problematiken och menar att: En annan faktor som påverkar rekryteringsläget inom många yrken i allt högre utsträckning är åldersavgångarna. Dessa stiger de närmaste åren och når då sin kulmen inom en rad yrken, och detta kommer att påverka företagens och myndigheternas möjligheter att hitta ny personal under den kommande fem- till tioårsperioden. När det gäller att utbilda arbetskraft för att ersätta åldersavgångarna inom olika yrken finns alltför ofta inte tillräcklig framförhållning. På kort sikt ser Arbetsförmedlingen att arbetstillfällena framför allt kommer att öka inom yrken som finns inom tjänstesektorerna och menar att det innebär ett tillskott av arbetstillfällen inom bland annat service, restaurang, data, hälso- och sjukvård samt vissa administrativa och finansiella yrken. Studenternas syn på sin framtida karriär För att arbetsmarknaden ska fungera krävs en god matchning av vilken arbetskraft som efterfrågas och vad de studenter som tar examen har valt att utbilda sig till. Arbetsgivarverket har i studien Student: karriär inom privat eller offentlig sektor? ställt frågor till högskolestudenter om deras syn på den egna framtida karriären och vad de önskar av framtida arbetsgivare. Av studenterna i undersökningen tycker tre av fyra att stimulerande arbetsuppgifter är en viktig faktor vid val av arbetsplats. Därefter kommer trevliga arbetskamrater och bra stämning på arbetsplatsen, vilket omkring sex av tio av studenterna valt. Först på tredje plats kommer frågan om hög lön som bara var tredje student har angett som viktigt. De allra flesta studenterna, fler än sex av tio, vill ha information om framtida potentiella arbetsgivare genom praktiska samarbeten i form av praktikplatser eller extrajobb, arbetsmarknadsdagar och föreläsningar eller genom personliga kontakter. Annonsering i tidningar och broschyrer är däremot inte lika populärt utan föredras av mindre än var fjärde student. Det verkar därför som att studenter ser ett behov av ett närmande mellan arbetslivet och studierna inom den ordinarie studieverksamheten och att kontakter inte bara knyts vid arbetsmarknadsdagar eller liknande aktiviteter. 6
Rekryteringsbehov, rekryteringskriterier och metoder Arbetsgivarnas rekryteringsbehov Engagemang utanför studierna är meriterande De intervjuade arbetsgivarna kommer i de allra flesta fallen att anställa nyutexaminerade akademiker i samma utsträckning som tidigare år. De ser därför varken en tillväxt eller avmattning i rekryteringen. De arbetsgivare som inte anställer särskilt många nyutexaminerade akademiker vill att de yngre akademikerna de anställer ska ha några års yrkeserfarenhet från liknande organisationer. De arbetsgivare som intervjuats i denna studie söker i första hand civilekonomer med olika inriktning, men därutöver söks även personer med annan samhällsvetenskaplig utbildning samt ingenjörer och andra med IT-inriktning. En av de arbetsgivare som har ett bredare anställningsområde menar att det viktigaste är att man överhuvudtaget har en akademisk utbildning och att det är viktigt att man kan analysera, problematisera och lösa problem när man inte har alla uppgifter. Rekryteringskriterier och metoder Enligt studien Jakten på anställningsbarhet lyfter arbetsgivarna särskilt fram vikten av samarbets- och initiativförmåga. Dessutom menar arbetsgivarna i denna studie att referenserna spelar en mycket stor roll vid rekryteringen. En annan faktor som ofta diskuteras är frågan om utbildningarnas bredd respektive spets. I den studie som TCO, Lärarförbundet och SFS genomförde visade det sig att arbetsgivarna föredrar en bred utbildning framför en spetsutbildning bland akademikerna. I denna intervjustudie framhåller personalcheferna, utöver den formella kompetensen i form av utbildning och internationell erfarenhet, särskilt att engagemang vid sidan av studierna är meriterande. 7 För många typer av anställningar är en akademisk utbildning en förutsättning idag. Men i den hårdnande konkurrensen behövs något utöver den formella utbildningen för att särskilja sig från övriga sökanden. Utöver engagemang i studentkår eller annan studentverksamhet är det enligt personalcheferna meriterande att ha varit aktiv i förenings- eller idrottsrörelsen eller ett politiskt parti samt haft feriearbeten eller extrajobb vid sidan av studierna. En nyutexaminerad konkurrerar ofta med många som har gedigna erfarenheter från arbetslivet och måste därför kompensera denna brist genom att visa på värdefulla erfarenheter utöver studierna. Det är alltid positivt då en student har andra engagemang utanför studierna. Det är viktigt och positivt att se vilka drivkrafter och intressen en människa har. Det sätter en personlig prägel och säger mer om personen än bara val av studier. Att få en så bred bild som möjligt av en person är alltid bra. En av personalcheferna säger att de troligtvis kommer att titta mera på betyg i framtiden, men det verkar som att detta inte är tillräckligt, eftersom samma person menar att: Bara ett cv med toppbetyg men inget utöver det då hajar man nog till och undrar vad har den här personen presterat? Flera personalchefer menar att studenterna själva utifrån de egna personliga valen måste skaffa sig erfarenheter som visar på vad just de vill och kan. I arbetslivet måste man kunna ta för sig och en av de intervjuade framhåller att det inte bara är av godo om lärosätet fixar allting. Om lärosätet däremot kan finnas med som en stödjande och tillåtande partner som skapar förutsättningar för engagemang i det omgivande samhället kan studenterna ges goda förutsättningar för att skapa sin röda tråd, såväl i de formella
Rekryteringskriterier och metoder forts... studierna, som i engagemanget vid sidan av studierna. En indirekt faktor av engagemanget utanför studierna som har stor betydelse för framtida anställningar är de referenser som engagemanget ger. Sju av tio arbetsgivare menar att referenser är mycket viktigt i samband med anställningstillfället. Samverkan med aktörer utanför högskolan bidrar därför i hög grad till att studenterna får en bas av referenser som kan användas när de söker jobb. En dokumenterad egen förmåga att ta ansvar för sin egen situation kombinerat med relevant yrkes- eller organisationserfarenhet vid sidan av studierna verkar därför alltmer vara ett uttalat krav från arbetsgivarna. Lärosätet kan spela roll Några av de intervjuade personalcheferna erkänner att även om personlig lämplighet kommer först så finns det skillnader mellan hur de bedömer studenter från olika lärosäten. Detta kan bero på att det känns tryggt att välja någon som studerat vid ett lärosäte som man har egna referenser till. om det är cheferna som väljer, så är det lättare för dem om det är någon som de själva kan identifiera sig med. Det låter konservativt, men det kan vara diskriminerande om man kommer från en mindre skola. Visst finns det, medvetet eller omedvetet. Handels har ju ett rykte om sig att det är svårt att komma in, svårt att komma ut. Lite högre status, lite klasskillnad. När de som anställer inte känner till den studerandes lärosäte särskilt väl blir det ännu viktigare att visa på erfarenheter utöver den formella utbildningen. Om det är rätt person spelar det inte så stor roll, men om det är ett mindre lärosäte så måste man ha mer i sitt cv. Flera av de intervjuade säger emellertid att lärosätet inte spelar någon roll och en frågar uttryckligen: Varför är det så få ekonomer från Gotland som söker sig till oss? Utifrån svaren går det att dra slutsatsen att samverkan med arbetslivet under studierna och relevant arbetslivs- eller organisationserfarenhet vid sidan av studierna spelar en större roll i ansökningsprocessen för studenter vid mindre lärosäten såsom Högskolan på Gotland, än för studerande vid ett äldre lärosäte såsom Uppsala universitet. Internationell erfarenhet viktigt Flera av personalcheferna betonar vikten av utlandserfarenheter i någon form. De kan ha förvärvats till exempel genom resor, arbete som aupair eller utlandsstudier. Utlandspraktik är en tung merit, men ingen av de intervjuade ser det som ett absolut krav. Flertalet framhåller däremot språkkunskaper och erfarenheter av att leva i och förstå andra kulturer som mycket viktiga meriter. Ibland kan utlandserfarenheten vara avgörande, särskilt inom företag med stora delar verksamheten i andra länder. Lärosäten som medvetet arbetar med internationella utbyten och som inkluderar ett brett internationellt bildningsperspektiv ger därför de studerande bättre möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Att tala och skriva en god engelska börjar alltmer bli en självklarhet och därför är ytterligare språk utöver detta särskilt intressanta. Vilka språk som är relevanta varierar mellan arbetsgivarna. För att de studerande ska kunna göra kloka val vid utlandsstudier och språkval kräver detta att de studerande på ett tidigt stadium får goda relationer med olika arbetsgivare. Social kompetens, 8
Rekryteringskriterier och metoder forts... samarbetsförmåga och driv De flesta personalchefer tar för givet att de nyutexaminerade akademiker som de anställer ska vara bra på att samarbeta, ska kunna arbeta projektorienterat och ha ett eget driv. De menar också att denna typ av färdigheter i första hand syns i aktiviteter vid sidan av studierna. Dessa resultat stämmer väl överens med resultaten i studien Jakten på anställningsbarhet, där 89 procent av arbetsgivarna listar samarbetsförmåga som en mycket viktig faktor i samband med anställningstillfället. Andra individuella färdigheter som lyfts fram är att de nyutexaminerade bör vara socialt vana, nyfikna och vilja ta ansvar. En svarande menar till exempel att studenterna dessutom måste vara något bredare än idag. Det är bra för naturvetare att få lite humanistisk och kulturell bildning och det är bra för humanisterna att få in teknisk utbildning i sitt kunskapsfält. Ett bredare lärande, där studenter inom ramen för studierna bygger relationer med studerande från andra ämnesområden än det egna, underlättar förståelsen för hur den moderna arbetsplatsen fungerar. För studenter som inte har ett eget nätverk bland arbetsgivare eller erfarenhet av arbetslivet före studierna kan dessutom en högskola som arbetar aktivt med samverkan med arbetslivet öppna många dörrar och uppmuntra till egna initiativ. Denna typ av arbete bör även kunna bidra till att utveckla de studerandes sociala förmågor. Tydliga ansökningar De flesta personalchefer är måna om att de nyutexaminerade som söker jobb hos dem tydligt ska kunna visa varför de söker sig till just deras arbetsplats. Det är till exempel en stor fördel om de förstår någonting om mottagaren och det ska finnas en röd tråd i cv:t som visar vad man är intresserad av. Det måste finnas glöd hos personen och en vilja att förändra. Det ser man oftast i personens cv. En annan påpekar vikten av att studenten känner till vad tjänsten han eller hon söker innebär, för att slippa överraskningar vid intervjun eller senare under anställningen: Det är viktigt att man har en linje, att man är målmedveten och att man tagit reda på vad jobbet innebär. Vi vill veta eller få känslan att personen stannar i fem år, för en nyutexaminerad och nyanställd är dyr i början av sin anställning. Personalcheferna vill i ansökan se varför den sökande tror att dennes erfarenheter är rätt för jobbet och hur denne kan bidra. En av personalcheferna som rekryterar brett och där språkbehandling på såväl svenska som engelska är en viktig faktor menar att språket i ansökningarna är en kvalitetsfaktor som bedöms. 9
Arbetslivets roll i högskolan De svenska högskolorna har i uppgift att samverka med det omgivande samhället. Uppdraget har kallats den tredje uppgiften och ska gå utöver de två första, att utbilda och forska. Samverkan kan dock ses som en del av den första och andra uppgiften och inte något som nödvändigtvis ska skötas separat från undervisning och forskning. Fokus i denna rapport ligger på den samverkan som sker i undervisningen och tar därför inte upp forskningen. Arbetsgivarnas syn på samarbetet med högskolan Bilden av behovet av förändring av dagens högskolor är något splittrad, men några önskemål går att utläsa. De flesta av de intervjuade personalcheferna uppger att de redan har någon form av samarbete med högskolor eller studentkårer. Samarbetena inkluderar allt från examensarbeten och praktik till deltagande på arbetsmarknadsdagar. Några menar dock att högskolan har en för byråkratisk struktur och att samarbeten ofta kan vara bra inledningsvis, men att det tar tid för högskolan att komma till beslut. Samarbetena har därför en tendens att rinna ut i sanden. Personalcheferna vill att samverkan mellan högskolan och arbetslivet ska ge de teoretiska studierna en praktisk förankring. De vill till exempel att studenterna ska arbeta mer med olika verklighetsbaserade case. De företag som rekryterar akademiker direkt från yrkesrelaterade utbildningar önskar gärna att det finns en förståelse för vad olika yrken och inriktningar innebär. Syftet är i första hand inte att det ska gå snabbare att lära upp de nyanställda utan att de ska vara förberedda på den miljö de träder in i. Eftersom nyanställda direkt från högskolan är en långsiktig investering vill företagen att de ska stanna i minst fem år och då är det bra om de nyutexaminerade från början vet vad arbetet innebär. Detta styrks av studien Jakten på anställningsbarhet där fyra av tio arbetsgivare inte tycker att de nyutexaminerade har tillräckliga branschkunskaper när de börjar. Nyutexaminerade akademiker utan egen arbetslivserfarenhet utgör enligt samma studie den grupp som har det näst största behovet av vidareutbildning när de kommer till arbetsplatsen. Sju av tio arbetsgivare tycker att dessa behöver vidareutbildning, medan knappt fyra av tio anser detsamma för akademiker med arbetslivserfarenhet. Endast nyutexaminerade utan högskoleutbildning eller arbetslivserfarenhet kräver mer vidareutbildning. Fler hade vetat vad de vill göra och vad olika jobb innebär om högskolan hade tagit in flera praktiska moment. Några personalchefer menar att examensarbeten och andra praktiska samarbeten är det bästa sättet för både arbetsgivare att testa nya möjliga anställda och för studenter att skaffa sig en bild dels av arbetsplatsen, dels av yrket. Detta är också den typ av arbetslivskontakter som studenterna i Arbetsgivarverkets studie först och främst vill ha. Ett par personalchefer menar samtidigt att högskolan inte bör följa arbetsmarknaden slaviskt utan ska hålla sin kritiska distans och fokusera de teoretiska aspekterna, särskilt inom teknikinriktade utbildningar. Personalchefernas bild av högskolan som å ena sidan inte förbereder studenterna tillräckligt för yrkeslivet, men å andra sidan ska hålla en akademisk distans visar att högskolan måste kunna vara både kritiskt akademisk samtidigt som den öppnar sig mot arbetslivet och det omgivande samhället. En utbildning som klarar båda dessa delar ger studenterna en god utbildning, en bra bild av arbetslivet och meriter nog att söka sig till relevanta arbeten. 10
Slutsatser Denna intervjustudie har genomförts för att studera vad ett antal arbetsgivare söker för kompetens och erfarenheter när de rekryterar nyutexaminerade akademiker och hur de ser på samarbetet högskola arbetsliv. Utifrån intervjusvaren och dessa ställt i relation till andra studier går det att dra ett antal slutsatser av relevans för högskolans utveckling och för studenternas arbete med att meritera sig för goda anställningar. Internationell kompetens Arbetsgivarna i studien efterfrågar internationell kompetens på ett flertal områden bland de nyutexaminerade studenter de rekryterar. Detta är inte bara nödvändigt för arbetsgivare med verksamhet i andra länder utan är viktigt också för att studenterna ska kunna fungera på de arbetsplatser i Sverige som blir alltmer internationella till sin natur. Med internationell kompetens menas både språkkunskaper och kulturkunskaper. Det är minst lika viktigt att kunna förstå och att kunna agera i en annan kulturell kontext som att förstå och tala olika språk. De kulturella referensramarna fås lämpligen genom resor, utlandsstudier och utlandspraktik, men även genom att studierna på hemmaplan genomsyras av ett internationellt perspektiv. För att ge alla studenter denna typ av erfarenheter bör högskolan arbeta aktivt med studentutbyten och tydligt uppmuntra studenter till utbyten i olika former. Social och engagerad Samarbetsförmåga och social kompetens nämns ofta av arbetsgivarna i intervjuerna. Högskolan har historiskt bidragit till att utveckla denna typ av färdigheter, dels genom arbetsformerna i högskolan, dels genom de aktiviteter som studenterna själva stått för i form av studentkårer och nationsliv. Arbetsgivarna lägger dock i denna studie ytterligare en aspekt på detta och menar att nyutexaminerade akademiker ska kunna visa på en röd tråd i sitt engagemang vid sidan av studierna. Att vara engagerad är en nödvändig förutsättning för anställning, men för att lyckas bör de studerande dessutom ha engagerat sig i verksamheter som är relevanta för arbetsgivarna. Detta är särskilt viktigt för studerande vid mindre lärosäten eftersom arbetsgivarna ofta inte har egna referenser till dessa. 11 Breda kunskaper Akademiker med breda kompetenser efterfrågas av arbetsgivarna både i denna intervjustudie och i andra studier på området. Dagens arbetsliv blir alltmer varierat och de studerande måste därför snabbt kunna ställa om och själva hantera sin kompetensutveckling. För att vara anpassningsbar måste därför de nyutexaminerade akademikerna ha förståelse för och grundläggande kunskaper i fler områden än den egna huvudinriktningen. Inslag av tvärvetenskap och samverkan mellan olika utbildningsprogram är därför en metod att naturligt förbereda de studerande både för hur arbetslivet ser ut och för att ge dem dessa kunskaper. Branschkunskap Kunskaperna om arbetslivet, branscher och olika yrken är relativt låg bland de nyutexaminerade studenterna menar arbetsgivarna. De vill ha personer som redan tidigt i utbildningen har kommit i kontakt med arbetslivet eftersom studenterna därigenom får möjlighet att se vad olika yrken innebär och ger dem en uppfattning om vad de själva vill och är bäst lämpade att arbeta med. Som exempel på bra verksamhet som efterfrågas av både arbetsgivare och studerande är praktik under studierna, samarbeten kring examensarbeten och fler inslag av verkliga case i utbildningen. De kontinuerliga kontakterna med arbetslivet bidrar dessutom troligtvis till att öka förståelsen för det teoretiska innehållet i utbildningen. De ger också de studerande mycket värdefulla referenser som de kan använda när de sedan får jobb. För studerande utan ett eget nätverk i arbetslivet kan dessa kontinuerliga kontakter inspirera till ytterligare arbetslivskontakter på egen hand, men ger framför allt dem en bättre chans på arbetsmarknaden.
Bilaga 1 Frågeformulär Kompetensbehov 1. Kommer ni att rekrytera nyutexaminerade akademiker de kommande tre åren? Om ja gå till fråga 2. Om nej gå till fråga 5. 2. Vilken typ av kompetens, utbildning, språkkunskaper etc., kommer ni i första hand att rekrytera de kommande tre åren? Följdfråga: Vilken är den största skillnaden jämfört med de senaste tre åren? 3. Ungefär hur många nyutexaminerade tror du att ni kommer att anställa per år de kommande tre åren? 4. Hur ser det ut i förhållande till rekryteringen de senaste tre åren? 5. Om ni inte planerar att rekrytera nyutexaminerade akademiker. Vad vill ni att de ni anställer ska ha för yrkeslivserfarenhet? Rekryteringskriterier och metoder 6. Vilken typ av erfarenhet (nätverk, organisationserfarenhet, yrkeserfarenhet, resor, intressen etc.) tycker ni är viktigt att en nyutexaminerad student har med sig utöver den formella utbildningen från en högskola eller ett universitet? 7. Vilken typ av personliga egenskaper är särskilt viktiga för er när ni anställer yngre medarbetare? Följdfråga: Vad är den största skillnaden jämfört med vad ni har prioriterat de senaste tre åren? 8. Vad letar du främst efter? (Kan hoppas över) 9. Vad i en ansökan får dig att haja till? (Kan hoppas över) 10. Vilka metoder kommer ni att använda för att hitta rätt bland nyutexaminerade, annonser, arbetsmarknadsdagar, kontakter eller annat? (Kan hoppas över) 11. Vilken roll spelar det lärosäte som studenten har studerat vid? Behov av förändring och samverkan 12. Skulle du vilja ändra dagens högskoleutbildningar för att passa bättre för ert företags behov och i så fall hur? 13. Vilken typ av samarbete har ni med studenter, examensjobb etc., och vill du se en förändring av detta? 14. Är högskolan idag tillräckligt snabb på att anpassa sig efter arbetslivets behov? (Kan hoppas över) JA/NEJ Kommentar: 15. Samverkar högskolan i tillräckligt hög utsträckning med näringslivet? JA/NEJ Kommentar Högskolan på Gotland Cramérgatan 3, 621 67 Visby tfn 0498-29 99 00 e-post info@hgo.se www.hgo.se