Sid 1(15) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Inkluderande arbetsmarknad Startdatum 2016-02-01 Kontaktperson för projektet Hans Troedsson Slutdatum 2018-10-31 Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress 0708 67 28 24 hans.troedsson@lundby.goteborg.se Ola Andersson 0703052755 Cecilia Abrahamsson cecilia.abrahamsson@forsakringskassan.se 0706085748 Vågmästaregatan 1 D 41729 Göteborg Vågmästaregatan 1 D 41729 Göteborg Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA 222000-1677 Landstingskommunala verksamheter 1 0703 05 27 55 ola.andersson@vastrahisingen.goteborg.se www.samordningsdelta.se Vågmästaregatan 1 D 41729 Göteborg 392765-4 Ola Andersson d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde 43623040 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA Vågmästaregatan 1 D 41729 Göteborg Vågmästaregatan 1 D 41729 Göteborg Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden : 2015/00479 Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.3 Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.
Sid 2(15) Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 160 Antal kvinnor 90 Antal män 70 Ålder på deltagare 15-24 25-54 55-64 Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA genomförde under 2014 en förstudie En hållbar kompletterande arbetsmarknad, finansierad av den Europeiska Socialfonden. Syftet var att undersöka vad som krävs för att utveckla en hållbar modell för att skapa en större arbetsmarknad med fler arbetstillfällen som dels: Stärker det ordinarie arbetslivet genom att ta hand om kompletterande uppgifter så att den ordinarie personalen kan ägna sig åt sina kärnuppgifter i högre grad. Skapar fler arbetstillfällen som kan ge flera arbetslösa ett arbete. Under 2014 2015 har 35 långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare haft en ettårig kompletterande anställning inom olika verksamheter vid de tre stadsdelsförvaltningarna på Hisingen i Göteborgs Stad. Det fanns flera skäl till att anställa istället för att genomföra Kompletterande arbetsmarknad som en arbetsmarknadsåtgärd med praktikplatser. Med anställning följer att
Sid 3(15) Arbetsplatsen formulerar vilka kompletterande arbetsuppgifter den har behov av Arbetsplatserna väljer ut vilka personer som ska få anställningen Den anställde får en lön som betydligt förbättrar den egna ekonomin Den anställde får en ökad självkänsla och därmed ett bättre välbefinnande Det blir möjligt att studera hur behovet av kompletterande tjänster ser ut Det blir möjligt att studera vilka strukturer som krävs för att en kompletterande arbetsmarknad ska bli hållbar över tid och inkluderande för att omfatta flera Under 2014 utvärderades Kompletterande arbetsmarknad av Södertörns högskola som i två delrapporter har bekräftat att det behövs en kompletterande arbetsmarknad. Överlag visar studien att projektet uppskattats mycket av både chefer, personal och de som fått en kompletterande anställning. Enheterna har fått tillgång till mer arbetskraft som på olika sätt avlastat den ordinarie personalen. (Införandet av Kompletterande arbetsliv som arbetsmarknadsmodell på Hisingen Modellens möjligheter och begränsningar, Delstudie 2 2015: Fil. dr. Daniel Castillo Södertörns högskola) Södertörns uppföljning har fokuserat på arbetsplatsernas nytta av projektet och därför inte sett till de enskilda individerna som fått de kompletterande tjänsterna. DELTA har tittat på några variabler avseende bakgrund och effekter för de 35 personer som fick en anställning. Samtliga var långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare från Hisingen. I genomsnitt hade de före anställningen haft försörjningsstöd i 35 månader och varit arbetslösa 54 månader. Eftersom 80 procent var invandrare var det flera som aldrig haft ett arbete i Sverige, trots att personen kom till Sverige 2007 eller till och med 2003. I samband med förstudien och anställningarna upptäcktes ett antal brister i de system och strukturer som finns för att bistå personer som har svårigheter att på egen hand komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller särskilt för invandrare, men även för svenskar som varit utanför arbetslivet under lång tid. Ett större antal långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare än vad det fanns lediga jobb, fick möjlighet att söka dessa jobb på samma sätt som man söker vilket ledigt jobb som helst med CV och personligt brev. Arbetsplatserna valde sedan ut vem de ville anställa efter intervjuer. Urvalsförfarandet visade att det finns ett antal brister hos både sökandena och i de beslutande strukturerna och systemen som ska underlätta för personer som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. Sökandena hade stora brister vad det gällde CV och personligt brev. Det visade sig också att det var svårt för många att förstå vad ett jobb i svenskt arbetsliv innebär och hur de exempelvis skulle förhålla sig till Arbetsförmedlingen som skulle besluta om lönestöd. Det ledde till att flera blev avaktualiserade på grund av missförstånd och okunskap. Ytterligare en del glömde att söka försörjningsstöd eftersom de trodde att de skulle få lön direkt. Ett antal kunde inte få anställning med lönestöd, eftersom de ansågs ha arbetat för mycket eller deltagit i en utbildningsinsats. Enligt Socialtjänstlagen ska en försörjningsstödstagare aktivt medverka till sin försörjning genom studier eller arbete. Enligt lagen om Nystartsjobb måste personen avhålla sig från arbete eller studier minst ett år innan den kan få ett anställningsstöd. DELTAs samordnare fick i flera fall följa med individen till Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten för att reda upp situationen. Under anställningsåret har ingen avskilts från något arbete på grund av att de inte hållit måttet. Flera har gått vidare till andra anställningar, mycket beroende på att de fått inblick i hur det svenska arbetslivet fungerar. Ytterligare flera har sökt in på utbildningar, efter att ha sett hur verkligheten fungerar och fått veta sina möjligheter. Det bidrar i ett längre perspektiv till arbetsgivarens behov av personalförsörjning. Här finns problem i strukturerna som behöver lösas. Om en person exempelvis har genomgått samhällsvetenskapligt program på gymnasiet med godkänt resultat, har den personen inte möjlighet att studera någon mera gymnasieutbildning efter det, enligt förordningen om vuxenutbildning. Det innebär att flera av dessa 35 som av olika skäl avstått från högskolestudier, inte haft möjlighet att utbilda sig vidare till barneller undersköterskor via Vuxenutbildningen när man efter reellt arbete upptäckt att det var det man ville utbilda sig till istället. För framförallt invandrare är det svårt att ha kännedom om vad olika utbildningar leder till, men samhällets system kräver att du väljer rätt från början. Sedan finns det ingen återvändo. DELTA har uppmärksammat det här dilemmat och arbetar aktivt för en förändring vilket i många fall omöjliggör för många individer att komma vidare på den svenska arbetsmarknaden. DELTA arbetar nu vidare för att förändra de strukturer som försvårar för människor att komma vidare på den svenska arbetsmarknaden.
Sid 4(15) De kompletterande tjänsterna har starkt bidragit till integration och tillgänglighet ur både ett genusperspektiv och ett etniskt perspektiv. Invandrarmän och -kvinnor har fått jobb i förskolor med enbart svenska barn och personal. Invandrarna har dessutom utvecklat sin svenska påtagligt under anställningsåret. En kompletterande arbetsmarknad leder alltså till många positiva effekter och är fullt möjlig att använda för personer som står långt från arbetsmarknaden. För att det ska lyckas fullt ut och bli en hållbar och inkluderande arbetsmarknad behövs en arbetsmodell med tid för planering och introduktion av både individer och arbetsplatser. Göteborgs Stad har uppmärksammat DELTAs arbete med att utveckla en kompletterande arbetsmarknad och anslår i Budget 2016, 4,5 mnkr till DELTA för att fortsätta arbetet med att utveckla en kompletterande arbetsmarknad. Sveriges Kommuner och Landsting SKL, Arbetsgivarpolitiska avdelningen, har också uppmärksammat DELTAs arbete och kommer att följa det fortsatta arbetet med avsikten att utveckla en kompletterande arbetsmarknad nationellt. SKL ansöker om ett nationellt ESF-förstudieprojekt: Framtidens välfärd kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. SKL i samarbete med de kommunala fackliga parterna, tänker i det projektet titta närmare på den modell som DELTA utvecklar för att se på vilket sätt den är möjlig att genomföra nationellt. SKL kommer att lämna en avsiktsförklaring där man tillsammans med de nationella kommunala fackförbunden ämnar följa DELTAs utveckling en hållbar kompletterande arbetsmarknad. DELTAs arbete med att utveckla en kompletterande arbetsmarknad har visat att det är fullt möjligt att skapa en större arbetsmarknad med fler arbetstillfällen som ger flera personer som står långt från arbetsmarknaden möjlighet att få ett arbete, oavsett kön, utbildning, ålder, etnicitet eller funktionsnedsättning. En kompletterande arbetsmarknad är som visats fullt möjlig att använda för att ge personer som står långt från arbetsmarknaden, möjlighet att komma in på arbetsmarknaden på grund av sin jämställdhet och tillgänglighet för alla. DELTAs erfarenheter visar emellertid att det kommer att fungera bristfälligt ifall dessa jobb enbart blir ledigförklarade och möjliga att söka. Det behövs därför en organisation som samordnar och introducerar de kompletterande jobben initialt och tillsammans med individen, arbetsplatsen och Vuxenutbildningen, gör en planering för vad som ska hända i ett längre perspektiv. Ett genomförandeprojekt med följande struktur behövs för att underlätta för att täcka arbetslivets behov av att personalen ges möjlighet att i större utsträckning kunna ägna sig åt sina kärnuppgifter, samtidigt som fler får ett jobb och dessutom kan bli ett led i arbetslivets behov av framtida personalförsörjning. Stadsdelarna tar fram behov av 80 kompletterande tjänster och ledigförklarar dessa Sammanlagt 160 långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare ges möjlighet att söka de kompletterande tjänsterna De arbetssökande ges en introduktion under fyra veckor där: Ansökningshandlingar upprättas Orientering om samhälle och arbetsliv Utbildningsorientering Jämställdhet Arbetsgivarinformation Arbetsgivaren väljer efter intervjuer ut de personer som den vill erbjuda en anställning De arbetssökande som har valts ut ges en arbetsplatsspecificerad introduktion under tre månader där sökanden får Tidigare kompetens och erfarenheter kartlagd Fördjupad samhälls- och arbetslivskunskap Jämställdhetskunskap Vad gäller på arbetsplatsen; vilka rättigheter och skyldigheter har den anställde information av arbetsgivare och fack Praktik på den kommande arbetsplatsen med handledning av arbetsplatsen Vuxenutbildningen upprättar en utbildningsplan under anställningstiden tillsammans med arbetsplatsen och arbetssökanden Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Att vara arbetslös under en längre period är ett gissel för de individer som drabbas. För den enskilde leder det ofta till svag självkänsla och dåligt självförtroende som i sin tur påverkar både den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inte minst på grund av att den ekonomiska situationen blir raserad. Känslor av hopplöshet och uppgivenhet är ytterligare effekter av arbetslöshet. Det är ingen idé att söka jobb, det är ändå ingen som vill ha mig. Det finns flera studier som visar att det är så, särskilt för invandrare och funktionsnedsatta. Lång tid utan arbete och möjlighet att försörja sig själv leder ytterligare till att man blir utestängd från samhällsgemenskapen, man är inte en del av samhället för att man inte får delta. För invandrare till exempel innebär det att man inte får möjlighet att utveckla sig i det svenska språket, vilket i sin tur försvårar att få ett arbete. Långtidsarbetslösa blir på det sättet isolerade och fastnar lätt i ett utanförskap. Detta gäller särskilt för invandrare, funktionsnedsatta, unga med bristfällig utbildning och äldre arbetskraft som av olika skäl har halkat ur arbetslivet.
Sid 5(15) Arbetsförmedlingens statistik visar att 70 000 personer har varit arbetslösa i mer än 24 månader, för Göteborgs Stad är siffran ca 5 000 personer. För både riket och Göteborg är fler än hälften av dessa personer utrikes födda. Det finns ytterligare ett stort mörkertal bland försörjningsstödstagare som av olika skäl blir avskrivna av Arbetsförmedlingen och därmed är utanför statistiken över långtidsarbetslösa. Det är vidare känt att många funktionsnedsatta tillhör gruppen långtidsarbetslösa. SCB utredde detta under 2012. Långtidsarbetslösheten 24 månader eller längre har fördubblats sedan 2010 och fortfarande 2015 ses ingen minskning. Arbetslösheten sliter isär samhället och det är stora skillnader mellan olika regioner. Även inom Göteborg är det stora skillnader mellan olika stadsdelar. Göteborgs Stad tog 2014 fram en rapport Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg som visar på stora skillnader i staden. Hisingens tre stadsdelar visar också på stora skillnader mellan olika områden i samband med arbetet med Fattigdomsprojektet. Allmänt råder ett antal förutfattade meningar på arbetsmarknaden som leder till att många exkluderas i onödan. Sedan 1990- talet har arbetsmarknaden utvecklats på ett sätt som innebär att färre får arbeta mera. Det sätts så höga kompetenskrav på alla arbeten numera att det i sig gör att många stängs ute från arbetsmarknaden, samtidigt som den kvalificerade personalen även tvingas utföra arbetsuppgifter som inte kräver någon högre utbildning. Lärare till exempel måste utföra arbetsuppgifter som tidigare sköttes av vaktmästare. Den extra arbetsbördan som läggs på den högkompetenta personalen, samtidigt som de ska utföra sina kärnuppgifter fullt ut, leder till att många inte orkar med och blir sjukskrivna. Ohälsan, framförallt den psykiska, har också stadigt ökat sedan mitten av 1990-talet. Istället för den exkluderande arbetsmarknaden som finns behöver en inkluderande arbetsmarknad utvecklas som kan omfatta alla oavsett kön, utbildning, ålder, etnicitet eller funktionsnedsättning. En arbetsmarknad med fler arbetstillfällen som avlastar befintlig personal att i större utsträckning kunna ägna sig åt sina kärnuppgifter. DELTAs arbete med en kompletterande arbetsmarknad visar att det finns ett behov av sådana tjänster i arbetslivet. Ordinarie verksamhetspersonal avlastas och personer som haft svårt att få ett arbete, får möjlighet att arbeta och försörja sig själva. En kompletterande arbetsmarknad visar att det är möjligt att göra ett meningsfullt jobb trots att speciell kompetens saknas, samtidigt som den bidrar till att inkludera att många fler får en tillgänglighet till arbetslivet. En kompletterande arbetsmarknad fungerar alldeles utmärkt som en ingång för personer som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom bidrar den till att skapa en bättre arbetsmiljö i det befintliga arbetslivet. För att en kompletterande arbetsmarknad ska bli hållbar, förutsätter det att det skapas jobb med lägre kvalifikationskrav. Det förutsätter också att dessa jobb blir en integrerad del av det som kallas den ordinarie arbetsmarknaden och blir inkluderande. Arbetsmarknadens parter måste ta en aktiv del i arbetet med att ta fram kompletterande tjänster så att de blir definierade och kan bli till ordinarie jobb. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarpolitiska avdelningen följer tillsammans med de nationella kommunala fackliga organisationerna, Kommunal, Vision och Lärarförbundet, DELTAs arbete med att utveckla en kompletterande arbetsmarknad. SKL har beslutat att arbeta för att utveckla en kompletterande arbetsmarknad nationellt. Under mer än 20 års tid har samhället försökt att möta långtidsarbetslösheten med traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder som arbetsträning och praktik. Det ger oftast små effekter, eftersom det inte finns någon planering för vad som ska hända efter genomförd praktik. Människor som varit utanför arbetsmarknaden en lång tid, behöver visserligen en period av introduktion men då ska den kopplas till arbetsplatser som ger ett riktigt jobb. Genom en kompletterande arbetsmarknad blir det möjligt att gå vidare till ett jobb där man behövs efter en introduktion. Göteborgs Stads Arbetsmarknad och Vuxenutbildning kommer att följa upp de kompletterande tjänsterna för att planera utbildningar som leder till fasta anställningar och därmed ge ett bidrag till stadens personalförsörjning. Till den här ansökan bifogas därför en avsiktsförklaring från Arbetsmarknad och Vuxenutbildning som säger att man kommer att följa upp anställningarna efter introduktionen. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? DELTA har genom arbetet med en kompletterande arbetsmarknad, som beskrivits ovan, fått en bred erfarenhet om vad som behöver göras för att den ska bli hållbar och tillgänglig för alla. Södertörns följeforskning ger också kunskaper om vad som behöver göras för att dessa jobb ska bli en större arbetsmarknad med fler arbetstillfällen. Enbart fler arbetstillfällen leder inte automatiskt till att personer som står långt från arbetsmarknaden får dessa jobb. Det behövs en sammanhängande kedja för att personer med svårigheter att få ett arbete, ska få ett ordentligt fäste på arbetsmarknaden. DELTA arbetar tillsammans med, Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadens parter och Vuxenutbildningen, för att utveckla en hållbar kedja som kan illustreras i nedanstående figur:
Sid 6(15) Långtidsarbetslös Introduktion Kompletterande tjänst TV-anställning Arbetslivs- och Anställning med samhällsorien- utbildning tering Flera organisationer har tidigare haft ambitionen att utveckla kedjor för långtidsarbetslösa och för integration för att skapa en inkluderande arbetsmarknad som är tillgänglig för alla, oavsett bakgrund som utbildning, kön, ålder, etnicitet eller funktionsnedsättning. DELTA har visat genom arbetet med En Hållbar Kompletterande Arbetsmarknad att det är möjligt att skapa en inkluderande arbetsmarknad som är tillgänglig för alla, men att det är flera strukturer som behöver utvecklas. Samordning av flera resurser måste samverka i det arbetet, som Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Socialtjänst och arbetsmarknadens parterr. Projektet En Inkluderande Arbetsmarknad är ett viktigt led i arbetet med att utveckla hållbara strukturer. DELTA kommer att utifrån de erfarenheter som görs i projektet arbeta vidare med att utveckla strukturer och skapa en modell för en mera hållbar och inkluderande arbetsmarknad. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? DELTA har genom arbetet med en kompletterande arbetsmarknad, som beskrivits ovan, fått en bred erfarenhet om vad som behöver göras för att den ska bli hållbar och tillgänglig för alla. Södertörns följeforskning ger också kunskaper om vad som behöver göras för att dessa jobb ska bli en större arbetsmarknad med fler arbetstillfällen. Enbart fler arbetstillfällen leder inte automatiskt till att personer som står långt från arbetsmarknaden får dessa jobb. Det behövs en sammanhängande kedja för att personer med svårigheter att få ett arbete, ska få ett ordentligt fäste på arbetsmarknaden. DELTA arbetar tillsammans med, Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadens parter och Vuxenutbildningen, för att utveckla en hållbar kedja som kan illustreras i nedanstående figur: Långtidsarbetslös Introduktion Kompletterande tjänst TV-anställning Arbetslivs- och Anställning med samhällsorien- utbildning tering Flera organisationer har tidigare haft ambitionen att utveckla kedjor för långtidsarbetslösa och för integration för att skapa en inkluderande arbetsmarknad som är tillgänglig för alla, oavsett bakgrund som utbildning, kön, ålder, etnicitet eller funktionsnedsättning. DELTA har visat genom arbetet med En Hållbar Kompletterande Arbetsmarknad att det är möjligt att skapa en inkluderande arbetsmarknad som är tillgänglig för alla, men att det är flera strukturer som behöver utvecklas. Samordning av flera resurser måste samverka i det arbetet, som Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Socialtjänst och arbetsmarknadens parterr. Projektet En Inkluderande Arbetsmarknad är ett viktigt led i arbetet med att utveckla hållbara strukturer. DELTA kommer att utifrån de erfarenheter som görs i projektet arbeta vidare med att utveckla strukturer och skapa en modell för en mera hållbar och inkluderande arbetsmarknad. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Analys- och planeringsfas 1 februari 31 mars 2016: Analys- och planeringsfasen ska åstadkomma de förberedelser som behövs för att projektet ska kunna fungera väl under genomförandefasen som beräknas starta den 1 april 2016. Syftet är att utforma ett introduktionsprogram som förberedelse inför en anställning med utbildning. Målgrupp är personer som står utanför arbetsmarknaden och som har utländsk bakgrund och/eller har funktionsnedsättningar. Målet är att efter en anställning med utbildning kunna få en tillsvidareanställning. Analys- och planeringsfasen beräknas pågå 1 februari 31 mars 2016. Den innehåller följande: Uppdatering av omvärlds-, problem- och målgruppsanalys, till exempel att ta hänsyn till aktuella politiska initiativ och förordningar samt följa utvecklingen av regeringens arbetsmarknadspolitik. Konkretisering av projektets mål, indikatorer samt resultat och effekter. Ökad precisering med utgångspunkt från omvärldsanalysen.
Sid 7(15) Jämställdhet är särskilt viktig för målgruppen utrikes födda som ofta har liten erfarenhet av jämställdhet och människors lika värde. Projektet kommer därför ägna särskild uppmärksamhet för frågan genom utbildning av både projektmedarbetare och deltagare samt genom särskilda indikatorer mäta effekter av det arbetet. Hög tillgänglighet är centralt för båda målgrupperna utländsk bakgrund och/eller funktionsnedsatta. Kommande arbetsplatser måste därför ta hänsyn till detta när man utformar arbetsuppgifter. Under analys- och planeringsfasen utbildas projektgruppen i tillgänglighet för att kunna vägleda arbetsplatserna i utformningen av arbetsuppgifter utifrån deltagarnas förutsättningar. Styr- och referensgrupp bildas. Rekrytering av personal till projektgruppen; Projektledare, Arbetsförmedlare, Socialsekreterare/kurator och Studieyrkesvägledare. Samtlig personal kommer att rekryteras från respektive myndighet. Rekrytering av kompletterande arbetsplatser inom Hisingens tre stadsdelsförvaltningar och förhandling om arbetsplatserna med de fackliga organisationerna. Stadsdelarnas HR-avdelningar sköter detta i samarbete med projektet. Projektgruppen utbildas om jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering och integration. Extern utbildare engageras. Projektgruppen utarbetar ett detaljerat program för introduktionsperioden med innehåll av personlig presentation, validering av tidigare kompetens, orientering om arbetsliv, samhälle jämställdhet, icke-diskriminering och integration. Tillsammans med Göteborgs Stads Arbetsmarknad och Vuxenutbildning planera för utbildning och validering på de kommande arbetsplatserna. Ta fram kriterier och påbörja rekrytering av deltagare till första gruppstarten. Upprättande av tids- och aktivitetsplan. Knyta transnationella kontakter med integrationsprojekt i Tyskland, och Inkluderende Arbeidsliv i Norge. Upprättande av kommunikationsplan och tillsammans med SKLs Arbetsgivarpolitiska avdelning planera strategiskt för påverkan av strukturer. Upprättande av plan för hur arbetet med jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering ska integreras i projektets verksamhet, med specificeringar av vilka aktiviteter som ska genomföras. Planering av uppföljning och utvärdering i samråd med ESF. Genomförandefas 1 april 2016 31 maj 2018: Genomförandefasen omfattar åtta gruppstarter med 20 personer i varje omgång genomföras. Varje grupp pågår under fyra månader. Sammanlagt 160 personer med utländsk bakgrund och/eller funktionsnedsättning rekryteras från Arbetsmarknadstorget på Hisingen. Arbetsmarknadstorget samverkan mellan socialtjänstens försörjningsstöd i Hisingens stadsdelar, Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen handlägger drygt 1 000 individer med försörjningsstöd. Omkring 250 av dem bedöms som långtidsberoende bidragstagare. Den övervägande andelen tillhör personer med utländsk bakgrund och/eller funktionsnedsatta. Syftet med grupperna är att matcha lämpliga individer till de sammanlagt 80 ledigförklarade kompletterande tjänsterna i de tre stadsdelsförvaltningarnas verksamheter. Målet är att utveckla en allmängiltig modell för långtidsarbetslösas inträde på arbetsmarknaden på bästa sätt. Varje grupp genomförs på följande sätt: Från målgruppen rekryteras 20 personer via Arbetsmarknadstorget. Under de inledande fyra veckorna genomförs en fördjupad kartläggning av varje deltagares kompetens och erfarenheter samt deltagarens sociala situation. Deltagarna får information om de arbeten som finns att söka och ansökningshandlingar upprättas. Vidare ges information om myndigheter, a-kassa, fackens uppgift, utbildningsinformation och annan relevant information som jämställdhet och diskriminering. Arbetsplatserna med de lediga jobben kallar och genomför intervjuer med de 20 sökandena. Därefter väljer arbetsplatsen ut tio av dessa som man anser är mest lämplig att få arbetet. De 10 som av olika skäl inte får något arbete går tillbaka till Arbetsmarknadstorget för fortsatt planering och lämnar projektet. De andra tio som blivit utvalda går vidare till en tre månaders introduktion med praktik på respektive arbetsplats varvat med en
Sid 8(15) fördjupad orientering om samhället och arbetslivet i allmänhet. Det gäller bland annat hur tidigare kompetens och erfarenheter kan användas i det specifika arbetet, skyldigheter och rättigheter vid arbete, jämställdhet i arbetslivet, diskriminering, olika möjligheter till utbildning. Särskild vikt kommer att läggas vid jämställdhetsintegrering. Vid många av de arbetsplatser som kommer att involveras är könssegregeringen stor, framförallt inom förskola och äldreomsorg. Projektet kommer därför att arbeta aktivt för att bryta det mönstret genom att motivera män att söka sig till dessa arbeten. En förutsättning för att nå målet är att alla som arbetar med en Inkluderande arbetsmarknad, genomgår en grundläggande utbildning i jämställdhet. Det gäller inte minst för deltagarna med utländsk bakgrund som ofta har brister i kunskaper om jämställdhet. Genom att alla inom projektet ges grundläggande kunskap om jämställdhet ökar förutsättningarna för att möta varandra utifrån individuella förutsättningar och inte utifrån föreställningar om kön. Stadsdelarnas HR-avdelningar tillsammans med de fackliga organisationernas medverkan under den här perioden är viktig för att informera om vad som gäller för kommunens verksamheter. En individuell utbildningsplan utarbetas tillsammans med individen, arbetsplatsen och Vuxenutbildningen. Efter de tre månadernas introduktion påbörjas anställningen och Vuxenutbildningen svarar för uppföljning och genomförande av utbildningsplanen. Deltagaren lämnar projektet. Projektet startar en ny grupp om 20 personer. Projektet kommer under perioden 1 april 2016 31 maj 2018 att genomföra åtta gruppstarter med ovanstående struktur för sammanlagt 160 personer, varav 80 personer kommer att få en anställning. Avslutsfas 1 juni 2018 31 oktober 2018 Under hela projekttiden kommer en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av resultat och effekter att ske enligt de indikatorer och mål som satts upp under analys- och planeringsfasen. Det sker dels genom projektets egen uppföljning och dels genom en extern utvärderare som knyts till projektet. Uppföljningen kommer att genomföras på både individ- och organisationsnivå för att undersöka på vilket sätt projektets modell kan implementeras och göras allmängiltig. Resultaten kommer att redovisas i form av årliga rapporter och en slutrapport av både projektet och den externa utvärderaren i samband med att projektet avslutas. Projektets samarbetsparter, stadsdelsförvaltningarna, politiker, fackliga organisationer, Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningen och SKL kommer under projekttiden att delta i styr- och referensgrupper och där bli informerade om projektets utveckling. Under avslutsfasen kommer projektet tillsammans med samarbetsparterna arbeta med implementering av projektets resultat. Därmed underlättas övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt lång från arbetsmarknaden och bli till modell i deras fortsatta arbete inom området. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgrupper för en Inkluderande arbetsmarknad är Hisingens tre stadsdelars arbetsplatser och personer som står utanför arbetsmarknaden och som har utländsk bakgrund och/eller funktionsnedsättningar och är försörjningsstödstagare på Hisingen. Stadsdelsförvaltningarnas arbetsplatser utformar kompletterande tjänster som personer ska kunna få oavsett kön, utbildning, ålder, etnicitet eller funktionsnedsättning. Arbetsmarknadstorget har hand om individer som stämmer in på beskrivningen. Kriteriet för att få delta är att individen stämmer med målgruppen och som blir utvald av arbetsplatsen att få en anställning. Projektet måste därför under hela projekttiden ha en tät samverkan med både stadsdelarnas arbetsplatser och Arbetsmarknadstorget. Samverkanspartners och intressenter i projektet, som också deltar aktivt under hela projekttiden, är Göteborgs Stads kommunstyrelse som är med och finansierar de kompletterande anställningarna efter projektets introduktion samt stadsdelsnämnderna och stadsdelsförvaltningarna Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen. Stadsdelsnämndernas ordförande och stadsdelsdirektörerna kommer att ingå i styrgruppen för projektet. Stadsdelarna är också medfinansiärer i projektet. Stadsdelarnas HR-avdelningar medverkar i utformningen av de kompletterande tjänsterna och sköter administrationen av anställningarna. Den lokala Arbetsförmedlingen är medfinansiär och Arbetsförmedlingens Huvudkontor medverkar som och medlem i styrgruppen. Som medfinansiär garanterar Arbetsförmedlingen med aktivitetsstöd till deltagarna under introduktionsperioden. Arbetsförmedlingen är dessutom en naturlig samarbetspartner, eftersom den är delägare i Samordningsförbundet som är projektägare. Göteborgs Stads Arbetsmarknad och Vuxenutbildning är viktiga samverkanspartners för att utforma och genomföra utbildningar för dem som får en anställning. Vuxenutbildningen avger en avsiktsförklaring för hur man kommer att medverka i projektet. Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med de nationella kommunala fackliga organisationerna kommer att följa
Sid 9(15) projektets arbete och resultat för att se på vilket sätt projektets modell kan bli en nationell modell. SKL avger en avsiktsförklaring för hur man tänker medverka i projektet. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Ändrade regler för finansiering Arbetsförmedlingens huvudkontor ingår i styrgruppen för att kunna påverka utformning Samordnare slutar under projekttiden Projektägaren samt projekt- och styrgrupp leder arbetet och är inte beroende av en enskild eldsjäl Svårigheter att få fram 160 deltagare Hisingens tre stadsdelar handlägger cirka 250 individer med långvarigt försörjningsstöd. Erfarenheterna från 2014 visar att ungefär hälften av de uttagna personerna kunde matchas till de lediga jobben Svårigheter att få fram 80 arbetsplatser Stadsdelsförvaltningarna gör bedömningen att det är fullt möjligt utifrån det intresse som visats från olika verksamheter Svårigheter att skapa hållbara strukturer Nära samarbete med stat, kommun och fackliga organisationer är en förutsättning för att kunna påverka befintliga strukturer Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Projektnivå: Projektet utvecklar en modell för hur personer som står långt från arbetsmarknaden ska introduceras inför en anställning med en planering för utbildning så att anställningen leder till en tillsvidareanställning och kan bidra till arbetsgivarens behov av personalförsörjning. På projektnivå utvecklas kunskaper om hur de olika momenten i processen ska hanteras; rekrytering, uppföljning, viktiga samarbetsaktörer, stöd i genomförandet, nästa steg. Individnivå: 160 individer med utländsk bakgrund och/eller funktionsnedsatta som står långt från arbetsmarknaden får en fördjupad kartläggning av sin kompetens, erfarenhet och sin sociala situation. Individen får också en kunskap om det svenska samhället och arbetslivet. Individerna ges möjlighet att söka lediga jobb, varav 80 personer kommer att erbjudas en anställning. Innan anställningen kommer individen att under tre månader få en fördjupad orientering om samhället, arbetslivet, jämställdhet samt en utbildningsplan samtidigt som individen introduceras vid den kommande arbetsplatsen. Organisationsnivå: Berörda organisationer får en kunskap och modell över hur olika strukturer bör utformas för att skapa en inkluderande arbetsmarknad som även omfattar dem står långt från arbetsmarknaden och som leder till en hållbar anställning. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Introduktionen till de 80 anställningarna ger kunskap om vad som behöver utvecklas och förändras för att modellen ska kunna bli en integrerad del av den ordinarie arbetsmarknaden. Genom att utgå från arbetsplatsernas behov och koordinering av flera kompetenser, ökar träffsäkerheten mellan individ och arbetsliv. Genom ett särskilt fokus på tillgänglighet och jämställdhet, ska både utformning av arbetsinnehåll och rekrytering av personer ställas mot de aspekterna. I resultatredovisningen ska dessa effekter kunna avläsas tydligt. De viktigaste mottagarna för projektresultatet är Göteborgs Stad, Vuxenutbildningen, Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Samordningsförbunden, Arbetsmarknadsdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting samt Fackförbunden. Eftersom alla inblandade är med och följer projektets utveckling kommer olika frågeställningar att diskuteras och lösas efter hand. Arbetet med att utveckla en modell för En Inkluderande Arbetsmarknad är komplext, eftersom många aktörer och intressenter är inblandade. Samordningsförbundet är därför en lämplig organisation för att koordinera arbetet mellan de olika aktörerna. DELTA kommer ägna de fem sista månaderna i projektet, den 1 juni 2018 till och med den 31 oktober 2018, till att redovisa resultaten dels i en slutrapport och dels genom att anordna en konferens för olika berörda där resultaten redovisas. Resultaten redovisas också vid enskilda överläggningar med strategiska aktörer. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. På individnivå redovisas resultaten kontinuerligt i samordningsförbundens officiella utvärderingssystem SUS.
Sid 10(15) På organisationsnivå sker kontinuerlig uppföljning till styrgruppen för projektet samt till projektägaren i form av tertialrapporter och verksamhetsberättelse för varje år. Dessutom genomförs uppföljning av en utomstående aktör som handlats upp av ESF. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Under förstudien var Södertörns högskola engagerade som följeforskare. En forskare följde projektet på halvtid under ett år. Det har bidragit till att ta fram frågeställningar att arbeta vidare med. För det här projektet kommer någon, gärna med forskningsanknytning, att engageras av de utvärderare som Europeiska Socialfonden har handlat upp. Utvärderaren ska särskilt koppla utvärderingen till hur väl projektet bidrar till ökad jämställdhet och tillgänglighet. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Inte aktuellt i det här projektet. Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Under förstudien En hållbar kompletterande arbetsmarknad hade DELTA kontakt med Inkluderende Arbeidsliv i Norge. I det kommande projektet En Inkluderande Arbetsmarknad avses att utveckla kontakterna med Norge i arbetet med att utveckla en modell för att framförallt fler funktionsnedsatta ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Sverige och Tyskland är de länder inom EU som tar emot flest invandrare. Projektet avser därför att etablera samarbete med något projekt i Tyskland för att utbyta erfarenheter där man arbetar med att integrera personer med utländsk bakgrund i arbetslivet. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Inte aktuellt för det här projektet Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. 1 Socialsekreterare. Det behövs en särskild socialsekreterare som kan se vilka personer bland försörjningsstödstagarna som är lämpliga och har förutsättningar att bli rekryterade till de extra tjänsterna. Socialsekreteraren har sedan uppgiften att följa upp och bistå de rekryterades sociala situation under projekttiden. Socialsekreteraren deltar i matchningen av personer till de olika arbetsplatserna. Tid i projektet: Heltid 2016-02-01-2018-06-30 1 Arbetsförmedlare. Det behövs en särskild arbetsförmedlare som sköter Arbetsförmedlingens handläggning och beslut för de 50 personerna. Idag är dessa personer spridda på ett antal olika handläggare, men behöver samordnas av en särskild med god kännedom om projektet. Det handlar om beslut om en månads praktik på arbetsplatsen innan anställning och utredning och beslut om nystartsjobb vid anställningen. Under projekttiden har arbetsförmedlaren en viktig uppföljande roll i de fall Arbetsförmedlingen ska bidra med olika insatser. Arbetsförmedlaren deltar i matchningen av personer till de olika arbetsplatserna. Tid i projektet: Heltid 2016-02-01-2018-06-30 1 Studie- yrkesvägledare. Arbetsmarknadstorget har tillgång till en studie- yrkesvägledare två dagar i veckan. Under förstudien har En hållbar kompletterande arbetsmarknad använt sig av den resursen och det är uppskattat av de som blivit anställda. I många fall har de blivit uppmärksammade på att det inte krävs så omfattande insatser när det gäller utbildning, utan kan gå vidare i arbetslivet med hjälp av några kurser. Det viktiga är att validerings- och utbildningsformer blir utformade efter individuella behov och förutsättningar och kan många gånger genomföras tillsammans med arbetsplatsen. Därför är det viktigt att samtliga kommande 80 personer har tillgång till en studie- yrkesvägledare som under projekttiden kan följa upp var och en och ta fram utbildningsplaner. Studie- yrkesvägledaren deltar i matchningen av personer till de olika arbetsplatserna. Tid i projektet: Heltid 2016-02-01-2018-06-30 1 Projektledare. Projektets huvudsyfte är att utveckla en modell för en större arbetsmarknad som kan inkludera även personer med lägre kompetens än vad som krävs på den så kallade ordinarie arbetsmarknaden. För att kunna nå det syftet krävs det att de erfarenheter och kunskaper som uppnås i projektet i fråga om behov av strukturförändringar, dokumenteras och förs vidare till berörda. Det blir projektledarens huvuduppgift, samtidigt som projektledaren leder och tar aktiv del i genomförandet av projektet. Tid i projektet: Heltid 2016-02-01-2018-10-31
Sid 11(15) Projektägare. Projektägaren deltar 10 procent genom DELTAs förbundschef som har till uppgift att sprida arbetet i det nationella nätverket för samordningsförbund. Tid i projektet: 10 procent 2015-09-01-2017-06-30 Samtlig personal i projektet kommer att rekryteras är verksam inom ramen för Samordningsförbundet. Ingen personal anställs i projektet utan projektet kommer att faktureras från respektive organisation där man är anställd. På fakturan anges den omfattning som personerna arbetat i projektet. All personal förutom projektägaren, arbetar heltid för projektet. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Projektledare: Chefserfarenhet, Ledare för flera ESF-projekt Socialsekreterare: Socionom från stadsdelsförvaltningarnas socialtjänst Arbetsförmedlare: Arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen Hisingen Studie- och yrkesvägledare: Rekryteras från Vuxenutbildningen Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Utvärdering kommer att handlas upp externt. Utbildning i jämställdhet och tillgänglighet kommer också att handlas upp externt. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Projektmedarbetarna har genom sina moderorganisationer redan i dagsläget betydande kompetens om både jämställdhet och tillgänglighet. I det här projektet är det ett särskilt fokus på jämställdhet och tillgänglighet. Därför kommer projektpersonalen i analys- och planeringsfasen att få särskild utbildning inom områdena. Flera Samordningsförbund arbetar aktivt med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet och kan användas i utbildningen av projektpersonalen. Ifall bedömningen görs att kompetensen behöver kompletteras så kommer ESF-rådets stödstruktur att engageras. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? På individnivå redovisas resultaten kontinuerligt i samordningsförbundens officiella utvärderingssystem SUS. På organisationsnivå sker kontinuerlig uppföljning till styrgruppen för projektet samt till projektägaren i form av tertialrapporter och verksamhetsberättelse för varje år. Dessutom genomförs uppföljning av en utomstående aktör som handlats upp av ESF. För den externa utvärderingen avsätts 250 00onor. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Hela idén med En hållbar kompletterande arbetsmarknad är att arbetsmarknaden ska vara tillgänglig för så många som möjligt oavsett kön, utbildningsbakgrund, ålder, funktionsnedsättning eller etnisk bakgrund. Förstudien har i alla delar också visat att modellen har en hög grad av tillgänglighet. En av utmaningarna för den svenska arbetsmarknaden är att bryta könssegregeringen. Förstudien visar även där att förstudieprojektet bidragit till detta. Flera av de personer som fick arbete i förskolorna var män med utländsk bakgrund. Det var ett medvetet val vid både matchningen och urvalet till de lediga jobben. I projektet En Inkluderande Arbetsmarknad kommer därför den frågan att förstärkas genom medveten matchning för att bryta onödig könssegregering. Det betyder exempelvis att män motiveras för arbete inom förskola, skola och äldreomsorg och kvinnor motiveras för arbete inom vaktmästeri och fastighetsskötsel. Under hela projekttiden sätts särskilt fokus på jämställdhet och tillgänglighet, genom särskilda indikatorer. Både den interna och externa uppföljningen ska därför ta särskild hänsyn till detta i uppföljningen av projektets resultat. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Inte aktuellt i det här projektet Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet
Sid 12(15) Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Stödsökande följer LoU Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Arbetsförmedlingen finansierar aktivitetsstöd till projektdeltagarna under introduktionen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen - DELTA finansierar lokaler och utrustning till projektet Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Väst Organisations nummer 202100-2114 Kontaktperson för projektet Jan Sammels CFAR- Nummer 24446254 Telefon 0771-600000 Organisationsnamn Samordningsförbundet Göteborg Hisingen - DELTA Organisations nummer 222000-1677 Kontaktperson för projektet Ola Andersson CFAR- Nummer 43623040 Telefon 0703052755 Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn SDF Norra Hisingen HR-avdelningen Organisations nummer 212000-1355 Kontaktperson för projektet Mia Clewemar Lindquist Telefon 031-3669405 Organisationsnamn SDF Västra Hisingen HR-avdelningen Organisations nummer 212000-1355 Kontaktperson för projektet Tina Liljedahl-Scheel Telefon 031-3666057
Sid 13(15) Organisationsnamn SDF Lundby HR-avdelningen Organisations nummer 212000-1355 Kontaktperson för projektet Karin Bryngelsson Telefon 031-3667056 Organisationsnamn Sveriges Kommuner och Landsting Avd för arbetsgivarpolitik Organisations nummer 222000-0315 Kontaktperson för projektet Christin Granberg-Norberg Telefon 08-4527630 Organisationsnamn Göteborgs Stads Arbetsmarknad och Vuxenutbildning Organisations nummer 212000-1355 Kontaktperson för projektet Jan Danielski Telefon 031-3683091 Sammanfattning av projektet på svenska Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA genomförde förstudien En hållbar kompletterande arbetsmarknad under 2014 med syftet att utveckla en modell för att skapa en större arbetsmarknad med fler arbetstillfällen som dels: Stärker det ordinarie arbetslivet genom att ta hand om kompletterande uppgifter så att den ordinarie personalen kan ägna sig åt sina kärnuppgifter i högre grad. Skapar fler arbetstillfällen som kan ge flera arbetslösa ett arbete. En hållbar kompletterande arbetsmarknad tar sin utgångspunkt i att arbetet inom den offentliga sektorn kännetecknas av att kvalificerade yrkesgrupper i allt högre grad utför okvalificerade och dolda arbetsuppgifter som tidigare utfördes av särskild personal. Det leder till att personal måste utföra uppgifter som är utanför kärnuppdraget att exempelvis vara lärare. Verksamhetens syfte är därför att avlasta dessa yrkesgrupper genom att skapa särskilda tjänster och besätta dessa med personer som är registrerade som arbetslösa och står till arbetsmarknadens förfogande. Istället för att fokusera på att aktivera de arbetslösa, vilket är det vanliga när det gäller arbetsmarknadsinsatser, så är inriktningen här att fokusera på arbetslivets behov av personal. Förstudien ledde till upptäckter om att det brister i olika strukturer för att kunna kombinera de båda syftena på ett hållbart sätt. En upptäckt var att personer som står långt från arbetsmarknaden har stora brister i kunskaper om det svenska samhället och arbetslivet. De behöver därför en period av orientering om detta innan de kan ta ett arbete. En annan upptäckt var att det behövs uppföljning under en anställningsperiod tillsammans med utbildning så att anställningen kan bli hållbar. Projektet En Inkluderande Arbetsmarknad kommer därför att genomföra en introduktion om 4 månader för att tillsammans med arbetsplatser och Vuxenutbildningen förbereda individen för en garanterad anställning med utbildning. Projektet som pågår från den 1 februari 2016 till och med 31 oktober 2018 vänder sig till 160 utrikes födda och/eller funktionsnedsatta personer på Hisingen i Göteborg, varav 80 kommer att få en anställning i stadsdelarnas verksamheter. Samordningsförbundet DELTA samordnar arbetet och undersöker samtidigt vad som krävs för att modellen ska bli hållbar och en integrerad del av en inkluderande arbetsmarknad som omfattar flera personer som står långt från arbetsmarknaden. Sammanfattning av projektet på engelska Samordningsförbundet Gothenburg Hisingen DELTA conducted the pilot study "Sustainable supplementary labor" in 2014 with the aim to develop a model for creating a larger labor market with more jobs as well: - Strengthens the ordinary working life by taking care of the additional data so that the regular staff can focus on their core tasks to a greater degree. - Creating more jobs that will create more unemployed people a job. "Sustainable supplementary labor" is based on that work in the public sector is characterized by qualified professionals are increasingly performing unskilled and "hidden" tasks previously performed by separate staff. It leads to personnel must perform tasks that are outside its core mission, for example, be a teacher. Business purpose is to relieve these professionals by providing special services and fill them with people who are registered as unemployed and available for work. Instead of focusing on activating the unemployed, which is common when it comes to labor market initiatives, so the focus here is to focus on the needs of working life of staff.
Sid 14(15) The pilot study led to the discovery of the flaws in the various structures to combine the two objectives in a sustainable way. One discovery was that people far from the labor market have large gaps in knowledge about Swedish society and working life. They therefore need a period of orientation of this before they take a job. Another finding was the need for follow-up over a period of employment with training so that the position can be sustainable. The project "an inclusive labor market" will undertake an introduction about 4 months for that along with workplaces and adult education prepare the individual for a guaranteed employment with training. The project, which runs from 1 February 2016 until 31 October 2018 addressed to 160 foreign-born and / or disabled people on Hisingen in Gothenburg, of which 80 will get a job in the districts' activities. Samordningsförbundet DELTA coordinates work and reflects what is required for the model to be sustainable and an integral part of an inclusive labor market that includes several people who are far from the labor market. Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp 8 200 347 kr 8 200 347 kr 8 200 347 kr 550 00 3 543 775 kr 4 093 775 kr Summa total finansiering 12 294 122 kr ESF-stöd 66,70 % Budgeterad medfinansiering från projektet 33,30 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 33,30 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel 542 956 kr 437 353 kr 40 00 65 603 kr 7 657 391 kr 5 415 123 kr 1 100 00 330 00
Sid 15(15) Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering 812 268 kr 550 00 550 00 3 543 775 kr 3 543 775 kr Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning