Piteå kommun Samhällsbyggnad. Förstudier 2014 till genomförande 2015 i Övre Norrland : 2015/ Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete

Transkript

1 Sid 1(20) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Kompetens för alla KOFA Startdatum Kontaktperson för projektet Ylva Lindström Slutdatum E-post Behörig företrädare Kontaktperson ekonomi E-post Utdelningsadress Besöksadress Håkan Johansson Malin Hällgren Svartuddsvägen Piteå Svartuddsvägen Piteå Organisation namn form Antal anställda e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen Piteå kommun Samhällsbyggnad Primärkommunala verksamheter Fler än hakan.g.johansson@pitea.se Svartuddsvägen Piteå Håkan Johansson d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde Arbetsmarknadsenheten Svartuddsvägen Piteå Lidgatan Piteå Förstudier 2014 till genomförande 2015 i Övre Norrland : 2015/00037 Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.

2 Sid 2(20) Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 250 Antal kvinnor 125 Antal män 125 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Övre Norrland har en av landets största demografiska obalanser som präglas av stora geografiska befolkningsskillnader där två tredjedelar av befolkningen bor i regionens kustkommuner. Befolkningsökningen i Övre Norrland är i hög grad koncentrerad till Umeås- och Luleås lokala arbetsmarknadsområden, där Piteå och Älvsbyn ingår i Luleås. I Övre Norrland ökar andelen individer över 65 år snabbare jämfört med övriga Sverige och regionen har redan idag en uttalad arbetskrafts- och kompetensbrist. Den demografiska obalansen har också ett tydligt könsperspektiv eftersom unga kvinnor, i högre utsträckning än unga män, väljer att flytta från mindre orter till större städer för arbete och studier, vilket kraftigt försvårar arbetet med att minska könsbundna utbildnings- och yrkesval. För att möta den demografiska utmaningen behöver Övre Norrland ta tillvara hela den potentiella arbetskraften vilket innebär att fler ur målgrupperna måste få arbete. Piteå och Arvidsjaur har under de senaste åren arbetat med att utveckla metoder för att personer som står utanför arbetsmarknaden ska komma in på den. Detta har skett till ganska stor del med stöd från Europeiska Socialfonden (ESF). De tidigare projekten har skett i samarbete med flera kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De goda resultaten från tidigare projekt är till stor del implementerade i den ordinarie verksamheten. I ett regionalt perspektiv finns också anledning till att samarbeta med ytterligare parter. I detta projekt kommer därför Älvsbyn med som en ytterligare aktör och även Norrbottens läns landstings psykiatriverksamhet i Piteå älvdal. Skellefteå kommun kommer inte att medverka med några deltagare, däremot kommer samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö att delta i styrgruppen. Det finns fortfarande grupper där nya metoder och samarbeten måste utvecklas. Två av dessa är nyanlända invandrare och personer med funktionsnedsättningar. Det var anledningen till att genomföra en förstudie med inriktning mot dessa grupper.

3 Sid 3(20) Piteå kommun har lägst andel utrikes födda av de fyra kommunerna som ingick i förstudien till Kompetens för alla (KOFA) (ca 5 %). Övriga kommuner ligger på ca 7 %, där Älvsbyn ligger i topp. I förhållande till övriga Sverige samt även regionen har dessa kommuner ett lågt antal utrikes födda. För att nå Sveriges sysselsättningsmål på en sysselsättningsgrad över 80 % måste man ta tillvara på hela befolkningen vilket innebär att sysselsättningsgraden för både utrikes födda och personer med funktionsnedsättning måste öka. Arvidsjaur, Skellefteå och Älvsbyn har liknande problem som Piteå och genom att vi tidigare samarbetat med dem alternativt har samarbetsavtal så blev det naturligt att samverka med dessa kommuner i förstudien. I förstudien som vi genomförde under våren 2014 var temat för förstudien att kartlägga hur gruppen personer med funktionsnedsättning och gruppen utrikes födda ser ut när det gäller kompetens i förhållande till arbetsmarknaden. Detta i syfte att ansöka om ett genomförandeprojekt för båda eller någon av målgrupperna. I förstudien kartlade vi målgrupperna personer med funktionsnedsättning samt utrikes födda. Utrikes födda är en bredare målgrupp än nyanlända som är den målgrupp som ESF-projekten riktar sig till. Utifrån förstudien kan vi ändå dra slutsatsen att problemen för de nyanlända är detsamma som för hela gruppen utrikes födda. Man räknar med att det tar ca 7 år innan man är etablerad i det svenska samhället så för gruppen nyanlända torde problemet med att komma ut på arbetsmarknaden vara ännu svårare eftersom de inte bott i landet så länge. I ett genomförandeprojekt kommer vi att inrikta oss på nyanlända utifrån de målgrupper som ESF har definierat. Otillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar är ofta en orsak till att arbetslösheten är stor i gruppen. Detta trots att otillgänglighet är en diskrimineringsgrund. I förstudien till KOFA har vi försökt titta på problemen utifrån ett jämställdhetsperspektiv och all statistik som vi har tagit fram har varit könsfördelad och vi har även genomfört en SWOT-analys för att ytterligare belysa jämställdhetsperspektivet. Övre Norrland har en starkt segregerad arbetsmarknad, där kvinnor och män återfinns inom olika branscher och sektorer. Könssegregeringen på arbetsmarknaden existerar både horisontellt och vertikalt. Den vertikala delen handlar om att kvinnor och män återfinns på olika positioner i arbetslivet, medan män, i högre grad än kvinnor, har chefspositioner och är företagare. Män befinner sig i högre grad inom branscher och sektorer som generellt värderas högre vad gäller ekonomisk nytta och status. Inom de kvinnligt könsmärkta branscherna finns även en högre andel låglöneyrken. Arbetsmarknaden ser likadan ut i de kommuner som ingick i den förstudie som vi gjort, män återfinns inom industrin och kvinnor inom vård och omsorg. Nedan presenteras lite statistik hur det ser ut för målgrupperna när det gäller arbetslöshet. Nationellt sett är det fler utrikes födda kvinnor än utrikes födda män som är inskrivna på arbetsförmedlingen och enligt arbetsförmedlingens statistik över de fyra kommunerna i förstudien är det bara Skellefteå som sticker ut, eftersom det där är fler utrikes födda män än utrikes födda kvinnor inskrivna. Av totala inskrivna på AF, utrikes födda i % (februari 2014) Kvinnor Män Totalt Arvidsjaur Älvsbyn ,5 Piteå Skellefteå ,5 Antalet personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som har någon form av funktionsnedsättning är relativt jämnt i Piteå, Arvidsjaur och Skellefteå. I Älvsbyn är något fler personer. Och bland dessa fyra kommuner är det enbart Arbetsförmedlingen i Arvidsjaur som har något högre andel kvinnor inskrivna som har någon funktionsnedsättning. Resterande kommuner har en högre andel män med någon form av funktionsnedsättning som är inskrivna på AF. Av totala inskrivna på AF, personer med funktionsnedsättning i % (februari 2014) Kvinnor Män Totalt Arvidsjaur Älvsbyn Piteå ,5 Skellefteå ,5 Som man ser av siffrorna så har båda målgrupperna en hög arbetslöshet så läget är detsamma i de fyra kommunerna som deltagit i förstudien som i resten av landet. Genom ett genomförandeprojekt är tanken att vi ska utveckla bra metoder för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för dessa två målgrupper som också ska kunna fungera efter projekttidens slut. Dessutom kanske metoderna kan spridas till ytterligare grupper i samhället som också har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Även om mycket är sig likt i de olika kommunerna så skiljer Arvidsjaur ut sig utifrån sitt läge i inlandet. Arbetspendling är möjligt mellan Piteå och Älvsbyn men det blir betydligt svårare från Arvidsjaur. För att utveckla mer effektiva metoder behövs ett förbättrat samarbete mellan de olika aktörerna och då inte minst mellan de offentliga aktörerna och arbetsgivare såväl privata som offentliga. När det gäller utvecklade metoder och strukturer för samarbete har Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö arbetat med detta som utgjort en spindel. Detta har kunnat ske genom att man har haft en omfattande budget på ca 6-7 Mkr år. De har då kunnat arbeta med goda personella resurser. Deras budget har varit 3-4 gånger så stor som den hos Samordningsförbunden i Piteå och Älvsbyn. Arvidsjaur saknar Samordningsförbund. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Fler i arbete för att stävja den demografiska utvecklingen Projektets utgångspunkt är att öka andelen sysselsatta bland nyanlända invandrare samt personer med funktionsnedsättning med strävan att den ska vara på samma nivå som för hela arbetskraften. Då är det viktigt att man ser till att alla gruppers arbetsförmåga tas tillvara. Huvudproblemet är alltså att det är för hög arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare i regionen. Detta samtidigt som det är brist på arbetskraft med nödvändig kompetens i vissa branscher. I problemanalysen har vi kunnat identifiera fyra orsaker till huvudproblemet som försvårar inträdet på arbetsmarknaden för dessa grupper. Det är:

4 Sid 4(20) 1) Arbetsmarknaden är inte anpassad efter målgrupperna 2) Bristande kompetens hos målgrupperna 3) Komplicerade regelverk och brister i samverkan 4) Ojämställd arbetsmarknad Effekter av huvudproblemet kan kopplas till de nationella och regionala utmaningar som finns där en fortsatt hög arbetslöshet leder till befolkningsminskning vilket leder till större försörjningsbörda för de som är kvar i och med den åldrande befolkningen. För att klara välfärden behövs en befolkningsökning. För individerna ur målgruppen leder huvudproblemet till utanförskap och ökad ohälsa. Det i sin tur får samhällsekonomiska konsekvenser. En otillgänglig och icke anpassad arbetsmarknad Arbetsgivare har allt högre effektivitets- och produktionskrav och för att hålla det så krävs det en hög kompetens hos arbetstagare. Det gör att arbetsplatser i större utsträckning ransonerar bort personer som inte håller måttet. Många arbetsgivare undviker därmed att anställa personer där man är osäker på deras förmåga. Arbetsgivare fokuserar på individens funktionsnedsättning/språklig oförmåga istället för att se på vad de kan. För att upprätthålla en god utveckling av sysselsättningen måste en stigande andel av jobben tillsättas med arbetslösa som i normalfallet inte lika snabbt finner ett arbete som arbetslösa med starkare ställning på arbetsmarknaden. Matchningen på arbetsmarknaden blir en stor och växande utmaning. En viktig förutsättning för att lyckas väl i matchningsarbetet är att ha goda kontakter med arbetsgivare, inte minst hos kommuner och landsting, som är de största arbetsgivarna i kommunerna. Detta för att tillsammans med dem finna lämplig arbetskraft till de lediga jobben och lösningar för personer som inte fullt ut har de kompetenser som efterfrågas. Arbetsgivare säger att typen av funktionsnedsättning har betydelse för anställningsbarheten och efterfrågar gärna ekonomiskt stöd för att anställa en person med funktionsnedsättning. Ibland kan det också vara svårt att få anpassade arbetsförhållanden och lämpliga arbetsuppgifter, eftersom det ofta behövs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta. Arbetsgivarna känner inte alltid till vilka stöd som finns för att göra anpassningar. Det kan vara en av orsakerna till att arbetsgivare säger att typen av funktionsnedsättning spelar roll. Kommunerna är en stor arbetsgivare och i kommunerna ska det finnas riktlinjer för hur man ska arbeta med tillgänglighet i alla dimensioner och har därmed alla förutsättningar för att vara föregångare när det gäller att anställa kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Otillgänglighet är också en diskrimineringsgrund. För att nyanlända invandrare snabbare ska komma ut i arbete krävs det oftast att de kan svenska, men att lära sig svenska är inte bara individens ansvar utan även arbetsmarknaden har ett ansvar att anpassa sina arbetsplatser efter det behov av språkstöd som identifierats. Kompetens och arbetsmarknad passar inte ihop Personer med funktionsnedsättning samt nyanlända invandrare har generellt lägre utbildningsnivå i jämförelse med andra. Det finns för få anpassade utbildningar som gör att även dessa personer kan utbilda sig och på så sätt närma sig arbetsmarknaden. Ett av de viktigaste kraven för att anställa utlandsfödda är att de kan svenska. Det är således av stor vikt att formerna för att lära sig svenska fungerar och utvecklas så att de möter de krav som arbetsmarknaden ställer. En del kan inte ta till sig reguljär svenskundervisning som bedrivs inom Svenska för invandrare (SFI) och har en långsam språkutveckling. Det kan också vara skillnad mellan män och kvinnor så det är viktigt att även se till deras olika förutsättningar för lärande. Nyanlända invandrare har ofta svårt att komma in i det svenska samhället och saknar, liksom personer med funktionsnedsättning, ofta ett nätverk som kan vara behövligt för att få in en fot på arbetsmarknaden. I vissa fall är även individen själv rädd för att prova på att arbeta då de är rädda för att misslyckas och ibland kan också bristande motivation och låg självkänsla vara en faktor som gör att personer ur de båda målgrupperna har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. För att förbättra kompetensen hos målgrupperna så behövs olika former av utbildningar och där har Arvidsjaur en särställning. Folkhögskolepedagogiken har visat sig passa grupper som har särskilda behov. Folkhögskolor finns i både Älvsbyn och Piteå men saknas i Arvidsjaur. Arvidsjaur får därmed slussa sina medborgare som behöver studera på folkhögskola till andra orter, vilket får till följd att de etablerar sig i den nya kommunen. Det är ekonomiskt svårt att etablera folkhögskolekurser på nya orter med de nationella finansieringsmöjligheterna. En pilotverksamhet med folkhögskoleliknande kurser i Arvidsjaur skulle även möjliggöra för fler från de andra närliggande inlandskommunerna att få tillgång till en sådan utbildningsmöjlighet. Detta gäller Malå, Arjeplog och Sorsele som har möjlighet till pendling med kollektivtrafik. Det skulle också bidra till att stävja den demografiska utvecklingen då fler skulle stanna i de små inlandskommunerna. Komplicerat och dåligt samordnat regelverk De regelverk som idag finns på myndigheter såsom försäkringskassan, arbetsförmedlingen, centrala studiestödsnämnden, kommunen och landstinget försvårar ibland för personerna ur målgrupperna att komma ut på arbetsmarknaden. Exempelvis så händer det att individer bollas mellan myndigheterna då ingen myndighet tycker att det är deras sak att arbeta med. Det kan också vara så att en person vill studera och har goda möjligheter att få jobb efter avslutade studier, men kan inte studera på grund av att personen i fråga har använt allt sitt studiemedel som den har rätt att få/låna. Dessa två fall är exempel där det pga. brister i regelverket skapar problem för personer med funktionsnedsättning och nyanlända att få en utbildning som kan leda till ett arbete. Myndigheters/organisationers ekonomi kan också utgöra ett problem. Det svenska regelverket är ofta byråkratiskt och svårt att förstå sig på. Ofta är det svårt att förändra sådana saker i ett projekt då det är politiska beslut som ligger bakom, men genom ett gemensamt projekt där olika myndigheter är samlade kan man göra lösningar som förbättrar för individen utan att man bryter mot några regler. För personer som idag har aktivitetsersättning kan steget till reguljärt arbete ibland kännas för stort. Det kan skapa en form av inlåsningseffekt där man inte vågar prova på att arbeta med risk att tappa sin ersättning. Man blir rädd för att misslyckas och rädd för de konsekvenser det skulle kunna få. Ojämställd arbetsmarknad

5 Sid 5(20) Som nämnts i bakgrunden till projektidén så har Övre Norrland en starkt segregerad arbetsmarknad, där kvinnor och män återfinns inom olika branscher och sektorer samt att könssegregeringen på arbetsmarknaden existerar både horisontellt och vertikalt. En viktig del för att bidra till en inkluderande arbetsmarknad är att hitta metoder för att göra arbetsplatser mer attraktiva för både kvinnor och män. Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor är högre än för män både nationellt och regionalt i de kommuner som ska delta i projektet. För kvinnor från andra kulturer och länder som är uppbyggda på mer traditionellt vis, där männen arbetar och kvinnan är hemma, kan det vara ett ännu större steg att bryta mönstret och välja ett traditionellt manligt yrke. För både nyanlända invandrare och personer med funktionsnedsättning kan det vara särskilt svårt att göra otraditionella yrkesval eftersom de förutom att vara kvinna eller man även är utrikes född eller har en funktionsnedsättning som ytterligare bidrar till diskriminering på arbetsmarknaden. Konsekvenser av att göra könsbundna yrkesval är att det, i och med den demografiska utvecklingen i regionen, kommer att bli ytterligare arbetskrafts- och resursbrist. Sett till hela befolkningen finns det idag tydliga skillnader mellan vilka insatser som erbjuds kvinnor respektive män, där män är överrepresenterade i insatser som ligger närmare arbetsmarknaden och arbetslivsinriktad rehabilitering och förberedande utbildning domineras av kvinnor. Trenden är densamma i målgrupperna personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare. I de kommuner som deltar i projektet är det fler män än kvinnor med funktionsnedsättning totalt inskrivna på arbetsförmedlingen, men andelen kvinnor som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd är högre än för männen. Det tyder på att kvinnor inte erbjuds samma insatser som män i samma situation. Att det förhåller sig så kan bero på många olika saker exempelvis på rådande mönster på arbetsmarknaden med en könssegregerad arbetsmarknad. Inom gruppen utrikes födda är förhållandet det omvända i de undersökta kommunerna. Där är det fler utrikes födda kvinnor som är inskrivna på arbetsförmedlingen än män, men andelen män som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd är högre än kvinnornas. Detta kan bero på att utrikes födda kvinnor i större utsträckning arbetar deltid än utrikes födda män. Det behövs alltså ett ändrat förhållningssätt hos myndigheter och arbetsgivare när det gäller genus och arbete. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Ungdomar, utrikes födda, korttidsutbildade samt personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är genomgående överrepresenterade bland de arbetslösa. I Övre Norrland verkar dessutom unga män i synnerhet riskera att hamna i ett utanförskap. Kvinnor i Norra Norrland är oftare sjukskrivna än män och har sämre självupplevd hälsa. Kvinnor utsätts också i högre grad än män för våld eller hot om våld i arbetslivet. Drygt 16 procent av befolkningen i åldern år uppger att de har någon form av funktionsnedsättning. Bland personer med funktionsnedsättning bedömer 70 procent att funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga. Kvinnor bedömer i högre utsträckning än män att deras funktionsnedsättning medför nedsatt förmåga, 74 procent bland kvinnor jämfört med 65 procent bland män. Inom EU är arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 17,1 % jämfört med 9,4 % i befolkningen i övrigt. I Sverige är motsvarande siffror 11,0 % respektive 6,9 %. Tillsammans med utomeuropeiskt födda är personer med funktionsnedsättning den grupp av arbetslösa som har ökat snabbast de senaste åren. Enligt Arbetsförmedlingens analys och bedömningar från februari 2015 beräknas gruppen som står längst från arbete att öka de närmaste åren. Könsfördelningen är jämn i gruppen arbetssökande personer med funktionsnedsättning. Däremot finns tydliga skillnader i vilka insatser som erbjuds kvinnor respektive män, där män i större utsträckning tar del av Arbetsförmedlingens insatser som ligger närmare arbetsmarknaden. Utbildningsnivån bland personer med funktionsnedsättning är även den lägre än i befolkningen totalt. Arbetsmarknaden för lågkvalificerade jobb blir mindre och mindre över tid. För närvarande utgör den cirka 10 procent av hela arbetsmarknaden. Det finns lite som talar för att utvecklingen skulle bli annorlunda framöver. Kraven på utbildning och kompetens är tydligt uttalade vid de allra flesta rekryteringar och den bilden blir allt mer framträdande, snarare än att utvecklingen skulle ta en annan bana. Nästan var fjärde med kort utbildning står utanför arbetskraften jämfört med knappt var tionde som har gymnasial utbildning. För många av dem som står utanför arbetsmarknaden med endast förgymnasial utbildning är vägen till ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden lång. Många är i behov av längre utbildningsinsatser för att kunna konkurrera om jobben. Närmare hälften av de inskrivna arbetslösa inom grupper med svag ställning på arbetsmarknaden eller nästan 30 procent av inskrivna arbetslösa har en utbildningsnivå som motsvarar högst grundskola. Av inskrivna arbetslösa med kort utbildning har mer än 40 procent en utbildningsnivå som är lägre än grundskola. Dessutom är mer än 60 procent av korttidsutbildade arbetslösa under 45 år. Under kommande år väntas antalet inskrivna arbetslösa som har kort utbildning fortsätta att öka. För att möta behoven på arbetsmarknaden förutsätter det en kompetensuppbyggnad av de strukturellt arbetslösa och/eller att det skapas fler jobb där kompetenskraven är lägre. Enligt en undersökning utförd av Arbetsförmedlingen på uppdrag av Statistiska centralbyrån har män med nedsatt arbetsförmåga arbete i större utsträckning än kvinnor i samma situation. Det är också vanligare bland kvinnor att säga att det är deras funktionsnedsättning som är orsaken till deras nedsatta arbetsförmåga. Mer än 15 procent av den totala befolkningen i Sverige är född utomlands och andelen förväntas öka. Ungefär en tredjedel av inflyttningen till länet består av inflyttning från andra länder, vilket är en resurs för länet genom nya kompetenser, perspektiv och erfarenheter. Utrikes födda har dock fortfarande en högre arbetslöshet än inrikes födda. Det gäller i synnerhet gruppen födda utanför Europa. Det tar betydligt längre tid för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med utrikes födda män. Nyanlända kvinnor tar i lägre utsträckning del av arbetsförberedande insatser medan män är tydligt överrepresenterade i insatser som ligger närmare arbetsmarknaden. Männens sysselsättningsgrad är nästan 4,4 procentenheter högre än kvinnornas. En förklaring till att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor är förhållandevis stor är att utomeuropeiskt födda kvinnors arbetsdeltagande är lågt. Kunskaper i svenska är viktiga för möjligheterna att få jobb. Att nyanlända utrikes födda så snabbt som möjligt får ta del av en väl fungerande undervisning i svenska är därför av stor vikt för att förbättra arbetsmarknadssituationen. Tillgången till jobbrelaterade nätverk är ofta sämre bland utrikes än inrikes födda. Övre Norrland ligger sämre till jämfört med riket vad gäller sysselsättningsgraden för män födda utanför Europa, där både män och kvinnor har en sysselsättningsgrad under 50 procent. De erfarenheter vi har med oss från tidigare projekt är att de som står långt ifrån arbetsmarknaden behöver mycket tid för att

6 Sid 6(20) närma sig den. Det finns inga Quick-fixlösningar, utan man måste jobba utifrån varje individs särskilda förutsättningar. Detta har vi lärt vi oss i flera tidigare projekt där vi arbetade individinriktat och med otraditionella lösningar. Eftersom otillgänglighet numera är en diskrimineringsgrund så ska naturligtvis projektet präglas av att alla aktiviteter, material och arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. Personer med funktionsnedsättningar är en av målgrupperna i detta projekt och även många av nyanlända invandrare kan ha olika funktionsnedsättningar. Det är viktigt att tänka på att gruppen av personer med funktionsnedsättningar inte är enhetlig utan består av olika individer med olika förutsättningar. På grund av detta är det svårt att utarbeta en generell tillgänglighetsplan som omfattar samtliga funktionsnedsättningar. Det är lämpligare, mer lyckat och effektivt att istället skapa individuella tillgänglighetsplaner. För att göra en verksamhet tillgänglig är bemötande viktigt, att vara lyhörd utan att särbehandla och diskriminera. Det viktigaste för att skapa en tillgänglig verksamhet för alla är öppenhet och bra kommunikation. För att kunna delta i olika verksamheter är ett grundkrav att lokalerna är tillgängliga. Detta innebär att den som sitter i rullstol själv ska kunna öppna dörrar och ta sig fram i lokalerna. Den som är synskadad ska på ett enkelt sätt kunna orientera sig i lokalerna och inte riskera att skada sig exempelvis på grund av att dörrar står öppna. Vi kommer att göra arbetsplatsanalys på de utbildnings- och arbetsplatser som blir aktuella för våra deltagare, utifrån en modell framtagen av Activa i Örebro, vilken vi har använt i flera tidigare ESF projekt och nu i reguljär verksamhet inom Kompetensförsörjning Piteå kommun. Eftersom det redan finns analyser från flera projekt kommer dessa att ligga till grund på sådana arbetsplatser, men en uppdatering kom att ske på varje arbetsplats. I arbetsplatsanalysen kommer även en jämställdhetskomponent att ingå. Den kommunikativa tillgängligheten är den som oftast glöms bort. För att kunna ta del av verksamheten räcker det inte att du fysiskt tar dig in i lokalen, möjlighet måste även finnas att höra vad som sägs och kunna delta i diskussionerna. Detta förutsätter en lugn miljö och t.ex. teleslingor för den hörselskadade. Genom att tala när man använder whiteboardtavla, datakanon och OHbilder möjliggör man på ett enkelt sätt för den synskadade att följa med på föreläsningar. Man måste vara medveten om att det finns dolda funktionsnedsättningar, exempelvis dyslexi och intellektuella funktionsnedsättningar som kan skapa svårigheter vid många tillfällen och som därför är viktiga att identifiera för att individen ska kunna få rätt stöd. Andra osynliga funktionsnedsättningar kan vara diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och allergier. All information ska vara tillgänglig och utformad så att personer med exempelvis synskada, intellektuella funktionsnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter kan ta del av den. Den webbaserade kommunikationsplattformen ska uppfylla de internationella standards som finns. De deltagare som behöver inläst material ska få det. Vid behov ska det finnas tillgång till hörselslinga och/eller dövtolk. Den deltagare som behöver material i punktskrift ska få det. Eftersom tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar är viktigt men ofta förbises behövs insatser på detta område under hela projektet. Alla som medverkar i projektet, det vill säga projektledning, styrgrupp, projektmedarbetare och alla arbetsplatser, kommer att genomgå en utbildning. Detta kommer att ske vid flera tillfällen och den första i början av projektet. Alla deltagare kommer att få motsvarande utbildning. På de områden där det finns brister ska dessa rättas till så fort som möjligt. Material som tagits fram i tidigare projekt såsom videos och inlästa material ska användas när det är möjligt. En erfarenhet från såväl reguljär verksamhet som tidigare projekt är att det är relativt lätt att ordna praktikplatser för personer i målgrupperna. När det sedan kommer till frågan om anställning blir situationen svårare. Även om arbetsgivare säger att allt fungerat bra under en praktikperiod är man ändå ofta tveksam till att anställa personerna. Det vi också har med oss är att för att få ett framgångsrikt resultat är det också viktigt med samverkan både på operativ och strukturell nivå med olika myndigheter, men även med de företag som ska anställa kvinnor och män ur målgrupperna. I tidigare projekt har vi inte riktigt lyckats med samverkan på strukturell nivå och då utgör de samordningsförbund som deltar i projektet en viktig part för detta arbete. Även företagarorganisationer och funktionshinderrörelsen kommer att medverka i projektet för att tillföra ytterligare kompetens och kontakter. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Planerings- och analysfas Vi planerar att starta projektet där vi börjar med denna fas som pågår i tre månader. Eftersom vi genomfört en förstudie under 6 månader och även efter detta fortsatt diskussionen om ett genomförandeprojekt så är en stor del av analysen och planeringen genomförd. Så fort beslut om att projektet beviljats kommer projektledare att rekryteras så att denna kan börja direkt från projektstart. Projektledaren ska sedan tillsammans med styrgruppen fortsätta detaljplaneringen och att förankra det fortsatta arbetet hos styrgruppen eftersom det är flera nya samarbetspartner som ska lära känna varandra. Under projektets planering- och analysfas kommer: - projektets personal att rekryteras - projektgrupper och referensgrupper att bildas - avtal att skrivas mellan projektägaren och övriga parter med ekonomisk fördelning och de olika ansvarsområdena - en kommunikationsplan att fastställas - en webbplattform för projektet att upprättas - utvärderingsplaner slutligt formuleras - eventuell upphandling eller avrop av extern utvärderare att göras - de första transnationella aktiviteterna att planeras. Genomförandefas Denna fas pågår från I genomförandet av projektet kommer fokus att ligga på attitydpåverkan och stöd hos arbetsgivarna för att försöka få dem att anställa fler kvinnor och män med funktionsnedsättning samt kvinnor och män som är nyanlända invandrare.

7 Sid 7(20) I Arvidsjaur kommer ett särskilt inslag vara att undersöka förutsättningar för att etablera och forma kurser tillsammans med en folkhögskola. Vi kommer också att arbeta med att hitta nya samverkansformer, både med andra myndigheter och med arbetsgivare för att öka övergångarna till arbete för kvinnor och män i målgrupperna. Vi har genom tidigare projekt arbetat mycket på individnivå för att stärka deltagarna att komma närmare arbetsmarknaden och de metoder som vi använt där kommer vi även att använda oss i genomförandet av detta projekt. Det vi sett som saknas och som vi med projektet vill utveckla är kopplingen till arbetsmarknaden och arbetsgivare för individerna. För att öka andelen sysselsatta kvinnor och män i målgrupperna är det viktigt att matchningen arbetsplats-individ förbättras. I detta arbete är det viktigt att ha arbetsgivare med sig och samarbeta med dem. Samordningsförbunden spelar också en viktig roll för samarbete kring målgrupperna. Projektet kommer att verka för social hållbarhet och jämställdhetsintegrering kommer att vara en metod som används genom hela projektet. Det är i genomförandandefasen som rekrytering av deltagare kommer att ske. Det är även då som arbetet med att matcha individer till arbetsgivare kommer att starta. Även om deltagarna deltar på 100 % av sin förmåga innebär det oftast inte att de deltar på heltid, dvs 40 timmar/vecka. Förankringen i projektet kommer att ske genom styr- och projektgruppen där det som händer i projektet rapporteras ut till ordinarie verksamhet. Genom att många av medfinansiärerna medfinansierar med befintlig personal från den ordinarie verksamheten så sker också förankringen av projektet på ett naturligt sätt där många är delaktiga i projektet. Syfte Syftet med genomförandeprojekt Kompetens för alla (KOFA) är att kvinnor och män med funktionsnedsättning samt kvinnor och män som är nyanlända invandrare ska stärka sin ställning och sitt inträde på arbetsmarknaden för att undvika utanförskap och ohälsa hos individerna, samt för att möta den demografiska utvecklingen i regionen. I detta arbete ska vi också aktivt verka för att minska könsegregationen och diskriminering på arbetsplatser, vilket bidrar till ett mer hållbart samhälle. Huvudmål/projektmål Högre sysselsättningsgrad i de ingående kommunerna bland kvinnor och män med funktionsnedsättning samt kvinnor och män som är nyanlända invandrare. Delmål 1. Stärkta förutsättningar för arbetsgivare i de ingående kommunerna att anställa kvinnor och män med funktionsnedsättning samt kvinnor och män som är nyanlända invandrare. Detta innebär att 150 arbetsplatser ska ha matchats mot individer ur målgrupperna. 2. Ge möjligheter för kompetensutveckling för kvinnor och män med funktionsnedsättning och kvinnor och män som är nyanlända i de ingående kommunerna. Ett särskilt mål för nyanlända invandrare är att utveckla arbetsplatsbaserad språkinlärning. 100 % av deltagarna ska ha fått en individuell kompetensutvecklingsplan. 3. Utveckla strukturer och rutiner till en god samverkan mellan organisationer, privata företag, utbildningsanordnare och offentliga arbetsgivare. 100 % av parterna deltar aktivt i styr- och projektgrupp. 4. Motverka ojämställdhet och annan diskriminering på arbetsmarknaden. 100 % av parterna och deltagarna får utbildning i jämställdhet och diskriminering. Samtliga delmål innebär också stärkta förutsättningar för kvinnor och män med funktionsnedsättning och kvinnor och män som är nyanlända invandrare att göra könsobundna utbildnings- och yrkesval. Jämställdhetsintegrering är en viktig del av projektet och innefattar en mängd olika inslag och aktiviteter. Insatserna måste utformas utifrån målgruppen, dess förkunskaper, attityder och förhållningssätt till området. Jämställdhet är ett kunskapsområde. Kompetenshöjande insatser om jämställdhetsfrågan i samhället, dess historia, situationen på arbetsmarknaden med mera ska finnas med för deltagarna. De rådande mönstren i samhället är ojämställda och kan samtidigt vara svåra att se om man inte kan generalisera och jämföra med en grupp. Könsrollsmönstren reproduceras hela tiden i vardagen på arbetsplatser och i andra sociala sammanhang. För den enskilda individen är det därför viktigt att få kunskap om de generella mönstren för att undvika att man enbart ser till det individuella och då skuldbelägger sig. En annan viktig part förutom målgruppen är att även projektets aktörer är involverade i att tänka och agera jämställdhet. Även för dem är det viktigt med kunskap om detta. Vissa arbetsgivare kanske inte förstår varför det är så viktigt att tänka och agera för jämställdhet utifrån ett större syfte än att skapa mångfald på sin arbetsplats och då är det viktigt med information. Genom information kan man få aktörerna att göra mer medvetna val och arbeta mer strukturerat mot ett jämställdhetsmål. Analyser ska göras inom alla verksamheter för att kunna minska otillgängliga verksamheter och miljöer. Avslutningsfas Pågår Sammanställning av projektresultat och slutrapportering till ESF kommer att ske i denna fas. Vi kommer också att göra bokslut och omfördela pengar samt sammanställa projektresultat och utvärderingar. En slutgiltig implementeringsplan ska också utformas och fastställas. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgrupp I detta projekt har vi koncentrerat oss på de två målgrupperna som vi prioriterade i förstudien. 1. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

8 Sid 8(20) 2. Nyanlända invandrare. Båda grupperna innefattar en mångfald av män, kvinnor och andra könsidentiteter. Vidare är alla ålderskategorier med i målgrupperna. I gruppen personer med funktionsnedsättningar finns naturligtvis också nyanlända invandare. Eftersom projektet ska bedrivas i flera kommuner ser situationen olika ut och detta kommer att påverka projektgenomförandet olika i de olika kommunerna. Båda grupperna kommer att finnas med i alla tre kommuner men andelen av respektive grupp kommer att variera. Utifrån den komplexa bild som finns bland målgrupperna är det viktigt att det i projektet finns ett stort och differentierat utbud av arbetsgivare för att öka andelen ur målgrupperna som kommer ut i arbete. Målgrupperna kommer in i projektets genomförandefas där vi planerar att rekrytera de första deltagarna för start i projektet från 11 januari Personer med funktionsnedsättningar I denna grupp finns ett stort antal personer med olika funktionsnedsättningar. Det är alltifrån fysiska funktionsnedsättningar såsom rörelsehinder, synskador och hörselskador till neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar. I många fall har personerna flera funktionsnedsättningar som komplicerar bilden ytterligare. Dessa personer finns i alla åldersgrupper och har ofta varit långtidsarbetslösa och eller långtidssjukskrivna. Det vi sett i förstudien till KOFA är att gruppen personer med funktionsnedsättning är en mycket heterogen grupp och de behöver olika typer av stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. För en del är till och med arbetsförmedlingens krav på att stå till arbetsmarknadens förfogande för stora. De behöver i sin takt arbetsträna och motiveras för att komma ut på arbetsmarknaden, vilket ibland kräver lång tid. Andra längtar efter ett riktigt jobb, men har svårt att komma ut på arbetsmarknaden bland annat beroende på fördomar och regelverk. Vi har också sett att många unga kvinnor lider av psykisk ohälsa och en del av dem börjar identifiera sig med ett liv inom psykiatrins väggar och har därmed en lång väg tillbaka till arbetslivet. En annan grupp är unga män med en, i vissa fall outredd, funktionsnedsättning som sitter hemma och lever på den närmsta familjen. En grupp som vi ska ägna en särskild del av projektet åt, är personer som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och som idag har daglig sysselsättning. Denna grupp är en outnyttjad resurs som arbetskraft. Gruppen som omfattas av LSS håller också på att förändras där allt fler personer har en Aspergerdiagnos, ofta i kombination med någon annan typ av funktionsnedsättning och även missbruk. Dessa personer har idag svårt att få sina önskemål och behov tillgodosedda inom den ordinarie verksamheten som den ser ut idag med traditionell daglig sysselsättning. Detta får till följd att de tackar nej till daglig sysselsättning och förblir sittande hemma utan vare sig arbete eller sysselsättning. Nyanlända invandrare Som nyanländ avses i socialfondsprogrammet främst nyanlända med uppehållstillstånd som flykting och andra skyddsbehövande, anhöriginvandrare, samt tredjelandsmedborgare som fått uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EES-medborgare. Avsikten är att målgruppen för socialfondsprogrammet här ska motsvara de målgrupper som omfattas av insatser inom arbetsmarknadspolitiken för nyanlända. Den största anledningen till att nyanlända invandrare har en högre andel som står utanför arbetsmarknaden är på grund av språket. För att få ett arbete är det viktigt att kunna prata svenska. De nyanlända invandrarna kommer från olika länder med olika kulturer och religioner. De har också olika förutsättningar för att lära sig svenska; en del är högutbildade medan andra är analfabeter. Det ställer stora krav på undervisningen och på sättet att lära ut svenska då de, förutom att de har olika förutsättningar, också lär sig språk på olika sätt. Trots detta är det vanligast att lära ut svenska i traditionell klassrumsmiljö. En särskild grupp att uppmärksamma är nyanlända kvinnor som får barn och blir föräldralediga under etableringsfasen och därmed försenar sin introduktion in i det svenska samhället. Samverkanspartner Huvudparter för genomförandet är Piteå, Älvsbyn och Arvidsjaurs kommuner med deras arbetsmarknadsverksamheter. Kommunernas socialtjänst, Arbetsförmedlingen (AF), och Norrbottens läns landstings vuxenpsykiatri i Piteå älvdal kommer att delta som rekryterare av deltagare till projektet. Ytterligare samverkanspartner är de finansiella samordningsförbunden i Skellefteå-Norsjö samt Activus i Piteå som i sin tur innefattar kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och landsting. Samordningsförbundet Consensus i Älvsbyn kommer också att bjudas in för samarbete i projektet. För att kunna genomföra ett projekt inom ESF är det viktigt att Arbetsförmedlingen finns med som en part. Förutom att Arbetsförmedlingen kommer att sitta med i styrgruppen så kommer de också att medfinansiera projektet med en projektmedarbetare på deltid samt kunna rekrytera deltagare till projektet. Norrbottens läns landstings vuxenpsykiatri i Piteå kommer också att sitta med i styrgruppen för projektet och de är en viktig part att ha med utifrån att många kvinnor och män ur projektets målgrupper även har kontakt med psykiatrin. Vuxenpsykiatrin Piteå omfattar Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplogs kommuner. Vuxenpsykiatrin kommer att medfinansiera projektet med en projektmedarbetare på halvtid och har också möjlighet att rekrytera deltagare till projektet. I Skellefteå är samarbetet mellan de olika offentliga aktörerna väl utvecklat och där har Samordningsförbundet utgjort en motor. Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö framhålls ofta på nationell nivå från Sveriges kommuner och landsting (SKL) som ett föredöme när det gäller samarbete. De huvudmän som ingår i Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö har som vision att alla personer i förvärvsaktiv ålder har arbete och egen försörjning. Strategin är att genom strukturell samverkan, gemensamma insatser och effektiv resursanvändning öka funktions- och arbetsförmågan hos personer i åldern år i behov av samordnad rehabilitering så att de kan erhålla arbete och egen försörjning. Syftet är främst att uppnå en effektiv resursanvändning samt att stärka samverkan och att utveckla nya metoder. Förbundet vill även utveckla långsiktiga former för samordnad styrning och ledning av projekt. Eftersom de har mångårig erfarenhet av samverkan över myndighetsgränserna samt har upparbetat bra samverkansstrukturer är de en stor tillgång i projektet som Piteå, Älvsbyn och Arvidsjaur kan dra nytta och lära oss av. Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö kommer att sitta med i styrgruppen för projektet.

9 Sid 9(20) Samordningsförbundet Activus i Piteå kommer också att vara en samverkanspart i projektet. Det ser vi som mycket värdefullt eftersom det kan leda till nya samverkansformer och nya arbetssätt för samordningsförbundet samt för de olika myndigheterna som finns i Piteå. Representanter från alla medverkande kommuner kommer att sitta i styrgruppen där Piteå kommuns arbetsmarknadsenhet kommer att vara ordförande. Intressenter Genom projektet vill vi försöka hitta en ny struktur för samverkan för att på så sätt bidra till att uppnå de uppsatta målen. Vi har fått med oss nya samarbetspartner som inte varit med i samma utsträckning i tidigare projekt. Representanter från Handikappförbunden (HSO kommer att delta i projektets styrgrupp). Vi kommer även att bilda referensgrupper med representanter från deltagare. Piteå entreprenörerna, som är en intresseorganisation för företagare, kommer att ingå i styrgrupp och eventuella referensgrupper. Älvsby folkhögskola kommer också att vara en samarbetspartner till Älvsbyns kommun, men eventuellt också för att utveckla en ny utbildningsform i Arvidsjaur. Piteå kommun är medlemmar i Yes Forum som är ett nätverk för samverkan inom EU när det gäller unga människor som på olika sätt hamnat i ett utanförskap. De är viktiga som intressenter utifrån att skapa kontaktnät ute i Europa för att tillsammans arbeta för att målgruppen ska stärkas. På samma sätt som Yes Forum är ett nätverk för organisationer som arbetar med unga människor så är European Platform for Rehabilitation (EPR) ett nätverk för organisationer som arbetar med kvinnor och män som har en funktionsnedsättning. Även de är viktiga intressenter utifrån att skapa ett nätverk i Europa för målgruppen. Sweden Emilia Romagna Network (SERN) är ytterligare ett nätverk som Piteå kommun samt även Arvidsjaur kommun är medlemmar i. SERN arbetar för att förbättra samverkan mellan medlemmarna i Sverige och Italien och generellt också för att öka samarbetet mellan Nord- och Sydeuropa. I projektet kan dessa nätverk vara viktiga i genomförandefasen vid transnationella aktiviteter. Mutcho är en invandrarförening i Älvsbyn som drivs som en ekonomisk förening. De kommer att vara en samverkanspartner till projektet i Älvsbyn. Mutcho engagerar nyanlända invandrare i olika aktiviteter och föreningen har ett brett kontaktnät. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Se ansökan, för många tecken. Kontinuerlig omvärldsanalys. Samverkansavtal tecknas med alla samverkanspartners och medfinansiärer. Månatlig uppföljning, god ekonomisk uppföljning. Projektledaren slutar. Få styrgrupp och projektgrupp delaktiga i alla delar av projektet samt att dokumentationen i projektet finns tillgänglig för alla. Rekryterar ny projektledare. Styrgruppsledamöterna kommer inte på styrgruppsmöten. Utbildning av styrgrupp om hur viktigt det är för projektet att ha en aktiv styrgrupp. Hålla dem uppdaterade om projektet och försöka få dem att förstå vikten av delaktighet i styrgruppen. Projektorganisation och samverkan: Att projektet inte är Förankringsarbete måste börja i god tid och fortsätta genom tillräckligt förankrat hos alla medarbetare och partners. Det hela projektet. Kick-off för alla medarbetare och partners så de innebär att medarbetarna inte är trygga i sina roller och i sitt känner delaktighet och ansvar i projektet. Alla ska vara arbete och att partners inte använder projektets kapacitet. förtrogna med målsättning, struktur och genomförande, klar och tydlig rollfördelning, klara och tydliga arbetsuppgifter. Någon av partnerna/medfinansiärerna hoppar av projektet. Avtal med tre månaders uppsägningstid. Omfördelning av budget. AF:s regelverk för transnationalitet kan riskera utlandspraktiken. Försöka tillämpa Arbetsförmedlingens möjlighet till undantag. Olika nivåer av kunskap och olika värdegrunder hos parterna kan ge en oförståelse för vikten av kunskapshöjande inom området mänskliga rättigheter och därmed social hållbarhet. Projektdeltagare deltar inte i projektet, vilket exempelvis kan Titta på andra alternativa lösningar. Medvetandehöjande insatser och en genom hela projekttiden pågående dialog om dessa områden. Samarbetet mellan projektägare och remittenter måste bero på låg motivation, lång sjukskrivning eller annan anledning. inledningsvis fungera fullständigt och fortlöpande vara god. Arbetsgivare vill inte anställa personer från målgrupperna pga Information till arbetsgivare om målgrupperna. Matchning rädsla att misslyckas som arbetsgivare, slimmade arbetsplats/individ. Handledarutbildning. Täta möten med organisationer, okunskap, fördomar. arbetsgivare. I genomförandeprojektet finns många olika parter och tre Avtal om medfinansiering tecknas. Till styrgruppen görs en kommuner, vilket medför en större risk angående ständig omvärldsbevakning så att förändringar som kan medfinansieringen då delaktigheten kan förändras utifrån nya påverka genomförandet av projektet uppmärksammas, politiska beslut på nationell eller lokal nivå. Se resterande text i analyseras och hanteras. ansökan!

10 Sid 10(20) Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Individnivå Individerna får ökad kompetens som bättre matchar arbetsgivarnas krav. Detta bidrar till att öka anställningsbarheten för personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare. Genom att fler personer ur målgrupperna kommer in på arbetsmarknaden bidrar det till att öka mångfalden på arbetsplatserna. Det förväntade resultatet att öka rörligheten inom Europa kommer att stärkas till viss del genom att några deltagare i projektet får möjlighet till att göra praktik i ett annat land. Genom ökad kunskap om jämställdhet förväntas fler kvinnor och män göra könsobundna utbildnings- och yrkesval. I projektet kommer flera aktiviteter rörande jämställdhet och tillgänglighet att anordnas i syfte att stötta individen mot arbetsmarknaden oavsett kön, ålder eller andra faktorer. Genom att under arbetsprocessen aktivt arbeta med frågor som rör diskriminering och jämställdhet kan såväl deltagarnas som arbetsgivarnas fördomar och/eller förutfattade meningar tydliggöras. Det skapar förutsättningar för att exempelvis bryta den könsbundna arbetsmarknaden. nivå I projektet har vi med oss många olika samverkanspartners som ska leda till en bättre samverkan mellan olika myndigheter för att förbättra anställningsbarheten för målgrupperna. Samverkan mellan de olika myndigheterna leder till byggande av nätverk där deltagarens väg till rätt insats förbättras. Exempelvis kan samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö genom sitt deltagande i projektet bidra med sin gedigna kunskap och rutiner till att vara ett gott exempel för hur samverkan kan utvecklas i de andra kommunerna. Även ett aktivt arbete med arbetsgivare i de ingående kommunerna medför en ökning av anställningsbarheten hos målgruppen som i sin tur leder till ökad sysselsättning. Genom ökad kompetens inom jämställdhet och tillgänglighet samt fokus på detta kommer myndigheter, organisationer, arbetsplatser och arbetsgivare att ge bättre service, ha bättre bemötande mot olika grupper och kön, få större möjlighet till mångfald i sina organisationer och på så sätt bidra till ökad social hållbarhet. I projektet eftersträvar vi att ta tillvara på den arbetskraft som finns utifrån den demografiska verkligheten som vår region ställs inför. Genom att skapa metoder för matchning mellan individ och arbetsgivare kommer individernas anställningsbarhet att öka samt att arbetsgivare gör mer medvetna val vid nyrekryteringar av personal. I ett framtidsperspektiv kommer detta att ge förutsättningar för att arbetsgivare ska se målgrupperna som en potentiell arbetskraft. Projektnivå För att uppnå de förväntade effekterna så krävs det att vi uppnår de mål och delmål vi satt upp i projektet. En del i detta arbete är att ha med många viktiga samverkanspartners i styrgrupp och referensgrupper som bidrar till samverkan på strategisk nivå. Den är viktigt för att kunna få igenom förändringar som underlättar inträdet på arbetsmarknaden för dessa målgrupper. Den samverkan som kommer att finnas mellan myndigheterna som deltar i projektet kan utmynna i ett bättre samarbete som leder till bättre åtgärder för målgrupperna. De aktiviteter som vi kommer att jobba med i projektet, exempelvis studiebesök, föreläsningar, transnationella aktiviteter, språkträning på arbetsplatser, jämställdhetsintegrering mm, kommer att bidra till att målgrupperna i projektet närmar sig arbetsmarknaden. För att förändringar på organisationsnivå ska kunna ske kommer vi bland annat att informera arbetsgivare om målgrupperna, arbeta med matchning arbetsplats/individ, genomföra handledarutbildningar, ha regelbundna kontakter och möten med arbetsgivare. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Planeringsfas Se ansökningsblankett, ryms ej i detta fält Genomförandefas De deltagare som rekryteras till projektet kommer att få en vägledare och en matchare som arbetar för att deltagaren ska få ett arbete. Vägledaren kommer att arbeta med individen och dennes förutsättningar genom kartläggning av individens behov samt motivationsarbete. Matcharen kommer att arbeta mot arbetsmarknaden och arbetsgivare i de olika kommunerna. Denna person kommer att utarbeta ett kontaktnät bland företagare och genom bland annat attitydpåverkan få arbetsgivare att anställa kvinnor och män med funktionsnedsättning och kvinnor och män som är utrikes födda. Kompetensbristen är särskilt stor inom vård- och omsorgsyrken, men gäller även andra yrkesområden inom kommunerna. För att målgrupperna ska etablera sig på arbetsmarknaden samt för att tillgodose rekryteringen till dessa yrken kommer projektet särskilt att jobba för att kommunala arbetsplatser ska öppna sina dörrar för målgrupperna. Detta kommer att ske i samverkan med personalavdelningarna i kommunerna. Vi kommer också att arbeta med att förbättra metoderna för att nyttja subventionerade anställningar (ex instegsjobb för målgruppen nyanlända). I projektet kommer det också att finnas tillgång till studie- och yrkesvägledning. För nyanlända invandrare kommer det att finnas en språklärare som arbetar individuellt med varje deltagare och dennes behov av språk, utbildning och träning ute på arbetsplatserna. Språkläraren kommer också att arbeta med handledare och utbilda i hur man bäst hjälper människor att tillägna sig ett språk. I detta arbete kommer vi också i kommunerna att samarbeta med vuxenutbildningen, SFI. Kommunerna tillsammans med arbetsförmedlingen kommer också att bjuda in arbetsgivare till en

11 Sid 11(20) informationsträff där man erbjuder arbetsgivarna att bli delaktiga i integrationen av nyanlända invandrare och ger dem samtidigt möjligheter att hitta ny arbetskraft. Tanken är att varje kommun har ett antal företag som har fasta platser inom olika branscher dit varje mottagen nyanländ kan bli kopplad, typ av mentorsföretag, där man kan göra språkpraktik mm. Företagen har då möjlighet att hitta rätt person och tidigt börja forma dem för att bli anställningsbara. Tids- och aktivitetsplan Aktivitet beskrivning Startdatum Slutdatum Kontinuerlig information till arbetsgivare om målgrupperna. Metod: Etablera kontakt med arbetsgivare, workshops, föreläsningar, träffar där vi informerar om målgruppen, dialog om bemötande och förhållningssätt. Erbjuda arbetsgivare att bli delaktiga i integration. Ansvarig: Projektmedarbetare Styrgruppsmöten. Metod: Styrgrupp träffas ca 8 gånger/år. Ansvarig: Ordförande i styrgrupp Projektgruppsmöten. Metod: Projektgruppen lokalt träffas inledningsvis varje vecka. Projektgrupperna från Piteå, Arvidsjaur och Älvsbyn träffas över kommungränserna var 14:e dag. Träffarna kommer därefter att ske via Lync eller telefonmöten och via fysiska möten. Möten med intressenterna sker vid behov under projekttiden. Ansvarig: Projektledare Matchning individ-arbetsplats. Metod: Supported Employment, upprätta kontaktnät med arbetsgivare, mentorsföretag, arbetsplatsanalys enligt Activamodellen. Ansvarig: Projektledare och projektmedarbetare Rekrytering av projektdeltagare. Start för deltagare Rekryteringen sker därefter löpande. Metod: Anvisning från socialtjänst, AF och psykiatrin via samtal, möten, mail och telefon. Ansvarig: Projektmedarbetare hos respektive remittent Kartläggning av individernas kompetens och utformande av individuella kompetensutvecklingsplaner. Möjlighet till prova på studier kan vara en del av kompetensutvecklingsplanen. Kartläggningen ska utgå ifrån deltagarnas personliga förutsättningar, förmågor, utbildningsbakgrund och erfarenhetsbakgrund. Metod: Samtal med individer och remittenter. Ansvarig: Projektmedarbetare Praktik på arbetsplatser. Metod: Stöd av matchare och handledare. Ansvarig: Projektmedarbetare Språkpraktik på arbetsplatser för nyanlända invandrare. Metod: En språklärare som arbetar individuellt med varje deltagare på arbetsplatsen. Ansvarig: Språklärare Gruppaktiviteter för deltagare. Metod: Anordnar samtalsgrupper på teman exempelvis jämställdhet, tillgänglighet, diskriminering, föreläsningar och studiebesök. Ansvarig: Projektmedarbetare Transnationellt utbyte för styrgrupp, projektgrupp och intressenter. Metod: Jobbskuggning och studiebesök/erfarenhetsutbyte. Ansvarig: EU-samordnare Transnationellt utbyte för deltagare i projektet Metod: Förberedelsekurser, praktik för deltagarna under en tid av 2-3 veckor. Ansvarig: Projektmedarbetare Prova på praktik i en annan kommun. Metod: Samarbete mellan projektmedarbetarna i de ingående kommunerna. Ansvarig: Projektledare Nationellt utbyte för styrgrupp, projektgrupp och intressenter. Metod: Studiebesök/erfarenhetsutbyte. Ansvarig: Projektledare Marknadsföring/spridning av projektresultat Metod: Löpande spridning genom information, tidningsartiklar, deltagande på mässor och konferenser mm. Anordna spridningskonferenser. Webbplatsen kommer att hållas uppdaterad om projektets utveckling. Ansvarig: Projektledare Jämställdhetsintegrering. Metod: Kompetenshöjande insatser för deltagare, styrgrupp, projektgrupp och samverkanspartners/intressenter, om jämställhetsfrågan i samhället, dess historia, situationen på arbetsmarknaden mm sker återkommande under hela projekttiden. Diskussion om jämställdhet utifrån etisk/kulturell bakgrund är också återkommande inslag i projektet. Detta sker genom ex workshops och samtalsgrupper där 4R och SWOT kan användas som en metod. Ansvarig: Projektledare Tillgänglighet. Metod: Arbetsplatsanalys enligt Activamodellen som presenterat under avsnittet tidigare erfarenheter. Studiebesök för att titta på

12 Sid 12(20) tillgänglighetsperspektivet i andra kommuner. Att kontrollera att allt material är tillgängligt för alla. Ansvarig: Projektledare Uppföljning och utvärdering av projektprocessen. Metod: Följa den fastställda utvärderingsplanen. Rapporter som är fastställda av styrgruppen ska delges till ESF-rådet och samtliga intressenter. Ansvarig: Projektledare Implementering av projektresultat. Metod: Utarbeta och fastställa en implementeringsplan. Ansvarig: Projektledare Avslutningsfas Tids- och aktivitetsplan Aktivitet beskrivning Startdatum Slutdatum Dokumentation av slutrapport. Ansvarig: Projektledare Slutgiltig ekonomisk redovisning. Ansvarig: Ekonom och projektledare Styrgruppen fastställer den slutgiltiga implementeringsplanen. Ansvarig: Styrgrupp Utvärdering av projektet. Sammanställning av projektresultat och utvärderingar. Metod: Analyser av utvärderingssystem och rapporter. Ansvarig: Styrgrupp och projektledare Mottagare av projektresultatet är projektets deltagare, arbetsgivare och de deltagande parterna. För deltagarna leder projektets resultat till att de får arbete och därigenom får egen försörjning. Genom vårt arbete med attitydpåverkan och matchning hos arbetsgivarna så får arbetsgivarna större kunskap om målgrupperna. Detta leder till fler möjligheter att hitta ny arbetskraft. De deltagande parterna kommer genom projektets resultat att hitta nya metoder för att arbeta med målgrupperna i framtiden. Kommunerna och övriga parter kommer också genom projektets resultat att vinna på att fler personer kommer ut i arbete eftersom det leder till minskade kostnader och ökade skatteintäkter. Genom spridning av projektresultatet i Sverige och inom EU kommer fler att ha möjlighet att ta del av nya metoder. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Projektet kommer att följas upp och utvärderas från start av genomförandefasen. En utgångspunkt är den LFA analys som gjorts under utformandet av projektet. Hur uppföljning och utvärdering ska genomföras ska processas under planerings- och analysfasen och fastställas av styrgruppen i samband med starten av genomförandefasen. I projektet kommer vi att använda oss av både muntlig och skriftlig utvärdering för att kunna säkerställa att projektmål och delmål blir möjliga att uppnå. För att utvärderingen ska vara tillgänglig och användarvänlig för alla i målgrupperna är det viktigt med olika typer av utvärdering. Projektmål Indikator Verifikationskälla Antalet arbetsplatser som anställt personer ur målgrupperna Enkät till arbetsgivare Andelen kvinnor och män i målgrupperna som har erhållit anställning eller utbildning Anställningsbevis, antagningsbevis reguljär utbildning Antal arbetsgivare som förändrat sin attityd och ökat sin förståelse för målgrupperna Enkät till arbetsgivare kompletterat med intervjuer Arbetsgivare Indikator Verifikationskälla Antalet arbetsplatsanalyser som genomförts i projektet Analysdokumentet Antalet arbetsgivare som upplever att de fått en mer positiv inställning till att anställa personer ur målgrupperna Enkät till arbetsgivare kompletterat med intervjuer Antalet arbetsgivare som mera medvetet börjat fokusera på individens förmåga istället för funktionsnedsättning/språklig oförmåga Enkät till arbetsgivare kompletterat med intervjuer Deltagare Indikator Verifikationskälla Antalet deltagare som fått arbete fördelat på målgrupper och kön Enkät och intervju med deltagare Antal deltagare som upplever att de fått relevant stöd och kommit närmare arbetsmarknaden Enkät och intervju med deltagare Antalet arbetsplatser där språkläraren har arbetat Dokumentation från språklärare Samverkan Indikator Verifikationskälla

13 Sid 13(20) Antalet organisationer som medverkar i styrgrupp Styrgruppsprotokoll Exempel på nya samverkansformer mellan organisationer, privata företag, utbildningsansvariga och offentliga arbetsgivare Minnesanteckningar av workshops och dylikt Antalet organisationer som upplever att samarbetet mellan parterna har förbättras och förenklats Utvärderingsintervju Jämställdhet och tillgänglighet Indikator Verifikationskälla Könsfördelning bland anställda hos arbetsgivare Arbetsplatsanalys i form av intervju Antalet arbetsgivare som utbildats i jämställdhet Minnesanteckningar från workshops Antalet arbetsgivare som utbildats i tillgänglighet Minnesanteckningar från workshops Antal deltagare som upplever att de fått möjlighet att göra ett könsotypiskt yrkes- eller utbildningsval. med deltagare Antal deltagare som gjort ett könsotypiskt yrkes- eller utbildningsval. Enkät och intervju med deltagare Antal medarbetare i projektet som utbildats i jämställdhet Minnesanteckningar från workshops Antal medarbetare i projektet som utbildats i tillgänglighet Minnesanteckningar från workshops Enkät och intervju Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Utvärderingen kommer dels att bestå av extern följeutvärdering, och dels av intern uppföljning. En genomtänkt plan för arbetet inom genomförandeprojektet kommer att tas fram tidigt och fastställas av styrgruppen. För att underlätta utvärderingen kommer projektplanen från projektstart att innehålla riktlinjer och rutiner för insamlande av kvantitativ statistik inom projektets aktiviteter och för deltagare. Gemensamt för både analysmetod och projektets bedrivna verksamhet vilken ska analyseras är ett interaktivt arbetssätt där utfallet i genomförandeprojektets första steg avgör strategi, metod och inriktning i nästa steg. Analysen kommer därför att fästa stor vikt vid projektets manöverförmåga, dvs. möjligheten att lära under projektets löptid och dra erfarenhet av det dittills nedlagda arbetet för att styra eller styra om kommande aktiviteter och insatser. Utvärderingen av genomförandet av projektet ska ske både processorienterat alltså att processen och projektet följer ansökan samt målorienterat det vill säga att resultaten uppnås. Utvärderingen ska kvalitativt söka efter verksamhetens inneboende egenskaper och dess nytta för omvärlden. Kriterierna för utvärderingen är alltså inte formulerade i förväg utan görs tillsammans i partnerskapet i en utvecklings- och värderingsprocess som utvärderaren håller i. Vi ska identifiera gränssnitt, de gråzoner och luckor som finns mellan de ingående myndigheternas uppdrag för att kunna göra förändringar i rutiner och i samverkansöverenskommelser. Detta leder till ett lärande på alla nivåer och en meningsfull process som skulle kunna ligga som grund för kommande stödstruktur. Utvärderingen ska särskilt kartlägga och analysera hur vi inom projektet arbetat med jämställdhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Hela utvärderingsmaterialet ska vara lättillgängligt för personer med funktionsnedsättning, i allt från frågematerial till resultat. Vid val av extern utvärderare ska kompetens inom jämställdhetsområdet och inom tillgänglighetsområdet vara kriterier. Extern utvärdering kommer att avropas i projektet. Utvärderaren kommer att följa projektets utveckling samt rapportera och utvärdera projektet resultat utifrån projektets mål och delmål. Externutvärdering ska rapporteras varje tredje månad skriftligt och muntligt till styrgruppen. Det kommer också regelbundet att delges samtliga parter i projektet. Utvärderingen ska också ingå i rapporterna till ESF-rådet. Den implementering av projektresultatet som kommer att ske kommer till stor del att grunda sig på de framgångsfaktorer som identifierats genom utvärderingen. Utvärderingsresultatet kommer också att presenteras i de spridningskonferenser som kommer att genomföras i projektet. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Ej aktuellt. Andra former för transnationellt samarbete Projektets transnationella delar grundar sig på tidigare erfarenheter hos projektpartners samt när det gäller mobilitet för deltagare på den förstudie UMeUs, som Arvidsjaur kommun har genomfört. Det transnationella samarbetet består av tre huvuddelar. 1. Praktik utomlands för deltagare i projektet.

14 Sid 14(20) En av grundpelarna i EU är ökad rörlighet bland annat för arbetskraften. Studier visar att om deltagare får göra utlandspraktik så leder detta bland annat till bättre självförtroende, förbättrad språkkunskap, ökad motivation för studier, förväntad positiv inverkan på karriärmöjligheter samt bättre yrkeskunskaper. I studier har arbetsgivare också angett att internationell erfarenhet värderas högre än andra när det gäller attribut som anpassningsbarhet, initiativförmåga, analytisk förmåga och beslutsamhet. Anställda med internationell erfarenhet anses ha större kunskap inom områden relaterade till denna erfarenhet (språkkunskaper, förståelse av kulturskillnader etc.). Arbetsförmedlingen Örebro slutförde i september 2014 ett ESF-projekt kallat Job Action Plan Europe med syfte att hjälpa arbetssökande att hitta jobb i Europa. Som ett sidospår har man även skickat sammanlagt 15 ungdomar på praktik utomlands (vilket möjliggjordes genom att tillämpa en undantagsregel eftersom dagens system för arbetslösa förhindrar rörlighet över gränserna). Erfarenheterna har varit goda. De målgrupper vi ska arbeta med i detta projekt har större svårigheter än andra att få internationell praktik. Det kommer därför att behöva utformas särskilda delprogram inom projektet för att möjliggöra för deltagarna att göra utlandspraktik. Detta kommer att göras i form av förberedelsekurser, stöd av personal vid själva praktiken samt uppföljning. Praktiken kommer att genomföras i mindre grupper på ca 5 personer under en tid av 2-3 veckor. Genusperspektivet kommer att vara viktig i utlandspraktiken. Deltagargrupperna ska bestå av lika delar män och kvinnor. I förberedelserna kommer de deltagande organisationerna att väljas ut utifrån att de har med jämställdheten i sitt arbete. Även en tillgänglighetsgranskning kommer att ske hos de mottagande organisationerna. 2. Erfarenhetsutbyte för metodutveckling för personal. Detta kommer att ske dels i form av studiebesök för grupper under 2-3 dagar men också i form av jobbskuggning för enskilda medarbetare upp till en vecka. Vid utseende av grupper kommer vi att eftersträva jämn könsfördelning. Möjligheten till erfarenhetsutbyte ska ges till styrgrupp och projektpersonal. En jämställdhetsanalys ska göras hos de parter vi ska samarbeta med. En analys av parternas arbete med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar kommer också att göras. 3. Utveckla nätverken inom EU och med fokus på Östersjön. Projektägaren och Arvidsjaur kommun har sedan tidigare kontakter i Europa och är medlem i några europeiska nätverk. Dessa är Sweden Emilia Romagna Network (SERN) som är ett samarbete med Emilia Romagna i Italien, men där finns också upparbetade kontakter i bland annat Finland och Spanien. Vidare är Piteå kommun medlem i YES forum som i första hand arbetar för att förbättra situationen för unga med svårigheter. Under våren planerar vi också att delta i ett nytt nätverk som vi fick kontakt med under förstudien av KOFA, nämligen European Platform for Rehabilitation (EPR). De arbetar bland annat med rehabilitering för personer med funktionsnedsättningar. Avsikten är att bli associerad medlem även i detta nätverk. I maj kommer projektsamordnaren från Samhällsbyggnad tillsammans med EU-samordnaren från Socialtjänsten att delta vid EPR årsmöte och konferens om arbetet med personer med funktionsnedsättningar. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Kompetensförsörjning, arbetsmarknadsenheten Piteå Kommun kommer att vara projektägare. Där kommer också en projektledare att anställas som har det övergripande ansvaret över projektets genomförande tillsammans med styrgruppen. I projektet kommer det att finnas en administratör som arbetar med administration och tillsammans med projektledaren ansvarar för ekonomin. Till projektets hjälp har vi tillgång till ekonomisk rådgivning av en controller inom Piteå Kommun, Samhällsbyggnad. Inom projektet kommer även ett antal projektmedarbetare att anställas som kommer att arbeta med vägledning, matchning, rekrytering, samverkan mm. Projektägaren kommer att ha tre personer i projektet, varav en språklärare. Socialtjänsten Piteå kommun kommer att ha tre personer på deltid i projektet, Älvsbyns kommun, Arbete och integration kommer att ha två personer, Arvidsjaur kommun kommer att ha två personer och vuxenpsykiatrin i Piteå kommer att ha en person på halvtid i projektet. Den personal som ska arbeta i projektet kommer att göra en särskild rapportering månadsvis för de timmar de arbetar i projektet. För att genomföra vissa aktiviteter krävs det en del resurser. De resurser som det då handlar om är resor och logi, föreläsare, fortbildning Supported Employment och andra utbildningsinsatser. De transnationella aktiviteterna kräver resurser i form av resor och logi. Externa konsulter för utvärdering kommer också att kräva resurser. Efter varje aktivitet kommer vi att ha en utvärdering av aktiviteten för att säkerställa att målen med aktiviteten uppnås. Hur resurserna är fördelade ekonomiskt framgår av projektbudgeten. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Piteå kommun, Samhällsbyggnad har stor erfarenhet av att driva projekt sedan mer än 10 år. Under föregående programperiod har förvaltningen varit projektägare bland annat för fyra större ESF-projekt och ett Grundtvig multinationellt projekt med parter från fem länder.

15 Sid 15(20) Det finns väl utvecklade rutiner för projektarbete inte minst när det gäller ekonomisk kontroll, uppföljning och redovisning. Det finns också flera personer som har erfarenhet att leda större EU-projekt. Vidare finns det erfarna projektadministratörer och tilltänkta projektmedarbetare som har erfarenhet att jobba i olika projekt. Socialtjänstens personal i Piteå kommun som är tilltänkta i projektet har mångårig erfarenhet av myndighetsutövning och arbete med utsatta grupper i samhället. De är vana att samarbeta med andra myndigheter och organisationer och att vara den som initierar samverkan. Personalen har erfarenhet av EU-frågor och EU-projekt samt kompetens att arbeta med personer med olika typer av funktionsnedsättningar och att möta arbetsgivare. Älvsbyns kommun, Arbete och integrations personal i projektet är en arbetsterapeut med mångårig erfarenhet som kommer att ha en samordnande roll och ansvara för att individuella planeringar upprättas. Initierar samverkan med fler aktörer vid behov och ansvarar för uppföljningar samt för de övergripande kontakterna med arbetsgivare och den initiala matchningen. Den andra personen som är tilltänkt att arbeta i projektet är en person med en utbildning inom pedagogik och/eller socialt arbete. Kompetens i introduktionsmetodik. Grundläggande kunskaper/erfarenheter av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kommer att arbeta med praktisk upplärning och ha den huvudsakliga direktkontakten med arbetsgivare i individärendet. Arvidsjaur kommun med dess Arbetsmarknadsenhet och dess medverkande personal har långvarig erfarenhet av projektarbete med avseende ekonomisk kontroll, uppföljning och redovisning samt aktivt ledningsgruppsarbete. Vidare finns dessutom sedan 20 år tillbaka, specialkompetens kring arbetet med utlandspraktik. Tänkt personal för genomförandeprojektet är väl utbildade och har som förhållningsätt jämställdhets- tillgänglighets- samt icke diskrimineringsarbete. Arvidsjaur kommun har goda rutiner för samarbete med projektägaren Piteå kommun, efter mångårig samverkan i små och stora projekt. Erfarenhetsutbytet mellan kommunerna under åren har inburit att kompetensen bland personalen i alla led är mycket god. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Utvärdering: Upphandling av konsulter kommer att göras på ramavtal enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller av avrop av ESF:s utvärderare. Konferenser: Vid konferenser kommer föreläsare anlitas externt. Kick-off: Logi, resor och mat. Bussresor: Studieresor, olika workshops. Marknadsföring: Upphandling av reklambyrå som hjälper till att göra informationsmaterial. Översättning av informationsmaterial vid transnationella aktiviteter. Leasingbil: Upphandling enligt ramavtal. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Projektägaren Piteå kommun har länge arbetat med både jämställdhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Nyckelpersoner inom båda dessa områden finns inom Samhällsbyggnadsförvaltningen och kommer att vara internkonsult inom projektet. Enligt de riktlinjer som finns för EU-arbetet inom Piteå kommun ska projektledare i första hand rekryteras internt och det finns flera personer som har kompetens både som projektledare och som har arbetat med såväl jämställdhetsintegrering som tillgänglighet. För all projektpersonal och styrgrupp kommer utbildningsinsatser att ske inom projektet. I Piteå kommun finns det en jämställdhetsutvecklare på varje förvaltning som på någon procent arbetar med jämställdhetsfrågor samt en jämställdhetsstrateg som har det kommunövergripande ansvaret för jämställdhet inom kommunen. Alla förvaltningar ska arbeta med jämställdhetsfrågor och det är jämställdhetsutvecklarens uppgift att stötta förvaltningsledningen i detta arbete. Piteå kommun har också personalpolitiska riktlinjer för jämställdhet. När det gäller tillgänglighet har Piteå kommun kunskap om detta genom att det inom varje förvaltning finns minst en representant som arbetar med tillgänglighetsfrågor. De träffas också i en arbetsgrupp om tillgänglighet. Samarbete sker mellan förvaltningarna i form av t ex utåtriktade aktiviteter, strategiskt arbete, utvärdering och ansökningar om ekonomiskt stöd till myndighet. Omvärldsbevakning i gruppen har skett bl. a genom deltagande i nationella konferenser och seminarier där de som deltagit delger gruppen. I Piteå kommun finns det också styrande dokument för tillgänglighetsarbetet, bl a en handlingsplan för ett Piteå för alla där tillgängligheten täcks in under åtgärder som handlar om sysselsättning, kommunikation, bemötande, medborgardialoger, transporter, mötesplatser och fysisk tillgänglighet för framtiden. I den kommunala verksamhetsplanen inklusive den sociala hållbarhetsplanen finns det mål om tillgänglighet och nya nyckeltal för tillgänglighet ligger inför beslut politiskt. Piteå kommun har också en del samverkansgrupper på området där olika organisationer ingår, bland annat funktionshinderorganisationer. I Älvsbyns kommun är enhetschef, Arbete och Integration processledare för den övergripande jämställdhetsintegreringen i kommunen. Arvidsjaur kommun, Arbetsmarknadsenheten har arbetat med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet i projekt Norrsken tillsammans med Piteå kommun. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Se under rubriken "Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering". Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Vid val av extern utvärderare ska kompetens inom jämställdhetsområdet och inom tillgänglighetsområdet vara kriterier.

16 Sid 16(20) Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Ej aktuellt Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Piteå kommuns breda och omfattande inköpsverksamhet ska präglas av god ekonomisk hushållning. Piteå kommun skall behandla anbudsgivare och leverantörer lika och icke-diskriminerade samt att upphandlingar skall genomföras på ett öppet sätt. Upphandlingsverksamheten ska kännetecknas av följande kriterier: Totalekonomi, kompetens, effektivitet, samverkan, social hänsyn, miljöhänsyn och djurskydd. Projektet kommer att använda sig av de ramavtal som finns för Piteå Kommun. Om avtal saknas för någon del kommer upphandling att göras enligt LOU. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR anges. För att inte projektet ska bli så sårbart har medfinansiering sökts från alla de medfinansieringsformer som är möjliga inom ESF. Vi har också sökt och fått finansiering i kontakta medel från Kommunstyrelsen, Piteå Kommun. Under beredningsfasen, alltså perioden mellan inskick av ansökan och beslut i Strukturfondspartnerskapet kommer samverkansavtal att tecknas med alla medfinansiärer. Där uppger man vilken typ av medfinansiering man åtar sig och med vilka belopp. Lista över medfinansiärer namn Piteå kommun, Samhällsbyggnad Kontaktperson för projektet Håkan Johansson CFAR- Nummer namn Arvidsjaurs kommun

17 Sid 17(20) Kontaktperson för projektet Bengt Noren CFAR- Nummer namn Piteå kommun, Socialtjänsten Kontaktperson för projektet Thomas Utterström CFAR- Nummer namn Älvsbyns kommun Kontaktperson för projektet Mikael Olofsson CFAR- Nummer namn Vuxenpsykiatrin Piteå NLL Kontaktperson för projektet Ola Fritz CFAR- Nummer namn Arbetsförmedlingen Arvidsjaur Kontaktperson för projektet Mattias Lindh CFAR- Nummer namn Arbetsförmedlingen Piteå-Älvsbyn Kontaktperson för projektet Carol Hansson CFAR- Nummer namn Piteå kommun, kommunstyrelsen Kontaktperson för projektet Mats Berg CFAR- Nummer Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. namn Piteå Entreprenörerna Kontaktperson för projektet Ulf Lundkvist namn HSO Kontaktperson för projektet Karin Sundberg namn Piteå kommun, Strategiskt stöd Kontaktperson för projektet Ewa Degerman namn Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Kontaktperson för projektet Stellan Berglund namn Samordningsförbundet Activus Piteå Kontaktperson för projektet Jan Renberg

18 Sid 18(20) Sammanfattning av projektet på svenska Piteå kommun kommer att vara projektägare och projektet kommer att genomföras i samarbete med Älvsbyn, Arvidsjaur och Skellefteå. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare är hög. Samtidigt som det är brist på arbetskraft med nödvändig kompetens i vissa branscher. Projektets utgångspunkt är att öka andelen sysselsatta bland nyanlända invandrare samt personer med funktionsnedsättning med strävan att den ska vara på samma nivå som för hela arbetskraften. Övre Norrland har en starkt segregerad arbetsmarknad, där kvinnor och män återfinns inom olika branscher och sektorer samt att könssegregeringen på arbetsmarknaden existerar både horisontellt och vertikalt. En viktig del för att bidra till en inkluderande arbetsmarknad är att hitta metoder för att göra arbetsplatser mer attraktiva för både kvinnor och män. Arbetsplatserna ska också tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. En fortsatt hög arbetslöshet leder till befolkningsminskning vilket leder till större försörjningsbörda för de som är kvar i och med den åldrande befolkningen. För individerna ur målgrupperna leder arbetslösheten till utanförskap och ökad ohälsa. Det i sin tur får samhällsekonomiska konsekvenser. I problemanalysen har vi kunnat identifiera fyra orsaker till huvudproblemet som försvårar inträdet på arbetsmarknaden för dessa grupper. Det är: 1) Arbetsmarknaden är inte anpassad efter målgrupperna 2) Bristande kompetens hos målgrupperna 3) Komplicerade regelverk och brister i samverkan 4) Ojämställd arbetsmarknad Projektet genomförs genom att stötta individer för att närma sig arbetsmarknaden. Detta kommer i huvudsak att ske hos olika arbetsgivare, offentliga liksom privata. Matchning av individer mot lämpliga arbetsplatser är något som projektet kommer att arbeta med. Detta följs upp genom intensivt stöd på arbetsplatser. Nyanlända invandrare kommer dessutom att få språkträning på arbetsplatsen. Det kommer också att genomföras transnationella aktiviteter både för deltagare och projektmedarbetare. Vi kommer i projektet att lägga tyngdpunkten på samverkan, strategisk påverkan och attitydpåverkan främst mot arbetsgivare. Detta kommer att ske i samverkan med aktörer bestående av kommunernas socialtjänster och arbetsmarknadsenheter, arbetsförmedlingarna i Piteå/Älvsbyn och Arvidsjaur, Norrbottens läns landsting genom vuxenpsykiatrin i Piteå, Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö och Activus i Piteå. Andra viktiga samverkanspartners i projektet är Piteå Entreprenörerna och HSO i Piteå. Sammanfattning av projektet på engelska Piteå municipality will be the project coordinator and the project will be implemented in collaboration with Älvsbyn, Arvidsjaur and Skellefteå. The unemployment rate among persons with disabilities and newly arrived immigrants is higher than for other groups. At the same time it is a shortage of labor force with the required skills in certain branches. The project's starting point is to increase the proportion of persons employed among newly arrived immigrants and persons with disabilities with the aim that it should be on the same level as for the entire work force. The region in North Sweden has a highly segregated labor market; where women and men can be found in various industries and sectors, as well as to gender segregation in the labor market exist both horizontally and vertically. An important part of contributing to an inclusive labor market is to find methods to make jobs more attractive to both women and men. The workplaces must even be available for persons with disabilities. Continued high unemployment leads to decreasing population with leads to greater burden for those left in the aging population. For individuals from the target groups leading to social exclusion and unemployment increasing health problems. This in turn causes socio-economic consequences. In the problem analysis, we have identified four reasons of the main problem that make it hard for the target groups to get a job. It is: 1) Job market is not adapted to the target groups 2) Lack of competence of the target groups 3) Complicated regulatory framework and shortcomings of cooperation 4) Lack of equal opportunities for men and women on the labor market The project is implemented by supporting individuals to move closer to the labor market. This will mainly be done with different employers, both public and private. Matching of individuals to suitable jobs is something that the project will work with. This is followed up by intensive support in the workplace. Newly arrived migrants will also receive language training at the workplace. It will also be carried out transnational activities both for participants and project staff. The focus in the project is on collaboration, strategic impact and attitude influences mainly against employers. This will be done in co-operation with operators of social services and labor units, the public employment services in Piteå/Älvsbyn and Arvidsjaur, the Norrbotten County Council by Psychiatry in Piteå Coordination Association Skellefteå and Activus in Piteå. Other important cooperation partners in the project are Piteå Entrepreneurs and The association of people with disabilities in Piteå. Budgetöversikt

19 Sid 19(20) Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp kr kr kr kr kr kr Summa total finansiering kr ESF-stöd 46,95 % Budgeterad medfinansiering från projektet 53,05 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 53,00 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter Offentlig medfinansiering kr kr kr kr kr kr kr Offentligt bidrag i annat än pengar kr

20 Sid 20(20) Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning kr kr kr