2.3 Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.

Transkript

1 Sid 1(16) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Förebilder Startdatum Kontaktperson för projektet Fati Maroufi Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress Fati Maroufi Pernilla Carlsson Box Angered Angeredsvinkeln Angered Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen Arbetsförmedlingen Statliga verksamheter Fler än Box Göteborg Fati Maroufi d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-Nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde Arbetsförmedlingen, Enheten nordost, Af Angered Box Angered Angeredsvinkeln Angered Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden : 2015/00479 Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.3 Kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.

2 Sid 2(16) Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 600 Antal kvinnor 300 Antal män 300 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Målgrupp, statistik, behov Bakgrunden är den växande andelen utrikes födda av de arbetssökande och att många har blivit fast i ett långvarigt bidragsberoende av försörjnings- och/eller aktivitetsstöd. Gruppen har varit föremål för olika insatser för både kommunens och arbetsförmedlingens sida, men trots detta ökar antalet i utanförskap och i långvarigt bidragsberoende. De aktuella målgrupperna som denna utlysning vänder sig till är kvinnor och män med utländsk bakgrund och/eller med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det handlar om personer som under en lång period levt i utanförskap. Utanförskap i detta fall handlar inte bara om arbetslöshet utan om begränsade/inga kunskaper om det svenska samhället, svag geografisk kännedom utanför sin hemomgivning, okunskap om kännetecknande platser och händelser i Göteborg eller bristande kunskaper i det svenska språket. Den svaga förankringen på arbetsmarknaden beror på olika orsaker: låg språknivå i svenska, inga eller begränsade yrkeskunskaper/yrkeserfarenhet, inga eller begränsade kontakter på arbetsmarknaden, det innebär att gruppen har ett starkt behov av personalinsatser och fördjupat stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i Göteborg är högre än i riket. I juli 2015 var arbetslösheten i Göteborg 6,3%, i VG län 5,5% och i Riket 5,,9%. I Juli 2015 var drygt personer inskrivna på arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Av dessa är omkring 13,400 utrikes födda. Fördelar man dessa på kön är 6100 kvinnor och 7300 män. En klar majoritet, uppskattningsvis omkring 70% är långtidsarbetslösa, med ingen eller svag förankring på

3 Sid 3(16) arbetsmarknaden. Bryter man ner arbetslösheten på Stadsdelarna i Göteborg har Angered högst arbetslöshet med 12,7 %, Östra Göteborg 11,2% och Västra Hisingen 7,0%, medan Centrum har 3,3%, Örgryte Härlanda 4,1% och Västra Göteborg 4,3%. Enligt Göteborgs stads årssammanställning för 2014 är antalet hushåll som har långvarigt försörjningsstöd knappt vilket är en ökning från föregående år. Enligt kommunens egen bedömning har omkring 3000 personer av de som idag uppbär försörjningsstöd arbetsförmåga och skulle kunna ta arbete om de fick ett erbjudande. Enligt rapporten Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014, Prognos för Arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen förutspås andelen inskrivna med utsatt ställning öka, bland annat till följd av det ökade antalet nyanlända. Rapporten konstaterar därför att det kommer att behövas mycket omfattande insatser inom arbetsmarknadspolitiken och att det för inskrivna arbetslösa som har kort utbildning eller som helt saknar grundutbildning, en grupp som kan betraktas som icke matchningsbara, krävs en helt ny väg mot ett arbete via det reguljära utbildningsväsendet. Alternativet för dessa personer är en fortsatt rundgång inom arbetsförmedlingssystemet där Arbetsförmedlingen administrerar arbetslösa snarare än matchar dem mot lediga jobb. Ovanstående bild av målgruppen, deras behov och behovet av samlade insatser, skapar grunden för projektet Förebilder. Samverkan mellan aktörer med inflytande kommer att ha en avgörande betydelse för effektiviteten i planerade insatser. Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten, som ju är de aktörer många i målgruppen vandrar emellan, behöver utveckla samarbetsformer och metoder för ett samlat arbete med den gemensamma målgruppen, långtidsarbetslösa. De insatser som finns kan liknas vid legobitar som staplas på varandra språkutbildning, yrkesutbildning, samhällsinformation, vägledning och terapeutiska inslag sker parallellt. Men för att ge optimal utdelning behöver åtgärder som dessa sättas in i ett holistiskt pedagogiskt arbete, med individen i centrum. Både Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Arbetsmarknads- och Vuxenutbildningsförvaltningen och Social Resursförvaltning behöver hitta strukturer för organiserat samarbete kring arbetssökande individer på ett sätt som liknar det Samordningsförbunden har kring rehabiliteringsinsatser. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Projektets problemanalys Förberedelsearbetet för den här ansökan startade redan under våren Genom ett antal träffar med personer från olika myndigheter och organisationer som har kunskap och erfarenhet av arbete med arbetssökande som är födda utomlands. Dessa träffar blev grunden till genomförandet av en workshop. Olika företrädare för myndigheter och organisationer bjöds in till träffen som arrangerades av Arbetsförmedlingen i Göteborg. I Workshopen deltog företrädare för Arbetsmarknad och Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg. Stadsdelsförvaltningarna på Hisingen och i Nordost. Samordningsförbundet Nordost. Folkhälsosamordnare. Unionen samt Innerstadens företagarförening. Målgruppen utrikes födda, med eller utan funktionsnedsättning, som varit i Sverige i många år, men som trots detta inte fått någon förankring på svensk arbetsmarknad var i fokus. De frågeställningar som diskuterades under Workshopen var Hur ser situationen ut för målgruppen idag? Vilka hinder finns för ett framgångsrikt arbete, men också, vad har fungerat bra och hur skulle vi vilja arbeta för att effektivare stödja målgruppen på vägen mot ett arbete? Huvudproblemet och det som är en viktig anledning till projektet Förebilder är att många i den aktuella målgruppen har under åren fått insatser av olika slag men trots detta har det inte lett till att de fått arbete och egen försörjning. I analysen får vi också en bild av att olika myndigheter har satt in åtgärder som inte har harmoniserats med varandra, inte varit i en del i en sammanhängande process. När en insats är avslutad hos en myndighet, tar en annan myndighet vid och i många fall planeras en ny insats utan hänsyn till resultatet av tidigare insats eller att anpassa insatsen till de behov som den tidigare insatsen tydliggjorde. Även om behovet av samverkan ofta nämnts som centralt är det ofta just detta som brister. Några frågor som workshopen sökte svar på är dessa: Vad är orsaken? Vad är det som inte fungerat? Vad beror det på? Vilka ingående delar behövs för att få ett helhetsperspektiv? Vad finns det för hjälpmedel att avgöra när det finns förutsättningar att gå in med insatser? Vuxenutbildning är viktig, men på vilket sätt ska man samarbeta? I workshopen konstaterades också att finns faktorer som har fungerat bra eller som varit viktiga förutsättningar för att insatserna ska fungera. Några av dessa var: Samarbete med den sociala ekonomin; helhetsperspektiv; kartläggning för att få en hel bild; att hitta individens egen drivkraft, lust och engagemang; att göra insatserna individanpassade; att involvera företag och sy ihop utbildningsinsatser tillsammans med näringslivet; ett individuellt stöd över tid; nyckelpersoner som förebilder; att kombinera utbildning och praktik; arbeta med hälsolitteracitet (förmågan att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla och främja hälsa); arbeta i team. Passivitet och projekttrötthet Hindrande faktorer som nämndes och som blir utmaningar i ett kommande projekt, var bland annat: Projekttrötthet; förankring av projekt; problemfokusering istället för möjlighetsfokusering; låg utbildningsnivå; höga trösklar; få jobb; bristande samverkan; myndighetsstruktur och sekretess; rundgång mellan olika insatser. Vad är då viktigt att tänka på inför och i ett kommande projekt? Det som bland annat kom upp i denna framtidsspaning i workshopen var: att lyssna på målgruppen; att arbeta med metoder som kan integreras i ordinarie verksamhet; att göra en fördjupad kartläggning vid start; trepartssamtal med delaktig deltagare; att ge ett individuellt nära stöd både till arbetssökande och arbetsgivare; skapa meningsfulla praktikplatser med handledning; att det behöver skapas fler alternativa arbeten/ arbetsplatser; att det behövs fler första jobb in på arbetsmarknaden; att man behöver jobba i team med helhetstänkande; hälsoarbete är viktigt; kompetensutveckling för medarbetare och hos arbetsgivare genom en P.O. 1 ansökan; implementera

4 Sid 4(16) arbetssätt som når uppsatta mål; utveckla samverkan; engagera föreningslivet och företag breda partnerskap gör att fler blir engagerade; ha mentorer; ha nyckelpersoner som förebilder i företaget; öka hälsoarbetet; ta in kunskap om vad andra projekt gör/har gjort. De fyra kompetenscenter som Göteborgs kommun är på väg att starta upp, ger ökade möjligheter att fortsätta utveckla samverkansarbetet efter projektet är avslutat. Vi ser ett problem i att alltför många gånger utgår insatserna utifrån kartläggning och den sökandes behov av att få ett lämpligt arbete och hur inte så mycket utifrån företagens behov av arbetskraft. Vi behöver arbeta mer med ackvirering av företag/ arbetsplatser där det finns behov av att anställa arbetssökande och sammanföra arbetssökande med företag, kartlägga kompetensbehov, genomföra utbildning och på så sätt möjliggöra anställning. Arbetsförmedlingen har ett framgångsrikt arbetssätt/metod, Supported Employment som används till sökande med funktionsnedsättning. Detta arbetssätt skulle troligtvis vara framgångsrikt för aktuell målgrupp. Jämställdhetsanalys I arbetet med att analysera de problem som är förknippade med målgruppen konstaterades att det finns skillnader i hur kvinnor och män får tillgång till arbetsmarknadspolitiska program som arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning. Det finns också skillnader i matchning av sökande då de ofta sker utifrån könsstereotypa mönster. Tillgången till lönestöd m.m. skiljer sig mellan könen. Det finns också en problembild i den kulturkompetens som många utrikes födda har och som skapar ojämställdhet mellan män och kvinnor. Den här situationen är en verklighet som projektet behöver arbeta vidare med under analys och planeringsfasen. Under analysfasen kommer mål att utarbetas för detta och andra skillnader som kan kopplas till ojämlikhet Tillgänglighet Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighetssituationen för personer med funktionsnedsättning har under många år varit en viktig fråga för Arbetsförmedlingen. Det handlar inte bara om fysiskt tillgänglighet utan att ge personer med funktionsnedsättningar full delaktighet och jämlikhet på samhällets alla områden. Arbetsförmedlingens verksamhet ska vara tillgänglig Det innebär bland annat att Arbetsförmedlingens verksamhet ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Genom individuella anpassningar ökar tillgängligheten. För den som har behov av anpassningar inför en anställning kan stöd ges till att finna lämpliga hjälpmedel eller annan anpassning för arbetssituationen I en kort sammanfattning av genomfört analysarbete ser vi att effektiv samverkan mellan myndigheter är en central framgångsfaktor. Samverkan som styrs av en gemensam planering, där tillgängliga resurser läggs ihop och inte som idag till stor del är parallella spår, stuprör istället för hängränna. Det finns mycket att lära av handikapprörelsen när det gäller att driva samhällsutveckling mot ett samhälle för alla, både vad gäller program som underlättar arbete, men också hjälpmedel, tillgänglighet m.m. Att framgångsrikt lyckas minska arbetslösheten bland utrikesfödda är tanken på ett samordningsförbund för målgruppen inte långt borta. Målet med analysarbetet har varit att samla kunskaper och erfarenheter från så många olika håll som möjligt och samtidigt bygga en gemensam plattform för planering av ansökan. Huvudsyftet med ansökan och projektet är att få till en effektiv samverkan mellan stat, kommun, individ och organisationer som bryter utanförskap och ger fler i målgruppen möjlighet till anställning och egen försörjning, samt att utveckla ett långsiktigt etablerat samarbete. Ett sådant samarbete underlättar också den holistiska metodik med individen i centrum som är bärande i projektet. De nationella och regionala utmaningar som beskrivs i utlysningen är att i många delar av Sverige lever idag kvinnor och män i ett utanförskap på grund av en sammansatt problematik av fysisk, psykisk, arbetsmarknadsmässig och social karaktär och där även diskriminering kan ha en negativ påverkan på livssituationen. Faktorer som påverkar om kvinnor och män hamnar utanför arbetsmarknaden är bland annat utbildning, diskriminering, funktionsnedsättning, språkkunskaper, hälsa och ålder. Utomeuropeiskt födda och kvinnor och män med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är de grupper arbetslösa som ökat snabbast de senaste åren. De socioekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt markant mellan olika delar inom regionen och inom kommunerna. Vi har i vår problemanalys och bakgrundssammanställning av bland annat statistik kunnat bekräfta denna bild. Dessutom har vi pekat på glappet mellan dem med endast förgymnasial utbildning, jämfört med dem med högre utbildningsnivå. Detta ställer också större krav på samverkan mellan aktörer med ansvar och inflytande över arbetsmarknads- och utbildningsinsatser när det gäller målgruppen. Projektet Förebilder som denna ansökan beskriver ligger helt i riktlinje med det som efterfrågas i den aktuella utlysningen en mer inkluderande arbetsmarknad och nydanande åtgärder inom tre områden: - Projekt med nya samverkansformer - Projekt som skapar individuella möjligheter - Projekt som förstärker individens ställning på arbetsmarknaden, inom utbildning samt skapar delaktighet i samhället Samtliga nationella urvalskriterier kommer att vara uppfyllda. Vi vill särskilt betona utgångspunkten i målgruppernas och aktörernas behov, genom redan gjord problemanalys, som kommer att utvecklas ytterligare under förstudien och genom

5 Sid 5(16) kontinuerlig dialog med företrädare för målgruppen. Vidare vill vi betona vikten av att Arbetsförmedlingen är en projektägare med kapacitet, kompetens och förändringsresurser, samt att etablera en formell samverkan med andra organisationer med förutsättningar att åstadkomma strukturförändringar. Även de fyra regionala principer som nämns i utlysningen kommer att vara uppfyllda. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Arbetsförmedlingen har sedan lång tid tillbaka haft verksamheter, program och insatser för målgruppen: "prova på platser", yrkeskompetensbedömning, SIN-Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare, yrkessvenska m.m. Arbetsförmedlingen har även haft försöksverksamheter och projekt i syfte att utveckla samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att korta tiden till arbete. Arbetsförmedlingen har under många år haft uppdraget att tillsammans med kommunen arbeta med integration av flyktingar/ invandrare. Detta gäller särskilt efter det att Arbetsförmedlingen från 2010 tagit över delar av etableringsuppdraget från kommunerna. Målgruppen utrikes födda med eller utan funktionsnedsättning har kontinuerligt varit prioriterad i arbetsförmedlingens uppdrag sedan mitten på 90-talet. I takt med att invandringen gått från arbetskraftsinvandring till att ta emot flyktingar har behovet av ny kunskap, förändrade metoder/arbetssätt ökat. Detta har lett till omfattande utbildningsinsatser av arbetsförmedlare och chefer. Särskilt i utsatta storstadsområden har behovet av mer kompetens varit påtagligt. Inte minst beroende på att flyktingströmmar har över tid kommit från olika delar av världen. Arbetsförmedlingen har lång erfarenhet av och bred kunskap om att arbeta med målgruppen. Trots detta ser vi ett kontinuerligt behov av fortsatt kompetensutveckling inom arbetsförmedlingen och samverkansparter. Projektets planerade samarbetspart är i första hand Göteborgs kommun. Inom kommunen finns en mängd olika verksamheter, alla med lång erfarenhet av arbete med målgruppen. Göteborgs kommun har sedan något år tillbaka bildat en ny nämnd Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har till uppgift att samordna arbetsmarknadspolitiska insatser för hela stadens räkning. I uppdraget ingår också att ansvara för vuxenutbildning inom skolformerna kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. En målsättning är att ta tillvara och utveckla synergier mellan arbetsmarknad och vuxenutbildningsinsatser. Arbetsmarknads- och Vuxenutbildningsförvaltningen är en central samarbetspart som har ett kommunalt uppdrag som på många sätt tangerar arbetsförmedlingens uppdrag. En utvecklad samverkan är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete med målgruppen. Arb.Vux. har fått ansvaret för att etablera 4 kompetenscentra i Göteborg. Bildandet av Kompetenscentrum är ett samlat grepp för samordning av insatser för att höja kompetensen och öka möjligheten för bidragsberoende att få arbete. Projektet kommer att utveckla ett nära samarbete med kompetenscentrum, då många av deltagarna i projektet har behov av kompetenshöjande insatser. De fyra kompetenscentra kommer att starta verksamhet under 2015 och 2016, med start av Kompetenscentrum Nordost under hösten Sociala Resursförvaltningen Integrationscentrum är en del av kommunens Sociala resursförvaltning. Integrationscentrum rymmer tre huvudverksamheter: Samhällsorientering, Flyktingguide/Språkvän och Cirkulär migration. De delar som projektet främst planerar en samverkan omkring är metodik kring Samhällsorientering och Flyktingguide/Språkvän. Samhällsorientering Samhällsorienteringen drivs i Göteborg i kommunens egen regi. De har mer än 40 informatörer, som arbetar på heltid och deltid och utgör själva navet i verksamheten. Informatörerna har samma språk och liknande kulturell bakgrund som deltagarna. Därav uppstår en nära kontakt och förtroende mellan deltagarna och informatörerna. De har bland annat samlat till särskilda möten för att deltagare med erfarenhet från legitimationsyrken ska få direkt kontakt med exempelvis ansvariga för kompletteringsutbildningar i Göteborgsområdet. Det material som började utvecklas i Göteborg, boken Om Sverige och undervisningsmaterial används nu i hela landet, och Göteborgs samhällsorientering tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland har i praktiken nationellt ansvar för att uppdatera materialet. Flyktingguide/Språkvän I Flyktingguide Göteborg erbjuder de en mötesplats och hjälper svenskar och nykomna invandrare/flyktingar som vill, att träffas i personliga kontakter eller matchningar på fritiden. De arbetar med att sammanför individer, familjer och små grupper utifrån önskemål, erfarenheter och intressen. Kontakten bygger på ömsesidigt intresse och engagemang. Även studiecirklar och gruppaktiviteter anordnas, där svenskar och invandrare får tillfälle att mötas. Målet är att bidra till social integration i praktiken. Stadsdelarna i Göteborg. Stadsdelarna har i det ordinarie arbetet lång erfarenhet av att arbeta med utrikes födda. Insatserna har främst varit inriktade på att minska långvarigt beroende av försörjningsstöd. Utöver ordinarie arbete inom stadsdelarna har man också under lång tid genomfört olika projekt med målet minskat bidragsberoende och ökat arbetskraftsdeltagande. Flera av dessa finansierade av medel från Europeiska Socialfonden Projektet planerar därutöver att samarbeta med Samordningsförbund, Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan, Utbildningsanordnare, Branschråd och företagsorganisationer samt organisationer som arbetar med integration. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? En avgörande del i det fortsatta planerings- och genomförandet och för att nå förväntat resultat är att säkra ett nära samarbete mellan arbetsförmedling, socialtjänsten, Arb.Vux, Social Resurs, Hälsoteket, och branschorganisationer/företagarföreningar,

6 Sid 6(16) men också med Västra Götalandsregionen och försäkringskassan Ett nära samarbete som bygger på ett helhetstänkande där olika myndigheters uppdrag vävs in i varandra och ger grunden till en sammanhängande process. Arbetsförmedlingen som projektägare avser att göra överenskommelser med i första hand Göteborgs kommuns olika verksamheter men eventuellt också andra samarbetsparter för att på sätt säkra ett aktivt deltagande i projektet. Analys och planeringsfas Göra överenskommelser för deltagande, ansvarstagande och att ingå i styrgruppen med Göteborgs kommuns olika verksamheter, och eventuellt andra organisationer som ingår i projektansökan. Fördjupad analys av Jämställdhet Utifrån arbetsförmedlingens och annan tillgänglig könsuppdelade statistik görs jämställdhetsanalys. Utifrån resultatet av arbetet i analysfasen formuleras indikatorer och mål för jämställdhetsarbetet i genomförandefasen. Projektet kommer att öka kunskapen och fokus på områden där det kan finnas anledning att intensifiera jämställdhetsarbetet. Vi ser som ett målområde att ha fokus på jämställdhet när det gäller mottagande av order från företag och stöd till arbetsgivare i rekryteringsprocessen. Projektet ser också som ett mål att jämställdhetsintegrering blir en naturlig del i matchningsarbetet och därmed bidrar till mer jämlika förutsättningar för arbetssökande män och kvinnor. Fördjupad analys av tillgänglighet. Tillgänglighetsarbetet handlar inte bara om fysiskt tillgänglighet utan att ge personer med funktionsnedsättningar full delaktighet och jämlikhet på samhällets alla områden. Arbetsförmedlingen har ett sektorsansvar på arbetsmarknadspolitikens område inom ramen för den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Det innebär bland annat att Arbetsförmedlingens verksamhet ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. De tillgänglighetsområden som projektet i första hand kommer att arbeta med och ha fokus på är Kunskap om arbetsförmedlingens sektorsansvar och kunskap om gällande lagstiftning inom tillgänglighetsområdet och kunskap om tillgänglighetsarbete. Det fortsatta analysarbetet utgår ifrån det underlag som skapades under de samtal, träffar och Workshop som genomfördes under våren. Det finns en samsyn hos myndigheter och organisationer om ett samlat grepp för ökad effektivitet i integrationen av invandrare. Planering av projektets genomförande utgår ifrån denna analys där det också framkommit vad som fungerat bra och vad som går att utveckla vidare. Planeringen utgår ifrån att skapa en utvecklad samverkan som på ett mycket bättre sätt än tidigare involverar olika myndigheters uppdrag i varandra. Genomförandefas Att planera för och utveckla strukturer som innebär fungerande samverkan över tid mellan myndigheterna oavsett organisationseller personalförändringar, samt utveckla en helhetsmetodik som underlättar deltagarens möjlighet till arbete och egen försörjning. Att olika kompetenser arbetar tillsammans i team ger bättre förutsättningar att erbjuda det stöd som varje individ har behov av, men också för att kunna skapa en realistisk handlingsplan med kunskap och erfarenhet av målgruppen från olika håll. Inför varje deltagares start i projektet sker en fördjupad kartläggning där vi lär känna den sökande aktuell utbildningsbakgrund, kunskapsnivå, bland annat i svenska, erfarenheter av tidigare arbete, möjligheter och hinder för arbete. En del i den fördjupade kartläggningen är att tillsammans i teamet utveckla metoder för att kunna avgöra om de förutsättningar finns som lägger grunden för ett lyckat resultat i form av arbete. Det handlar om att deltagaren har motivation och vilja att ta ansvar för och aktivt delta i de olika aktiviteter som krävs för att deltagaren ska nå målet arbete. Resultatet av den fördjupade kartläggningen ligger till grund en första handlingsplan där det också ingår en överenskommelse om ett gemensamt ansvarstagande. Ingående delar är individens behov av aktiviteter som underlättar möjligheterna till arbete. Här kan också ingå inslag samhällskunskap, jämställdhet, hälsa, kost och motion men också aktiviteter som hittar individens egen drivkraft som får individen att se sitt egenvärde samt insatser som väcker lust och engagemang. Handlingsplanen innehåller också täta kontakter och ett nära stöd utifrån behov. Planeringen är att i genomförandet ge ett individuellt stöd över tid också efter att sökande erhållit arbete. Under genomförandefasen utvecklas ett teamarbete med de olika kompetenser som finns inom myndigheterna och som innebär ett helhetsgrepp till stöd för individen. Genomförandet sker utifrån att kunna kombinera kunskap om deltagarna med individuell handlingsplan som om det behövs får ta tid. Utgå ifrån den sökande situation, men inte ta över utan låta ansvaret vara deltagarens men med ett nära individuellt stöd. Att deltagaren har egen motivation, drivkraft och engagemang för att få arbete är en viktig förutsättning. Vi planerar att i genomförandet ha med utrikes födda som lyckats etablera sig på arbetsmarknaden som ett återkommande inslag. De kan bidra med egna erfarenheter av att ta sig in på arbetsmarknaden, möjligheter och svårigheter, ge inspiration som i en del fall kan leda till att de bli mentorer, men för andra positiva förebilder.

7 Sid 7(16) Det är alltför vanligt att det i invandrarfamiljer inte finns någon som arbetar. Många barn och ungdomar som växer upp i dessa familjer ser inte föräldrarna gå till arbetet, får inte lära sig att se värdet i att ha ett arbete. I det fortsatta planeringsarbetet av genomförandet kommer vi att undersöka om det går att prioritera deltagare med barn för att på så sätt hjälpa till att skapa förebilder. Supported Employment Handikapprörelsen i Sverige har under många år och på ett framgångsrikt sätt påverkat politiker och beslutsfattare att vidta åtgärder för att skapa ett samhälle som är till för alla. Inte minst inom arbetsmarknadspolitiken. Det har inneburit att det sedan lång tid tillbaka finns särskilda program för sökande med funktionsnedsättning. Ett av dessa är Supported Employment Det är en metod/arbetssätt som ger individuellt nära stöd inför och fram till en anställning men också fortsatt stöd efter anställning. Ett personalintensivt men framgångsrikt arbetssätt som givit många sökande med funktionsnedsättning möjlighet till arbete. En viktig del i Supported Employment metodiken är ackvirering av praktikplatser. Metoden bygger på att med kunskap om den sökande leta efter företag med rekryteringsbehov, där arbetsplatsen och arbetsuppgifterna passar ihop med den sökande Komma överens med företaget om en praktikplats, som om den utfaller väl kan övergå i en anställning. Det finns positiva erfarenheter att förlägga så mycket som möjligt av aktiviteterna hos företag d.v.s. i reell miljö. Deltagaren får då direkt kunskap om förväntningar och vad som krävs för att få arbete, men också kontakt med arbetsgivare där det finns möjlighet till någon form av anställning. Projektet planerar att anpassa Supported Employment metoden till målgruppen utrikes födda och användas i genomförandet av projektet. Anpassningen kan bestå i att istället för anpassning av arbetsplats och behov av hjälpmedel, titta på behovet av språkträning, kulturkompetens och annat som behövs för att det ska bli aktuellt med anställning. Vår erfarenhet av målgruppen utrikes födda är att många har behov av det individuella och nära stöd som Supported Employment metodiken innebär för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Under genomförandefasen anpassas och utvecklas Supported Employment metoden för målgruppen Företagskontakter Den främsta anledningen till framgången med Supported Employment metodiken är att mycket tid lagts på att besöka, samtala, lyssna och bygga förtroende med företag. Få en bild av hur verksamheten bedrivs och vilka arbetsuppgifter som förekommer. Att på detta sätt skapa sig en bild av företaget kan t.ex. ge möjlighet att föra samtal om behov av att flytta enklare arbetsuppgifter från kvalificerad personal och att anställa någon mindre kvalificerad och på så sätt skapa anställningsmöjligheter eller att informera om olika subventioner som kan utgå när man anställer långtidsarbetslösa. Ett genomförande som levererar förväntat resultat bygger på att redan under planeringsarbetet genom att på ett strukturerat sätt, bearbeta, bygga relationer med lokala företag, ackvirera platser för anställning och/eller möjligheter att ta emot deltagare för praktik/utbildning. Projektet kommer att analysera om matchning sker utifrån könsstereotypa mönster. I kontakten med arbetsgivare och arbetsplatser ha fokus på tillgängligheten för sökande med funktionsnedsättning. Många i målgruppen för projektet har aldrig varit på en arbetsplats eller träffat en arbetsgivare. För dem är detta lika okänt och främmande som det är för arbetsplatser/arbetsgivare. I grunden är detta en jämställdhetsfråga att man ser sitt egenvärde, oavsett kön, etnicitet, religion sexuell läggning. Jämställdhet handlar om allas lika värde och allas lika möjligheter. Alla deltagare i målgruppen som kommer ut arbetsplatser är ingående delar i en jämställdhetsintegrering och i arbetet för ökad jämställdhet Under genomförandefasen utvecklas samarbetet och förtroende hos företag, branschorganisationer, företagarföreningar m.m. Under hela genomförandet kommer projektet att fokusera på jämställdhetsintegrering och tillgänglighet i alla aktiviteter. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgruppen för projektet är kvinnor och män som har utländsk bakgrund varav en del med funktionsnedsättning. Många har blivit fast i ett långvarigt bidragsberoende av försörjnings- och/eller aktivitetsstöd. Gruppen har varit föremål för olika insatser för både kommunens och arbetsförmedlingens sida, men trots detta ökar antalet i utanförskap och i långvarigt bidragsberoende. Det handlar om personer som under lång period levt i utanförskap. Samverkanspartner är främst olika verksamheter inom Göteborgs kommun som på annat ställe i ansökan beskrivits närmare, samt företag- och branschorganisationer Under analysfasen bildas en styrgrupp med representanter från samverkansparterna. Styrgruppen är aktiv och delaktig i planerings- och genomförandefas. Styrgruppen kommer att ha kontinuerliga träffar under genomförandet och blir på så sätt involverad i projektets genomförande och resultat. En del i planering och genomförande är att hitta en modell för deltagarmedverkan i projektet. Tidigare försök med kundråd eller liknande har visat på problem som kan finnas. Detta blir en fråga som styrgruppen får arbeta med och försöka hitta en fungerande form för. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys

8 Sid 8(16) Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Projektets samarbetsparter ställer inte upp som planerat Upprätta överenskommelser medtydliga roller och ansvar för aktivt deltagande och ansvar i projektet Hög personalomsättning hos projektmedarbetarna. Tydlighet om projektets förutsättningar vid rekrytering av medarbetare och att aktivt arbeta med teambildning Organisationsförändringar hos samarbetsparter och Aktivt följa utredningar och förslag för att i tid kunna göra projektägare. anpassningar för minimal projektpåverkan. Att projektet inte lyckas skapa den motivation och det Skapande av deltagarråd. Analysera orsaker, diskutera med engagemang hos deltagarna som krävs för ett lyckat resultat. projektdeltagarna och genomför önskade förändringar i projektupplägget. Svårt att rekrytera deltagare till projektet Ökad marknadsföring till arbetsförmedlingar och stadsdelskontoren Svårigheter att utveckla en gemensam metodik Kontinuerligt samarbete och utbyte kring metoder och erfarenheter med samarbetspartners. Tydlig ansvarsfördelning bland annat i roll som metodutvecklare Svårt att rekrytera mentorer/coacher Aktivt rekryteringsarbete i olika fora, bland annat genom sociala media. Svårigheter att matcha behov i företag med befintliga deltagare Särskilt ansvarig för arbetsgivar- och matchningskontakter. Information och tillfällen för målgrupp och arbetsgivare att mötas. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? I utlysningen efterfrågas projekt som ger långsiktiga effekter på skapandet av en mer inkluderande arbetsmarknad samt nydanande åtgärder för att åstadkomma en förbättrad situation för målgruppen med utländsk bakgrund och/eller någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. För utlysningens målgrupper ska projektverksamheten innebära förbättrade vägar in på arbetsmarknaden under projekttiden och efter att projektet har avslutats och Svenska ESF-rådets finansiering har upphört. För att förtydliga insatser, resultat och förväntade effekter presenterar vi nedan en Målplan. Den utgår från LFA-metodik, med mål på tre nivåer: Övergripande, långsiktiga mål: Dessa är mål som projektet vill vara ett bidrag för att på lång sikt uppnå. Men de är inte mätbara inom ramen för projektet. Projektmål: det gemensamma målet som sammanfattar vad vi vill uppnå med projektet Förebilder. Delmål: ett antal delmål beskriver närmare vilka delar som vi inriktar arbetet på för att tillsammans uppnå projektmålet. Vissa av delmålen är inriktade på individnivå, dvs med fokus på deltagande kvinnor och män, medan andra har ett projekt- eller organisationsfokus, där det handlar om att etablera eller stärka samverkan mellan myndigheter och med företag och andra aktörer viktiga för individers etablering på arbetsmarknaden. Både projektmål och delmål är mätbara och vi anger här början till indikatorer som kommer att formuleras för de olika delmålen. Både mål och indikatorer kommer att utvecklas under analys- och planeringsfasen. Målplan: Början till långsiktiga mål, projektmål, delmål, indikatorer Övergripande, långsiktiga mål: 1.Samverkan kring arbetssökande skapar tydlighet och en förebild kring individens process på väg mot arbetet 2.Ökad delaktighet i samhälle och arbetsliv en förebild för integration som också ökar förtroendet för offentliga myndigheter 3. Synliggörande och utveckling av kompetensreserven som finns en förebild för ökad förståelse och kompetens hos arbetsgivare, i myndigheter och hos målgruppen Projektmål: Samverkan, helhetsmetodik och förebilder ger engagerade och kompetensstärkta kvinnor och män som i ökad grad kommer in på arbetsmarknaden Delmål: 1. Etablerad myndighetssamverkan för samlade och mer effektiva stödinsatser 2. Inkluderande bemötande och större normkritisk kompetens och medvetenhet hos medarbetare i olika myndigheter som möter arbetssökande kvinnor och män 3. Fördjupad samverkan med arbetsgivare för en bättre matchning mot företagens behov och ökad mångfaldskompetens i företag och organisationer. 4. Holistiskt mångkulturellt vägledningsprogram med Supported Employment uppbyggt kring arbetssökande kvinnor och män 5. Språkutveckling i arbetspraktik form och metod där språket utvecklas i praktiskt sammanhang.

9 Sid 9(16) 6. Förebildsprogram uppbyggt med engagerade och utbildade kvinnor och män som mentorer/förebilder/sociala coacher. Indikatorer 50% av kvinnor och män har gått vidare till anställning eller studier 80% av kvinnor och män upplever större engagemang, ansvar och resultatinriktning i sitt arbetssökande 100% av kvinnor och män har en realistisk handlingsplan som tydligt beskriver den fortsatta vägen mot arbete 100% av deltagande kvinnor och män upplever gott bemötande från Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter Processkartläggning gjord där flera myndigheter samverkar för att identifiera insatser, glapp och överlappningar i en processkarta Modell för matchning mot företagens behov upprättad Modell för individuell kartläggning som grund för holistisk metod Under planeringsfasen utvecklas mål och indikatorer, bland annat inom jämställdhetsområdet. Metoder för detta kommer att vara workshops med projektägare, samverkande parter, fokusmöten med referensgrupper som representerar deltagare, förebildsmöten med mentorer/personliga förebilder och andra former av input. Projektet har en holistisk hållning, som utgår från att helheten är större än summan av delarna, d.v.s. att om vi förmår samla resurser i gemensamma och samordnade insatser ger det ett mervärde jämfört med om många olika insatser sker parallellt. Centralt i ett holistiskt perspektiv är också att se individen som självständig, aktiv och handlande. Mål och handlingsförmåga utgår från varje individ. En samverkan kring individer på sätt som vi bygger projektet Förebilder på innebär att processer tydliggörs, både för deltagande individer och samverkande myndigheter. Detta i sin tur bidrar till ett helhetsperspektiv och kan skapa större mening, engagemang och drivkraft i de olika myndigheter som samverkar kring individen i hens väg till arbete. Den stärkta delaktigheten som både metodik och förebildsprogram bygger på, där målet är att individen utvecklas från att vara passiv och resurssvag till att bli aktiv, handlande och resursstark, innebär många positiva effekter. Självstärkta individer har bättre förutsättningar att både nå kunskapsresultat och att faktiskt komma in på arbetsmarknaden. Projektet innehåller förutom det självstärkande perspektivet och metodiken också kompetensstärkande delar. Det handlar både om språkinlärning, samhällsorientering, mångkulturell studie- och yrkesvägledning samt yrkesinriktade block. En utveckling av individer kan, tillsammans med det mentorprogram som vi beskriver, också ge ökad förståelse och ökad mångfaldskompetens hos arbetsgivare och i samverkande myndigheter. För individen kan denna stärkta kompetens ha en rad positiva effekter förutom det primära målet att fler ska komma i arbete förbättrad upplevd hälsa, stärkt självbild, livsglädje, stärkt ekonomi och större möjligheter att välja det liv man vill leva, med ringar-på-vattnet-effekter för familj och andra närstående. Projektet vill minska utanförskapet med ett helhetsgrepp, som samlar resurser kring och i deltagande, aktiva och delaktiga individer. Att myndigheter och företag samverkar kring individer på det här sättet kan också innebära ett förbättrat och inkluderande bemötande, ett viktigt instrument i kampen mot diskriminerande och utestängande attityder. Förväntat resultat är att få till en samverkan en lägger grunden för nya metoder/arbetssätt som medverkar till en högre sysselsättningsgrad för utrikes födda. Att projektet leder till en utvecklad Samverkan/samarbete med kommunen och andra som arbetar med integration som bygger på modeller för samarbete och som fungerar även om det sker personalomsättning och/eller organisationsförändringar. Att fler i målgruppen genom insatserna i projektet får anställning och egen försörjning. En majoritet av deltagarna i målgruppen har arbetsförmåga och borde kunna få arbete. Lång tid i arbetslöshet skapar passivitet, dåligt självförtroende, och en inställning att det inte går. En effekt av projektet är att genom nära kontakt, ökat samarbete, förändrat arbetssätt och metoder öka motivation och egen kraft att söka arbete, hitta och utveckla arbetssätt som innebär att fler individer ser sitt eget ansvar och är beredda att ta ansvar. Att få till ett brett partnerskap som gör att fler delar av det svenska samhället blir engagerade i integration av utrikes födda, inte minst fler företag och organisationer med möjlighet att anställa. Kunna påvisa konkreta resultat som innebär betydligt fler av målgruppen som får anställning och egen försörjning. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. För att uppnå effekterna och en förbättrad situation för målgruppen, krävs utvecklade former av samverkan mellan berörda myndigheter som har ansvar och inflytande för individer i den aktuella målgruppen. Det behövs också en stärkt samverkan mellan Arbetsförmedlingen och branschorganisationer/företag/företagsföreningar, för att öka kompetensen, både hos projektägare och hos arbetsgivare. Vidare behövs ett holistiskt perspektiv i de metoder som är bärande för att leda till en förbättrad situation för målgrupperna, d.v.s. att lättare komma in på arbetsmarknaden. Delmål 1 handlar om att etablera en formaliserad myndighetssamverkan för samlade och mer effektiva stödinsatser. I detta behöver först en kartläggning göras, vilket kommer att ske under analys- och planeringsfasen. Vilken samverkan, formell och informell, finns idag? Vilket inflytande och ansvar har olika aktörer i olika delar av processen kring en individ, i hens väg mot arbete? Här behöver skapas en processkarta, som synkar med den processkarta som byggs kring deltagande kvinnor och män. Arbetet avser att utmynna i en mer strukturerad och formaliserad form av samverkan, med tydlig kommunikation, mandat, roller och ansvarsfördelning. Överenskommelse görs. Projektet blir en plattform där samverkan utvecklas och förfinas, för att redan

10 Sid 10(16) under projektets senare del kunna implementeras i ordinarie verksamhet. Detta kommer sammantaget att stärka den samlade kompetensen som finns runt individen. En annan långsiktig effekt av en sådan myndighetssamverkan är en större tydlighet kring individens väg till arbete. Det vi vill skapa i Förebilder är alltså en samverkan inte bara inom projektets ram, utan som går bortom, in i ordinarie verksamhet och organisationer. Ett etablerat samarbete som kommer att betyda att resurser kring individer tydliggörs, men också hjälper att tydliggöra resurser hos individer. Delmål 2 och 3 avser särskilt fokus ökad kompetens hos projektägare och hos arbetsgivare. Vi behöver kontinuerligt uppmärksamma och arbeta med diskriminerande och exkluderande strukturer. Vi har som myndighet ett uppdrag att förebygga och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning samt ålder. Arbetsförmedlingen bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter såväl internt inom myndigheten som externt på arbetsmarknaden. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter ingår i den ordinarie verksamheten och är allas ansvar. Perspektivet för lika rättigheter och möjligheter integreras i alla delar av vår verksamhet. Detta innebär: Perspektivet för lika rättigheter och möjligheter finns med i alla led av planering, beslutsfattande, utförande och uppföljning på alla arbetsplatser. Samtliga chefer tar i sitt ledarskap ett tydligt ansvar för att främja ett aktivt arbete för lika rättighet och möjligheter på sina arbetsplatser. Alla chefer och medarbetare har goda kunskaper om lika rättigheter och möjligheter och omsätter sina kunskaper i det professionella arbetssättet. Individbaserad statistik, resultatredovisning och ekonomiredovisning, som relaterar till individer, redovisas könsuppdelat. En samverkan med branschorganisationer och näringslivets organisationer som anges i delmål 3 behövs också för att öka matchningen mellan företagens behov och arbetssökande individer. Arbetsförmedlingen har i år som ett särskilt fokusområde arbetsgivararbetet, där målet är att vara arbetsmarknadens matchningsmotor med större fokus på arbetsgivare som ska förbättra matchningen. Vi vill också knyta an till de analyser och prognoser av framtida kompetensbehov som arbetats fram inom ramen för pilotprojektet Social hänsyn i upphandling, där Göteborgs stads Upphandlingsbolag varit projektägare. Förslag ligger om att implementera detta i staden och då skulle en sådan prognostisering som ligger inom det arbetet, vara till god nytta i planering av kommande kompetenshöjande insatser, också inom ramen för detta projekt. Genom ett aktivt samarbete med Arb. Vux hoppas vi kunna slussa deltagare in i stadsgemensamma kompetenssatsningar. Andra samverkansformer som kan utredas och utvecklas är med Kompetensplattformen i VG-regionen. Delmål 4-5 handlar specifikt om de metoder vi inom projektet vill bygga upp kring individen - Holistiskt mångkulturellt vägledningsprogram och Språkutveckling i arbetspraktik. Inom ramen för projektet vill vi utveckla studie- och yrkesvägledning med tyngdpunkt på mångkulturell vägledning och integration. Detta ställer särskilda krav på vägledaren då den språkliga färdigheten i svenska språket hos projektdeltagare oftast är begränsad. Vägledaren bör ha förmåga att lyssna på olika nivåer och försöka förstå det som sägs och det som uttrycks på ett annat sätt. Missuppfattningar kan lätt uppstå p.g.a. språkliga, kulturella, klass-, och könsmässiga skillnader. Detta ställer stora krav på öppenhet, kunskap, kompetens och respekt i samtalet. För att olika arbetsmarknadspolitiskt inriktade stödåtgärder ska ha förutsättningar att vara effektiva behöver vi ha ett helhetsperspektiv som ofta saknas i traditionella insatser för arbetssökande. En första förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden är en egen tilltro och vilja. Därför behöver vi satsa specifikt på självstärkande processer, som inger den sökande hopp och viljan att ta sig vidare. Vi har två metodologiska utgångspunkter i mångkulturell studie- och yrkesvägledning: - den konstruktivistiska vägledningsteorin, som bl.a. innebär att människor alltid gör sig en föreställning om det de hör talas om, och att denna föreställning är formad av den personens uppväxtmiljö. Den sociala värld vi lever i konstrueras genom interaktion, kommunikation och ömsesidiga förhållningssätt mellan människor. Faktorer som påverkar integrationen i det nya samhället är familje- och gruppnormer, samhällsskick och kulturskick, traditioner, institutioner och lagar. --- Vägledning är en process som ska hjälpa medlemmar av en viss kultur att välja, konstruera och navigera längs kulturens farleder. Det är också en process som ska hjälpa medlemmar av en viss kultur att lära sig hantera övergången till en ny kultur. Detta innebär att man bygger upp tillfredsställande sociala relationer och kan engagera sig i den nya kulturens primära verksamhet, till exempel arbete, utbildning, politik och fritidsaktiviteter. (Konstruktivistisk vägledning, Peavy, 1998). Supported Employment är ursprungligen en metodik som syftar till att göra vanliga arbeten tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning. Modellen bygger på att personen med funktionsnedsättning får ett avlönat arbete på en vanlig arbetsplats. Medlet för att möjliggöra detta är bistånd till den arbetssökande, arbetskamrater och arbetsledning. Mycket av träningen förläggs direkt till arbetsplatserna och som stöd för detta finns en stödperson, jobbcoach. Modellen utvecklades i USA på 70-talet och används över hela världen. Sedan 1993 finns en för svenska förhållanden anpassad variant av Supported Employment som används av Arbetsförmedlingen Metoden bygger på fem grundstenar: 1. Marknadsföring 2. Matchning av arbetssökande mot arbetstillfälle 3. Upplärningsprogram; Systematisk instruktion 4. Samordning av stödresurser 5. Uppföljande stöd I projektet Förebilder vill vi använda metoden för vår bredare målgrupp kvinnor och män med utländsk bakgrund, för att utpröva metodens användbarhet i Arbetsförmedlingens arbete med sökande generellt. - Förebilder/mentorer Delmål 6 handlar om detta arbete. I målet ingår kommunikation om att vara förebild, rekrytering, matchning med arbetssökande kvinnor och män, stöd och utbildning, både initialt men även fortlöpande. Målet är att göra programmet så attraktivt att vi kan