ALS-MNS uppdatering. Allmänmedicin 10 samt 17/12-15 Rune Johansson NR-klin CSK



Relevanta dokument
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Medicinska Prioriteringar

Muskeldag NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg

Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Demenssjukdomar och ärftlighet

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

Neurologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Neurofysiologi för icke neurofysiologer:

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet


Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Hereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V

Huntingtons sjukdom Rapport från observationsschema

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

ALT OM SPASTICITET. Solutions with you in mind

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Att leva med Spasticitet

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Organisation av MS-vården

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Juvenil Dermatomyosit

Palliativ vård vid olika diagnoser

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

VAL AV NEUROFYSIOLOGISK METOD MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN SYMPTOMATOLOGI

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger diabeteshandboken.se

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

VAL AV NEUROFYSIOLOGISK METOD MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN SYMPTOMATOLOGI

F-tandvård i Region Skåne

Klinisk Medicin ht poäng MEQ 2

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Att leva med MS multipel skleros

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Neuroborrelios och sinuit

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK högskolepoäng.

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

ALS/MND Team Neurologiska kliniken Malmö Rutiner

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Muskel dystrofier och mitokondriella myopatier

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi

Rollfördelning och organisation

STROKE- vad är det? En kort översikt

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Handikappade barns frakturer

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros

Gäller fr o m: Gäller t o m: Utgåva: 2. BilevelPAP

Standardiserad vårdplan vid TAO (Thyoideaassocierad ofthalmopati)

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år.

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos.

Transkript:

ALS-MNS uppdatering Allmänmedicin 10 samt 17/12-15 Rune Johansson NR-klin CSK

Bramwell: Textbook of infectious diseases

Motorneuronsjukdomar Poliomyelit Hereditär spastisk parapares Kennedys syndrom Spinal muskelatrofi ALS

Amyotrofisk lateral skleros klassisk ALS ( blandad bulbär och spinal bild) Progressiv spinal muskelatrofi (långsam progress) Progressiv bulbär pares Primär lateral skleros (Pseudobulbär pares) Beskrevs 1830 ( Bell)

ALS Debut vanligen i 45-75 års åldern Ngt vanligare hos män än kvinnor Finns i princip över hela världen dock ej beskriven bland samer eller eskimåer 2-4 personer/100 000 insjuknar varje år 6-9 personer/100 000 har sjukdomen

Epidemiologiska faktorer Ökad risk vid Familjär förekomst Man Högre ålder Rökning Högt fettintag Slank kroppskonstitution Minskad risk vid Mycket alkohol Mycket kaffe

Orsak OKÄND Virus, tungmetaller, spårämnesbrist?? Paraoxonaser - antioxidanter? Ärftlighet Hos 5-10% av ALS-patienter Den vanligaste nu kända orsaken till ALS är en nyupptäckt mutation i genen C9ORF72 på den korta armen av kromosom 9 (9p21.2) Mutation i genen för SOD1(superoxid dismutas) hos ca 6% av pat med familjär ALS OBS 90% har ingen påvisbar ärftlig orsak

Gener Cu-Zn Superoxide Dismutase Gene (5-6%) På kromosom 21 Kodar för protein SOD 1 som utgör 0,8% av alla proteiner i CNS Proteinet fungerar som scavenger ( städare) C9ORF72 gen kromosom 9 (12-14%) Koppling även till MSA, PSP, FTD TBK 1 Tank Binding Kinase type 1 (1-2%) Minst 5 genetiska markörer innebär minskad risk för ALS

Genetik Sverige - Umeå Johannes Mörtsell Malå Vad är sporadisk ALS? Familjär ALS med nedsatt penetrans? Polygen nedärvning med svaga gener från bägge föräldrar? De novo mutation? Koppling FALS FTD

Symtom vid insjuknande 1/3 svaghet i en arm/hand - finmotorik 1/3 svaghet i ben/ höft balans <1/3 svaghet i ansikts/mun/svalg muskulatur (dysartri/dysfoni/dysfagi) Hos enstaka pat svaghet i bröst/rygg/buk muskulatur ( Fascikulationer)

Symtom forts Smärtor Kramper Affektlabilitet Obstipation (sekundärt till immobilisering) Minne påverkas sällan EJ PÅVERKAN AV Känsel Glatt muskulatur Sfinktrar

WUSTL: Neuromuscular Disease center

Fascikulationer Tecken på 2:a motorneuronpåverkan vid MNS Vanligt och ofarligt vid stress, trötthet, ansträngning (myokymier)

Hankey/ Wardlaw; Clinical Neurology

Diagnostik Klinisk bild Labprov blod/likvor för att utesluta annat Vaskulit, myosit, borrelios, metabol rubbning ( CK ( serum), neurofilament (likvor)styrker i viss mån diagnosen MNS) MRT ( magnetkameraundersökning) tumor i bakre skallgropen/halsrygg? Lungrtg Neurografi EMG

Neurofysiologi Neurografi multifokal motorisk neuropati MMN, polyneuropati mm Decrement Myastenia gravis EMG- myopati, myosit, rizopati mm Stor hjälp för att utesluta viktiga diffdiagnoser MEN enda undersökning som kan påvisa starkt stöd för motorneurondiagnosen Denervationstecken

Omhändertagande Snabb kontakt med MNS / ALS team Psykologiskt stöd Symtomlindring Specifik sjukdomsbehandling Palliativt skede startar med diagnosbeskedet!

MNS team Sjuksköterska med neurologisk kompetens Arbetsterapeut Sjukgymnast Kurator Logoped Dietist Lungsjuksköterska Läkare

Träning? Går ej bygga upp muskler men lätt träning för att behålla kraften i befintlig muskulatur rekommenderas Kontrakturprofylax

Neuroprotektiv behandling Riluzol 100 mg/dag förlänger överlevnad med 10-21 mån vid tidig behandling (3 mån efter 18 mån i ursprungliga studier) Bättre effekt ju tidigare det sätts in Insätt behandling så tidigt som möjligt efter diagnosbesked Regelbundna labprover med tanke på biverkningar Blodstatus, leverstatus

Försämring Komplikationer Nutritionsproblem Dagtrötthet, respiratorisk insufficiens BiPAP Infektioner ffa pneumoni Salivinsöndring / slemproblem Smärta Spasticitet

Näring Energibehov ökar ca 10% pga sjukdomen Behov av mellanmål Dietist inkopplad snarast möjligt efter diagnos Regelbunden vikt Nutritionsplan? PEG tidigt om möjligt mindre risker

Andning Tidig kontakt med lungmedicin Vid tecken till nattlig desaturation / koldioxidretention övervägs BiPAP Slemproblematik Slemlösande medicin, inhalationer Hostmaskin? Syrgasbehandling??? Undviks!!! RISK FÖR KOLDIOXIDRETENTION

Hostmaskin KS, UAS, USÖ; Upplevelse av att det hjälper bättre än andra metoder/läkemedel avs sekretstagnation Indikation mkt vag Host-PEF <270 Sekretproblem Svårare att få fungera vid bulbär ALS Utvärdering??? Hur pat mår med maskinen. CSK idag 5 hostmaskiner behov?

Invasiv ventilation Sthlm 2007 0 pat, 2011 8 pat, 2015 16 pat ; Värmland 0 pat Volymmässigt ingen stor artikel men medialt intresse/ tryck från vissa patienter/anhöriga Etiskt svårt Livsförlängande Under tiden förloras motoriska funktioner, kommunikation och kognitiv funktion Går det avsluta?

Halmstrån Vitaminer, antioxidanter, kreatin (Minocyclin, COX-2 inhibitorer, ceftriaxon, antiepileptika, MS-preparat) Stamceller (nervceller från foster) DNA oligonukleotider Lockrop via Internet Inget vetenskapligt stöd för annan behandling än Riluzol för närvarande

Förlopp Fortskridande svaghet i extremiteter, bål, kranialnervsområde 9-12 Död i resp insuff / aspiration / infektion Överlevnadstid varierande; ofta 3-5 år Mortalitet mkt hög 5 år efter sjukdomsdebut

Frågor?

Diagnostiska kriterier LMN tecken inkluderande neurofysiologiskt stöd i icke symtomgivande muskel UMN Progression av symtom och klinisk bild Avsaknad av Känselstörning, sfinkterrubbning, synstörning, autonom störning, motorisk störning av parkinsonismtyp, alzheimerdemens Stöd av Fascikulationer, neurogena fynd vid ÈMG, normal motorisk o sensorisk ledningshastighet, inga konduktionsblock

http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser

Differentialdiagnoser MMN multifokal motorisk neuropati Myasthenia gravis Polyneuropati med motorisk dominans Myositer/myopatier ex inklusionskroppsmyosit Neuroborrelios Hyperparathyreoidism, monoklonal gammopati Tumor Pseudobulbär pares pga cerebrovaskulär sjukdom

Diffdiagnoser Infektioner Akut poliomyelit Postpolio med progressiv muskelatrofi HIV-1 (med vakuolär myelopati) HTLV-1 associerad myelopati (HAM, tropisk spastisk paraplegi) Neuroborrelios Spinal encephalitis lethargica, varicella-zoster, brucellos, cat-scratch disease, neurosyfilis, prion sjukdomar

Problem vid fortskridande sjukdom Saliv Slem Nutrition/ viktnedgång Trötthet Infektioner Andning

Diffdiagnoser Endokrina sjukdomar Diabetes amyotrofi Insulinom med neuropati Hyperthyreoidism med myopati Hyperparathyreoidism Hypokalemi (Conn`s syndrom) Exogena toxiner Pb (?), Hg(?), Cd, Al, As, Th, Mn, organiska växtgifter, neurolathyrism, konzo

Diffdiagnoser Traumatisk skada Elchock neuropati Strålningsinducerad radikulo-plexopati Vaskulära sjukdomar AVM Dejerine anterior bulbar artery syndrome Stroke Vaskulit

Differentialdiagnoser MND Anatomiska varianter/kompressions syndrom Arnold-Chiari-1 Tumör i fossa posterior/foramen magnum/halsrygg Diskbråck i halsryggen Meningiom i halsryggen Retrofaryngeal tumör Spinal epidural cysta Cervikal spinal stenos och/eller radikulopati Syringomyeli

Diffdiagnoser Neoplastiska syndrom KLL Intramedullärt gliom Lymfoproliferativa sjd med paraproteinemi och/eller oligoklinala band i CSF Pancoast tumör syndrom Paraneoplastisk encefalomyelit med framhornscellspåverkan Stiff-person-plus syndrom

Diffdiagnoser Myopatier Kakektisk myopati Myopati vid carcinoidsyndrom Dystrofin-brist myopati Inklusionskroppsmyosit Inflammatoriska myopatier Polymyosit Sarcoid myosit

Diffdiagnoser Förvärvade enzymdefekter GM2 gangliosidos ( hexosaminidas-a eller B brist) Familjär amyloid polyneuropati (FAP) Polyglucosan body disease Autoimmuna syndrom Monoklonal gammopati med motorisk neuropati MMN Dysimmuna LMNsyndrom ( med antigm1 m fl ak) CIDP o liknande syndrom MS Myastenia gravis

Symtom Varierande Kroppsdel / muskel ofta proximala muskler initialt 1:a eller 2:a motorneuronpåverkan Spasticitet, kramper, svaghet Svaghet, förtvinade muskler Olika förlopp mellan olika sjukdomsvarianter och mellan olika patienter