Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg
Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften menar många att den digitaliseringsvåg vi ser idag går snabbare ch påverkar fler mråden. Även m frskningen går isär vad gäller digitaliseringens påverkan på sysselsättningen så visar den tydligt att digitaliseringen frtsatt kmmer att påverka ch förändra de yrken vi ser på dagens arbetsmarknad. Detta kmmer att ställa höga krav på mställning i arbetslivet ch det har länge pratats m livslångt lärande.
Metd Kantar Sif har på uppdrag av Arbetsförmedlingen genmfört 3 019 intervjuer till ett riksrepresentativt urval av arbetstagare i Sverige. Persner sm inte är förvärvsarbetande är exkluderade i undersökningen. Intervjuerna har genmförts nline via urval från Kantar Sifs riksrepresentativa kvalitetspanel. Datainsamlingen har skett under februari månad 2019.
Sammanfattning med slutsatser De flesta känner till begreppet livslångt lärande ch ser psitivt på kmpetensutveckling. Slutsats: Bra grund för att nå ut med reflektiner kring livslångt lärande ch kmpetensutveckling. Få har dck funderat på m deras arbetsuppgifter kan kmma att ersättas av en datr eller rbt ch detta är speciellt tydligt inm handeln. Slutsats: Handeln är en bransch där det just nu pågår stra mställningar ch det finns risk att arbetstagaren inte inser i tid att man är i behv av kmpetensutveckling. Sju av ti har känt en önskan ch/eller behv att förbättra sin digitala kmpetens ch fyra av ti har känt sig säkra på m den egna digitala kmpetensen är tillräckligt hög för ett nytt jbb. Den genmsnittlige arbetstagaren lägger 1-2 timmar på kmpetensutveckling per månad, vilket är mindre än hälften av det arbetstagarna själva anser behövs, 3-5 timmar/månad. Fyra av ti har inte lagt någn tid alls på kmpetensutveckling den senaste månaden ch m det sker är det vanligast att kmpetensutveckla sig någn eller några gånger per år. Slutsats: På längre sikt kan detta få negativa knsekvenser, både för individen ch samhället. Istället behövs en högre kntinuitet i kmpetensutvecklingen. Sex av ti anser att de själva bär ansvaret för sin kmpetensutveckling. Samtidigt är de flesta enbart villiga att kmpetensutvecklas m det sker på arbetstid ch bekstas av arbetsgivaren. Slutsats: Även m många uppger att ansvaret för kmpetensutveckling ligger hs dem själva så anser man att det är upp till arbetsgivaren att beksta ch avsätta tid till det. Majriteten föredrar att kmpetensutveckla sig genm fysiska kurser ch endast 17 prcent föredrar att göra det nline. Samtidigt anses tidsbrist vara det största hindret för kmpetensutveckling. Även kstnaden ses sm ett hinder. Slutsats: Fördelen med att kmpetensutveckla sig nline är att det ftast är mer flexibelt ch kan vara billigare än fysiska kurser. Arbetstagare behöver således få upp ögnen för kmpetensutveckling nline ch dess fördelar. Även de sm erbjuder kmpetensutveckling kan bli bättre inm detta mråde.
Många känner till uttrycket livslångt lärande De flesta känner till begreppet livslångt lärande, hela 88 prcent uppger att de hört talas m det tidigare. Det gäller både demgrafiskt sm gegrafiskt även m kännedmen ökar med ålder. Har du hört talas m begreppet "livslångt lärande"? Ja Nej Tveksam, vet ej 7% 5% 88% Andel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Har du hört talas m begreppet "livslångt lärande"? 18-34 år 35-55 år 56+ år Ja Nej
Kmmer arbetsuppgifterna ersättas? Sju av ti har inte funderat på m deras nuvarande arbetsuppgifter i framtiden kan kmma att ersättas av en datr eller rbt. En av ti har någn gång känt en r över att deras arbetsuppgifter i framtiden kan kmma att ersättas av en datr eller rbt. Har du någn gång funderat på m dina nuvarande arbetsuppgifter i framtiden kan kmma att ersättas av en datr eller rbt? Ja Nej Tveksam, vet ej 67% 3% 9% 30% Har du någn gång känt en r över att dina arbetsuppgifter i framtiden kan kmma att ersättas av en datr eller rbt? Ja Nej Tveksam, vet ej 3% 88%
Str spridning mellan branscherna Nära fem av ti sm är verksamma inm eknmi, juridik ch administratin har funderat på m deras nuvarande arbetsuppgifter i framtiden kan kmma att ersättas av en datr eller rbt. Endast två av ti har funderat över samma sak inm branschen service, kultur, turism ch idrtt/hälsa. Har du någn gång funderat på m dina nuvarande arbetsuppgifter i framtiden kan kmma att ersättas av en datr eller rbt? 18 20 24 25 31 35 42 47
Behv av digital kmpetens Sju av ti av har känt en önskan ch/eller behv att förbättra sin digitala kmpetens. Fyra av ti har känt sig säkra på m den egna digitala kmpetensen är tillräckligt hög för ett nytt jbb. Har du någn gång känt en önskan ch/eller behv av att förbättra din digitala kmpetens? Har du någn gång känt dig säker på m din digitala kmpetens är tillräckligt hög för ett nytt jbb hs en ny arbetsgivare? Ja Nej Tveksam/vet ej 8% Ja Nej Tveksam/ vet ej 14% 23% 43% 69% 43%
Kmpetensutveckling behövs Den genmsnittlige arbetstagaren anser att det behövs 3-5 timmar kmpetensutveckling i månaden. Åtta av ti anser att man behöver lägga minst en timme på kmpetensutveckling i månaden Hur mycket tid för kmpetensutveckling anser du behövs per månad i ditt yrke? Andel 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Tveksam, vet ej Ingenting 1-2 timmar 3-5 timmar 5-10 timmar 10-20 timmar 20-40 timmar Mer än 40 timmar
men få lägger tid på kmpetensutveckling Den genmsnittlige arbetstagaren har endast lagt 1-2 timmar på kmpetensutveckling den senaste månaden. Fyra av ti har inte lagt någn tid alls på kmpetensutveckling den senaste månaden. Andel 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ungefär hur mycket tid har du lagt på någn frm av kmpetensutveckling under de senaste 30 dagarna? Tveksam, vet ej Ingenting 1-2 timmar 3-5 timmar 5-10 timmar 10-20 timmar 20-40 timmar Mer än 40 timmar
Majriteten inm handel ch bygg har inte lagt någn tid alls på kmpetensutveckling Drygt hälften av arbetstagarna inm branscherna service, kultur, turism, idrtt/hälsa samt industri, transprt ch bygg har inte lagt någn tid alls på kmpetensutveckling den senaste månaden. Ungefär hur mycket tid har du lagt på någn frm av kmpetensutveckling under de senaste 30 dagarna? Service, kultur, turism, idrtt/hälsa Annat Häls-, sjukvård, msrg, sciala tjänster Myndigheter, samhällsservice, säkerhet Industri, transprt, bygg Eknmi, jurifik, administratin Data, IT, media, kmmunikatin Utbildning ch frskning 54 50 43 39 38 35 30 25 Ingenting
Kmpetensutvecklingen sker spradiskt De flesta kmpetensutvecklar sig inte kntinuerligt, utan någn eller några gånger per år. Hur fta brukar du kmpetensutveckla dig? Andel 70 60 50 40 30 20 10 Genm fysiska kurser/utbildningar Genm kurser/utbildningar nline Genm lärande av kllegr eller mentrer Genm praktik 0 Dagligen Varje vecka Varje månad Någn eller några gånger per år Aldrig
Psitiv attityd till att lära sig nytt Ni av ti anser att de är bra på att aktivt lära sig nya saker. De flesta kan även tänka sig att kmpetensutvecklas inm ett mråde sm inte har kppling till deras nuvarande arbete. Hur bedömer du generellt din egen förmåga till att aktivt lära dig nya saker? Bra Dålig Tveksam, vet ej 7% 1% Skulle du kunna tänka dig att kmpetensutveckla dig inm ett mråde sm inte har kppling till ditt nuvarande arbete? Ja Nej Tveksam/vet ej 14% 11% 92% 75%
Ansvaret ligger hs arbetstagaren Sex av ti anser att det är arbetstagaren sm är huvudansvarig för den egna kmpetensutvecklingen. Vem anser du är huvudansvarig för din kmpetensutveckling? Du själv Din arbetsgivare Tveksam, vet ej 8% 32% 60%
men det behövs rätt förutsättningar Ni av ti är villiga att kmpetensutvecklas inm sitt yrke m det sker på arbetstid ch bekstas av arbetsgivaren. Andelen sjunker markant m kmpetensutvecklingen ska ske på fritiden ch/eller ska bekstas själv. Skulle du kmpetensutveckla dig inm ditt nuvarande yrke m arbetsgivaren bekstar det ch du får göra det på arbetstid? Skulle du kmpetensutveckla dig inm ditt nuvarande yrke m arbetsgivaren bekstar det men du får göra det på din fritid? Skulle du kmpetensutveckla dig inm ditt nuvarande yrke m du får beksta det själv ch göra det på din fritid? Ja Nej Tveksam/ vet ej Ja Nej Tveksam/ vet ej Ja Nej Tveksam/ vet ej 3% 4% 23% 21% 10% 44% 93% 33% 69%
Många föredrar fysiska kurser Nära hälften föredrar att kmpetensutveckla sig genm fysiska kurser eller utbildningar. Endast 17 prcent föredrar att kmpetensutveckla sig nline. Andel 60 Vilket sätt passar dig bäst för kmpetensutveckling? 50 40 30 20 10 0 Fysiska kurser Lärande av kllegr eller mentrer Online Praktik Annat sätt, vad
Tidsbrist är det största hindret för kmpetensutveckling Nästan åtta av ti menar att någt hindrar dem från att kmpetensutveckla sig inm ett nytt mråde. Över hälften av dessa anser att tidsbrist är det största hindret. Andel 80 70 60 50 40 30 20 10 Finns det någt sm hindrar dig från att kmpetensutveckla dig inm ett nytt mråde? Andel 80 70 60 50 40 30 20 10 Om ja, vilken anledning? 0 Ja Nej, inget hindrar mig Tveksam, vet ej 0 Ja, jag har svårt att hinna Ja, jag vet inte vilket mråde sm jag ska välja Ja, jag ser kstnaden sm ett hinder Ja, jag vet inte hur jag ska kmpetensutveckla mig
Sammanfattning med slutsatser De flesta känner till begreppet livslångt lärande ch ser psitivt på kmpetensutveckling. Slutsats: Bra grund för att nå ut med reflektiner kring livslångt lärande ch kmpetensutveckling. Få har dck funderat på m deras arbetsuppgifter kan kmma att ersättas av en datr eller rbt ch detta är speciellt tydligt inm handeln. Slutsats: Handeln är en bransch där det just nu pågår stra mställningar ch det finns risk att arbetstagaren inte inser i tid att man är i behv av kmpetensutveckling. Sju av ti har känt en önskan ch/eller behv att förbättra sin digitala kmpetens ch fyra av ti har känt sig säkra på m den egna digitala kmpetensen är tillräckligt hög för ett nytt jbb. Den genmsnittlige arbetstagaren lägger 1-2 timmar på kmpetensutveckling per månad, vilket är mindre än hälften av det arbetstagarna själva anser behövs, 3-5 timmar/månad. Fyra av ti har inte lagt någn tid alls på kmpetensutveckling den senaste månaden ch m det sker är det vanligast att kmpetensutveckla sig någn eller några gånger per år. Slutsats: På längre sikt kan detta få negativa knsekvenser, både för individen ch samhället. Istället behövs en högre kntinuitet i kmpetensutvecklingen. Sex av ti anser att de själva bär ansvaret för sin kmpetensutveckling. Samtidigt är de flesta enbart villiga att kmpetensutvecklas m det sker på arbetstid ch bekstas av arbetsgivaren. Slutsats: Även m många uppger att ansvaret för kmpetensutveckling ligger hs dem själva så anser man att det är upp till arbetsgivaren att beksta ch avsätta tid till det. Majriteten föredrar att kmpetensutveckla sig genm fysiska kurser ch endast 17 prcent föredrar att göra det nline. Samtidigt anses tidsbrist vara det största hindret för kmpetensutveckling. Även kstnaden ses sm ett hinder. Slutsats: Fördelen med att kmpetensutveckla sig nline är att det ftast är mer flexibelt ch kan vara billigare än fysiska kurser. Arbetstagare behöver således få upp ögnen för kmpetensutveckling nline ch dess fördelar. Även de sm erbjuder kmpetensutveckling kan bli bättre inm detta mråde.