Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm



Relevanta dokument
Vad kan finnas under ytan?

Tarminfektioner, inledning

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

Hygienombudsträff HT- 2012

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Hälsofaror i olika livsmedelskategorier Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Utredning av utlandsresenär

Bakterier, virus, mögel och parasiter

Information om bakterier

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2013

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

FUTURE KITCHEN Introduktion del

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Smittspårningskurs 2015

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Ny faecesdiagnostik med PCR

Smittskydd Östergötland

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2017

FÖRORD... 3 INLEDNING...4

PROJEKT. Salladbufféer

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2014

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

A. LIVSMEDELSBURNA FAROR ALLMÄN DEL

Matförgiftning. Några naturligt förekommande gifter i livsmedel. 3. Mikrobiell intoxikation 4. Mikrobiell infektion. 2.

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

Sammanställning - livsmedelsburna infektioner/intoxikationer, aktuella i Sverige

Hur ska livsmedel hanteras?

Fiskbranschens Vägledning 1

Projekt Bacillus cereus

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2008

Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2010

Säkra steg för en säker mathantering

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2004

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

Personlig hygien Händerna

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2009

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2015

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2016

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

PM Medicinskt. Gastroenterit

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Egenkontrollprogram. Grundförutsättningar och HACCP

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Transplantation, Kostrestriktioner

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2007

Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Svarare

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Streptokockinfektioner

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Gutesmittu nr 2. Region Gotland

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Finns det mikrober i mitt mejeri?

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

HYFS föräldrautbildning

Livsmedelsburna parasiter Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Smittspårningsutbildning 2016

Förslag till: Hygienrutiner för maten på avdelning i äldreomsorgen

Överkänslighet mot Biogena aminer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Frågor. om tillfällig diarré. om tillfällig diarré. Några praktiska råd vid tillfällig diarré!

Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr:

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer November 2013

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Sjukdomsframkallande Escherichia coli Stödjande information för livsmedelskontrollen

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner

Professionell kontroll för konsumenternas och företagens bästa. Livsmedelskontroll - vårt uppdrag

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

zoonoser smitta mellan djur och människor

Egenkontrollprogram. Livsmedelshygien för Vård- och omsorgsboenden samt Dagverksamheter

Transkript:

Agens Bakterier Staphylococcus aureus Bacillus cereus * (kräktyp) Clostridium botulinum * Bacillus cereus * (diarrétyp) Clostridium perfringens * Shigella spp Symptom magsmärtor kräkningar (diarré, feber) kräkningar, (bukkramper, diarré) Inledande: magtarmbesvär dubbelseende, svårigheter att tala, svälja, andra neurol. symptom 5-10% magsmärtor vattning diarré (kräkningar) akut insjuknande med magsmärtor intensiv diarré (kräkningar, feber) diarré (ofta blodig eller slemmig) feber (huvudvärk, illamående, kräkningar, ledinfl.) Inkub. tid 2 6 h 1 2 d kallskuret smörgåstårta Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm manuell hantering + tid före konsumtion + rumstemperatur 1 6 h 6 24 h ris, pasta långsam avsvalning förvaring vid för hög temperatur 12 72 h d m fisk-, grönsaks-, köttkonserver inläggningar rökta gravade produkter i vacuumförpackningar som inte upphettats före servering 8 16 h 24 36 h ris pasta grönsaker mjölkprodukter pulverkoncentrat nötter kryddor torkade frukter 6 24 h 16 24 h långkokta grytor, soppor, gröt konserver med för lite salt, syra eller socker + förvaring utan syre + temp över 3 ºC under längre period + ej värmebeh. före förtäring långsam avsvalning, förvaring vid för hög temperatur långkok+långsam avsvalning. 1 7 d 4 7 d olika sallader fekalt förorenat vatten, bevattnade grönsaker 7 48 (35 37) 4 55 (30 40) 3,5 40 (35-37) 4 55 (30 40) 12 50 (43 46) 10-44 (37) Kommentar värmestabilt toxin förkylda personer bär oftare toxinbildande stammar extremt låg dos räcker för insjuknande värmestabilt toxin sporgroning snabbast vid 30º C toxin inaktiveras 80º på 6 min blandflora hämmar (spec. E.coli) växer bäst vid ph över 4,5 spordödande effekt vid 80ºC 30 min toxin bildas i tarmen hög dos krävs för insjuknande (105 107 per g) obs att torra livsmedel ej medger tillväxt toxin bildas i tarmen hög dos krävs för insjuknande (107 108 per g) sporer stimuleras av hög värme + gynnas när konkurrerande bakt. har dött mycket låg inf. dos (<103 ) mycket svårt att isolera från livsmedel neg.svar utesluter inte Shigella 50% smittbärare efter 3 v, 10% även efter 10 v

Salmonella spp(zoonoser) Salmonellla typhi/paratyphi (strikt humana) Escherichia coli EHEC (enterohemorrhagiska E. coli) feber huvudvärk kräkningar diarré i början: gradvis stigande feber mycket dålig allmäntillstånd förstoppning diarré (blodförgiftning) plötsliga buksmärtor vattnig diarré som övergår till blodblandad HUS 6 48 h 3 6 d animalier skaldjur grönsaker frukt sallader kryddor choklad cacao 10 20 d d m animalier skaldjur, grönsaker sallader 1 10 d d v köttfärsrätter fermenterade korvar opastöriserad mjölk äppelmust kalla ätfärdiga livsmedel 5 47 (37) fekal kontaminerig via händer, vatten, kryddor mm fekal kontaminerig via händer, vatten, kryddor mm fekal förorening 5 47 (37) 7 45 (35 37) hög inf dos (105 106 per g) låg inf. dos, 10 bakterier kan räcka nötkreatur, framförallt unga djur, är de vanligaste bärarna barn och äldre är mest sårbara mycket låg inf. dos (<103 ) mycket tålig mot syra, passerar magsäcken opåverkad ETEC (enterotoxinbildande E.coli) Campylobacter jejuni/coli vattnig diarré magsmärtor (kräkningar, feber) feber diarré (ev. blodig) periodvis återkommande magkramper huvudvärk muskelvärk kräkningar (ledinfl.) 1 3 d 1 5 d kalla ätfärdiga livsmedel 2 5 d 2 10 d slaktkyckling annat kött opastöriserad mjölk förorenat vatten fekal förorening korskontaminering förorenat vatten 4 46 (35 37 28-47 (42) m.a.f. 5 10% syre) hög inf. dos (105 108 per g) den vanligaste orsaken till turistdiarre låg inf. dos (103 ) smittbärare även 3 v efter att ha varit sjuk HUS = hemolytiskt uremiskt syndrom, njursvikt h = timmar, d = dagar, v = veckor, m = månader senare = fakultativt anaerob m.a.f. = mikroaerofil

Yersinia enterocolitica Vibrio cholerae Vibrio parahaemolyticu s Listeria monocytogenes Streptococcus pyogenes betahemolytiska grupp A- streptokocker (GAS) feber diarré magsmärtor typiskt för yngre (huvudvärk, kräkningar) (ledinflammation, sepsis) mycket frekventa vattentunna diarrér (magkramper, kräkningar, feber) vattnig diarré magkramper kräkningar feber huvudvärk hjärn- och hjärnhinneinflam. hos gravida influensaliknande symptom + kan framkalla abort och orsaka fosterskador halsfluss feber nedsatt allmäntillstånd varierar från symptomfria till blodförgiftning 3 7 d 7 21 d fläsk vacuumförpackat kontaminerade mjölkprodukter råkostsallader som inte är nygjorda ätfärdiga, förvarade lång tid i kyla 2 5 d 4 5 d fisk skaldjur, förorenat vatten grönsaker, ris bevattnade med förorenat vatten 4 30 h 1 7 d fisk och skaldjur från varmare havsvatten d v v opastöriserad ost köttprodukter vacuumförp. (tex rökt och gravad lax )med lång hållbarhet portionsförpackade ätfärdiga livsmedel 1 3 d d ätfärdiga hanteringsintensiva livsmedel t.ex smörgåstårta lång kylförvaring -1 44 (29) t värmebehandlad mat från havet fekal förorening reservoar -varmt bräck- och havsvatten korskontamination från rå fisk (ska vara minst 60ºC 15 min) lång kylförvaring av ätfärdiga livsmedel kontaminering vid hantering 5 43 (37) 10 43 (37) 0 45 (30-35) kan växa även i kylskåp bara den får tid på sig hämmas av blandflora hög inf. dos (108 1010per g) hög inf. dos (106 1010per g) saltälskande bakterie, som är känslig för låga temp. och högt vattentryck -förekommer i varma, kustnära havsområden mycket kort delningstid (10-15 min) reducering vid temp. <4º eftersom den är köldtolerant, tålig, kan fästa sig på t.ex. rostfritt material och bilda en biofilm, etablerar den sig lätt i produktionslokaler drabbar främst personer med nedsatt immunförsvar finns i svalg, bölder 10-20% av skolbarn är bärare livsmedelsburna utbrott förekommer, men är ovanliga senaste registrerade utbrottet via livsmedel var 2003

Virus Agens Calicivirus Hepatit A Symptom kräkningar (ofta explosiva) diarré lätt feber buksmärtor huvudvärk yrsel feber kräkning aptitlöshet gulsot mörk urin Inkub. tid 12 48 h 12-60 h (ibl. v), återin-sjuknanden förekommer Varar Risklivsmedel Risksituation Kommentar ostron importerade hallon kalla/hanteringsintensiva rätter 10 50 d 1-2 v (ibl. m) vatten ostron, importerad frukt bär och grönsaker kräkningar fekal kontaminering fekal kontaminering vanlig orsak till matförgiftningar extremt smittsam motstår desinfektion med alkohol kan orsaka leverinflammation (hepatit) Parasiter Agens Symptom Inkub. tid Varar Risklivsmedel Risksituation Kommentar Giardia lamblia Cryptosporidium spp. diarré (ibl. långvarig) magkramper trötthet viktnedgång symptomfria bärare förekommer kraftig, vattnig diarré buksmärtor influensaliknande symptom Trichinella spiralis diarré feber muskelsmärtor svullna ögonlock allergiska symptom Toxoplasma gondii symptomfritt el. milda influensaliknande symptom fosterskada/abort hos gravida 7 10 d 1-2 v (ibl. m-år) dricksvatten råa grönsaker fekal kontaminering protozo torkkänslig inhemsk smitta är relativt ovanlig 2 12 d d v dricksvatten fekal kontaminering protozo överlever djupfrysning 2 d 1 m 2-3 v obesiktat vildsvins- och björnkött upphettning av 5-23 d varierar kött. upphettning av rundmask frysresistenta former finns inhemsk smitta ovanlig protozo gravida är en riskgrupp

Entamoeba spp Anisakis spp ofta symptomfritt ibland lätt diarré i svåra fall med blodig diarré buksmärtor, allmänpåverkan 2 4 v (ibl. m) 2 d några magsmärtor kräkningar v m år (om ej behandl.) dricksvatten 1-2 v saltvattenfisk (t.ex. makrill, sill, torsk) bläckfisk fekal kontaminering protozo orsakar s.k. amöbadysenteri inhemsk smitta ovanlig lång tid innan rundmask som är synlig för blotta ögat rensning1 otillr. kan avdödas genom upphettning otillr. upphettning/frysning/hårdsaltning frysbehandling av orsakar s.k. anisakiasis Övriga Agens Symptom Inkub. tid Varar Risklivsmedel Risksituation Kommentar Histamin Vaxestrar Alggift DSP Alggift PSP rodnad värmekänsla i ansikte huvudvärk hjärtklappning, yrsel ibland andningsbesvär orangefärgad oljig diarré kräkningar diarré kräkningar magsmärtor domning stickande, brännande känsla kring mun yrsel ataxi2 sluddrigt tal huvudvärk andningsförlamning 5 120 min 15 min 24 h fisk (makrill, förvaring av fisk tonfisk, escolar) vid för hög hårdost vin temperatur några h 1-3 d viss fisk (escolar, oljefisk) med naturligt innehåll av vaxestrar 30 min Ca 3 d musslor några h ostron 30 min några h felaktig tillagning av d v musslor konsumtion av icke kontrollerade musslor skördade under vår försommar histamin bildas när aminosyran histidin i fisken bryts ner bakteriellt orsakar allergiliknande symptom fisk som innehåller vaxestrar måste grillas, stekas el. kokas så att vaxestrarna försvinner konsumtion av värmestabilt toxin icke kontrollerade värmestabilt toxin