Huvudman. Pedagogisk tanke omsatt i vardagen



Relevanta dokument
4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016


Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Reviderad Tegnérskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

LIKA-behandlingsplan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad:

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling. Skarpnäcks Fria Skola. Upprättad: jan. 2012

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Lokal arbetsplan för skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoplan för Tuna skola

KVALITETSREDOVISNING

Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning Ansvarsområden. Årets verksamhet

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

KVALITETSREDOVISNING

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Förskolan Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Bakgrund och förutsättningar

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Lokal likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Kvalitetsredovisning 2010

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Systematiskt kvalitetsarbete

Haga/Lyckebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan för Berga förskola

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

Skolinspektionens uppdrag Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Länna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Förskola, före skola - lärande och bärande

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Transkript:

Färe Montessoriskola Huvudman Huvudman för Färe Montessoriskola är Skolföreningen Växthuset. Ek. För. Föreningen är ett personalkooperativ bildat 1995. Skolan har varit igång sedan 1996. Vi arbetar efter de statliga styrdokument som läroplan, förordningar och skollag utgör. Styrelsen för Skolföreningen Växthuset. Ek. För. har genom sitt arbete inflytande över skolans styrning inom nämnda ramar. Pedagogisk tanke omsatt i vardagen Vi grundar vårt arbete på varje människas rätt till okränkbarhet och rätt att få vara den person man är. Utgångspunkten i vårt pedagogiska arbete tas i Montessoripedagogikens pedagogik och människosyn. Vi arbetar aktivt med kultur som ett medel och en profilering på skolan. Dessa värden samt styrdokumentens intentioner är grundstenarna i det vi kallar Färe-pedagogiken. Vi strävar efter att se varje barn och dess behov var dag. Alla barn är allas barn är ett motto vi arbetar efter. Detta innebär att vi vuxna har ett aktivt ansvar för alla barn oavsett vem man är eller vilka arbetsuppgifter man har. Detta ger barnen en trygg miljö att växa och utvecklas i. All verksamhet utgår från de nationella styrdokumenten, elevernas behov samt ett demokratiskt synsätt. Detta innebär att eleverna får en bra, solid grund baserad på kunskap och ett demokratiskt tankesätt, att stå på inför framtida studier.

Visionsarbetet på Färe Montessoriskola Vi har på ett ytterst tydligt sätt arbetat med våra visioner i personalgruppen på Färe Montessoriskola sedan ht -12. Under vt -13 sattes visionsarbetet ner på pränt i form av 5 tydligt utryckta visioner: MONTESSORIPEDAGOGIK FÄRE GÅR FÖRE-THAT S IT ALLA ELEVER ALLAS ANSVAR ENTREPRENÖRIELLT ARBETE FÄRE- EN SKOLA FÖR ALLA, ALLA SKA BLI SEDDA VAR DAG Målet med vårt visionsarbete är dels att förtydliga vår värdegrund och utvecklingsarbetet med den samman och dels att målmedvetet bedriva skolutveckling på ett sätt som ger oss styrka i konkurrens med andra skolor i regionen. Målet är dessutom att våra elever ska lämna Färe Montessoriskola ytterst rustade för ett fortsatt liv i samhället och för fortsatta studier och yrkesarbete. Vi ser att Färemodellen ger självständiga, tänkande samhällsmedborgare som har respekt för andra människor och de likheter och olikheter dessa människor har. Vi kommer att slutföra vår utvärdering av detta arbete under avslutningsdagarna denna termin men också dra ut linjerna för en utveckling av dessa visionspunkter. Vi kommer att skriva tydliga mål som grund för nästa termins arbete. Detta arbete tar sin början den 18 juni och fortsätter under uppstartsdagarna ht -14. Dessa ännu icke uppdaterade visioner utvecklas under nedanstående rubriker. Vi sätter där upp mål, utöver läroplansmålen, för vårt läsårsarbete. Vi kommer att använda oss av ca 10 av våra utbildningsdagar samt arbetslagstid till detta fortsatta visionsarbete.

Alla barn Allas barn Vi har elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och träningsskola. Det är en del i vår profilering att alla ska kunna arbeta och dela vardagen ihop på lika villkor. Vi arbetar aktivt för att överbrygga de hinder som olika ålder och utvecklingsnivå kan innebära. På Färe Montessoriskola är ca 40 personer anställda i olika funktioner. Ca 16 arbetar som assistenter och lika många som pedagoger medan 8 personer arbetar med städ, skolhälsovård, administration busskörning samt kök. Det är all personals skyldighet att tillsammans med vårdnadshavare och elever verka för ett klimat som gynnar denna blandning av individer. Vi lär och arbetar tillsammans, vi har rast tillsammans, vi åker på lägerskola tillsammans, vi har lektion tillsammans och arbetar i dag med helintegrerade grupper där grunden ligger i att se olikheterna som resursen och respektera alla och en var för den person den är och se styrkorna hos varje person. Detta ska alla kunna göra med de egna behoven tillgodosedda och på lika vilkor, oavsett skolform. Det är alltid elevernas behov som ska styra, inte i första hand de svårigheter utan de möjligheterna vi ser. Det är också tydligt att vi vuxna ska ta ett ansvar för att varje elev blir sedd varje dag och att alla vuxna har samma regler, normer och ramar att arbeta efter.

Montessoripedagogik Då vi ser de stora fördelarna Montessoripedagogiken erbjuder och starkt känner att detta arbetssätt och pedagogik är ett bra verktyg i vårt dagliga arbete, har vi just Montessoripedagogik som vår profil. Det är då viktigt att vi inte bara har detta som en varudeklaration utan också ser till att uppvisa denna pedagogiks tänk och tydliggöra pedagogikens styrkor. Ett led i detta arbete har varit att utbilda ytterligare personal så att vi ökar antalet Montessori-pedagoger. Denna satsning fortgår under läsåret 14/15 och detta ger många möjligheter till diskussion i arbetslag och arbetsgrupper där vi synliggör Montessoripedagogiken både omgivningen och oss själva. Vi kommer att fortsätta den utbildningssatsning som påbörjats och målet är att vi avslutar läsåret med 6 st utbildade montessori-pedagoger på skolan. Genomgående för de som utbildar sig är att de ser att vi faktiskt i allra högsta grad arbetar med Maria Montessoris pedagogik som ledstjärna. Mycket handlar om förhållningssättet till både eleven och kunskapen och mindre om pärlor och plattor. Denna satsning och diskussionerna kring densamma kommer att intensifieras under läsåret. Montessoripedagogiken ska fortsatt och förtydligat vara den grundläggande pedagogiska tanken i allt pedagogiskt arbete som utförs på Färe Montessoriskola.

Färe That s IT Vi arbetar för att uppgradera vårt arbete med IT i skolan. Vi arbetar som vi tror Maria Montessori skulle arbetat med eleverna i dagens ITsamhälle. Vi utvecklar fortsatt vårt arbete med datorer och I-Pads och i detta arbete för att hitta stödjande funktioner så att alla kan vara med och utvecklas oavsett skolform, ålder eller kön. Detta arbete har tagit oss fram till att vi idag använder I-pads som ett av våra huvudhjälpmedel för de flesta äldre eleverna. Vi ser att detta arbete är i sin linda men kommer att fortsatt arbeta för att denna satsning ska kunna tas lägre ner i åldrarna. Vi arbetar mer tematiskt och mer i entreprenöriell anda samt mer i Montessoris anda med I-pads som verktyg. Vi har dessutom lyft I-pads som ett verktyg i specialpedagogiken och idag har skolan ca 110 I-pads till sitt förfogande och ytterligare ca 30 kommer införskaffas under läsåret. Personalen har en personlig I-pads att använda som redskap för undervisningen. Vi kommer att driva detta arbete vidare och studerar just nu vilka möjligheter vi kan finna i Smartboards för att eventuellt investera i en sådan till de allra yngsta eleverna. Vi arbetar också aktivt för att visa vår verksamhet på vår hemsida och som ett led i detta arbete kommer varje pedagog visa varje grupps arbete på vår hemsida i text och bild minst en gång per termin. Detta ger en levande hemsida som väl speglar vår verksamhet.

Entreprenöriellt lärande Vi ser att tankarna bakom de entreprenöriella lärandet korsar och berör Montessoripedagogiken på många punkter. Det entreprenöriella lärandet är en förlängning av den klassiska Montessoripedagogiken och grundar sig på att fånga varje elevs intresse och nyfikenhet, kanalisera denna i ett projektarbete som planeras, genomförs och utvärderas av eleven i ett samspel med andra elever och personal. Detta kan sägas vara länken mellan den klassiska Montessoritanken och dagens moderna samhälle. Vi kommer aktivt och uttalat att använda det entreprenöriella arbetssättet i skol- och grupp-gemensamma projekt. Det gäller att personalen står på tå för att säkerställa att alla elever får det stöd och hjälp de behöver för att kunna vara självständiga som individer i detta arbete. Detta arbete har vi drivit som en av våra visionspunkter under mer än ett läsår och resultatet av detta kan uppvisas i mer självständiga elever som driver projekt i olika former. Det har varit allt från konserter, discon, studiebesök, planering för lägerskola och rena ämnesstudier. Inte minst i vårt arbete för ökad elevdemokrati har detta märkts. Våra elever i de olika demokratiarbetsgrupperna så som elevråd, arbetsgrupper och utvecklingsgrupp arbetar på ett självständigare sätt med tydliga mål och ett gott fokus på problemlösning. Exempel på detta är bland annat vårens arbete med att starta en kiosk. Ett helt igenom elevstyrt arbete som burit god frukt. Denna utvecklingspunkt ska vi arbeta vidare med genom vårt visionsarbete. Målsättningen kommer att vara att elevrådet har minst 4 protokollförda möten per termin samt att elevrådet skickar representant till minst 4 utvecklingsgruppsmöten per termin.

Mål och resultat Varje elev ska utmanas till att utvecklas från den punkt där eleven befinner sig. Det är skolans jobb att se till att denna utveckling uppnås. Vi kan aldrig nöja oss med att en elev uppnår ett betyg som anses godkänt, utan glädjas åt detta och därifrån utmana vidare mot högre uppnåendemål. Detta har poängterats i styrelsens målsättning att våra meritpoäng ska uppnå 215 meritvärdespoäng samt vara utjämnat mellan könen. Detta ligger över riksgenomsnittet. Utöver detta genomsnittliga mål arbetar vi för att varje enskild avgångselevs meritpoäng öka med minst 10 p under läsåret. Elevinflytande Vi arbetar aktivt för att elever ska få inflytande över vardagen. Eleverna ska ha inflytande över hur undervisningen utformas, inom- och utomhusmiljö, mat etc. För att tillfredsställa detta finns det på skolan tre viktiga organ: Klassrådet, vilket tar upp frågor i klassen. Målsättning är ett protokolfört möte per månad. Matrådet, vilket tar upp frågor kring skolmaten och kommer att sammanträda minst 4 gånger under läsåret. Samt Elevrådet, vilket har representation från alla klasser och kommer att arbeta för att uppnå målet med minst 8 protokollförda möten under läsåret. Elevrådet har dessutom två platser i skolans Utvecklingsgrupp. Vi ser att detta arbete ger frukt men också att vi måste driva arbetet vidare så att alla elever förstår vad medinflytande innebär och hur detta kan nyttjas. Utöver detta har varje elev direkt inflytande över undervisningen och dess utformning.

Föräldrainflytande Vårdnadshavares delaktighet i skolan är starkt önskad av oss på Färe Montessoriskola. Vi ser gärna att föräldrar tar del i elevernas vardag och följer deras utveckling i vardagen. Vi uppmuntrar medlemskap i föräldraföreningen, vilken har plats i skolans utvecklingsgrupp, tillsammans med elever och personal. Detta finns reglerat i ett samarbetsavtal mellan Färe Föräldraförening och Skolföreningen Växthuset Ek. För. men utnyttjas tyvärr för dåligt idag. Höstens mål kommer därför vara att alla utvecklingsgruppmöten bevistas av en föräldrarepresentant. Rektor kommer aktivt arbeta för att stödja föräldraföreningen i detta mål. Vi har föräldramöten och utvecklingssamtal två gånger per läsår. Detta är ytterligare en väg till föräldrainflytande och delaktighet som inte brukas på den nivå vi hoppas på. Alltså ytterligare ett utvecklingsområde inför hösten. I föräldrarnas delaktighet är elevplattformen Infomentor en ryggrad. Vi kommer fortsatt och intensifierat arbeta för att alla föräldrar aktivt och frekvent går in i Infomentor och på så sätt håller sig uppdaterad om vad som sker på skolan som helhet men också hur det ser ut för den enskilde eleven. Vi kommer också höja vår aktivitet ytterligare på Infomentor. Bland annat ska de pedagogiska planeringarna ligga ute för alla ämnen och pedagoger. Elevernas resultat ska också kontinuerligt uppdateras med täta intervaller.

Elevhälsa Vår skolsköterska står tillsammans med vår skolläkare för den medicinska insatsen. Den omfattar ett basprogram för hälsokontroll och hälsouppföljning, angivet av socialstyrelsen. Skolans elevhälsoteam består av skolsköterska, specialpedagog och rektor. Övriga kompetenser så som SYV, kurator och psykolog köps in efter behov. Elevhälsoteamet ska sammanträda minst 8 gånger under läsåret. Basar och Lägerskola Vi har som tradition att hålla en Julbasar på skolan. Basaren är kulmen på ett långt arbete då vi gemensamt över åldersgränser och skolformer arbetar för att tillsammans lära och samtidigt skapa säljbara produkter till basaren. Här bidrar ämnen som NO, hemkunskap, slöjd och SO till kunnande och produkter. Vi arbetar med det entreprenöriella tänket som ledstjärna. Det innebär att elevernas delaktighet styr. Inkomsterna från basaren bildar grundplåten till den gemensamma lägerskolan under våren. Lägerskolans mål är att gemensamt lära och umgås under friare former.

Likabehandlingsplan Färe Montessoriskola har ett handlingsprogram för att förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande behandling samt för att främja likabehandling i överensstämmelse med gällande lagar och regelverk. Denna plan ska uppdateras och aktualiseras under höstterminen. Kvalitetsarbete på Färe Montessoriskola Rektor vid skolan arbetar efter huvudmannens direktiv och leder kvalitetsarbetet genom att göra en uppgiftsfördelning till utvecklingsgrupp, pedagoger och övrig personal. En plan för läsårets kvalitetsarbete upprättas och kommuniceras till huvudmannens styrelse, utvecklingsgruppen och personalgruppen. Vid läsårets start finns en sammanställning av föregående läsårs utvärderingar tillgänglig. Sammanställningen är utgångspunkt för planering i vårt vidare visionsarbete, utvecklingsgrupp, arbetslag och hemvister. Sammanställningen revideras och skrivs ihop till en kvalitetsredovisning så att den uppfyller de krav som finns i skollag, förordning och Allmänna Råd för skolans kvalitetsarbete.

Att bli elev på Färe - Ansökan Skolan vänder sig till alla elever i förskoleklass till och med åk 9 på grundskolan, grundsärskolan eller träningsskolan. Skolan är avgiftsfri och har sin inkomst i elevpengen som medföljer varje elev i svenskt skolväsende. Färe Montessoriskola tillämpar köförtur till de elevplatser vi förfogar över. Syskon och elever från föreningens förskola har förtur. Man anmäler sig till Färe Montessoriskola skriftligen på särskild blankett som finns tillgänglig på Färe Montessoriskolas hemsida. Man kan även få en blankett hemskickad via post. Under året har vi som mål att ha 160 elever.