Tips för större och mindre fester Vissa älskar att ställa till med fester medan andra inte gillar så mycket ståhej och därför föredrar att fira i liten skala. I det här numret, med vårens fester som tema, bjuds du på en hel del praktiska tips kring detta ämne. Kläder av god kvalitet, egna gamla plagg eller fyndade på loppis, lönar det sig ofta att låta sy om. Ibland kan man till och med sy ett helt nytt plagg av två gamla. Det är ett förfarande som har blivit allt vanligare, har man märkt på syateljé Alexandra & Mia där man även värnar om återanvändning och satsar på miljötänk.
Har du funderat på hurdana plagg i garderoben det spara, vilka plagg som det är bäst att föra till eller använda på annat sätt? Hur kan man känna sig klädstil och val av plagg? Julia Holmqvist ger dessa frågor. är värt att återvinning säker i sin goda råd i Till en fest vill man gärna dekorera med blommor. Många blommor som i sig verkar väldigt anspråkslösa kan bli mycket vackra då de kombineras i en bukett med andra blommor. Florist Saija Sitolahti ger förslag på en del enkla blomsterarrangemang och buketter, som inspiration till en egen fest eller att ge som gåva åt någon av sina vänner. Att hitta en passande present är inte alltid så lätt, i synnerhet om den egna ekonomin är kärv. Men det finns ändå mycket som man kan göra själv och som mottagaren uppskattar att få. Yvonne Granqvist Schultz ger tips på flera sådana gåvor. Är det barnkalas med prinsesstema ger Ninette Bahne tips på enkla kronor barnen kanske till och med kan göra själva, Sara Westerlund tipsar om hur man kan ordna ett barnkalas ganska enkelt, och ger även förslag på lekar för barnen under kalaset. Bröllop är en av de allra största festerna i livet för de allra flesta. I det här numret kan du läsa om fem par i olika åldrar som gift sig under fyra decennier, hur de träffades, vad de föll för hos varandra och vad som får deras kärlek att hållas vid liv. Dessutom hittar du även tips och förslag på rätter som du kan
servera på buffébordet under någon av vårens fester. Missa för all del inte heller artikeln om Kimitobon Riitta Wuorio-Bäck som segrade i den finska tävlingen Suomi leipoo (hela Finland bakar). Hon bjuder även på ett läckert recept på budapestbakelse. Lycka till med dina förberedelser inför vårens fester! Rosita Holtlund, redaktör Koko Suomi leipoo gjorde
Riitta känd Kimitobon Riitta Wuorio-Bäck blev något av en rikskändis efter att hon segrat i säsong fyra av tävlingen Koko Suomi leipoo (hela Finland bakar), som sänds på kanalen MTV. I tävlingen fick finska folket följa de kreativa hemmabagarna som för varje avsnitt blev färre och färre tills endast tre finalister återstod. Vad var det som fick Riitta att ställa upp i tävlingen och vad gör hon nu? Koko Suomi leipoo är som namnet säger en finländsk bakningstävling. De som ställer upp i tävlingen är glada hemmabagare, som också är ovanligt kreativa och till exempel utvecklar egna recept. Endast amatörer får delta i tävlingen om du redan är bagare, har ett eget företag inom bakning eller jobbar på kafé får du inte vara med i tävlingen. Varje år söker mängder av människor till tävlingen, i vars fjärde säsong Riitta Wuorio-Bäck deltog med strålande resultat. Vem är Riitta Wuorio-Bäck och vad fick henne att anmäla sig till tävlingen? Jag är en Kimitoflicka, ja eller tant i det här skedet, 52 år gammal. Mina två vuxna barn bor i Pargas och så har jag också barnbarn. Från början är jag utbildad frisör, men det måste jag sluta jobba som år 1992 eftersom jag blev allergisk för alla starka medel som en frissa använder. Efter det jobbade jag som kommunal dagmamma i tio år och sedan på familjeföretaget Wuorios som min farfar grundade. Vi var 26 anställda och sålde allt möjligt, som båtar, trädgårdsgrejor, inredningsprylar Men när företaget köptes upp av en utomstående person som sedan lade ner det blev jag för första gången i mitt liv arbetslös 2015. Och då började jag baka för att det var roligt och för att dagarna inte skulle bli så
långa. Jag hittade nya recept och började leka med recepten. Till en början gladde Riitta släkt och vänner med sina bakverk, tills hennes syster frågade om hon hade hört talas om tv-programmet Koko Suomi leipoo. Men inte far jag med dit, inte! minns Riitta att hon svarade systern. Sedan låg hon ändå sömnlös på natten och började leta upp information om programmet, vilket ledde till att hon anmälde sig. Det var ju säkert tusen personer som sökte till programmet, så inte trodde jag att jag skulle gå vidare och bli en av de tolv som valdes till de televiserade avsnitten. Det var en ganska lång urvalsprocess med intervju och man skulle filma sig själv när man bakade hemma och till sist filmade de ännu en provbakning i Helsingfors, för att se hur man betedde sig framför kameran. Inspelningar på Sannäs gård i Borgå Slutligen var Riitta en av tolv deltagare som under tre sommarveckor filmades på vackra Sannäs gård i Borgå LÄS MERA I KURIREN nro 5-19 Text: Sophie Kawecki Foto: Kaj Lindh
Snabba vegetariska biffar Att laga vegetarisk mat av grönsaker är inte bara givande för kreativiteten och vackert för ögonen; det är också bra för hälsa och miljö. Allt det här vet ni redan, men jag vill ändå understryka den mentala boosten vi får av att testa nya saker och få nya intryck i vardagen. Jag har själv alltid övergått till vegetarisk matlagning varje gång jag haft en motivationsdipp i köket, oavsett årstid. Det stimulerar verkligen mitt arbete! Malin Vesterback 1 burk bondbönor (310 g)
3 potatisar 1 förpackning halloumiost (200 g) 2 ägg SNABBA VEGETARISKA BIFFAR MED BARA 4 INGREDIENSER Ca 12 st. 1. Häll bönorna i ett durkslag och skölj dem noggrant. 2. Lägg bönorna i en bunke och mosa dem med en gaffel. 3. Skala potatisarna och riv dem på den grova sidan av rivjärnet. 4. Riv hela halloumiosten på samma sätt. 5. Rör ner potatisrivet, riven ost och 2 ägg i bönröran. Blanda väl. 6. Värm en stekpanna till medelvärme och tillsätt 1 msk rapsolja och en klick smör. 7. Klicka ut fyra tunna biffar direkt i pannan. Stek dem gyllenbruna på båda sidor. 8. Upprepa tills alla biffar är stekta. 9. Servera med en grönsallad.
Irländsk köttgryta 2 msk olja 1 kg nötkött 1 tsk salt Svartpeppar 3 vitlöksklyftor 2 lökar 150 g bacon 2 msk vetemjöl 440 ml mörkt öl t.ex. Guinness 4 msk tomatpasta 7 dl köttbuljong 3 skivade morötter 2 lagerblad 3 färsk timjan stammar
Skär köttet i bitar på 5 cm. Hacka lök och vitlök. Värm oljan i en gryta på hög värme och bryn köttet tills det fått en brun färg. Tillsätt lök och vitlök och bryn i ca. 3 minuter. Häll i lite olja ifall grytan blir torr. Lägg sedan i hackad bacon. Koka tills baconet har fått färg och rör sedan i vetemjöl och blanda om. Häll i ölet och blanda om väl till mjölet har löst upp. Rör ner tomatpasta, köttbuljong, morötter, lagerblad och timjan. Låt grytan småkoka under lock på svag värme i ca. 2 timmar eller tills köttet är mört. Smaksätt grytan med salt och peppar. Servera med t.ex. potatis. Recept och foto: Kaj Lindh Ur Kuriren nr. 1-2019
Inredningsinspiration Vid en flytt från en bostad till en annan kan det ibland kännas frustrerande innan man minns var man placerat allt i den nya bostaden. Det kanske kan underlättas om man är duktig på förvaring. Nina Stubb har lyckats bra med förvaringen i den lägenhet där hon bor, i ett över hundra år gammalt hus i Vasa. Hur hon valt att förvara sina saker på ett praktisk sätt ser du om du läser artikeln och tar en närmare titt på fotona! Drömmer du om att göra förändringar i inredningen hemma eller ska inreda ditt första hem och tycker att det är svårt att veta hur och var du ska börja? I så fall kan du gärna läsa de råd som inredaren, fotografen och Visualisten Annika Carlsson
i Fiskars ger. Hon har även tillsammans med en lärarkollega tagit fram ett inredningsverktyg, kallat visualguide, för att hon och kunderna ska tala samma inredningsspråk. Om det känns som att något i inredningen hemma borde förändras, men du har svårt att säga exakt vad det är, kan du gärna läsa om de vanligaste inredningsmissarna i ett hem. Kanske kommer du då på vad du vill förändra för att det ska kännas mer rätt. Ibland kan det vara något så enkelt som att hänga tavlorna på en vägg på ett smartare och annorlunda sätt! Familjen Pulkkinen i Nedervetil bor i ett hus som är annorlunda än många andras. Deras stora hus på över 300 kvadratmeter rymmer nästan hela deras liv och omfattar även både ett garage och ett kontor! Du kan även läsa om vilka tankar Susanna Kotkamaa-Paavola och Jarno Paavola hade när de renoverade sitt hem i Vikby, och Theresa Särs-Jebali berättar om sin restaurangbranschen till möbeltapetserare. väg från Har du antagit utmaningen att till exempel börja renovera ett par hundra år gammalt hus från grunden, kan du gärna ta inspiration av Ida Asplund och hennes familj. De har under årens lopp hunnit renovera flera riktigt gamla hus och Ida har därför hunnit skaffa sig en hel del erfarenhet som hon delar med sig av i detta nummer. Föredrar du däremot mindre restaureringar, som att göra något nytt av gamla loppisfynd, kanske Ninette Bahnes förslag på hur sådana kan piffas upp kan få din kreativitet och experimentlusta att börja flöda.
Det här och mycket annat som tangerar bygga, bo och inredning kan du läsa om i det här numret. Trevliga lässtunder! R Rosita Holtlund redaktör
Maarit Lassila galleristen med många strängar på sin lyra I snart sagt varje by finns det ofta en person som på något sätt är intimt förknippad med byn och som alla bybor känner till och tar till sitt hjärta. En sådan person är konstnären och galleristen, tillika Ingåbon Maarit Lassila.
Husen tillhör en slags andelslagsform och innefattar fyra längor av ljusgula hus med sammanlagt tjugo lägenheter med vardera tre våningar. Alla lägenheter är lika stora till ytan, men alla är helt unika och ingen är den andra lik. Under de 100 år som husen funnits har en hel del människor hunnit bo här och diverse renoveringar samt ändringsarbeten utförts. Huset är ritat år 1911 av arkitekten AW Stenfors och var tilltänkta arbetarbostäder för järnvägsarbetare. Med nästan 110 år på nacken finns det otroligt mycket historia i husen och det var just den gamla själen i lägenheten som Nina föll pladask för redan vid första anblick. I det havsnära Ingå 58 km väster om Helsingfors slingrar sig byvägen tätt intill en gammal rödgrå stenladugård som gränsar till en liten park. Stenladugården, ursprungligen uppförd på 1800-talet, ligger vid foten av Prästgårdsberget och har sedan renoveringen 1996 fungerat som konstgalleri, vilket visat sig vara ett mycket lyckat koncept. I byggnaden som ägs av församlingen finns också inrymt en workshop vägg i vägg med galleriet. I snart sagt varje by finns det ofta en person som på något sätt är intimt förknippad med byn och som alla bybor känner till och tar till sitt hjärta. En sådan person är konstnären och galleristen, tillika Ingåbon Maarit Lassila. Under sommarsäsongen när galleriets öppethållningstider är förlängda är det mången bybo som slinker in i workshopen eller galleriet för att spana in nya konstverk av olika konstnärer och på samma gång få sig en pratstund med den alltid lika tillmötesgående och vänliga konstnären. Sommartid hittar också många turister till galleriet och det surrar av olika språk i den gamla stenbyggnaden. I den lilla workshopen som är till brädden fylld av tavlor, smycken, brukskeramik, kläder och
böcker stöter man på många intressanta personligheter både lands- och stadsbor och på sommaren blir inslaget av sommargäster dominerande. Långa, djupsinniga diskussioner om konst, film, litteratur och världspolitik och kanske också om vardagens vedermödor utspinner sig här. Allt medan Maarit arbetar med sina händer och ibland kastar en road blick mot kaffebordshörnan där diskussionens vågor går höga. -Vill du ha te? frågar Maarit den nya besökaren och torkar av sina händer på förklädet. -Jag skall bara sätta de här skålarna i ugnen så kan vi duka fram te och kakor. På frågan om hur hon hinner ägna sig åt alla dessa människor som sticker sig in till hennes workshop ler hon sitt milda leende. Jag trivs med att träffa människor och lyssna till vad de har att berätta. Jag upplever att jag får inspiration och energi och många människomöten sätter också sitt avtryck i min konst. Maarit betonar att sommartid är det sociala umgänget en naturlig det av arbetstiden medan det på vintern är tystare och då blir många arbeten klara och det byggs upp ett litet lager av färdiga produkter.
Människan bakom yrkesrollen Vem är då Maarit Lassila? Jag besluter mig för att ställa några frågor. Vad är hennes historia och hur har hon kommit att slå sig ner just här i Ingå? Jag får veta att Maarit ursprungligen är hemma från Helsingfors och har en magisterutbildning i bildkonst. Hon och mannen Anders beslöt att bosätta sig i Ingå 1995 då hon var på slutrakan med sin utbildning. Text: Elisabeth Liljeqvist Läs mera i Kuriren nr. 4. 6 mars 2019
Ekofasta för klimatet Temat för kampanjen Ekofasta 2019 (6.3 20.4) är hållbar klädkonsumtion. Syftet med kampanjen är att aktualisera klädernas miljöpåverkan och väcka tankar om vår egen konsumtion av kläder. Fastetiden handlar om avståndstagande och en enklare livsstil. Därför är det naturligt att aktualisera olika miljöaspekter inom ramen för kampanjen Ekofasta, säger Tomas Ray, som ansvarar för miljöfrågor i Borgå stift. I år lyfter vi fram kläder och klädindustrins utmaningar. Årets kampanj vill utmana oss att köpa hållbara kläder som vi tänker använda länge. Kläders största miljöpåverkan uppkommer
i tillverkningen. Speciellt användningen av vatten för bomullsproduktionen är problematisk. Kläder har därför en viss klimatpåverkan, säger Ray. Ekofastapodden Jobbet med Ekofastapodden har gett mig många nya insikter. Till exempel att en hållbar garderob alltid börjar med mig själv. Jag behöver förstå mitt eget liv för att veta vad jag behöver. Och det mesta har jag ju redan. Nu gäller det bara att förvalta det som finns, säger Linn Jung, redaktör för Ekofastapodden. Patrik Hagman lyfter i avsnitt tre fram vikten av att försöka identifiera vad det är som utlöser ett klassiskt shoppingbegär. Är det tristess? Är det leda? Är det tomhet? Och finns det isåfall något annat vettigt att rikta sitt fokus mot? Det är inte särskilt hållbart att konsumera bort sin tristess, säger Jung. Lyssna på podden: https://www.ekofasta.fi/poddar/ Kampanjen Ekofasta är ett samarbete mellan Evangelisklutherska kyrkan, Domkapitlet i Borgå stift och Finlands svenska Marthaförbund. Pressmeddelande från Marthaförbundet
Fastlagsbullar Vare sig man vill ha mandelmassa, sylt eller kanske någon annan fyllning som t.ex. nutella i fastlagsbullarna (semlor) så passar dessa bullar till allt. Mjuka och fluffiga bullar. 4 dl mjölk 50 g jäst 8 dl special vetemjöl 130 g rumsvarmt smör 2 dl socker 1 tsk kardemumma 1 krm salt Fyllning
Mandelmassa Mjölk Grädde Socker Börja med att värma mjölken till 37 grader. Smula ner jästen i en bunke och häll i mjölken. Rör om så att jästen löses upp. Blanda i ca. hälften av vetemjölet och knåda degen några minuter med maskin. Du kan knåda degen för hand också, men det tar lite längre tid. Låt degen stå och jäsa i 20 minuter. Nu när degen har jäst lite är det dags att fortsätta knåda degen med maskin. Tillsätt smöret, socker, kardemumma, salt och till sist vetemjöl. Knåda degen i ca. 10-12 minuter. Knåda tills du har en fin mjuk deg. Den ska inte vara för hård och inte för lös. Låt den jäsa under duk i ca. 45 minuter eller tills den har jäst till dubbel storlek. När det är dags att rulla bullarna så tar du lite deg och rullar till bullar. Du behöver inte baka ut degen på arbetsbordet utan du kan rulla bullarna direkt när degen är färdig jäst. Du väljer själv hur stora bullar du vill ha. Detta recept ger ca. 16 bullar eller 9 större bullar. Placera bullarna på en bakplåt täckte med bakplåtspapper och låt dem jäsa under duk tills de har blivit dubbelt så stora. Sätt ugnen på 225 grader. Grädda bullarna i ca. 6 minuter
(beroende på ugn) tills de fått en fin färg. Låt dem svalna. Fyllning: Nu är det dags att fylla bullarna. Här kan du fylla dem hur du själv vill. Jag brukar skära locket av bullarna och ta ut lite av bullens innehåll och blandar det med mandelmassa och en matsked mjölk tills jag får en jämn massa som jag sedan fyller bullarna med. Vispa grädden med lite socker och spritsa på bullen och sätt locket på. Pudra med lite florsocker. Tex och bild: Kaj Lindh