Centralskolan År 2019

Relevanta dokument
LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLAN OCH FRITIDSHEM VÄLKOMMEN

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nordalsskolan

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 SKYTTEANSKA SKOLAN SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Vi är öppna med varandra

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

Hälsinggårdsskolan, plan mot diskriminering och kränkande behandling

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Dalaskolan södras plan mot kränkande behandling 2018/2019

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hammargärdets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolenhet Parkskolan 7-9

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2015 Öjeskolan plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 3-9

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MELLERUDS SÄRSKOLA 2017/2018

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehåll: Ansvariga för planen. Vår vision. Delaktighet. Förankring av planen. Utvärdering. Kartläggning och utvärdering av 2017/2018 års plan

Älgarås fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjötoftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbymalmsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling i Glimåkraskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem.

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. Vision. Främjande arbete. Kartläggning av verksamhet. Förebyggande arbete. Rutiner, åtgärder vid akut situation

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskola och fritidshem Läsår 2016/2017

Tingdalsskolan-Björnås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Järbo/Jäderfors RO Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jäderfors skola

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vindängens plan mot kränkande behandling 2017, rev Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola, fritidshem.

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvillsfors skola, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Paradisskolans plan mot diskriminering och kränkande Behandling

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Idkerbergets skola

Lindeparkens gymnasiesärskola och KTT-verksamhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stenkyrka skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristiansborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 6-9

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och plan mot kränkande behandling läsår Likabehandlingsplan

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkskolans likabehandlingsplan

Transkript:

Likabehandlingsplan för Centralskolan År 2019 Storumans kommun 1

Innehåll INLEDNING... 3 POLICY... 3 VISION... 3 SKOLANS ORGANISATION... 3 DELAKTIGHET... 3 FÖREGÅENDE PLAN... 4 FRÄMJANDE ARBETE... 6 FÖREBYGGANDE ARBETE... 6 UTVECKLINGSOMRÅDEN/ HANDLINGSPLAN 2019... 7 RUTINER FÖR KRÄKNINGAR/MOBBING OCH TRAKASSERIER... 9 BILAGA 1 FÖRSLAG FRÅN ELEVRÅDET- FÖREBYGGANDE ARBETE... 10 BILAGA 2 UNDERSKRIFT PERSONAL... 12 2

INLEDNING Centralskolans handlingsplan är upprättad utifrån skrivelser i Skollagen (SFS 2010:800) och Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, medan det i skollagen står att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. Planerna kan skrivas ihop och det har Centralskolan valt att göra. I planen finns främjande, förebyggande och åtgärdande insatser beskrivna när det gäller olika former av kränkande behandling. Denna plan omfattar verksamhetsformen grundskola. Denna likabehandlingsplan gäller fr.o.m. 2019-01-30 till 2020-01-31 för kalenderåret 2019. På Centralskolan ansvarar rektor för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare planen utvärderas. POLICY På Centralskolan tolererar vi inga kränkningar, trakasserier eller sexuella trakasserier. Alla ska känna sig trygga i vår verksamhet. I denna likabehandlingsplan redogörs för våra främjande och förebyggande åtgärder samt rutiner för akuta situationer. VISION Centralskolans vision är att ha en verksamhet där alla kan känna trygghet, gemenskap och glädje, och får möjlighet att utvecklas i en harmonisk miljö, utifrån egna förutsättningar och möjligheter. Vår vision är också att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Eleverna ska känna att all personal på Centralskolan arbetar aktivt för att motverka diskriminering och kränkande behandling. SKOLANS ORGANISATION På Centralskolan finns sammanlagt 81 elever i åk 4-6. På skolan undervisar 15 ämneslärare, sex av dessa lärare delar på mentorsansvaret i de fem klasserna. Lärarna är legitimerade och jobbar ämnesinriktat. På skolan arbetar även två elevcoacher. Elevhälsoteamet består av tre speciallärare, skolsköterska, skolkurator, studie- och yrkesvägledare och rektor. Elevhälsoteamet är gemensamt för Centralskolan och Röbroskolan. Elevhälsoteamet träffas varje vecka. Elevhälsoteamet besöker Centralskolans konferens varje vecka där återkoppling och planering sker. Rektor har ansvar för att likabehandlingsplanen är känd av personal, elever och föräldrar. Planen är tillgänglig på kommunens hemsida, schoolsoft och skolans interna nätverk samt ingår i introduktionsplanen för nyanställd personal. DELAKTIGHET På Centralskolan har eleverna medverkat i det främjande och förebyggande arbetet och varit delaktiga att upprätta, följa upp och se över likabehandlingsplanen genom att bl.a. Klassråden har sett över skolans ordningsregler och elevrådet har reviderat dem. Eleverna har deltagit i och besvarat likabehandlingsenkäten under ht-18 (kartläggning inför förebyggande arbete). Eleverna genomför varje termin en trygghetsvandring där de får uttrycka vilka platser som känns otrygga och varför. 3

Alla elever har tillgång till likabehandlingsplanen på Schoolsoft och fått möjlighet att komma med synpunkter. Eleverna kan i den dagliga verksamheten påverka sin skolsituation via mentor, undervisande lärare, klassråd, elevråd. Personalen deltar i trygghetsvandringarna, som tillsammans med det som kommit fram i den dagliga verksamheten, enkäter, klassråd, elevråd samt utvecklingssamtal är underlag vid upprättandet av Likabehandlingsplanen. All personal har då möjlighet att lämna synpunkter på planens utformning och innehåll. På Centralskolan har också vårdnadshavare beretts möjlighet att delta i arbetet med planen genom att komma med synpunkter innan planen fastslagits, detta genom att tillgängliggöra planen på Schoolsoft och uppmuntra dem till genomläsning samt komma in med ev. synpunkter. Denna likabehandlingsplan görs känd och förankras hos eleverna genom att tas upp i klasserna samt att åtgärderna i planen kommer att lyftas kontinuerligt under året. Planen görs känd och förankras hos personalen genom att alla tar del av planen samt att all personalen skriver under att de läst planen. Planen görs känd och förankras hos vårdnadshavare genom publicering i Schoolsoft och genom att tas upp på kommande föräldramöten. Utvärdering av förra läsårets insatser har gjorts av trygghetsteamet och mentorerna. FÖREGÅENDE PLAN Ur föregående likabehandlingsplan identifierades följande utvecklingsområden som nu har följts upp- resultat av insats. Område Aktivitet Ansvar Uppföljning Resultat av insatserna Förtydliga elevinflytande. Vad Jobba med begreppet påverka under Mentorer Rektor LB-enkät Ht -18 Elevrådsmöten Vi har elevinflytande på olika sätt t.ex genom att eleverna har möjlighet begreppet påverka klassråden i samarbete att påverka redovisningsformer, innebär. med elevrådet. arbetsformer samt innehåll på Lektioner lektionerna. Att eleverna får Arbetsmiljön valmöjligheter mellan olika arbetsuppgifter. Eleverna har en ram som läraren initierat, men får möjlighet att individuellt välja inom den ramen. Vi har elevråd och klassråd. Matsituationen Påverka matsedeln Ljudnivån Stress när andra går ut på rast. Eleverna får svara på en enkät från kostrådgivaren. Matrådsrepresentanter från alla klasser. Tillåtelse att flytta ihop när många har gått ut på rast. All personal LB-enkät Ht-18 Vi fortsätter att jobba med ljudnivån som många elever anser vara för hög genom att ha dialog/diskussion med eleverna, påminna och vara en tydlig vuxen i matsalen. Vi behöver också arbeta med att få eleverna att inse att vill de få en 4

förändring av ljudnivån måste de börja med sig själva. Rastvakten tydlighet Det är svårt för eleverna att se vem/vilka som är rastvakter. Det köps in reflexvästar som rastvakterna bär. Rastvakts scheman sätts upp utanför klassrummen och vid entréerna Rektor och mentorer LB-enkät Utemiljön har fungerat bra under höstterminen genom att vi haft en elevcoach som ankare. Hon har ordnat med lekmaterial samt aktiviteter och varit vuxenstöd för eleverna under de flesta uterasterna. Centralskolan har även haft tillgång till elevcoacher från Röbroskolan som också funnits tillgängliga som värdar vissa raster. Kränkningar/ bemötande Vem kan man kontakta? Tydlighet vad en kränkning är. Kontaktuppgifter till olika organisationer sammanställs och sätts upp på skolans anslagstavlor. Samtal i grupper/klasserna. (Se även fokusområdet Bemötande och filmerna från UR. Kurator Mentorerna LB-enkät Ht-18 Vi behöver utveckla elevernas eget ansvar att gå ut på rasterna och inte uppehålla sig inomhus Vi ska arbeta vidare med att förtydliga och samtala med eleverna om: Vad är en kränkning? Hur är gången vid anmälan? Vilka blir konsekvenserna? Vi behöver också diskutera och delge varandra information i kollegiet och sedan, senare under vårterminen -19, utvärdera läget och hur vi sedan ska gå vidare. Jobba vidare med begrepp och elevernas självinsikt genom diskussionsfrågor och filmer. Här ser vi en klar fördel med att vara två personal i klassrummet. Vi fortsätter att arbeta med bemötande samt mina/dina rättigheter och skyldigheter genom t.ex. schemabrytande aktiviteter, gruppstärkande övningar samt temadagar om värdegrund. Vi kan också använda oss av kooperativt lärande för att stärka elevernas tilltro till sig själva och andra. 5

FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet innebär att fokusera på det positiva och stärka respekten för allas lika värde. Det är en naturlig del i vardagen och allas ansvar. All personal har ett positivt förhållningssätt gentemot eleverna. De arbetar aktivt för en god elevmiljö och dagligen med elevernas respekt för varandra. Detta sker genom övningar i undervisningen och i samtal med eleverna där alla får komma till tals. Kontakt med föräldrarna är också en del av detta arbete. Varje läsår har Centralskolan som mål att ha ett temaarbete kring värdegrund, attityder och relationer. Kurator kan kopplas in och samtala med grupper kring värdegrund och social kompetens. Centralskolan har årligt återkommande aktiviteter vars syfte är att eleverna ska lära känna varandra och lära sig samarbeta för att skapa en god gemenskap samt friskvård. Exempel på aktiviteter Värdegrundsaktivitet, Kyrkstigen, Skoljoggen, samt olika temadagar. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En god lärande miljö, arbetsro och matro, genusperspektiv och arbete med att stärka självkänsla, är områden som ingår i det dagliga arbetet tillsammans eleverna. Dialog och kommunikation är viktiga verktyg. Skolsköterskan har ett hälsosamtal med samtliga elever i år 4 angående deras psykiska och fysiska hälsa. De förebyggande insatserna har sikte på de problem skolan har identifierat och arbetet följs upp årligen. Riskerna, t ex i form av otrygga platser eller negativa attityder i den egna verksamheten kartläggs. Trygghetsteam Under höstterminen så startade vi upp en ny grupp, Trygghetsteamet. Där fokus kommer att ligga på arbetet med en trygg skola. Det sker bland annat genom ökat fokus på att kunskap och studiero hänger ihop. Med Trygg skola menas en studiemiljö där det råder kamratskap, hänsyn och studiero. Tillsammans kan vi medarbetare inom skolan, föräldrar och elever skapa en bra arbetsmiljö för alla som vistas i skolan. Arbetet med att skapa trygghet i skolan beskrivs bland annat i denna Likabehandlingsplan. Trygghetsteamet består dels av en mentor från varje arbetslag (högstadiet), en representant från Centralskolan och elevcoacherna. Skolkurator, skolsköterska och rektor deltar från Elevhälsan. Trygghetsteamet arbetar förebyggande tillsammans med skolans elevråd. För att få elevinflytande i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Trygghetsteamet träffas kontinuerligt under läsåret. Trygghetsteamets uppgift är att arbeta med elevvård på olika sätt och följer bla upp förra läsårets likabehandlingsplan tillsammans med mentorsgrupperna. Trygghetsvandring Mentorerna ger varje elev en egen karta över skolområdet och ber att eleverna markerar med X var de känner sig otrygga. Eleverna har möjlighet att förtydliga sitt kryss genom att skriva på baksidan av kartan. På kartan följer det även med olika slags frågor som rör elevernas trygghet. Dessa besvaras också på baksidan av kartan. Sammanställningen skrivs in i vår likabehandlingsplan tillsammans med ev. åtgärder. 6

UTVECKLINGSOMRÅDEN/ HANDLINGSPLAN 2019 Under läsåret har följande identifierats som utvecklingsområden: - Elevinflytande - Kränkningar - Bemötande: Attityder, respekt och språkbruk. - Mat - Hygien Det framkommer att eleverna i grunden är trygga och känner att de har någon vuxen i skolan som de kan lita på. De känner att de har en bra hälsa, både fysiskt och psykiskt och att de har någon kompis som de trivs med. Område Aktivitet Ansvar Uppföljning Förtydliga elevinflytande. Vad begreppet påverka Samtlig personal som LB-enkät Ht -19 innebär. arbetar med eleverna Elevrådsmöten Lektioner Arbetsmiljön Använda begreppet mer frekvent tillsammans med eleverna. Medvetande göra eleverna när det handlar om elevinflytande. Att elevrådsmöte och minifalken skrivs in i årshjulet för kontinuerlighet. Rektor Matsituationen Matråd återinsätts Stående punk på elevråd /klassråd Christina Gideonsson (Matråd) Annelié Fjellström (Elevråd) Mentor (Klassråd) LB-enkät Ht-19 Hygien Samtal om hygien Undervisning om hygien Bjuda in skolsköterskan Städning av duschar/ omklädningsrum. Idrottslärarna NO-lärarna Mentor Rektor LB-enkät-19 Kränkningar Vem kan man kontakta? Tydlighet vad en kränkning är. Prao hos lokalvårdaren åk 4 2 ggr/termin går vi igenom planschen: Tips hur du kan göra vid kränkningar, mobbing trakasserier/utfrysning i skolan. Mentor Mentor LB-enkät Ht-19 Film/power point om vad en kränkning är. Ex umo.se 7

Område Aktivitet Ansvar Uppföljning Bemötande/ språkbruk Diskriminerings- Grunderna. ge eleverna en förförståelse till vad olika ord betyder, ex funktionsvariation, könsidentitet, etnisk tillhörighet, psykisk hälsa. Mentor/elevhälsan Mentor/elevhälsa LB-enkät Ht-19 Vad händer när man blir kränkt. Visa på hur ett ärenden hanteras- från samtal- utredningåtgärder- uppföljning. Samtal kring språkbruk. Mina skyldigheter och rättigheter. Gruppstärkande övningar Samtlig personal som arbetar på skolan 8

RUTINER FÖR KRÄKNINGAR/MOBBING OCH TRAKASSERIER Centralskolans policy är att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår verksamhet. Detta avsnitt innehåller rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, hur personalens respektive rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras, rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras. Det åtgärdande arbetet påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Det åtgärdande arbetet innebär att verksamheten vidtar åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. ANSVARSFÖRHÅLLANDE Enligt skollagen (SFS 2010:800) är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. En lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn via Draftit. Rektor ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Elever och/eller vårdnadshavare anmäler diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling till någon i personalen på skolan, i första hand mentor, i andra hand rektor. Elever har dock möjlighet att vända sig till den anställd som de känner mest förtroende för. Den som har blivit kontaktad ansvarar för att åtgärder görs i enlighet med arbetsgången på Draftit. Draftit Draftit KB Process är ett verktyg för personal i skolan för att få en struktur i arbetet med anmälningar av kränkande behandlingar. Skolpersonal är idag skyldiga att göra en anmälan till sin förskolechef eller rektor vid kännedom av en kränkande behandling. Förskolechefen eller rektorn är i sin tur skyldiga att utreda, åtgärda och uppfölja samt att anmäla till huvudmannen. KB Process är skolpersonals verktyg för att på ett smidigt och digitalt sätt säkerställa att anmälan kommer fram till rätt person och att överlämningen sker i linje med GDPR. Grunden för KB Process är att förenkla arbetet med kränkande behandlingar. Verktyget innefattar dokumentation av anmälningar, utredningar, åtgärder samt uppföljning. Verktyget visar övergripande statistik av samtliga ärenden. Principen bakom statistiken är att kartlägga anmälningarna, för att på ett enklare sätt upptäcka problematiken bakom de kränkande behandlingarna. 9

BILAGA 1 FÖRSLAG FRÅN ELEVRÅDET- FÖREBYGGANDE ARBETE Beskrivning av aktiviteterna Elevinflytande (att få påverka och känna sig delaktig mm) Hur vi ska jobba, ensam eller i par/grupp Hur en redovisning kan/ska gå till. Hur ett test i ex. historia kan gå till och vilka delar som ska ingå t.ex. skriftligt, frågor i datorn, Pling Plong, muntlig redovisning mm Ändra i schemat t.ex. ha matte på förmiddagen istället för senare på dagen Ibland kan man få välja att jobba i bok eller spela mattespel, bänkspel eller i datorn. Vi kan påverka Elevens val och ibland vad vi ska göra på idrotten. Hur vi kan påverka vår arbetsmiljö. Vad kan vi ex. göra för att få bättre arbetsro? Välja om vi vill läsa i bok eller se på film till ett spec. område. Lektioner utomhus Vi har haft många omröstningar,(öppen eller sluten omröstning) Vi har klassråd, elevråd och Minifalken. (Inget matråd detta år.) I datasalen kan man ibland välja ex vilken övning man mest behöver träna på i ex Softogram eller Språklära. Vad vi ska göra på rasterna när vi är ute. Klasserna kan påverka en temadag per klass för hela skolan. Arbetsro Arbetssätt- hur ska vi lära oss det här, redovisningsformer Bemötande: Attityder, respekt och språkbruk Man kan gå till den utsatta och fråga vad som hänt och hjälpa den Låt det rinna av, fråga varför hen kränker och säga ifrån. Försöka använda mindre svärord Säga till den som säger fula ord. Säg SLUTA! Sluta svära, Gud kan va nära Att inte avbryta varandra Att inte kalla varandra för fula saker Kränkningar: Hur kan vi hjälpas åt att minska kränkningar? Vet ni hur man går tillväga? Säga förlåt om man sagt eller gjort något dumt Den som är ledsen kan fråga en vän om den kan säga till någon om man inte vågar själv. Gå därifrån innan man gör något dumt. Gå därifrån och inte lyssna eller säg SLUTA! Prata om det som hänt (och varför det hände). Hämta en rastvakt eller prata med en lärare om det som hänt. Tänk dig för innan du säger något. Skulle du vilja bli behandlad så? Sluta skriva och skicka kränkande lappar. Tänk dig för innan du skriver eller gör något. Säg förlåt och be om ursäkt. Säg hur det känns (för den som blir utsatt.) Ta hjälp, få språkstöd av plansch. t.ex. 10

Mat I år har vi inte haft några matråds-träffar. Därmed har elevernas möjlighet att påverka sin matsituation minskat. Hygien För att ljudnivån ska vara bra är det viktigt att den som pratar använder lagom starka röster. Man lyssnar och pratar med personerna kring sitt matbord. År 4 har nu matplatser som lottats till bestämda bord. Fri placering kring bordet gäller. Inte neka någon eller paxa platser. De flesta tycker att maten är god/okey och att det är bra att det ofta finns rester/ flera rätter att välja bland. Om man vill äta länge kan man flytta ihop på slutet, så slipper man äta ensam. Det fungerar bra. Trångt vid mackor/sallad/mjölk diskarna. Varför har det inte varit något matråd? Korta tider vid fikat- stressigt. Inger har pratat om hygien på NO:n. 4:orna har också pratat om vad som händer i kroppen vid förpubertet/pubertet. Förhoppningsvis förstår fler vikten av att duscha eller tvätta av sig efter idrott och PULS. Ju mer man växer desto mer kommer t.ex. svett att lukta. Att uppmärksamma städningen i omklädningsrummen på bollhallen, eleverna upplever det ofräscht och vill då inte duscha. Packa idrottsväskan kvällen innan. 11

BILAGA 2 UNDERSKRIFT PERSONAL Med min underskrift nedan bekräftar jag att jag har tagit del av denna plans innehåll och kommer att arbeta i enlighet med denna. Namn Titel/yrkesbenämning Datum 12

Namn Titel/yrkesbenämning Datum 13