PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Transkript

1 PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLAN OCH FRITIDSHEM

2 INLEDNING Skytteanska skolans och fritidshemmets handlingsplan är upprättad utifrån skrivelser i skollag (SFS 2010:800) och diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en plan för likabehandling medan det i skollagen står att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. Planerna kan skrivas ihop och det har Skytteanska skola valt att göra. I planen finns främjande, förebyggande och åtgärdande insatser beskrivna när det gäller olika former av kränkande behandling, oavsett grund. MÅL I Skytteanska skola och fritidshemmet har vi som mål att alla, både barn och vuxna, ska må bra och känna sig trygga. Vår målsättning är att skapa en god miljö för både lärande och social utveckling. Vi strävar efter att se varje barn, d v s ha tid för dem var och en. Varje barn ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina speciella förutsättningar. Alla har lika värde. Den elev som känner behov av hjälp i sin skolsituation ska kunna ta kontakt med den lärare eller personal som eleven känner mest förtroende för och på så vis få stöd att gå vidare med sin sak. Skolan och fritidshemmet har skyldighet att agera så snart man får kännedom om att en elev känner sig kränkt och all personal delar ansvar för elevernas välbefinnande med rektor och huvudman som ytterst ansvarig. 1 1 Enligt 6 kap. 10 skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). 2

3 DEFINITION AV BEGREPP Beskrivning av kränkande behandling: Kränkande behandling innebär att ett barn eller elevs värdighet kränks. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Diskrimineringsgrunderna är kön, könsidentitet/könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trostillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Den vanligaste typen av kränkningar är att uppleva sig oskyldigt anklagad eller att andra elever visar sitt avståndstagande genom att retas, viska och skämta. Att bli slagen eller knuffad är också en kränkning. Ingen elev ska bli kränkt och skolan har skyldighet att agera när det sker. Sexuella trakasserier är handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. SKOLANS ORGANISATION OCH MÖJLIGHET TILL DELAKTIGHET I Skytteanska skola och fritidshemmet finns elever i år 1-9 och en förskoleklass, total 140 elever En rektor är anställd på 80 % och skolan har 22 lärare samt 1,5 elevassistenter, en kurator och två specialpedagog samt en speciallärare på 50% under läsåret Alla arbetar dock inte heltid på enheten. Varje elev har en mentor. Ett lokalt elevhälsoteam som träffas en gång i veckan finns på skolan. Teamet består av specialpedagog, speciallärare, kurator, skolsköterska, rektor samt studie- och yrkesvägledare och/eller elevassistenter vid behov. Eleverna kan i den dagliga verksamheten påverka sin skolsituation via mentor, undervisande lärare och klassråd. Planen för likabehandling finns tillgänglig för föräldrarna på skolans arbetsplattform och tas upp på föräldramöte, skolråd samt vid utvecklingssamtal. De får också möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i planen i samband med föräldrarådet. Det som framkommit i den dagliga verksamheten, enkäter, klassråd samt utvecklingssamtal är underlag vid revideringen. All personal och elever har då möjlighet att lämna synpunkter på planens utformning och innehåll. Rektor har ansvar för att planen för likabehandling är känd av personal, elever och föräldrar. Planen är tillgänglig på skolans hemsida och ingår i introduktionsplanen för nyanställd personal. 3

4 UTVÄRDERING AV LÄSÅRET 2017 OCH KARTLÄGGNING Under slutet av höstterminen 2018 gjordes en likabehandlingsenkät bland eleverna. De svarade då bl.a. på frågor om trivsel, trygghet och inflytande (skola och fritids) samt en fråga kring fokusen framåt. Sammanställningen visade att ett flertal av eleverna trivs mycket bra men att eleverna ser behovet av att lyssna på varandra och att det krävs fortfarande mycket arbete så att alla kan känna sig trygg i att vara sig själv. I slutet av höstterminen genomfördes en uppföljning av utvärderingen i elevrådet. Elevrådet diskuterade hur man skulle kunna arbetar tydligare med självkänslan och att kunna skilja mellan person och prestation utifrån enkäten som berörde denna fråga och hade väldigt spretiga svar. Personalen diskuterade frågorna hur vi kan arbetar med elevernas självkänsla samtidigt att man lyfter gruppen i sin helhet. Föräldrarådet diskuterade frågorna och skrev sina åsikter i protokollet som vi tog hänsyn till. DET FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETET Det främjande arbetet innebär att fokusera på det positiva och stärka respekten för allas lika värde. Det är en naturlig del i vardagen och allas ansvar. All personal har ett positivt förhållningssätt gentemot eleverna. De arbetar aktivt för en god elevmiljö och dagligen med elevernas respekt för varandra. Detta sker genom övningar i undervisningen och i samtal med eleverna där alla får komma till tals. Tät kontakt med föräldrarna är också en del av detta arbete. Klassråd och samlingar genomförs där barn utifrån ålder i olika grad deltar och leder möten på ett demokratiskt sätt. Det hälsofrämjande förhållningssättet börjar i våran skolan klassrummet där lärarna skapa lärande relationer med eleverna som ska känner ett sammanhang, se meningen med det man gör samt begriper och kan hantera skolarbetet. Sedan höstterminen 2017 har vi PULS träning varje morgon med åk 5 till 9 samt som utöver hälsan även ska påverka det sociala samspelet mellan klasserna och i klassen. Kuratorn är närvarande varje morgon och får på det sättet in djupt inblick i elevernas mående enskild och framförallt i grupp och med varandra. Sedan hösten 2018 har vi dans för hälsa efter skoltid med kuratorn. Fans för hälsa är koncept att nå eleverna som mår inte bra och arbeta med deras självbild. Forskningen styrker detta arbetet. Rektorn, kuratorn och fem elever har även varit på Backa- utbildning som skolan nu efter jul och med den nya LBP arbeta aktiv med under elevens val. 4

5 Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Riskerna, t ex i form av otrygga platser eller negativa attityder, i den egna verksamheten ska kartläggas. De förebyggande insatserna ska ta sikte på de problem skolan har identifierat och arbetet ska följas upp årligen. Utifrån utvärderingen och kartläggningen är målet under 2019 att aktivt arbeta vidare med att fokusera att skapa att tillgängligt lärmiljö där hela all personal arbeta utifrån en gemensam elevhälsa. Lärmiljön ska anpassas efter elevens förutsättningar. För arbetar med ett tillgängligt lärmiljö krävas det av personalen att arbete mot samma målbild och utifrån samarbete och ett professionellt bemötande Under läsåret 2019 har följande identifierats som utvecklingsområden utifrån läroplanen Kapitel 1 skolans uppdrag Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Kapitel Normer och värde respekterar andra människors egenvärde, Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, 2.3 kunskaper Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Vi kommer att arbeta med normmedvetenhet och normkritiskt tänkande, med utgångspunkt i en utbildning som personal och elever genomfört tillsammans. Inom denna ram hittar vi verktyg för att fundera över och utmana/utvidga våra roller, för en mer verklighetsbaserad och nyanserad självbild. Självbild/självkänsla har en avgörande betydelse för hur vi mår, och har ett starkt samband med inlärning. Även om enkäten visar ett bra resultat vill vi göra eleverna medvetna om sin självbild innan de lämnar vår skola och ska in till större sammanhang. Samtidigt som eleverna utvecklar en självkänsla som baseras på person och inte prestation fortsätter vi med arbetet att ta hand om varandra och bry sig om varandra så att eleverna ser sig i en större helhet. 5

6 Vi kommer arbeta med ett flertal metoder, där prata, tänka och göra går hand i hand. Vi kommer också arbeta med aktiva elevhandledare utifrån Backa utbildningen från skolverket Målsättning Varför Hur Tid för genomförande Självkänslan -att vara sig själv självkänsla som baseras på person och inte prestation att arbeta med normmedvetenhet och normkritiskt tänkande Dans för hälsa Puls Hälso-dagar mm Under lektionstid och under elevens val samt klassråd temadagar: Exempel Stark och smart i mars Byta roller Ansvar Lärarna Mentorer EHT Lärare lågstadiet Uppföljning Utvärdering efter varje moment och på slutet av höstterminen 2018 under temadagen Samt under EHT respekterar andra människors egenvärde - Bry sig om varandra Att få en mer verklighetsbaserad bild av sig och andra. Att kunna ta distans från sina egna behov. Att kunna se sig i en demokratiskt sammanhang, Ett gemensamt ansvar Vi arbetar med verktyg för att fundera över och utmana/utvidga våra roller, Genomföra praktiska övningar som kräver kommunikation och ett behov av varandra Jan/feb under elevens val. Klassvisa praktiska övningar. Från v 17,workshops som ta upp normbrytande perspektiv genom rörelse, foto, prat om sexuella kränkningar mm Kurator Assistent EHT ht 2018 samt varje vecka på EHT Medvetengörande av målen ovan i det dagliga arbetet Se nedan 6

7 MÅL(vad?) Metod/ Aktivitet er Självkänslan och att bry sig om varanda utifrån ett demokratiskt förhållningsätt och att kunna skilja mellan person och prestation PersonalHur? Uppmuntrar alla elever att få vara sig själv Sapa ett sammanhang för elevera med höga förväntningar på kunskap och persno med fokus på lärande relationer Skiljer mellan beröm av prestation och person Movtivera genom att udervisningen är meningsfullt, begripligt och hanterbart. Låta eleverna på fritids vara delaktiga i beslut och planering samt ge eleverna en valfrihet EleverHur? Var dig själv utifrån din person. tror på dig själv och stötta andra elever i detta Fokusera på dig och andra som person och ej utifrån prestation Man pratar med många olika elever under en dag. Respekterar varandra när man pratar och vänta på sin tur. NÄR: Varje dag, varje vecka arbetar vi mot vårt gemensamma mål och under speciella tillfällen som temadagar kommer fokus att vara aktiviteter som redskap för att nå målet. Uppföljning sker minst en gång i månaden i klassråd, elevråd och under arbetslagsträffar. Arbetsgång för planen för likabehandling 7

8 Utvärderingar Dokumentatio n ht 18 Vision och mål 2018 utifrån utvärdering Uppföljning och arbetet med plan för likabehandlng Förarebete med elever, personal och föräldrar Daglig arbete mot målen samt temadag och projekt som stödjer detta arbete Utarbetandet av nya planen för likabehadling RUTINER FÖR ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKNINGAR Skolor och fritidshem ska utveckla system och rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda fall där elever utsätts för kränkningar. Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till skolans kännedom att det förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för kränkningar. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller de som kan ha utfört kränkningar. Vi använder systemet draftit för att registrera alla kränkningar. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta mer elever och personal. Skolan och fritidshemmett ska snarast agera vid kännedom om en elev känner sig kränkt på något sätt. Händelsen ska skyndsamt utredas. Mentor informerar ansvarig rektor. Om utredningen visar, efter att alla inblandade fått komma till tals, att det förekommit diskriminering, trakasserier eller kränkningar ska skolan vidta åtgärder Åtgärderna bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt och de som utövat trakasserier eller kränkningar. Mentor kontaktar vårdnadshavare till de inblandade för information om att en handlingsplan har upprättats. Informationen delges även arbetslaget. 8

9 Mentor följer upp ärendet inom två veckor med eleven som blivit utsatt samt kontaktar vårdnadshavare. Om kränkningarna har upphört avslutas ärendet. Om inte kränkningar har upphört möts elev, vårdnadshavare, rektor och kurator på ett elevhälsomöte på skolan. Dokument med utredning och handlingsplan lämnas av mentor till rektor som arkiverar handlingarna samt skickar ett dokument för information till huvudmannen på den elev som blivit utsatt. Anmälan om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier kan också göras av elever och deras vårdnadshavare till elevens mentor eller rektor i första hand, men även annan skolpersonal som eleven/vårdnadshavaren känner förtroende för, som sedan vidarebefordrar ärendet till mentor/rektor. *** 9