UPPSALA UNIVERSITET Nationalkonomiska institutionn Vid tntamn måst varj studnt lgitimra sig (fotolgitimation). Om så int skr kommr skrivningn int att rättas. TENTAMEN B/MAKROTEORI, 7,5 POÄNG, 7 FEBRUARI 6 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmdl: Miniräknar. Programmrbar miniräknar ska vara tömd. Skrivningn innhållr 4 frågor. Kontrollra att samtliga frågor finns md. Skrivningn gr maximalt 4 poäng. För btygt Godkänd på tntamn krävs poäng. För btygt Väl Godkänd krävs 3 poäng. Misstänkr du fl i någon tntamnsfråga, v.v. kontakta skrivningsvaktrna för vidar kontakt md ansvarig lärar från skrivstart och 6 minutr framåt. Motivra alltid dina svar gnom att g intuitiva konomiska förklaringar. Endast dirkt läsliga svar baktas. Skriv skrivningsnummr, int namn llr födlsnummr, på samtliga inlämnad ark och häfta ihop dm. LCKA TILL!
Fråga En slutn konomi bskrivs på kort sikt av följand förnklad variant av IS-LM modlln (variablbtckningar nligt kursbokn): () C I G () (3) C C b( t) I I di C, b, t I, d (4) M fi P, f Rgringn bstämmr dn offntliga konsumtionn ( G) och inkomstskattsatsn () t mdan cntralbankn bstämmr räntan () i. Gör analysn undr antagandt att cntralbankn hållr räntan konstant. a) Förklara vad som mnas md att n variabl i n konomisk modll är ndogn rspktiv xogn. Vilka av variablrna C, I, G och P är ndogna i modlln ovan? Motivra ditt svar. [p] b) Använd kvation ()-(3) för att ta fram tt uttryck för jämviktsinkomstn ( ) som n funktion av d xogna variablrna. [p] c) Vi tänkr oss nu att invstrarna blir mr pssimistiska om framtidn; dvs. minskar. Använd uttryckt från uppgift b) för att räkna ut förändringn i jämviktsinkomstn, dvs.. Förklara sdan om, och i så fall varför, storlkn på b, d och t påvrkar förändringn i jämviktsinkomstn. [,5p] I d) Illustrra ffktrna på konomin av invstrarnas förändrad syn på framtidn grafiskt i IS-LM diagrammt. Markra tydligt dn gamla och dn nya jämviktn i diagrammt. Förklara utförligt vad som händr på varumarknadn och pnningmarknadn. [3,5p]
Fråga Undr kursn har vi diskutrat n modll för hur n konsumnt väljr sin konsumtion gnom att maximra förväntad nytta nu och i framtidn givt n budgtrstriktion. a) I modlln fann vi att fyra faktorr är viktiga för dn privata konsumtionn. Ang dssa fyra faktorr och förklara för varj faktor varför dn påvrkar konsumtionn. Förklara sdan, utifrån torin, vilkn ffkt (dvs. ökar/minskar rspktiv stor/litn) följand två händlsr kan förväntas få på n konsumnts konsumtionsval: (i) En lottrivinst, och (ii) En prmannt lönhöjning. Kan ffktn av någon av dssa händlsr på konsumtionn påvrkas av om konsumntn mötr krditmarknadsrstriktionr? Motivra ditt svar. [4p] b) Låt oss nu btrakta n nskild konsumnt som lvr två priodr. Konsumntn har inga tillgångar i början av priod och lämnar inga arv ftr sig. Konsumntns arbtsinkomst i priod och är och. Konsumntns konsumtion i priod är mindr än arbtsinkomstn. Analysra hur n räntsänkning påvrkar konsumntns konsumtion i priod ( C ) och priod ( C ). Vilkn ffkt har substitutionsffktn på C? Vilkn ffkt har inkomstffktn på C? Vad blir totalffktn på C? Motivra dina svar. [3p] c) Låt oss åtr btrakta n konsumnt som lvr två priodr. Vår konsumtionstori sägr att dt optimala konsumtionsvalt i d två priodrna, C och C, måst uppfylla U '( C ) villkort U '( C ) / + r = +r, där r är ralräntan och är konsumntns subjktiva diskontringsränta. Förklara dn konomiska innbördn i dtta villkor samt vad dt innbär att n konsumnt har n låg subjktiv diskontringsränta. Förklara sdan hur storlkn på C måst förhålla sig till storlkn på C om Motivra ditt svar utifrån villkort ovan. [3p] r.
Fråga 3 En slutn konomi bskrivs av följand modll (btckningar nligt kursbokn): C(,, i, A) I( i,, K) G M P V() i ˆ z Landt har n obrond cntralbank md tt inflationsmål,. Cntralbankn användr räntan för att styra pnningpolitikn. n a) Rita upp IS-, LM- och PC-kurvorna. Rita så att och i utgångslägt. Cntralbankn upptäckr plötsligt att landts inflation övrstigr inflationsmålt. Två möjliga skäl till dt är (i) att n oväntad ftrfrågökning har sktt och (ii) att allmänhtn har tappat förtrondt för cntralbankns vilja att upprätthålla inflationsmålt. Diskutra hur cntralbankn bör agra för att försvara inflationsmålt i vart och tt av fall (i)-(ii). Bör man agra xtra kraftfullt i något av d två falln? Illustrra och motivra utförligt dina svar. [6p] b) I samband md pnningpolitik diskutras ibland Taylorrgln. Förklara innbördn i bgrppt Taylorrgln. Diskutra sdan kortfattat i vilkn utsträckning man kan hävda att vrklightns (t.x. Svrigs) pnningpolitik bskrivs av n Taylorrgl. [p] c) Svrig och många andra ländr har idag tt inflationsmål, ofta satt till två procnt. Bskriv två av d skäl som, nligt kursbokn, talar för att dt är bättr att sätta inflationsmålt till två procnt än till noll procnt. [p]
Fråga 4 En litn öppn konomi har flytand växlkurs. Dn förväntad framtida växlkursn, som givn (xogn). Följand modll bskrivr konomin på kort sikt (btckningar nligt kursbokn): æ + i ö = C( -T, -T, i - p, A) + I( i - p,, K) + G + NX,, ç è + i ø, tas M P = V() i + i = + i a) Förklara innbördn i räntparittsvillkort ovan. Innbär räntparittsvillkort att räntan i landt alltid måst vara lika md världsmarknadsräntan? Motivra ditt svar. [p] Vi vill nu använda modlln för att analysra ffktrna på konomin om n av landts viktigast handlspartnrs plötsligt drabbas av n kraftig lågkonjunktur; dvs. fallr. Övriga xogna variablr antas förbli oförändrad. b) Rita upp IS -, LM- och IP-kurvorna. Analysra sdan vad som händr när fallr. Vilka kurvor skiftar och varför? Vad blir ffktn på, i och? Vad händr md C, I och NX? Motivra dina svar och förklara utförligt vad som händr på varumarknadn, pnningmarknadn och valutamarknadn. Gör analysn undr antagandt att cntralbankn hållr pnningmängdn oförändrad. [5,5p] n c) Antag att och ( är cntralbankns inflationsmål) innan ändras. Hur skr anpassningn tillbaka till jämvikt om cntralbankn int agrar (dvs. om man hållr pnningmängdn oförändrad)? Hur bör cntralbankn agra? Motivra utförligt ditt svar. [,5p]