209-02-05 Systematiskt kvalitetsarbete i Barn & Skola Kommunsammanställning Normer och Värden (NoV) 208-9 Tim Andersson LIDKÖPINGS KOMMUN
Årshjulet för kvalitetsmätningarna KUL 2 grsk NOV Systematiskt år i Lidköping ÖSO/IOA KUL
Innehåll Det systematiska kvalitetsarbetets process... 3 Rapport av kvalitetsmätningen Normer och värden... 4 Hur blev det? Resultat och reflektioner - Var är vi? Mönster och Analys... 4 Förskolan... 4 Fritidshem... 9 Förskoleklass åk 6... 3 Grundsärskolan åk 6... 7 Grundskolan åk 7 9... 8 Grundsärskolan, åk 7 9... 20 Vart ska vi? Att arbeta vidare med... 2 2
Det systematiska kvalitetsarbetets process Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen och Barn- och skolnämndens uppdrag utifrån dem. Genom att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen kan kunskap om vad som leder till framgång skapas och as. Kvalitetsarbete ska bedrivas på flera nivåer i styrkedjan. Resultat, identifiering av mönster, analys och åtgärder tas fram på alla nivåer och bildar underlag för nästa nivå. Återkoppling ska också ske på alla nivåer, för ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete I förvaltningsrapporten Kvalitetsmätning NOV (Normer och värden) beskrivs Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? och Hur gör vi? utifrån vad som framkommit i förskolechefernas och rektorernas kvalitetsdokument och har därefter sammanställts och analyserats på huvudmannens nivå. Kvalitetsarbete i praktiken, Skolverket 3
Rapport av kvalitetsmätningen Normer och värden (NOV) NOV är en kvalitetsmätning av barnens och elevernas utveckling inom normer och värden. I årets NOV har förskolechefer/rektorer också utvärderat satsningen kring Fullföljda studier genom trygghet och lekro/studiero. Resultatet av mätningen ligger till grund för förskolechefs/rektors åtgärder och prioriterade utvecklingsområden. Dokumentet är inat i: Hur blev det? Resultat och reflektioner. (Underlag för att identifiera mönster och för analys.) Vart är vi? Mönster och analys. (Identifiera mönster och analysera vad mönstret beror på.) Vart ska vi? Att arbeta vidare med. (Åtgärder för att förbättra verksamheten utifrån identifierade mönster och analys.) Hur blev det? Resultat och reflektioner - Var är vi? Mönster och Analys Nedanstående Resultat och reflektioner ligger till grund för de senare arna Mönster och analys samt Att arbeta vidare med. Förskolan Tabellerna visar förskolornas skattningar. Siffror utan parentes avser läsåret 7/8. Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 6/7. Valda ar ur BRUK I vår förskola får varje barn stöd att utveckla sin förmåga att lyssna, upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen I vår förskola uppmärksammas och vidtas nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. I vår förskola ger vi barnen möjlighet till samspel och samtal om att ta gemensamt ansvar och att lyssna på och respektera varandras åsikter Sporadiskt Till viss 0 0 (2) Till stor 2 (24) 0 0 2 (9) 0 0 0 (5) Helt 6 (2) 5 (9) 7 (3) 4
Normer och värden bedömningsmatris Personalen erbjuder tillfällen till träning i att leva sig in i andra barn situation. Reflektioner görs tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde - barns perspektiv Sporadiskt Till viss 0 2 (2) 0 (2) 5 (8) 0 0 () Till stor 8 (8) 2 (8) 9 (5) Helt 7 (8) 0 8 (2) Sammanfattande bild av enheterna i förskolan (NoV) Normer och Värden i förskolan (NoV) (208) Normer och Värden i förskolan (NoV) (207) 0% 0% 47% 36% % 3% 57% 25% Resultatsammanfattning självskattningar och förskolechefernas reflektioner, förskolan Förskolan skattar sig överlag högt, de flesta skattningarna ligger på till stor och helt. I jämförelse med föregående år sker det en viss ökning mot högre skattningar. Självskattningarna för kriteriet om att förskolan gör reflektioner kring diskrimineringsgrunderna tillsammans med barnen är fortfarande det kriteriet där flest förskolor skattar sig lågt. En svag förskjutning har dock skett mot till stor. Trots detta beskrivs en större säkerhet hos personalen kring arbetet diskrimineringsgrunderna jämfört med 7/8. Kriterium: Utveckla sin förmåga att lyssna, upptäcka, reflektera och ta ställning till olika etiska dilemman Förskolorna har i förhållande med läsåret 7/8 skattat sig ungefär på liknande sätt. Tankar kring utveckling av det här kriteriet är sammanflätat med hur man jobbar med diskrimineringsgrunderna. Vi har en förskjutning mot några fler förskolor på helt. Förskolecheferna motiverar detta med att diskussionen kring vad som är helt har bidragit samt att man börjat inse vad som är tillräckligt bra för att få skatta sig helt. Kriterium: Uppmärksammar och vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling Självskattningarna för hur förskolan uppmärksammar och vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling, har förskjutits något mot högre skattningar. Förvaltningen har lyft diskriminering och kränkande behandling på olika sätt och förskolecheferna uttrycker att de haft tydligt fokus på kriteriet under det gångna året. Från förvaltningens sida kommer vi fortsatt att arbeta med vad som är kränkande behandling i förskolan för att skapa en tydligare samsyn mellan de olika enheterna. 5
Tun, Lidåker och Stenhammar har sänkt sin skattning från helt till till stor. Förskolecheferna vid dessa förskolor problematiserar kring att en större medvetenhet hos personalen har lett till lägre skattningar. Förskolorna beskriver att arbetet med att skapa samsyn, särskilt med koppling till Hélène Jénvens tre regler i förskolan, har gjort att personalen brottats kring dessa frågor, vilket är positivt. När nya kolleger kommer in i arbetslagen måste förhållningssätt och rutiner lyftas på nytt, vilket också ger en ny infalsvinkel. Förskolor som Örslösa, Vinninga folkets hus, Filsbäck, Ekestubben, Wennerberg, Haga äng och Ängsholmen har lyft sina skattningar från till stor till helt inom detta område. Förskolecheferna och personalen menar att arbetet med case från juristen Maria West har skapat bra diskussioner kring detta område vilket har bidragit till en större samsyn hos personalen. Kriterium: Möjlighet till samspel, samtal, gemensamt ansvarstagande samt respektera varandra Förskolan har skattat sig ganska lika jämfört med läsåret 7/8 för kriteriet om att ge barnen möjlighet till samspel, samtal och gemensamt ansvarstagande och att respektera varandra och kriteriet om att erbjuda barnen träning i att leva sig in i andra barns situation. En marginell förskjutning har skett mot högre skattningar. Alla förskolechefer framhäver här att Hélène Jenvéns föreläsningar har bidragit till en större respekt för varandra, vuxna/vuxen men även vuxen/barn och barn/barn. Vinningaområdet, Majåker/Torsborg, Fredriksdal/Wennerberg och Stenhammar/Ulriksdal lyfter specifikt fram hur man har arbetat med sociografisk inventering ur vuxenperspektiv för att skapa samspel och samtal mellan barn som i vanliga fall inte leker med varandra. Kriterium: Reflektion tillsammans med barnen kring diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning) Vad gäller kriteriet om reflektion tillsammans med barnen kring diskrimineringsgrunderna, har också en viss förskjutning mot högre skattningar skett. I dagsläget har vi ingen förskola som skattar sig sporadiskt. Både Örslösa förskola och Silverbyn som tidigare skattat sig sporadiskt har nu höjt sin skattning till till viss. Som tidigare år har ingen förskola skattat sig helt på detta kriterium. Kriteriet lyfts centralt under föregående år och desamma har också varit fokus under nuvarande år. Förskolecheferna beskriver att man i dag diskuterar ämnet men önskar stöd för att kartlägga och arbeta med diskrimineringsgrunderna eftersom personalen upplever det som svårt. Ängsholmen, Skogsgläntan, Ågårdsskogen och Wennerberg har alla höjt sina skattningar från till viss till till stor. Förskolecheferna menar att arbetet och diskussionerna med framtagande och revidering av planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har bidragit till en ökad systematik i samtal kring diskrimineringsgrunderna. Kriterium: Kommunikation mellan vuxen och barn Förskolorna skattar sig högt vad gäller att kommunikationen mellan vuxen och barn och menar att kommunikationen sker på barnens villkor och en tydlig förskjutning har skett från till stor till helt. Bland annat beskriver förskolecheferna i Skölden att personalen är bra på att arbeta barnnära och lyssnar in, sätter ord på och bekräftar barnens känslor och tankar. 6
Var är vi? Mönster och analys Identifierade mönster Under senare en av hösten har antalet kränkningsanmälningar till förskolechef ökat. På vissa förskolor har medvetenheten och samsynen om vad som är en kränkning och bör anmälas ökat. Många av förskolecheferna lyfter fram arbetet och diskussionerna som kommunens jurist har fört med personalen och specialpedagogerna i förskolan. Att flera förskolor arbetat och diskuterat dessa case har skapat en större samsyn kring kränkningar och anmälningar. Dokumentationen visar också att arbetet med planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, jämfört med förra året, bedrivs mer systematiskt och kontinuerligt. Arbetet med NOV 8/9 visar dock att få förskolor anmäler några kränkningar. Personalen på vissa förskolor behöver fortsatt dock i högre grad anmäla kränkningar och diskrimineringar till förskolechefen. Det är förskolechef som avgör om det är en kränkning. På dessa förskolor behöver också arbetslagen aktivt arbeta med att hitta en samsyn kring vad som är en kränkning. Att förskolorna under året arbetet aktivt med diskrimineringsgrunderna på olika sätt är tydligt i kvalitetsmätning. Tydligt är det att personalen och förskolecheferna önskar stöd i arbetet med kartläggning och arbetet med diskrimineringsgrunderna. Ett område som har fokuserats är genusfrågor. Det finns nyansskillnader i hur förskolorna beskriver sitt genusarbete. Genusfrågan är en fråga som genomsyrar hela förskolans uppdrag och är tätt knutet till diskrimineringsgrunderna. Förskolor beskriver utifrån detta allt från att de ser viss skillnad i hur flickor och pojkar väljer aktiviteter vid fri lek och vid materialval till att förskolornas personal uppmärksammar förhållningssättet till de båda könen. Förskolorna beskriver generellt en levande diskussion kring bemötande och lärmiljöer i ett genusperspektiv. De upplever inte att de gör någon skillnad mellan könen, vilket man inte sett tidigare år heller, men lyfter att de nu är självkritiska i högre grad än tidigare. I det systematiska kvalitetsarbetet kring NOV har vi också valt att lägga in utvärderingen kring Fullföljda studier genom trygghet och lekro. Satsningen med Hélène Jenvén påtalas som en kompetensutveckling som gett resultat på så sätt att personalen tvingats att ifrågasätta sitt eget förhållningssätt så att hela arbetslaget har samma förhållningssätt och att det inte uppstår mushål. Mushål är Jenvéns sätt att beskriva då verksamheten inte följer vad man gemensamt bestämt. Ett tydligt observandum är att alla förskolor i kommunen på olika sätt har implementerat och utfört arbetet med de tre regler (. Alla får vara med 2. Ingen får bestämma över någon annan 3. Respektera när någon säger stop) som Jenvén arbetar med i förskolan för trygghet och lektro. Det är tydligt att förskolorna har skapat en större samsyn kring barns lek. Många förskolor har i och med satsningen också börjat arbeta med lekgrupper. I en lekgrupp väljer barnen inte själva vem det ska leka med utan personalen placerar barnen på olika sätt. Detta för att träna barn i att vara och leka med alla samt skapa förståelse kring att alla är lika mycket värda. 7
Diskrimineringar och kränkningar Sammanställning diskrimineringar och kränkningar förskolan Tidsperiod: Läsåret 5/6 Läsåret 6/7 Läsåret 7/8 Antal anmälda kränkningar 0 8 52 Redan vidtagna åtgärder anses 0 4 48 tillräckliga Fördjupad utredning skapad 0 4 4 Det är tredje året som mallen för plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling används och det går att utläsa att den har implementerats i högre grad, jämfört med förra året. Det som framgår av tabellen ovan är att anmälningarna till huvudman gällande kränkande handlingar har ökat. Ett observandum är dock att det inte är alla förskolor som börjat anmäla kränkningsärenden, främst är det Filsbäck-, Vinninga- och Tuns förskola som börjat göra anmälningar, tillsammans står dessa tre förskolor för 40 av anmälningarna. Analys Sammanfattningsvis kan sägas att förskolorna är i olika faser i sina utvecklingsarbeten vid fjärde omgången av kvalitetsmätning NOV, vilket innebär att arbetet börjar bära frukt men det innebär också en större medvetenhet hos förskolechefer och pedagoger om kriteriernas djupare innebörd. Skattningarna går överlag upp i år och vi har inte längre någon som skattar sig sporadiskt på något av kriterierna. En diskussion som också tagit fart på förskolorna är kring vad skattningen helt står för. På vissa menar att man aldrig kan nå helt, för att man alltid kan utvecklas. Det är en bra diskussion som skapar visioner för framtiden om hur önskeförskolan skulle vara. Det framgår tydligt i förskoleenheternas dokumentation att fokus på analys i NOV 8/9 har varit inriktat på arbetet med plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna samt utvärderingen av Fullföljda studier genom trygghet och lekro. Flera av BRUK-kriterierna införlivas i ovanstående arbete. Förskolecheferna har till stor vägt samman BRUK-kriterierna i analysdiskussionerna kring diskrimineringsgrunderna och därför framträder arbetet med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som överskuggande under året. Den nya diskrimineringslagen som trädde i kraft årsskiftet 207 har inneburit ett intensifierat arbete med diskrimineringsgrunderna på alla förskoleenheter. Den tydliga kopplingen förskolecheferna och personalen har kunnat göra till Hélène Jenvéns föreläsningar och avhandling har också gjort att arbetet kring kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna har lyft. Utifrån detta har plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fått en utökad dignitet. Dokumentationen i NOV 8/9 visar att detta varit, och är, ett prioriterat arbete i verksamheterna. Även dokumentationen kring Fullföljda studier tyder på att satsningen verkligen haft genomslagskraft i verksamheterna. Nämnden behöver fortsatt hålla i, hålla ut och hålla om när det gäller att följa utvecklingen av anmälningar till huvudman från förskolan. Några förskolor har kommit igång och skapat en samsyn kring vad som är en kränkning och vad som ska anmälas till huvudman. Dock har förskolorna kommit olika långt i detta arbetet och behöver fortsätta sitt arbete kring detta. Det 8
handlar också om fortsatt kompetensutveckling för personalen på förskolorna i vad en kränkning är samt anmälningskedjan. Detta är något förvaltningen kommer att fortsätta arbeta med under kommande verksamhetsår tillsammans med Hélène Jenvén. För att arbetet inom NOV ska utvecklas och vidhållas är det viktigt att förskolechef organiserar för att hålla diskussioner levande och att det ges tid för avningsmöte och planeringsdagar. Det gäller också för att göra hela planen och satsningen Fullföljda studier till ett inarbetat och naturligt förhållningssätt, fördjupad förståelse och ett förhållningssätt. Det gäller också att man tar sig tiden att introducera nyanställd personal i detta arbete. Fritidshem Tabellerna visar fritidshemmens skattningar. Siffror utan parentes avser läsåret 8/9. Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 7/8. Valda ar ur BRUK I vårt fritidshem bedrivs undervisningen medvetet i demokratiska former för att förbereda eleverna för att aktivt ta i samhällslivet. I vårt fritidshem ser vi till att eleverna utvecklar sin förmåga att samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. I vårt fritidshem skapar vi ett gott klimat som präglas av tillit och förtroendefulla och öppna relationer mellan oss och eleverna och mellan eleverna. Sammanfattande bild enheterna an % Fritidshem Sporadiskt Till viss 0 0 (3) 0 4 (6) 0 0 (0) Till stor 4 (3) 0 () 0 (9) Helt 2 () 2 (0) 6 (7) Normer och värden i fritidshemmet 208 Normer och värden i fritidshemmet 207 0% 6% 67% 6% 0% 8% 63% 4% Resultatsammanfattning självskattning och rektors reflektioner, fritidshem Generellt har fritidshemmen skattat sig till stor på de flesta kriterier, precis som föregående läsår. Skattningarna står i princip still i jämförelse med tidigare år. Kriterium: Undervisning bedrivs i demokratiska former I årets kvalitetsmätning av NOV har det endast skett några få förskjutningar. Månesköld, Tun och Örslösa skattade sig till viss föregående år, i år har de skattat sig till stor. Fritidshemmets rektorer menar att det demokratiska värdet har en stor betyse på fritids och 9
bland annat fritidsråden har en stor betysen på dessa tre fritids. Järpås och Stenhammars fritidshem skattar sig helt på detta område. Rektorerna på dessa enheter menar att det är kompetent personal som har en god samsyn som tillåter eleverna ha ett demokratiskt inflytande över verksamheten. Kriterium: Fritidshemmet utvecklar elevernas förmåga att samspela i möten med andra människor Vad gäller kriteriet om att fritidshemmet utvecklar elevernas förmåga att samspela i möten med andra människor har det endast skett en liten förskjutning uppåt. Tun och Otterstad skattar sig helt på detta område. Tun menar att ett förändrat arbetssätt när det gäller mötesstrukturer har bidragit till en bättre dialog och samsyn hos pedagogerna vilket skapar förutsättningar att utveckla elevernas kunskaper att samspela och möte alla människor. I Otterstad framhåller rektor att arbetet i åldersintegrerade grupper är en framgångsfaktor för att skapa samspel och samtal om att möta människor. Järpås, Örslösa, Saleby och Vinninga/Filsbäck har man skattat sig till viss. Rektorerna menar att det beror på att personalen har en större medvetenhet kring dessa frågor. Arbetet kring diskrimineringsgrunderna har lyfts kontinuerligt under året vilket gjort att pedagogerna upptäckt att man inte utmanar barnen så mycket kring språket och religionen. Kriterium: Skapar ett gott klimat som präglas av tillit och förtroendefulla och öppna relationer mellan oss och eleverna och mellan eleverna. Kriteriet har en väldigt liten förändring sedan tidigare år. Pedagogerna och rektorerna påpekar att detta är ett område man ständigt arbeta med. Frågan är istället vad som ska skattas som helt, undrar vissa rektorer, vi kanske egentligen är där? Fritidshem, grundsärskolan Valda ar ur BRUK I vårt fritidshem bedrivs undervisningen medvetet i demokratiska former för att förbereda eleverna för att aktivt ta i samhällslivet. I vårt fritidshem ser vi till att eleverna utvecklar sin förmåga att samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. I vår fritidshem skapar vi ett gott klimat som präglas av tillit samt förtroendefulla och öppna relationer mellan oss och eleverna och mellan eleverna. Sporadiskt Till viss Till stor () () Helt Resultatsammanfattning självskattning och rektors reflektioner, grundsärskolans fritidshem Alla kriterier ligger på samma nivå som föregående år. Enligt rektor är det extra roligt i år att eleverna på fritidshemmet kan samspela och leka på ett annat sätt än tidigare. Detta beror på det pedagogerna beskriver gällande ett ökat elevantal och framför allt kring elever på en annan utvecklingsnivå än tidigare. För att inkludera elever att vara med och påverka sin vardag utvecklar man arbetet med lågaffektivt bemötande och bildstöd. 0
Var är vi? Mönster och analys Identifierade mönster Förskjutningarna som gjorts i NOV 8/9, både från höga skattningar till något lägre men även tvärtom från lägre till högre skattningar, upplevs bero på ett mer problematiserande och medvetet arbete med självskattningarna och i samsynen kring hur verksamheten planeras och anpassas. Personomsättning och brist på behörig personal beskrivs som en faktor som påverkar skattningarna negativt. Även fritidshemmets personal har gått föreläsningarna kring Fullföljda studier genom trygghet och studiero. I fritidshemmet har det resulterat i att pedagogerna arbetar med sociografisk inventering på vuxennivå. Pedagogerna har upptäckt att vissa barn är normbärande och blivit mer uppmärksamma på att bryta, lyssna och stödja dessa men även barn som inte är normbärande. Pedagogerna lyfter också vikten av att inte släppa hänser som uppstår, utan faktiskt utreda dem. Man är noggrann med att stötta varandra i denna process, för ingen i personalen vill bli ett mushål som släpper förbi kränkande handlingar eller annat. Rektorerna uppger på olika sätt att de behöver göra eleverna medvetna om varför olika aktiviteter genomförs. Generellt upplever fritidshemmen i dessa frågor att man inte kan se någon skillnad mellan pojkar och flickor och att man arbetar medvetet med bemötande och miljöer, för att motverka könsstereotypa mönster. Rektorerna beskriver att arbetet kring planen har lett till att arbetet med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är en av SKA-arbetet på ett tydligare sätt än tidigare. Det gör att arbetet sker mer systematiskt under året. Trygghetsvandringar och det förebyggande arbetet med EHT ses som framgångsfaktorer i arbetet. Det är andra året som mallen för plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling används och det går att utläsa att den har implementerats i högre grad, jämfört med förra året. Grundsärskolans fritidshem: Ingen skillnad görs mellan pojkar och flickor på fritidshemmet. Verksamheten har utvecklat arbetet med aktivitetslådor och rum i rummen. Ett kontinuerligt arbete sker utifrån rutinerna för att göra planen levande. Kartläggningarna visar vägen i det förebyggande och främjande arbetet. Det kan dock vara en utmaning att tolka vad eleverna känner, tycker och tänker beroende på deras utvecklingsnivå och det är viktigt att t ex använda föräldrarna som informationskälla. Analys Rektorerna beskriver att de har arbetat tillsammans med personalen på fritidshemmen och skolorna för att skapa en samsyn kring värdegrund för elevens hela skoldag. Cheferna uppger att de och personalen behöver arbeta vidare med demokratiarbetet. Ett exempel är att utveckla och hålla i arbetet där eleverna görs aktiga i val av aktiviteter. Rektorerna uppger att man behöver nå alla elever i demokratiarbetet, exempelvis att eleverna får träna på att ha förtroende för varandra. I KUFF-träffarna (kvalitet och utveckling för fritidspedagoger) arbetar vi med elevinflytande och samverkan med skolan. Detta för att stärka fritidspedagogernas roll men också utveckla fritidshemmets verksamhet. Flera enheter beskriver att de har gemensamma mål
för skola och fritidshem och att det skapar en enighet i arbetet som inte funnits förut. Eleverna blir trygga i vilka regler som gäller och konflikter kring regler har minskat. Några enheter beskriver att eleverna behöver få lära sig strategier för hur man tar sig an en konflikt. Den nya diskrimineringslagen som trädde i kraft årsskiftet 207 har inneburit ett intensifierat arbete med diskrimineringsgrunderna på alla fritidshem. Utifrån detta har plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fått en utökad dignitet. Dokumentationen i NOV 8/9 visar att detta varit, och är, ett prioriterat arbete i verksamheterna. Arbetet kring Fullföljda studier genom trygghet och studiero är något rektorerna framhåller som en framgångsfaktor i utvecklingsarbetet på fritidshemmet. Den satsningen kan få goda synergieffekter och spilla över på många andra utvecklingsområden på fritids. Eleverna behöver fortsatt utveckla förståelse för varandras olikheter och diskrimineringsgrunderna generellt. Nämnden behöver fortsatt hålla i, hålla ut och hålla om när det gäller att följa utvecklingen av anmälningar till huvudman från fritidshemmen eftersom vi i PMO inte kan göra en tydlig distinktion mellan vad som händer på fritids och vad som händer i skolan. Grundsärskolans fritidshem: Personaltätheten är god, vilket bidrar till trygghet och ger större möjlighet att se till varje barns behov. Man kan också i högre grad se elevernas samspel och vara med som stöd för eleverna i vardagen. 2
Förskoleklass åk 6 Tabellerna visar skattningar för förskoleklass åk 6. Siffror utan parentes avser läsåret 8/9. Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 7/8. Valda ar ur BRUK I vår skola utvecklar eleverna respekt och förståelse för vad de gemensamma demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna innebär Vår skola ger eleverna möjlighet att använda ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. Vår skola ser till att eleverna utvecklar sin förmåga att samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. I vår skola uppmärksammas och vidtas nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I vår skola skapar vi ett gott skolklimat som präglas av tillit samt förtroendefulla och öppna relationer mellan oss och eleverna och mellan eleverna. Sammanfattande bild enheterna an % F-6 Sporadiskt Till viss 0 (3) 0 0 (0) 0 2 (2) 0 2 (2) 0 2 (2) Till stor 3 (0) (3) 0 (2) 9 (0) 9 (7) Helt 2 (3) 5 (3) 4 (2) 5 (4) 5 (7) Normer och värden i F-6 208 0% 9% 65% 26% Normer och värden i F-6 207 0% % 65% 24% Resultatsammanfattning självskattning och rektors reflektioner, förskoleklass åk 6 I kvalitetsmätningen NOV 208/9 syns en svag ökning av skattningarna mot helt. Dock är det även noterbart att två av kriterierna har ett ökat antal enheter på till stor. Den tydligaste observationen är ändå att skattningarna överlag står stilla. Kriterium: Eleverna utvecklar respekt och förståelse för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter För kriteriet om att utveckla elevernas respekt för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter ligger Lilleskog och Sjölunda på helt. Enheterna menar att det beror på att fokus under året har varit att skapa en trygg verksamhet för alla barn och för att nå dit behövs en trygg lärmiljö. För att nå resultat har man också haft demokratiska värden i fokus i undervisningen. Att skapa flera former av råd för elevaktighet har också sett som en framgångsfaktor. Östby har skattat sig till viss. Detta för att eleverna i teorin vet hur man ska bete sig, men det är något svårt att få till det i praktiken. 3
Kriterium: Eleverna ges möjlighet att använda ett kritiskt tänkande, formulera ståndpunkter och etiska överväganden Vad gäller kriteriet att ge eleverna möjlighet att använda kritiskt tänkande och formulera självständiga ståndpunkter, har vi fem skolor som skattat sig helt, dessa är: Tun, Saleby, Lidåker, Månesköld och Sjölunda. Enheterna beskriver att arbetet kring att låta barnen själva få en förståelse för hur andra elever känner utifrån specifika hänser ger upphov till ett kritiskt tänkande. För att skapa möjlighet för denna typ av diskussioner organiserar man ritprat eller samtalsgrupper för att eleverna ska skapa en allmänmänsklig förståelse för hur andra i omgivningen kan tolka och känna i olika situationer. Kriterium: Eleverna utvecklar sin förmåga att samspela i mötet med andra människor För kriteriet att skolan ser till att eleverna utvecklar sin förmåga att samspela i möten med andra människor skattar sig Vinninga och Råda till viss. Skolorna menar att det är för att det inte kommer naturligt i vardagen på grund av att skolorna är väldigt homogena gällande kultur och religion. Detta ska dock inte vara ett hinder utan något skolorna vill utmana sig i. Örslösa, Östby, Lilleskog och Tun skattar sig helt på kriteriet. Detta för att skolornas olika undersökningar visar på en hög trivsel och trygghet bland eleverna. Skolorna betonar också vikten av att samspela med andra människor som en i vardagen då många elevgrupper är heterogena och samtalen ofta uppkommer naturligt. Kriterium: Skolan uppmärksammar och vidtar nödvändiga åtgärder för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kriteriet att skolan uppmärksammar och vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har i våra skolor verkligen tagit fart. Många skolor har arbetat med rutiner kring hur man anmäler och agerar. Saleby framhäver att man ska fortsätta detta arbeta i samband med Hélène Jenvén och satsningen kring Fullföljda studier genom trygghet och studiero. Rektor upplever att nämndens prioriteringar samt ett större fokus från förvaltningen har lett till tydligare rutiner och arbete kring diskriminering och kränkande behandling föranleder höjningen. Ingen skola har sänkt sin skattning under året vilket tyder på att arbetet har varit fokuserat. Det går också att utläsa i sammanställningen av anmälda kränkningar att rutinerna har börjat sätta sig. Kriterium: Skolan skapar ett gott skolklimat som präglas av tillit samt förtroendefulla och öppna relationer Självskattningen av kriteriet om att skolan skapar ett gott skolklimat som präglas av tillit och öppna relationer har gått tillbaka något när det gäller skattningar på helt jämfört med NOV 7/8. I Tun, Otterstad och Vinninga har man sänkt sina skattningar under de gångna året gällande detta kriterium. Man påstår att personalen fått upp ögonen för denna fråga tydligare under läsåret. Rektorerna menar att det kan ha att göra med arbetet kring Fullföljda studier, ingen personal vill vara ett mushål. Man upplever sig aktivt arbeta, vuxna och elever, tillsammans kring värdegrundsfrågor för ett gott socialt klimat. I Lilleskog, Råda, Månesköld, Örslösa och Sjölunda upplever man att insatserna man gör har effekt på skolklimatet. Arbetet med trygghetsvandringar, Fullföljda studier, rastverksamhet och att personalen är goda värdebärare skapar en trygghet på skolorna. 4
Diskrimineringar och kränkningar Sammanställning diskrimineringar och kränkningar F åk 6 inkl. fritidshem Tidsperiod: Läsåret 5/6 Läsåret 6/7 Läsåret 7/8 Antal anmälda kränkningar 25 537 802 Redan vidtagna åtgärder anses 204 4 725 tillräckliga Fördjupad utredning skapad 56 25 9 Statistiken beskriver antal anmälda kränkningar från fritidshem och grundskolor - förskoleklass till åk 6, sammanslaget. Det går att utläsa att det skett en betydande ökning av antalet anmälda kränkningar till huvudman. En förklaring till detta är bland annat att vi aktivt arbetet med att anmäla och skicka in till huvudman. En annan förklaring kan också vara den samsyn som skapats efter Hélène Jenvéns föreläsningar kring arbetet med diskrimineringar och kränkningar som har gjort att personalen tydligare uppmärksammat kränkningar som förekommer i skolan. Var är vi? Mönster och analys Identifierade mönster Inga större förändringar har skett i självskattningarna, jämfört med läsåret 7/8. Skattningarna är överlag höga. Några skolor har dock förändrat sina självskattningar, jämfört med kvalitetsmätning av NOV läsåret 7/8, både upp och ner på skalan. Den nya diskrimineringslagen som trädde i kraft årsskiftet 207 har inneburit ett intensifierat arbete med diskrimineringsgrunderna på alla skolenheter. Rektorerna betonar att detta har gett en effekt men ser att ett bättre kartläggningsverktyg är nödvändigt. Utifrån detta har plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fått en utökad dignitet. Dokumentationen i NOV 8/9 visar att detta varit, och är, ett prioriterat arbete i verksamheterna, vilket vi också ser i antalet anmälningar till huvudmannen. Eftersom rutiner och arbetssätt i arbetet kring kränkningar har kommit igång och fungerar väl önskar man nu implementera ett liknande arbetssätt kring kartläggning och arbete med diskrimineringsgrunderna. Genom arbetet med Fullföljda studier genom trygghet och studiero har personalen fått upp ögonen för olika former av kränkande behandling på ett annat sätt än tidigare. Satsningen har enligt rektorerna skapat en samsyn hos pedagogerna vilket har gjort det lättare att arbeta med värdegrundsarbete och normer. De skolor som gjort en sociografisk inventering har verkligen kommit ner på djupet och många skolor beskriver stora förändringar i klasser. Flera skolor betonar vikten av ett vetenskapligt beprövat verktyg, precis som arbetsmetoden sociografisk inventering är. I och med att man har en beprövad metod som skolor vittnar om fungerar, så får våra skolor med sig vårdnadshavarna och den kritiska personalen på skolan lättare. I förlängningen och med fortsatt arbeta kring satsningen Fullföljda studier genom trygghet och studiero hoppas enheterna också komma åt elever som inte kommer till skolan. 5
Analys Sammanfattningsvis kan sägas att skolorna är i olika faser i sina utvecklingsarbeten vid tredje omgången av kvalitetsmätning NOV sedan starten av denna form av kvalitetsarbete, vilket innebär att arbetet börjar bära frukt men innebär också en större medvetenhet hos rektorer och pedagoger om kriteriernas djupare innebörd. Detta påverkar självskattningarna, beroende på var i fasen man befinner sig, om man tycker sig se resultat av sina insatser eller om man på grund av större medvetenhet blir självkritisk. Några skolor beskriver att barnen behöver skickliggöras i att hantera och få förståelse för varandras olikheter. Det blir lätt bråk och konflikter om man inte förstår varandra. Eleverna behöver strategier om hur man kan lösa konflikter. Flera skolor beskriver att de har arbetat med ordningsreglerna på skolan eller kommer att göra det inom kort. Det finns enheter som har satsat på att arbetslagen har fått handledning för att utveckla arbetssätt kring elever med NPF (neuropsykiatriskt funktionshinder) vilket ger effekt i verksamheten. Lågaffektivt bemötande och förståelse för olikheter är något som flera grupper systematiskt arbetar med. Några skolor beskriver att de fortfarande har utmaningar i arbetet med trygghet då det finns elever som känner sig kränkta och detta trots att skolan haft fokus på värdegrundsarbetet. Arbetet utifrån Jenvéns forskning beskrivs som en ingång i att förtydliga och utveckla arbetet. Så gott som alla skolor beskriver att samsynen är viktigt för att nå ett annat fokus i arbetet för att motarbeta kränkningar och diskrimineringar. Några skolor beskriver att en metod som används med framgång är att vara två lärare i klassen. Lektionen kan alltid starta i utsatt tid och det finns en extra vuxen för oförutsedda hänser. Stödet som de vuxna kan ge varandra i samtal och undervisning är värdefull och påverkar elevernas kunskapsutveckling. 6
Grundsärskolan åk 6 Tabellerna visar grundsärskolans skattningar åk -6 Siffror utan parentes avser läsåret 7/8. Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 6/7. Valda ar ur BRUK I vår skola utvecklar eleverna respekt och förståelse för vad de gemensamma demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna innebär Vår skola ger eleverna möjlighet att använda ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. Vår skola ser till att eleverna utvecklar sin förmåga att samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. I vår skola uppmärksammas och vidtas nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I vår skola skapar vi ett gott skolklimat som präglas av tillit samt förtroendefulla och öppna relationer mellan oss och eleverna och mellan eleverna. Sporadiskt Till viss Till stor () () () () Helt () Resultatsammanställning självskattning och rektors reflektioner, grundsärskolan åk -6 Grundsärskolan har sänkt sina skattningar något under det gångna läsåret. Enligt enheten beror detta bland annat på att det har kommit in ovanligt många nya elever, särskilt många nya med svåra erfarenheter bakom sig. Eleverna med denna bakgrund har inte alltid förmågan att sätta sig in i andras känslor då de ofta prioriterar sig själva. Personalen menar ändå att de ger eleverna möjligheten att kritiskt tänka och formulera sig självständigt. Rektor menar att de något lägre resultatet av skattningarna beror på att pedagogerna har blivit mycket mer medvetna och tenderar att se på sin egen verksamhet med kritiska ögon. Diskrimineringar och kränkningar Sammanställning diskrimineringar och kränkningar grundsärskolan åk - 6 Tidsperiod: Läsåret 5/6 Läsåret 6/7 Läsåret 7/8 Antal anmälda kränkningar 2 4 3 Redan vidtagna åtgärder anses tillräckliga 4 3 Fördjupad utredning skapad 0 0 0 Grundsärskolan åk 6 har en marginell minskning av antalet anmälningar under senast rapporterade läsår. 7
Grundskolan åk 7 9 Tabellerna visar grundskolans skattningar åk 7-9. Siffror utan parentes avser läsåret 8/9. Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 7/8. Valda ar ur BRUK I vår skola utvecklar eleverna respekt och förståelse för vad de gemensamma demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna innebär Vår skola ger eleverna möjlighet att använda ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. Vår skola ser till att eleverna utvecklar sin förmåga att samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. I vår skola uppmärksammas och vidtas nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I vår skola skapar vi ett gott skolklimat som präglas av tillit samt förtroendefulla och öppna relationer mellan oss och eleverna och mellan eleverna. Sporadiskt Till viss Till stor 0 0 3 (3) 0 0 (2) 0 0 (2) 0 0 () 3 () 3 (2) 0 0 2 (3) Helt 0 2 () 0 0 Resultatsammanfattning självskattning och rektors reflektioner, åk 7-9 I kvalitetsmätningen NOV 208/9 syns en svag ökning av skattningarna. Ett observandum är att det under detta läsår inte längre finns någon skola som skattar sig till viss Dalängsskolan uttrycker att det inte går att skatta sig helt eftersom kriterierna är för omfattande för att känna att man kan göra det fullt ut. Kriterium: Eleverna utvecklar respekt och förståelse för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter För kriteriet om att skolan utvecklar elevernas respekt och förståelse för de gemensamma demokratiska värderingarna och mänskliga rättigheter har alla tre skolorna skattat sig till stor. Skolorna står alltså kvar på samma skattningar som föregående år. Rektorerna menar att värdegrundsarbetet ständigt pågår och att kriterierna är alles för omfattande för att man ska kunna markera helt. Kriterium: Eleverna ges möjlighet att använda ett kritiskt tänkande, formulera ståndpunkter och etiska överväganden Vad gäller kriteriet om att ge eleverna möjlighet att använda kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter har Rudenschöld och Fredriksdal skattat sig helt. Rektorerna menar att det ständigt sker utmanande diskussioner och värderingsövningar som utmanar eleverna i sitt kritiska tänkande, detta tätt kopplat till ifrågasättandet av rådande normer och källkritik. 8
Kriterium: Eleverna utvecklar sin förmåga att samspela i mötet med andra människor För kriteriet om att skolan ser till att utveckla sin förmåga att samspela i mötet med andra människor ligger alla skolor på till stor. Rektorerna upplever att elevernas förmåga att samspela fungerar under lektionstid, men behöver utvecklas för förståelse även utanför klassrummet. Rudenschöld problematiserar kring att eleverna får undervisning i området men att de sällan får möjlighet att utmanas kring olikheter i praktiken. På Fredriksdal menar rektor att samtal och samspel är ständigt pågående i klassrummen, men kanske inte så mycket utanför dess väggar. Därför har man utvecklat planen mot trakasserier, kränkande behandling och diskriminering till att också levandegöra aktiviteter utanför klassrummet. Upplevelsen är att detta har stärkt elevernas förståelse för mänsklig mångfald. Kriterium: Skolan uppmärksammar och vidtar nödvändiga åtgärder för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Självskattning av kriteriet om att skolan uppmärksammar och vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har alla skolor skattat till stor. Kriterium: Skolan skapar ett gott skolklimat som präglas av tillit samt förtroendefulla och öppna relationer För det sista kriteriet som tar upp om att skolan ska skapa ett gott skolklimat som präglas av tillit samt förtroendefulla och öppna relationer, har två skolor skattat sig till stor och Rudenschöld skattat sig helt, vilket innebär en ökning från tidigare år. Rektorerna upplever att skolklimatet generellt sätt är bra och något man arbetar mycket med. Ingen av skolorna upplever att det är någon skillnad i förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Diskrimineringar och kränkningar Sammanställning diskrimineringar och kränkningar Åk 7 9 Tidsperiod: Läsåret 5/6 Läsåret 6/7 Läsåret 7/8 Antal anmälda kränkningar 06 63 60 Redan vidtagna åtgärder anses tillräckliga 96 53 35 Fördjupad utredning skapad 9 0 25 Var är vi? Mönster och analys Identifierade mönster Arbetet har synliggjort behov av att ändra t ex förhållningssätt i arbetet, från förebyggande mot mer främjande arbete. Planarbetet har inneburit fler kränkningsärenden då personalen har en ökad medvetenhet kring rutinerna för hur kränkningar ska hanteras. Det behövs dock ett fortsatt arbete med att levandegöra planen så att den blir ett verktyg i vardagen. Rektorerna uppger att de tror att statistiken inte stämmer med verkligheten utan att det finns ett mörkertal. Man tror att kränkningar hanteras direkt av arbetslagen utan att anmälning görs till rektor. 9
Analys Elevernas psykiska mående och var man kan uppleva att man som elev kan få studiero varierar från elev till elev. Det kan vara lugnt i klassrummet men ändå kan enskilda elever uppleva att de inte har den inre studieron. Arbetat med Fullföljda studier genom trygghet och studiero har kommit igång i våra 7-9 skolor och rektorerna tycker sig redan se effekt av detta arbete. De menar att personalen har blivit mer medvetna om hur klasser fungerar och hur man ska hantera normer och eleverna som styr i grupperna. Ett systematiskt arbete med normer och värden är en framgångsfaktor. Grundsärskolan, åk 7 9 Tabellerna visar grundsärskolans skattningar åk 7-9. Siffror utan parentes avser läsåret 8/9. Uppgifter inom parantes är resultat från läsåret 7/8. Valda ar ur BRUK Sporadiskt Till viss Till stor Helt I vår skola utvecklar eleverna respekt och förståelse för vad de gemensamma demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna innebär () Vår skola ger eleverna möjlighet att använda ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. () Vår skola ser till att eleverna utvecklar sin förmåga att samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. () I vår skola uppmärksammas och vidtas nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. () I vår skola skapar vi ett gott skolklimat som präglas av tillit samt förtroendefulla och öppna relationer mellan oss och eleverna och mellan eleverna. () Resultatsammanfattning självskattning och rektors reflektioner, åk 7-9 grundsärskolan Självskattningarna är höga och jämna över tid. Skattningarna ligger på samma nivå för alla kriterier, jämfört med läsåret 7/8. 20
Diskrimineringar och kränkningar Sammanställning diskrimineringar och kränkningar grundsärskolan åk 7 9 Tidsperiod: Läsåret Läsåret Läsåret 7/8 5/6 6/7 Antal anmälda kränkningar 0 0 Redan vidtagna åtgärder anses 0 0 tillräckliga Fördjupad utredning skapad 0 0 0 Vart ska vi? Att arbeta vidare med Insatser inom Barn & Skola centralt Nya insatser: - Se över enkäten om diskrimineringsgrunderna för tydligare kartläggning Påbörjade insatser som stärker lärarnas uppdrag: - Fullföljda studier, Jenvéns forskning kring utsatta elever - Kompetensutveckling kring begreppen kränkning och konflikt, främst i förskolan 2