Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området



Relevanta dokument
Arbetsplan läsåret 09/10 Östra skolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Kvalitetsredovisning 2010

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Munkfors kommun Skolplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Arbetsplan/Beskrivning

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

KVALITETSREDOVISNING

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Verksamhetsrapport 2012/2013

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor. Mål. Vi vill

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolplan Trelleborgs kommun

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

Rudsskolan- Arbetslaget Nordicas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Bakgrund och förutsättningar

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Kvalitetsredovisning 2009

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Grindskolans handlingsplan Mål och konkreta åtgärder

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Individuella utvecklingsplaner IUP

Handlingsplan. Hägneskolan

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

SSP Svenska skolan i Paris

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan Spyken

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Information. Svea Torn VT 2013

2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Datum:

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret sept-08

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Transkript:

Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg. Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns Kommuns skolplan samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Kunskaper Vidareutveckla det lärande Söderhamn Lärande är den viktigaste inspirationskällan och drivkraften för engagemang, nyskapande och utveckling. Det livslånga lärandet leder till att individer utvecklas, får jobb och bidrar till tillväxt. I Söderhamn får individer och företag tillgång till utbildning och lärande, som bestäms av deras behov och förutsättningar. Mål för året 2010: Har god problemlösningsförmåga. Har utvecklat sitt sätt att lära. (Lpo 94) Att kunna använda olika redskap för informationssökning Varje elev från F-6 ska få ett eget lånekort för biblioteket. Varje klass ska besöka biblioteket för att få undervisning i bibliotekskunskap Påbörja utbildning i informationssökning via datorer (sökmotorer) Klassläraren bestämmer tillsammans med skolbibliotekarien ett tillfälle när klassen ska besöka biblioteket. Om det är möjligt delas klassen i två eller flera grupper. Vid besöket får eleverna sina lånekort. Skolbibliotekarien undervisar ett antal elever i år 5 och 6 i informationssökning via datorer. Dessa får sedan vara mentorer för yngre elever. Information om lämpliga sökmotorer delges föräldrar. Klasslärare och skolbibliotekarie. Ansvariga lärare: Lars-Olov Myrman och Anna-Maria Hansson 2

Kunskaper Riv murar och bygg broar Med Riv murar och bygg broar menar vi en nära samverkan mellan olika skolformer och mellan skolan, kulturlivet, arbetslivet och samhället. Öppenhet, kreativitet och engagemang behövs för att säkerställa kompetensförsörjning till näringsliv och offentlig verksamhet. En sådan samverkan bidrar till att eleverna får en utbildning av hög kvalitet som ger dem förutsättningar att göra val i vardagen och för framtiden. Mål för året 2010: Inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.(lpo 94) Har kännedom om arbetslivet lokalt ( även god kontakt med), regionalt, nationellt och globalt. Förståelse för arbetslivet genom besök av personer med olika yrken, intervjuer och praodag. År 1-3 får besök i skolan År 4-5 intervju med någon som har ett, för eleven, intressant yrke År 6 gör en praodag med någon som har ett, för eleven, intressant yrke Pedagoger i samverkan med elever och föräldrar förbereder och genomför besöken, intervjuer och praodagar. Klasslärare i samarbete med elever och föräldrar. Ansvariga lärare: Jonas Andersson och Ulrica Rönnbeck 3

Kunskaper Fler behöriga elever Inriktningsmål: Senast 2011 ska andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen ha ökat till 85% och andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet till högskolan ha ökat till 90%. BUN:s verksamhetsplan: Årlig ökning av meritvärdet jämfört med vt 2009. Mål för året 2010: I skollagen 4 kap, 1 står att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling (LPO94) Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. (Lpo 94) I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. (Lpo 94) Samtliga elever ska känna till målen i samtliga ämnen och dess innebörd. Målet är att 85 % av eleverna i år 3 och 5 ska nå målen i samtliga ämnen. 1. Vi ska arbeta för en förbättrad arbetsro. Elever och vuxna skall ostört kunna utföra sitt arbete i skolan. Nolltolerans när det gäller sena ankomster och kränkningar i år 1-6 Alla elever skall få en lugn start på dagen. 2. Vi ska ha samarbete med föräldrar och eleven så att de är medvetna om elevens utveckling. 3. Vi ska ha varierad undervisning så att eleverna ska ha möjlighet till att hitta sin inlärningsstil. 1: Vi skall ha spontana etiska samtal om kränkningar och språkbruk. Utformning av samlevnads- och ordningsregler där vi utgår ifrån ledorden trygghet, respekt och ansvar. Eleverna får kvarsittningsminuter alternativt hemjobb vid överträdelser. Klassråd där arbetsron finns som stående punkt. I vissa klasser skrivs dagens schema på tavlan. Schemat gås igenom varje dag. Fasta rutiner vid första tillfället varje dag eleverna träffar klassföreståndaren. 4

2: 3: IUP och ÅP Specialpedagogiska insatser görs i mån av tillgång. Behoven preciseras i ett åtgärdsprogram och arbetet läggs upp utifrån det som kommer fram där. Elevens hela situation under hela skoldagen tas med i planeringen. Vid mer omfattande problem diskuteras det fortsatta arbetet vid en elevvårdkonferens. Där deltar berörd personal, rektor och föräldrar och ibland även eleven själv. Punktinsatser utifrån olika elevers behov där personal jobbar extra med elev/elever under en period. Tydliggöra kursplanemålen för elever och föräldrar t ex skicka hem målen för varje ma-kapitel, ha målen uppsatta i klassrummet, gå igenom målen som inledning av ett temaarbete. Pedagog, föräldrar och elev kommer vid behov överens om sommaruppgifter så som lästräning, repetition av engelska strukturer/fraser och huvudräkning vid inköp. Arbeta tematisk så att flera skolämnen och pedagoger samverkar. Använda läromedel som riktar in sig mot kursplanemålen Klasslärare ansvarar för punkt 2 och 3. All personal ansvarar för punkt 1. Kristin Svedberg har insyn i alla klasser och är därför ett stöd då åtgärdsprogram ska upprättas. 5

Kunskaper Utveckla miljötänkandet hos barn och elever BUN:s verksamhetsplan: Förskola och skola skall utveckla miljötänkandet hos barn/elever och i praktisk handling agera miljömedvetet. Förskola och skola skall långsiktigt arbeta för ett ekologiskt hållbart samhälle Mål för läsåret 09/10 Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 ). I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Lpo 94) 1. Alla elever skall få arbeta med återvinning i praktiken. 2. Alla både vuxna och elever skall minska förbrukningen av papper. 3. Engagera eleverna i olika evenemang och aktiviteter i samhället med fokus på miljö. 1. På 1 6 skall en återvinningsstation upprättas för papper, glas och batterier. 2. Dubbelsidig kopiering skall ske i största möjliga utsträckning. Tydliga regler för eleverna vad som gäller när de ska skriva ut material från datorerna. 3. Vara lyhörd och fånga upp aktuella miljöprojekt och tävlingar. 1. På skolan ska finnas olika lådor där vi samlar material som ska återvinnas. Elevrådet ansvarar för att lådorna töms regelbundet och att det hålls ordning i och vid lådorna. Ansvaret kan fördelas bland klasserna. 2. All personal i huset lär sig att ställa in dubbelsidig kopiering. 3. Varje pedagog i samråd med eleverna väljer ut det som hon/han tror passar elevgruppen. En stor fördel är om det är något som även engagerar föräldrar. 4. Reglerna för utskrift från datorerna gås igenom med samtliga elever. Anna Hägg i samarbete med elevrådet ansvarar för mål 1. Alla har gemensamt ansvar för mål 2 men Anna-Maria Hansson och Carin Gustafsson följer upp, kollar förbrukningen och informerar särskolan. Klasslärare och andra pedagoger på skolan ansvarar för mål 3. 6

7

Normer och värden Väl förebyggande likabehandlingsarbete BUN:s verksamhetsplan: Varje skola ska årligen beskriva; hur man hanterar kränkningar, mobbing mellan barn hur man hanterar kränkningar mellan vuxna och barn/ungdomar Mål för året 2010: Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (Lpo 94) Alla på skolan ska trivas, känna sig trygga och respekterade. Jobba med värdegrundsfrågor i klasserna och i elevrådet. Följa likabehandlingsplanen och revidera den varje år. Genom diskussioner om trygghet, ansvar och respekt med eleverna skapa trivselregler för klassen. Elevrådet sammanställer sedan dessa och upprättar gemensamma trivselregler för skolan. Vid konflikter/kränkningar hjälps elever och vuxna åt att reda ut situationen. Om situationen fortsätter att upprepas kontaktas likabehandlingsteamet. Detta utvärderas varje termin med hjälp av enkät. Varje enskild klasslärare ansvarar för sin klass trivselregler. Anna Hägg som ansvarar för elevrådet ser till att gemensamma trivselregler upprättas. Carin Gustafsson ansvarar för att enkätundersökning genomförs. Rektor har yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen följs och revideras. 8

Likvärdighet Stimulera entreprenörskap & företagsutveckling Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling genom att skapa mötesplatser där människors initiativkraft inom olika områden tas tillvara. Förenkla och underlätta möjligheterna att starta och utveckla företag. Låt innovationstänkande och entreprenörskap genomsyra alla utbildningsnivåer, nätverk och det kommunala utvecklingsarbetet. Mål för året 2010: Alla som arbetar i skolan skall verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Lpo 94) Eleverna ska kunna planera, genomföra och utvärdera ett projektarbete. Eleverna ska veta namnen på några yrken som finns i vår närhet samt veta vilka yrkesuppgifter som hör till dessa yrken. Träna på att genomföra projektarbeten. Ha samarbete med föreningar och arbetslivet. År 1-6 genomför ett temaarbete, Yrkes- och arbetsliv, under två veckor. Studiebesök i grupp eller enskilt eller besök från förenings-/företagslivet. Detta är ett tema som återkommer vart tredje år. Eleverna arbetar i projektform utefter ålder och förmåga. Klasslärare i samverkan ansvarar för temaveckorna. Ansvariga lärare: Jonas Andersson och Ulrica Rönnbeck. 9

Likvärdighet Jämställdhet BUN:s verksamhetsplan: Senast 2009 skall alla barn och ungdomar uppleva att de får utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön. Mål för året 2010 Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. (Lpo 94) Varje elev skall acceptera och respektera varandras olikheter. Öka medvetenheten om hur vi bemöter flickor/pojkar. Varje elev ska känna att de har talutrymme. Varje elev ska ges möjligheter att uttrycka sina åsikter. Vad ska ni göra för att nå uppsatta mål? Agera direkt vid kränkningar. Lyfta fram människors olikheter samt att arbeta för att sudda ut traditionella könsmönster. Träna på handuppräckning. Belysa problemen genom att: Visa normbrytande filmer. Läsa passande litteratur. Ha värderingsövningar. Göra forumspel. Klassråd/elevråd. I mån av behov och resurs ha gruppsamtal. Alla klasslärare anpassar aktiviteterna för sin egen åldersgrupp. Anna Hägg ansvarar för elevrådet. 10

Likvärdighet Minska skillnader mellan pojkars och flickors betyg BUN:s verksamhetsplan: Betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor samt mellan kommunens 7-9 skolor skall minska Mål för läsåret 09/10: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. (Lpo 94) Minska skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat på ämnesprov i år 3 och 5. Arbeta för att stärka flickors självkänsla. Förändra pojkars negativa attityd till skolan. Ha samtalsgrupper med kurator/skolsköterskan. Ha gruppsamtal enligt Goldingermodellen. Använda Charlie-metoden. Använda kometmetoden (positiv förstärkning). Variera arbetssätt och redovisningsformer. Alla klasslärare anpassar aktiviteterna för sin egen åldersgrupp. Annelie Aleryd och Ingalill Lundstedt ansvarar för uppföljning av detta mål. 11