{ ( )} = X s. ( ) /< t. Stabilitet för energifria LTI-system. L{ } e(t) i 0 (t) E(s) I 0 (s) ( ) ( )e st 0. Kretsberäkningar, linjära RLMC-nät

Relevanta dokument
TSDT18/84 SigSys Kap 4 Laplacetransformanalys av tidskontinuerliga system. De flesta begränsade insignaler ger upphov till begränsade utsignaler

Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1

Reglerteknik AK, FRT010

FOURIERTRANSFORMEN FOURIERTRANSFORMEN. Signalenergi. Frekvensegenskap hos signal. a f. Fouriertransformen till x(t):

På föreläsningen går jag relativt snabbt igenom grunderna fourierserieutveckling av periodiska signaler, bild 2 7.

FILTER: Tvåportar. Tvåportar, impedansparametrar (z-par.) Uttryck två av storheterna V 1, V 2, I 1 och I 2 som funktion av de andra två.

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med r

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

TSDT18/84 SigSys Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1 1 Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 2

INGENJÖRSMATEMATISK FORMELSAMLING

Frekvensselektiva Passiva Filter

System, Insignal & Utsignal

System, Insignal & Utsignal

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

FÖRELÄSNING 13: Tidsdiskreta system. Kausalitet. Stabilitet. Egenskaper hos ett linjärt, tidsinvariant system (LTI)

I ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

Specifik ångbildningsentalpi (kj/kg) p. (bar)

z 0 0 a f LAPLACETRANSFORMEN Antag något xt dt Följaktligen existerar Fö 6, 7 & 8 - Laplacetransformanalys 1 (enl. grunddef.

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 15-18, 30/11-12/

( ) ( ()) LTI-filter = linjärt, tidsinvariant filter. 0. Svaret skall ges utan -tecken. 2. Ett LTI-filter har amplitudkarakteristiken A( ω) =

1. Kraftekvationens projektion i plattans normalriktning ger att

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 3

Signal- och bildbehandling TSBB14

Frekvensanalys. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 8. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar. Exempel:G(s)= 2

Informationsteknologi

TENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Medborgarnas synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll Resultat från en riksomfattande undersökning hösten 2006

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

Differentialekvationssystem

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Relationsalgebra. Relationsalgebra består av en mängd operatorer som tar en eller två relationer som input och producerar en ny relation som resultat.

Sebastian det är jag det! eller Hut Hut den Ovala bollen

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

Datorlaborationer i matematiska metoder E2, fk, del B (TMA980), ht05

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

Tryckfel i K. Vännman, Matematisk Statistik, upplaga 2:13

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

Arvika 2019_243 Stömne Bertil Persson Betongteknik AB DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: VKV SWE99TM VKV typ Ljuddata

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl

Förra föreläsningen. Reglerteknik AK F6. Repetition frekvensanalys. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar.

2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)

Särskild utbildning för vuxna

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Bo E. Sernelius Residuer och Poler 27

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Lösningar till tentamen i Reglerteknik

Övning 3 FEM för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen Balkproblem och Ramverk

Glada barnröster kan bli för höga

Reglerteknik 2. Kapitel 5, 6. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Signal- och bildbehandling TSBB14

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 onsdag 7 januari 2015, kl

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten i Griths.

Tentamen i hållfasthetslära fk för M3 (MHA160) måndagen den 23/5 2005

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

Reglerteknik 5. Kapitel 9. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

SOS HT10. Punktskattning. Inferens för medelvärde ( ) och varians (σ 2 ) för ett stickprov. Punktskattningen räcker inte!

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:

x 2 = lim x 2 x 2 x 2 x 2 x x+2 (x + 3)(x + x + 2) = lim x 2 (x + 1)

Lösningar till Matematisk analys IV,

Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Övning 3. Introduktion. Repetition

Kap. 12. Molekylspektroskopi: Rot&Vib

Den enkla standardkretsen. Föreläsning 2. Exempel: ugn. Av/på-reglering. PID-reglering Processmodeller. r e u y

14. Potentialer och fält

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik

Föreläsning 7: Stabilitetsmarginaler. Föreläsning 7. Stabilitet är viktigt! Förra veckan. Stabilitetsmarginaler. Extra fördröjning i loopen?


TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

1 Elektromagnetisk induktion

Formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik

Figur 1: Postföretagets rektangulära låda, definitioner.

sluten, ej enkel Sammanhängande område

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Potentialteori Mats Persson

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan den 27:e augusti.

Lösningsförslag till problem 1

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder

Kontrollskrivning i TSDT84 Signaler & System samt Transformer för D

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Transkript:

Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 9 Sabilie fö enegifia LTI-yem Maginell abil yem: De flea begänade inignale ge upphov ill begänade uignale Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 0 Sabilie fö enegifia LTI-yem Inabil yem: Ingen begänad nollkild inignal kan ge upphov ill en begänad uignal Kap, bild 4 h h( ) d /< < gälle fö maginell abila LTI-yem Kap, bild 4 h h( ) d /< /< gälle fö inabila LTI-yem H() ha min en enkelpol på -axeln -axeln ugö en and ill konvegenomåde fö H() H() ha min lika många pole om nollällen -axeln ligge ine i konvegenomåde fö H() elle -axeln ugö en and ill konvegenomåde fö H() och H() ha en min en mulipelpol på -axeln = H ( ) =, pol exiea ine Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem Syemammankopplinga kap. 4.5 Kebeäkninga, linjäa RLMC-nä Kakadkoppling W ( ) H ( ) H ( ) = OBS: gälle baa om yem H ine belaa yem H! Åekoppling E ( ) + H ( ) H ( ) ( ) Använd vanligen fö abilieing/egleing av yem am fö a göa de oala yeme åligae mo paameevaiaione (e även kap. 4.7) = X ( ) ( ) = H ( )H H ( ) = + H ( )H METODIK, beäkna godycklig näpänning / -öm: Seg 3 = Gö om näe ill ekvivalen opeaochema ) L{ } e() i 0 () E() I 0 () Om näföändinga ke vid = 0 ( hä ana 0 = 0 ) källo om inkopplade vid = 0 L x( 0 )u 0 { } = Beaka alla e 0 I() ) Ända V() beeckninga

3) Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 3 Kebeäkninga, fo Eä paiva näelemen med komplexa impedane: R L v ( ) = R i ( ) V ( ) = R I( ) = L di ( ) v d V ( ) = L I( ) L i 0 L i(0 ) movaa en impulfomad pänning L { } = K δ ( ) med ykan L i(0 ) i idplane ( K ): I() L I() V() L i(0 ) R V() L i(0 ) 3) fo. 4) C Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 4 Kebeäkninga, fo = C dv ( ) i Likömeoi Sök ohe laplaceanfom ( Y() ) 5) Inveanfomea d V ( ) = C I( ) + v 0 v(0 )/ movaa en egfomad pänning med höjden v(0 ) i idplane ( L K ): { } = K u I() v(0 ) C V() Sök ohe iduyck ( y() = L { Y() } ) v(0 ) Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 5 Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 6 x Fekvenignale & LTI-yem Saionä co/in in: = C co( 0 + θ ) ( X ( ) ) Sabil enegifi LTI-yem H() H() y ( ) =C H ( 0 ) co( 0 + θ + agh ( 0 )) Högeidig co/in in nedan ana även h() vaa högeidig: x( ) = C co( y ( ) = y 0 ( )! + y z 0 + θ )u( 0 ) =0 hä dä y z = x = H ( ) = H = y ( n ) + y ( φ ) h = L { X ( )H ( ) } Ofa ä man dock fäm ineead av den aionäa y φ ( )-emen ( Seady-ae componen ): y φ ( ) = C H ( 0 ) co( 0 + θ + agh ( 0 ))u( ) Sabil yem y n ä en anien em, lim y n ( ) = 0 (Gälle även vid aionä co/in in) H() & ag H() fån pol-nollällevekoe = H ( ) = = K! M d d! d ( n K )( n )! n M ( p )( p )! p e j agh( ) K agk + φ + φ +!+ φ M θ + θ +!+ θ Exempel: = K e jφ e jφ! M e jφ M d e jθ d e jθ! d e jθ φ d θ d θ d 3 θ 3 φ 3 3 φ σ Lå : 0

Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 7 Ampliud- och fabidag fån enkilda pole/nollällen Invekan fån nollälle i 0 = α ± 0 : H( 0 ) = 0, e nollälle undeycke H() i in omgivning äa nollällen: H() ha lokala minima & d d agh öka Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 8 Ampliud- och fabidag fån enkilda pole/nollällen Invekan fån pol i 0 = α ± 0 : H( 0 ) =, en pol höje upp H() i in omgivning d agh äa pole: H() ha lokala maxima & d minka φ 0 ag θ d 0 ag π α α 0 d 0 π φ θ Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 9 Fekvenelekiva file Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 0 Olika fekvenelekiva fileype Fekvenelekiv fileing: x() = co( 0 ) y() = H( 0 ) co( 0 + ag H( 0 )) H max H max H( ) Ampliudnomea file: H( ) max = Movaa 3 db Lågpa (LP) H( ) Ideal p Appoximaion Högpa (HP) H( ) Appox. Ideal p ; unde gänvinkelfekven ; öve gänvinkelfekven ; bandbedden Ofa udea H( ) db = 0 0 log H( ) db Späband Paband Späband H( ) Bandpa (BP) Ideal Appox. H( ) Bandpä (BS) Appox. Ideal p p p p

Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem Buewohfile (LP-file) Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem Buewohfile (LP-file) Pole ho H() läng en halvcikel: p p π p Pole: p k = p e π j + π k k =,3,5,, p = 3 db-gänvinkelfekvenen p [db] A p = 3 A H( ) db p Buewohfile ha maximal fla ampliudkaakäiik i pabande! Bu.file ge bäa möjliga paband-appoximaionen n = 3 H ( ) = p + a +! + a + p a i ehåll vanligen fån abell elle genom uveckling av ( p )( p 3 ) ( p ) = + p p p n = 5 p p Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 3 Chebyhev I-file Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 4 Malabdemo Buewoh- & Chebyhevfile: [db] H( ) db p Rippel ( A p db ) i pabande! Opimal m.a.p. banheen i A p = 3 övegångbande p Polena ho H() ligge läng en halv-ellip i VHP A p H() n = 4 n = 3 p

Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 5 Kap 4 Laplaceanfomanaly av idkoninueliga yem 6 Typika HP- & BP-file Högpafile p (4) H HP ( ) Bandpafile 0 (4) H BP ( ) Analy m.h.a. dubbelidig laplaceanfom Enegifi LTI-yem y z ( ) = x x h(), H() Y z ( ) = h H (y 0 () = 0) p Om x() ä icke-kaual ( x(<0) 0 ) och/elle yeme ä icke-kaual K = H HP ( ) H BP ( ) 0 ( h(<0) 0 ) å använd den dubbelidiga laplaceanfomen! Håll koll på konvegenomåde använd koek anfompa!! Repeea lä jälv i Kap. 4.! p p p 0 OBS änk på: Fö e abil LTI-yem ingå -axeln i konv.omåde fö H() om yeme ä icke-kaual, å ha H() min en pol i höge halvplan