MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE

Relevanta dokument
Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

Processledarutbildning. Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015

Flerspråkighet en möjlighet!

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Gruppmentorskap. för rektorer. Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram. Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Skolledarkonferens september 2016

Ledare för kollegialt lärande

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Systematiskt kvalitetsarbete

Medarbetar- och ledarpolicy

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

SIGTUNABOXEN KOMPETENS- & GENOMFÖRANDEPLAN

Om Sigtunaboxen BFL+IKT+SUA = SANT!

Vad är viktigt för det som är viktigt om skolans ledning

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Skolplan Med blick för lärande

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

Utvecklas genom lärande samtal

Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Policy för ledar- och medarbetarskap vid Kammarkollegiet

Bedömningsunderlag - Lärare

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Lönekriterier för verksamheter inom AcadeMedias Teoretiska Gymnasieskolor

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Träff 7. Utvecklande motstånd, förbättring i förändringstrött skola och tyst kunskap.

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Nacka kommun MU Resultatrapport Totalt. Skala: 1 till 5. Grupper och svarsstatistik. % Positiva 4-5. % Neutrala 3.

Enkät till lärare. 2. Kön: kvinna man. 1. Kommun: Skola: 3. Jag är förskollärare. fritidspedagog. grundskollärare gymnasielärare

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande. Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017,

Leda lärande Träff 1 Introduktion Lärande samtal Skolutveckling Motivationsfaktorer Teorier.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

GODA RELATIONER MED HEMMEN Micaela Romantschuk, verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola. Sursik

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Höga förväntningar på Mohedaskolan. Mohedaskolan

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun

Personalpolitiskt program

Enkät till skolledare

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Workshop RUN konferens Sundsvall

Framgångsfaktorer för skolans utveckling. Framgångsfaktorer för skolans utveckling 1

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet

Personalpolitiskt program

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

UTVECKLINGSPLAN FÅGELSTIGENS FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Inriktning för SiS skola, Vanlig skola, ovanliga förutsättningar

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Välkommen till RUC-råd!

Kollegialt lärande, professionella samtal och kollegahandledning

Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer

20/4. Tillämpningar Lärares professionalism

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola

Vad är normer? Normer är svåra att studera. Forskningsprojekt Ulf Leo. Rektorer ska Rektorer bör Rektorer gör. Ledning och kvalitet

1. Miljöfostran in Ingå

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Kollegialt lärande i skolan

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Undervisning i förskolan hur görs det tillsammans med barnen? Ebba Hildén

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor

Transkript:

MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE HUR LÄR SIG LÄRAREN? VAD BEHÖVS FÖR LÄRARES LÄRANDE? DIALOG 2019 Mariehamn 7.2.2019 Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

UTBILDNINGSANORDNARENS ANSVAR Utbildningsanordnaren ska skapa förutsättningar för att skolorna ska kunna tillämpa principerna och utveckla sin egen verksamhetskultur i samma riktning. Målet är att skapa en verksamhetskultur som främjar lärande, delaktighet, välbefinnande och en hållbar livsstil. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014

VERKSAMHETSKULTURER 1 Den individualistiska varje lärare sköter sitt Den balkaniserade samarbete i små grupper med egna särintressen Den krystade kollegiala samarbete genom påbud av t.ex. rektor, bildningschef Den professionella lärare initierar och genomför själva förbättringar (Hargreaves & Fullan)

VERKSAMHETSKULTURER 2 Särboskolan: Lärare arbetar åtskilda från varandra. Var och en sköter sitt. Rutinmässigt arbete. Saknar vision. Den familjära skolan: Informella kontakter mellan lärare. Alla säger sig trivas. Utvecklingsinitiativ tas individuellt av lärarna. Rektor en i gruppen. Som mål att överleva en komplex verksamhet. Den professionella skolan: Lärarna uppfattar varandra mer som kollegor än som vänner. Stort utrymme för pedagogiska frågor. Tänker att problem löses bättre tillsammans än på egen hand. Fortfarande utrymme för individuellt initiativtagande och individuell utveckling. (enligt Staessen i Blossing 2003)

Vad tänker du om kulturbeskrivningarna? Känner du igen dig och den organisation du verkar i? Hur syns det? Kan/vill/vågar du påverka?

FORMELLT OCH INFORMELLT struktur resurser regelsystem mål organisation praxis attityder normer värderingar osynligt regelsystem kollektiva försvar myter hjältar, helgon

LÄRANDE ORGANISATION En lärande organisation är kärnan i verksamhetskulturen Skolan ska fungera som en lärande organisation som stödjer alla sina medlemmar i lärandet. Den lärande organisationen ska utvecklas genom dialog.... Betydelsen av pedagogiskt och delat ledarskap betonas och ledarskapet inriktas framför allt på att trygga förutsättningarna för lärande. En lärande organisation ska skapa förutsättningar för medlemmarna att lära sig tillsammans och av varandra... En lärande organisation ska uppmuntra alla sina medlemmar att försöka och att lära sig också av misstag. Den ska ge medlemmarna lämpliga utmaningar och hjälpa dem att hitta och dra nytta av sina styrkor. (LP 2014, kap 4.1 Principer för utvecklandet av verksamhetskulturen)

Hur skapar vi ett professionellt förtroende i arbetet? Hur stödjer vi våra kollegor? Hur utmanas vi att undersöka våra övertygelser? Vad betyder lärarens autonomi i arbetsgemenskapen?

FÖRSTÅELSE OCH MOTIVATION Hur förstår man sitt arbete? förståelse 1) att optimera separata motoregenskaper förståelse 2) att optimera samverkande motoregenskaper förståelse 3) att optimera utifrån kundens perspektiv (Sandberg & Targama)

UTBILDNING FORTBILDNING SKOLNING UTVECKLINGSINSATS Spray and pray

KOLLEGIALT LÄRANDE för alla grundskolans lärare i Sigtuna kommun startade 2013 dåliga utbildningsresultat -> skolutvecklingsprogram rektorsgrupp aktivt med i processen samtalsledare på varje skola alla lärare på alla skolor flerårig och systematisk process innehåll: bedömning för lärande & informations- och kommunikationsteknik & språkutvecklande arbetssätt (BFL+IKT+SUA) => SIGTUNABOXEN

VÄSENTLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR En tydlig organisation med ett lärandeorienterat ledarskap En utvecklingsbefrämjande kultur En gemensam förståelse av att förändring är en fortgående process som sker över tid

PRAKTISKA FRÅGOR tid innehåll organisation stöd chefens roll (rektor, bildningschef) motivation och förståelse

Vad har ni för strukturer/rutiner/kulturer som främjar kollegialt lärande? Vad skulle kunna vara ert nästa steg?

REFERENSER Hargreaves & Fullan Professionellt kapital - att utveckla undervisning i alla skolor Blossing Studentlitteratur 2013 Skolförbättring i praktiken Studentlitteratur 2003 Kompetens för samspelande skolor Studentlitteratur 2008 Sandberg & Targama Ledning och förståelse: en förståelsebaserad syn på utveckling av människor och organisationer (Timperley Studentlitteratur 2013 Det professionella lärandets inneboende kraft Studentlitteratur 2013)