Arbetsplan Textdelen 2015-2016
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DIREKTIV Verksamheten inom Södra Ålands högstadiedistrikt baserar sig på ett flertal styrdokument, av vilka de viktigaste nämns nedan. Grundskolelagen Grundskoleförordningen Landskapet Ålands läroplan för grundskolan 1996 Skolstadgan Tjänstekollektivavtal Arbetsplan för SÅHD k.f. FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna FN:s konvention om barnets rättigheter Agenda 21 Målen för all verksamhet i skolan är att ge eleverna beredskap att * uppleva livskvalitet * vara harmoniska individer * fungera socialt enligt demokratiska och allmänhumanistiska värderingar * möta ett föränderligt arbetsliv * vara aktiva medborgare i det självstyrda åländska samhället * vara världsmedborgare Skolledningens roll * formulera visioner, som årligen framförs * skapa möjligheter * skapa delaktighet i beslutsprocessen * planera långsiktigt Med skolledningen menas förbundsfullmäktige, förbundsstyrelse, skoldirektör, rektor och ledningsgrupp. ETISKA GRUNDVÄRDERINGAR Skolans etiska grundvärderingar baserar sig på en allmänhumanistisk livssyn, varvid speciell uppmärksamhet fästs vid ansvar och samarbete; ärlighet, pålitlighet, respekt, hänsyn, samarbetsvilja och hjälpsamhet utgör sålunda hörnstenarna i den fostrande verksamheten. Skolan utgår ifrån att eleverna uppvisar ett ansvarsfullt beteende och i grunden är positivt inställda till skolan och samhället. Utgående från en positiv människosyn strävar skolan till att ge alla elever en undervisning anpassad efter varje elevs förutsättningar, så att skolarbetet känns meningsfullt. 2
Personalen i skolan skall aktivt uppmuntra eleverna till ett ansvarsfullt beteende. Speciella resurser bör härvid tilldelas de elever vars uppträdande är bristfälligt. Personalen bör vid behov diskutera med dessa elever samt tillrättavisa dem. Kontinuerlig kontakt med hemmen, bl.a. i form av utvecklingssamtal, skall ha en framträdande plats i handlingsplanen. Inom ramen för undervisningen förekommer individuellt anpassade program samt undervisning i mindre grupper. Olika pedagogiska strategier används för att elevernas särskilda inlärningsstilar skall kunna tillgodoses. HELHETSSYN ÖVER KUNSKAP OCH UNDERVISNING Kyrkby högstadieskola är ett allmänpedagogiskt och specialpedagogiskt centrum, som ger undervisning åt alla elever på grundskolenivå; allmän undervisning, specialundervisning och träningsundervisning. Läraren ansvarar för att eleverna inhämtar gemensamma baskunskaper och får en helhetssyn över ämnesområdet. Arbetssätten skall vara omväxlande och anpassade till det stoff som eleverna skall inhämta. Modern teknologi används i det dagliga skolarbetet och skolan strävar medvetet efter att hålla sig ajour med utvecklingen (se skolans IT-plan). Undervisningen skall vidare vara på en realistisk nivå, och läraren skall hjälpa eleverna att fastställa sina individuella mål. Skolan utgår ifrån att kunskapen är föränderlig och oändlig. Eleverna skall lära sig söka och välja relevant information. Att eleverna tar ansvar för sin egen inlärning är en grundförutsättning för verksamheten. Lärarens uppgift som handledare är viktig i detta sammanhang. Hemmets stödjande roll i all kunskapsinhämtning bör också betonas. * ämnesintegrering * lärarlag, (arbetslag, kustodieringslag, klassföreståndargrupper) * schemaläggning i block; periodisering * definierade baskurser i matematik och språk * alternativa redovisningsmöjligheter * användning av kompensatoriska hjälpmedel * möjligheter till studier och informationssökning i mindre arbetsstationer och mediatek, vilket förutsätter att mindre undervisningsutrymmen och ett mediatek iordningsställs och byggs * möjligheter till informationssökning även utanför skolan * plan för informationsbehandling * pedagogisk datoranvändning, vari ingår utvecklandet av lärplattformen * en hållbar utveckling genomsyrar undervisningen 3
ELEVSYN Skolan utgår ifrån att eleven placeras i centrum inom ett pedagogiskt helhetstänkande och att all verksamhet strävar till elevens bästa. Devisen för elevsynen i KHS är: Eleven i centrum. Var och en skall utgående från sina förutsättningar erbjudas en för dem utvecklande och meningsfull undervisning. Detta innebär att skolan i sin verksamhet baserar sig på det faktum att olika elever tillgodogör sig undervisningen utgående från olika inlärningsstilar. * konkretiserade undervisningsprogram baserade på olika inlärningsstilar * klart definierade baskurser * jämlikt bemötande * samverkan mellan allmän undervisning, specialundervisning och träningsundervisning * elevmedverkan * verksamhet för att motverka mobbning, s.k. Friendsverksamhet och Kiva-skola (se bilaga) * elevanpassade lärokurser och individuella åtgärdsprogram * samordnande elevvård * åtgärdsprogram för elever med läs- och skrivsvårigheter (skolans dyslexiplan, se bilaga) * projektinriktad undervisning med betoning på praktiskt arbete * individuellt anpassade åtgärdsprogram för elever som erhåller någon form av specialundervisning (se bilaga) ELEVMEDVERKAN Skolan strävar till att i alla situationer där det är möjligt bereda eleverna tillfälle att direkt påverka skolans verksamhet. * handlingsplan för elevmedverkan (se bilaga) FÖRÄLDRAMEDVERKAN Föräldrarna erbjuds möjligheter att delta aktivt i elevernas skolgång *handlingsplan för föräldramedverkan (se bilaga) Barnkonsekvensanalys är ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och synliggör barnets bästa. Med hjälp av barnkonsekvensanalyser kan lokala och regionala beslutsfattare arbeta systematiskt och vara försäkrade om att ett barnperspektiv finns med i beslutet. Syftet är att både på kort och lång sikt förbättra barns och ungas levnadsvillkor (www.barnombudsmannen.se). SJÄLVSTYRELSEN Ålands självstyrelse och det svenska språket utgör en av grundpelarna i det åländska skolsystemet. Undervisningen genomsyras av kopplingar till självstyrelsens roller och funktioner - lokalt, nationellt och internationellt. Samhällskunskap, historia och svenska kommer härvid att utgöra de ämnen där självstyrelsefrågorna har en central roll. 4
MILJÖFOSTRAN All verksamhet i skolan bör styras av ett ekologiskt tänkande, som bygger på en hållbar utveckling, sålunda att eleverna kommer till insikt om sin roll i de naturliga kretsloppen. För att öka elevernas förståelse successivt, utgår undervisningen från skolans inre miljö, för att sedan övergå till den yttre närmiljön och de större sammanhangen på global nivå. * regelbundna diskussioner mellan elever och skolans olika personalgrupper * projekt där eleverna aktivt deltar i vaktmästarens, kökspersonalens och städpersonalens dagliga arbete s.k. intern prao-verksamhet * aktivt miljöarbete inom skolans miljögrupp bestående av elever, lärare och övrig personal, gruppen tillsätts varje år * en miljöplan utarbetas JÄMSTÄLLDHET All undervisning är jämlik och var och en skall kunna utvecklas i sin egen takt utgående från sina individuella förutsättningar. En jämlik, elevrelaterad undervisning skapar en mer rättvis utgångspunkt Eleverna undervisas jämlikt, men inte lika. Flickor och pojkar kan med fördel ges olika arbetsuppgifter inom olika ämnen, vilket innebär att skilda pojk- och flickgrupper ibland är att föredra. Jämställdhetsundervisningen bör regelbundet ingå i alla ämnen. För att ytterligare betona vikten av jämställdhet kan regelbundna diskussionstimmar i skilda flick- och pojkgrupper anordnas. Vidare kan olika projekt med jämställdhet som tema genomföras. SPRÅKPROGRAM Skolan erbjuder eleverna ett brett språkprogram i enlighet med läroplanens intentioner och förbundsstyrelsens beslut. Språkprogrammet ligger inom ramen för en 30-timmars arbetsvecka för eleverna. De elever som inte läser språk erbjuds tillvalsalternativ. PEDAGOGISK DATORANVÄNDNING Eleverna bereds goda möjligheter att använda sig av modern informationsteknologi i undervisningen. IT-användningen vilar på ett målrelaterat förnuftstänkande. För att kunna erbjuda eleverna en fullgod utbildning, gör skolan en medveten satsning på modern utrustning, såväl på maskin- som programsidan. Lärarna har slutfört fortbildningen i MIP. Utvecklandet av lärplattformen Fronter går in i skede II vilket innebär att föräldrarna introduceras. FORTBILDNING För att skolans personal skall kunna uppnå fastställda mål och hålla sig ajour med nya pedagogiska rön och tidens krav, görs en kraftig satsning på fortbildning. En strävan är att fortbildningen vid ett tillfälle varje läsår är gemensam för alla skolans lärare. De budgeterade medlen fördelas i en årlig fortbildningsplan. (se bilaga) 5
FRISKVÅRD (se bilaga) HANDLINGSPLANER (se bilagor) Elevvårdsgrupp Gruppen sammanträder varje vecka och informerar kring aktuella elevärenden och vidtagna åtgärder kontinuerligt och utan dröjsmål. Gruppen består av rektor, vicerektor, skolpsykologer, skolkurator, ledande speciallärare, ytterligare en speciallärare, skolhälsovårdare, studiehandledare, berörda klassföreståndare och annan inkallad expertis. Mobbning Vid skolan finns en mobbningsgrupp bestående av vicerektor, skolpsykolog, skolkurator samt lärare. Gruppens uppgift är att vid misstanke om mobbning sammanträda utan dröjsmål. Gruppen planerar därvid en lämplig strategi och fördelar arbetsuppgifterna. Mobbningshanteringen utgår från samtal med mobbare varvid två av gruppmedlemmarna deltar. Uppföljningssamtal med mobbare och mobbningsoffer skall regelbundet fortgå under en bestämd tid. Föräldrarna till de inblandade kontaktas och informeras. Mobbningsplanen (se bilaga) Skolk Skolan har ett åtgärdsprogram vars syfte är att stävja skolk bland elever. (se bilaga) Hälsofostran Skolan har inom ramen för det elevvårdande arbetet en handlingsplan för hälsofostran (SANT-planen). Denna plan tillämpas både i det förebyggande arbetet och vid akuta händelser. (se bilaga) Krishantering Vid skolan verkar en krisgrupp bestående av rektor, skolpsykolog, skolkurator (sammankallare), skolhälsovårdare och en lärare. Gruppen sammankallas omedelbart om någon på skolan direkt berörs av olyckstillbud med allvarlig skada som följd, livshotande sjukdom eller dödsfall. Krishanteringen omfattar information till personal och elever, organisering och ledning av själva krisarbetet, samt kontakter till berörda utanför skolan. Krisgruppen samlas regelbundet för intern genomgång av krisplanen. Fortbildning i krishantering ordnas för medlemmarna i gruppen. (se bilaga) Sammanställt av ledningsgruppen och därefter behandlad i lärarkollegiet den 21 april 2015. Delges lärarkollegiet efter behandling i förbundsstyrelsen. I tjänsten Gerts Friman, rektor 6
Bilaga till Arbetsplan för Kyrkby högstadieskola - textdel 1. För att uppnå långsiktig positiv, pedagogisk utveckling av KHS bör skolan anpassas och byggas om så att trängseln i skolan kan åtgärdas och minimeras. 2. Tryggheten i skolan förutsätter ändamålsenliga utrymmen. 3. Fokus på elev och personalhälsa. Elevvårdsarbetet utvecklas. 4. Eleverna behöver fler trivsamma rastutrymmen. 5. Fortbildningens betydelse betonas. 6. Fler utrymmen för individualiserad undervisning och svenska som andra språk. 7. Egna arbetsplatser med arbetsro för personalen bör skapas då få lärare har tillgång till eget klassrum under håltimmarna. 8. Befrämja kollegialt samarbete via tematisering och ämnesgrupper. 9. Planer för hållbar utveckling placeras i förgrunden även inkommande läsår. 10. Undervisningen bedrivs så att den hjälper eleven att nå sina personliga mål. 11. Fokusera på läsning och att förverkliga ett skolmediatek och bibliotek. 12. Digitaliseringen av undervisningen stöds fortsättningsvis med lärplattformen Fronter. 7