Årsredovisning 2011. Svalövs kommun SVALÖVS KOMMUN

Relevanta dokument
Granskning av årsredovisning 2009

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Delårsrapport. För perioden

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Preliminär budget 2015

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Delårsrapport. För perioden

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Granskning av bokslut och årsredovisning

Delårsrapport tertial

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

Granskning av årsredovisning 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: Dnr: ATVKS

Granskning av delårsrapport

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Granskning av årsredovisning 2012

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Budget 2015 med plan

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Månadsuppföljning. November 2012

Delårsrapport. För perioden

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Granskning av delårsrapport

Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Några övergripande nyckeltal

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Granskning av årsbokslut och årsredovisning Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Kommunstyrelsens budgetberedning

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr

Budget 2016, plan

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Bokslutskommuniké 2012

Tertialrapport nämnd april Utbildningsnämnd

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Granskning av årsredovisning 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Delårsrapport januari sept

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Internbudget 2013 och verksamhetsplan för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Granskning av årsredovisning 2015

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

Förutsättningar och omvärldsbevakning

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

Lunds kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Building a better working world

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

Verksamhetsplan Utbildningsnämnd

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Datum Datu EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Granskning av årsredovisning 2010

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Qua/ity In Everything We Do

Förslag till budget 2015

Granskning av årsredovisning 2015

Delårsrapport T1 2013

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om effektmål 2016 för de egna verksamheterna enligt bilaga.

Medborgarförslag om att satsa mer pengar på skolorna i kommunen

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Rapport över granskning av bokslut 2004

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Granskning av årsredovisning 2013

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

Delårsrapport jan-mars 2011 Informationscentrum

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per

Verksamhetsplan för Kulturnämnden

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl samma dag.

Verksamhetsberättelse kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Visionsstyrningsmodellen

Årsredovisning Västra Mälardalens Kommunalförbund år Från Västra Mälardalens Kommunalförbund har inkommit årsredovisning för år 2013.

Granskning av årsbokslut/årsredovisning och intern kontroll av kommunens verksamhet 2015 KOMMUN REVISIONEN.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Budgetdirektiv. Kungälvs kommun 2016 med utblick mot

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

Ekonomi- och personalutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Socialdemokraterna i Mora

Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet

SAMMANFATTNING INLEDNING RESULTATRÄKNING Resultatanalys Kommentarer BALANSRÄKNING... 7

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans

FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET

SCB:s Demokratidatabas Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling

Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Transkript:

Årsredovisning 211 Svalövs kommun SVALÖVS KOMMUN

Innehåll Inledning Året i sammandrag... 4-5 Fem år i sammandrag, politisk organisation... 6 Vart gick skattepengarna... 7 Kommunstyrelsens ordf och vice ordf har ordet... 8-9 Förvaltningsberättelse Kommunchefen har ordet... 1-11 God ekonomisk hushållning... 12-13 Ekonomi och finansiell analys... 14-19 Medarbetare i Svalövs kommun... 2-21 Hållbar utveckling... 22-23 Folkhälsa...24 Verksamhetsberättelser Kommun och politik... 25-26 Utbildning och barnomsorg... 27-31 Omsorg och socialt stöd... 32-38 Uppleva och göra... 39-4 Bo, bygg och miljö... 41-43 Teknik, service, fastigheter... 44-47 Revision, Överförmyndare... 48-49 BT Kemi Efterbehandling...5 Kommunala bolag AB SvalövsBostäder, AB SvalövsLokaler...51 Landskrona-Svalövs Renhållnings AB...52 Samverkansorgan Skåne Nordväst...53 Söderåsens Miljöförbund...53 Samordningsförbundet Finsam...53 Vattendragsförbund och kommittéer...53 Kommunförbundet Medelpunkten...53 Kommunassurans Syd AB...53 Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB...54 Sydvatten AB...54 Räkenskaper Resultaträkning...56 Finansieringsanalys...56 Balansräkning...57 Noter... 58-59 Driftredovisning...6 Investeringar... 61-62 Exploateringsredovisning...63 Särredovisning VA-verksamheten...64 Revisionsberättelse...65 Redovisningsprinciper...66 Ord och uttryck...67 Omslagsbild: Första spadtaget för en ny förskola i Svalöv Produktion, design och foto: Svalövs kommun Tryck: Jåbo-Print, Svalöv 2 Årsredovisning 211 Svalövs kommun

Årsredovisningens olika avsnitt Svalövs kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. INLEDNING I detta avsnitt beskrivs årsredovisningens struktur. Här ger kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande sin syn på året som gått. Du hittar också information om vart skattepengarna gick, var de kommer ifrån, fem år i sammandrag och en schematisk bild över den politiska organisationen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Här presenteras förvaltningsberättelsen som enligt 4 kap i den kommunala redovisningen ska upprättas i årsredovisningen. Strategiska utmaningar för framtiden, god ekonomisk hushållning och den finansiella analysen ger en bild av kommunen nu och i framtiden. Personalredovisning, hållbar utveckling och folkhälsa avslutar avsnittet. VERKSAMHETSBERÄTTELSER I detta avsnitt presenteras kommunens olika verksamheter lite mer ingående, här kan du ta del av måluppfyllelse och ekonomiska analyser, samt årets händelser och lite om framtiden. KOMMUNALA BOLAG Presentation och redovisning av kommunens olika bolag som man äger eller är delägare i. SAMVERKANSORGAN Här presenteras de samverkansorgan som Svalövs kommun samarbetar med. Samverkansorganen säkerställer kompetensförsöjning, långsiktig kostnadseffektivitet och kvalitet. RÄKENSKAPER I detta avsnitt presenteras det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (finansieringsanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer. Årsredovisning 211 Svalövs kommun 3

Några av årets händelser Matsedeln i mobilen En ny app där du kan läsa matsedeln i mobilen blev en uppskattad nyhet för både elever och föräldrar. Grön Flagg Norrgårdens förskola kunde stoltsera med att de blivit certifierade för Grön Flagg. Gymnasiekommun Kommunen blev ny huvudman för Svalöfs gymnasium. Gymnasiet har cirka 75 elever som läser allt ifrån djuvårdare till tävlingstekniker inom motorsporten. Kvalitetscertifierade Vid en ceremoni i kommunhuset den 15 februari fick Svalövs kommun ta emot skylten som bevisar att vård och omsorgsverksamheten är certifierad enligt IIPmodellen (Investors In People). För att bli certifierad krävs att man följer IIP:s standard och har väl utarbetade rutiner och processer. Genom ett gediget och målinriktat arbete har verksamheten uppfyllt ställda krav. Ny webbplats Den nya webben sätter medborgaren/ besökaren i centrum. Tydlighet, transparens, öppenhet och service är ledorden för den nya webbplatsen. Första spadtaget I mars månad tog första spadtaget för både ett nytt LSS-boende och för en ny förskola i Svalövs tätort. 4 Årsredovisning 211 Svalövs kommun

Företagsmässa En välbesökt mässa där kommunens företagare fick möjlighet att visa upp sig. Årets företagare och kommunambassadörer prisades. Matglädje för äldre Tillsammans med Skånes Livsmedelsakademi utbildades personalen i att höja matupplevelsen för äldre. Solgårdens äldreboende i Svalöv var först ut med att få en mer spännande inramning på sina måltider. Syftet med projektet är att öka matlusten och matglädjen hos de äldre och därigenom öka livskvaliteten totalt. Ny förskola I mitten på maj, i hällande regn, invigdes den nya förskolan i Tågarp. Ljus och fräsch med stora utrymmen ger plats för ett 5-tal barn. Ny mötesplats Platsen framför kommunhuset har fått nytt utseende med plattläggning och nya planteringar. Torget ska kunna användas för olika arrangemang och vara en trevlig mötesplats för kommuninvånarna. Framgång för trafikprojekt Projektet att integrera skolskjutstrafik med linjetrafik har slagit väl ut. Syftet var att förbättra möjligheterna att bo på landet och genom bra kollektivtrafik ha tillgång till allt vad landsbygden har att erbjuda. Till exempel har busslinje 23 blivit en riktig succé. Årsredovisning 211 Svalövs kommun 5

INLEDNING Fem år i sammandrag 27 28 29 21 211 Kommunen Antal invånare 31 dec 13 143 13 184 13 29 13 242 13 25 Primärkommunal skattesats 19,99 19,99 2,49 2,49 2,49 Årets resultat, mnkr 4,4-4,8,7 3,2 13,4 Skatteintäkter och utjämning, mnkr 51,5 526,9 539,2 57,7 587, Verksamhetens nettokostnader, mnkr 497,1 529,1 538,4 564,9 574,1 Nettokostnader per invånare, kr 37 822 4 132 4 512 42 66 43 328 Driftskostnadernas andel av skatteintäkter, utjämn och 99,1 1,9 99,9 99, 99, finansnetto, % Nettoinvesteringar, mnkr 6,7 61,9 27,5 12,9 22,1 Soliditet, % 54,6 47,5 49, 49,9 51,6 Soliditet inkl ansvarsförbindelse, % 5,4 3,3 2,4 4,2 2,6 Likvida medel, mnkr 22,7 25,8 1,3 8,8 36,2 Borgensförbindelser, mnkr 292,7 288,8 279,8 266, 391,1 Borgensförbindelser per invånare, kr 22 27 21 95 21 53 2 88 29 517 Pensionsförpliktelser, mnkr 233,3 236,4 241,4 236,1 259,6 Koncernen Årets resultat, mnkr 6,7-4, 2, 5,8 18,8 Soliditet, % 35,5 32,5 33,5 33,9 31,7 Politisk organisation i Svalövs kommun SVALÖVS KOMMUN Kommunfullmäktige (35) Kommunstyrelse (11+11) Välfärdsberedning (11+11) Kommunassurans Syd AB Revision (5) Välfärdsutskott (3+3) Tillväxt- och samhällsbyggnadsberedning (9+9) Kommunförbundet (1+1) Medelpunkten Valberedningsnämnd (8+8) Tillväxt- och samhällsbyggnadsutskott (3+3) Demokratiberedning (8+8) + KF presidie (3) Landskrona-Kävlinge-Svalövs gymnasieförbund (2+2) Valnämnd (5+5) Myndighetsutskott Välfärd (3+3) Ekonomiberedning (8+8) + KS presidie (3) Landskrona Svalövs Renhållnings AB (2+1) Krisledningsnämnd (5+5) Ekonomi- och personalutskott (3+3) Tillfälliga beredningar Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (1+1) Bygg-, trafik- och räddningsnämnd (5+5) Skåne Nordväst Rådet för folkhälso- och brottsförebyggande arbete Sydvatten AB (1) Överförmyndare (1+1) Verkställande organ Rådet för funktionshindrade och pensionärer Söderåsens Miljö- (2+2) förbund Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling (5+5) Beställande/granskande organ Samverkansförbundet (1+1) Finsam AB SvalövsBostäder (5+5) Vattendragsförbund och kommittéer AB SvalövsLokaler (5+5) Samverkansorgan Traditionella organ Mandatfördelning i 26 21 kommunfullmäktige Centerpartiet 7 6 Folkpartiet 2 3 Kristdemokraterna 1 1 Miljöpartiet 1 2 Moderaterna 6 7 Socialdemokraterna 12 1 Sverigedemokraterna 5 5 Vänsterpartiet 1 1 Samtliga mandat 35 35 6 Årsredovisning 211 Svalövs kommun

INLEDNING Vart gick skattepengarna? 1 kronor i skatt till kommunen användes så här under 211... 24:49 kronor till grundskola, fritidshem och särskola 17:87 kronor till vård och omsorg 12:55 kronor till gymnasieskola och gymnasiesärskola 11:36 kronor till förskoleverksamhet 6:98 kronor till insatser för barn, ungdomar och vuxna med problem, samt flyktingar 7:8 kronor till LSS 5:2 kronor till kommunövergripande och övriga verksamheter 3:6 kronor till gator och parker 2:3 kronor till årets resultat 1:55 kronor till fritidsverksamhet 1:49 kronor till räddningstjänst 1:45 kronor till politisk verksamhet 1:36 kronor till kulturverksamhet 1:12 kronor till vuxenutbildning :56 kronor till arbetsmarknadsåtgärder :45 kronor till plan- och byggverksamhet :38 kronor till miljö- och hälsoskydd :37 kronor till kollektivtrafik Varifrån kommer pengarna? Kommunens kostnader Finansiella intäkter 1% Avgifter och ersättningar 21% Bidrag 2% Finansiella kostnader 1% Statsbidrag BT Kemi efterbehandling 2% Verksamhetskostnader 22% Personalkostnader 52% Skatter och utjämning 76% Köpta tjänster 23% Årsredovisning 211 Svalövs kommun 7

INLEDNING Året som gått Charlotte Wachtmeister, Karl-Erik Kruse och Torbjörn Ekelund summerar året som gått. Svalövs kommunen uppvisar ett positivt ekonomiskt resultat på 13,4 miljoner kronor 211. I resultatet finns ett antal utgiftsposter av engångskaraktär som hanterats utan svårigheter. Det är med andra ord ett mycket bra resultat. Med årsredovisningen 211 tas ytterligare steg för att förbättra och utveckla informationen om hur måluppfyllelse i olika kommunala verksamheter och åtaganden har bedömts. Även här kan vi glädjas åt att allt fler mål uppnås. Den samlade bilden med ett gott ekonomiskt resultat och ökad måluppfyllelse gör sammantaget att det inte är svårt att göra analysen att god ekonomisk hushållning uppnåtts. Svalövs kommun har under en 1-års period gått från att vara en landsbygdskommun till att, i statistisk mening, ingå i kommungruppen pendlarkommun. Det ställer nya krav på oss som kommunala beslutsfattare. Vi måste jobba hårt för att fortsätta vara en attraktiv boendekommun. Eftersom allt fler medborgare rör sig över kommungränserna varje dag måste vi utveckla allmänna kommunikationer både inom samt till och från kommunen. Samtidigt måste vi bejaka att medborgarna i allt större utsträckning vill göra sina egna val av förskolor, skolor, hemtjänst och annan omsorg. Det är därför strategiskt viktigt att Svalövs kommun har infört fritt val till förskolor, skolor och nu också hemtjänst och delegerad hemsjukvård. Vi har utvecklat brukarbaserade ersättningssystem som gör att vi har en bra kontroll över att resurserna fördelas efter behov och god kontroll över den ekonomiska utvecklingen för kommunen. En annan utvecklingstendens som är tydlig är behovet av mer mellankommunala samarbeten. Detta för att klara de ökade kraven på olika verksamheter, kostnadsutvecklingen och inte minst säkerställa kompetensförsörjningen till viktiga kommunala servicefunktioner. 211 var det andra hela året för Miljöförbundet Söderåsen och Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA). Tack vare dessa mellankommunala samarbeten får Svalövs kommuns invånare tillgång till en mycket hög kompetens, samt kostnadseffektiv och säker verksamhet. Genom samverkan har vi tagit fram ett förslag till VA strategi för landsbygden i kommunen, ett arbete som fortsätter under 212. Dramatiska veckor Under några veckor i maj drabbades kommunen av flera anlagda bränder i Teckomatorp och Svalöv. Teckomatorp Sportklubbs klubbstuga förstördes totalt och brandstationen i Teckomatorp skadades illa. Oron var under en period mycket stor, men genom ett fint samarbete mellan föreningar, allmänhet, Polis, Räddningstjänst, Svenska kyrkan och kommunen kunde oron hanteras på ett konstruktivt sätt. Inom några veckor kunde Polisen gripa och lagföra den skyldige. Vi vill rikta ett varmt tack till alla som bidrog till den gemensamma kraftsamling som gjordes för att bemästra den svåra situation som kommunen var utsatt för under dessa dramatiska veckor. Framtidsfrågor Många viktiga framtidsfrågor har hanterats under verksamhetsåret. Här är ett axplock: Halvtidsutvärderingen av Söderåsbussprojektet visar att projektet slagit mycket väl ut. Redan efter två år av projekt- 8 Årsredovisning 211 Svalövs kommun

INLEDNING ets fyra år har målet för nya resenärer i trafiken uppnåtts. Ett fantastisk utfall som sporrar att jobba vidare med att förbättra de allmänna kommunikationerna i Svalövs kommun. Nya förskolan i Tågarp - Alfabo - invigdes i maj månad. Nya förskolan i Svalöv - Solstrålen - togs i bruk. Beslut om om- och tillbyggnad av ny F-6 skola i Svalöv har fattats. Därmed fullföljs kommunens satsning som startade i mitten av nittiotalet och som innebär att samtliga kommunala skolor är ombyggda och moderna. Svalöfs Gymnasium blev komunal gymnasieskola den 1 juli 211, då Landskrona-Kävlinge-Svalövs gymnasieförbund upphörde. Denna fina skola med 45 gymnasieelever och 25 vuxenstuderande kommer att tillföra många nya möjligheter till utveckling av kommunen. Kommunens boende för ensamkommande flyktingbarn öppnades under året. Därmed fortsätter Svalövs kommun den fina traditionen sedan mitten av åttiotalet att alltid vara en kommun som är öppen för människor på flykt. Arbetet med markfrågor, detaljplaner och nya exploateringsområden har pågått för fullt. Strukturåtgärden att sälja alla kommunala verksamhetslokaler till det helägda kommunala fastighetsbolaget AB SvalövsLokaler slutfördes under året. Samarbetet inom Skåne Nordväst fortsätter att utvecklas och fördjupas. Frågor som blir föremål för diskussioner och beslut framöver är fördjupade samarbeten inom räddningstjänst, renhållning och kulturplan. Den politiska organisationen har utvärderats och eventuella förändringar kommer att diskuteras och beslutas under kommande år. En ny logotype för kommunen och Svalöfs gymnasium har tagits fram. En särskild beredning för att skapa ett förslag till kommunalt kulturprogram har sjösatts. Tillfälligt tillsatta beredningar med ett specifikt syfte är ett nytt arbetssätt för kommunen. Ny kommunchef Förutom ovanstående axplock av händelser under året ska också nämnas att kommunchef Åsa Ratcovich valde att sluta i Svalövs kommun för att börja ett nytt uppdrag som kommundirektör i Botkyrka kommun. Åsa var kommunchef under 12 år i Svalövs kommun. Vi vill rikta ett varmt tack till Åsa för hennes fina arbete för Svalövs kommun. Under rekryteringsperioden utsågs Bo Gripsten som tillförordnad kommunchef. Ett varmt tack till Bo för väl genomfört arbete. En enig kommunstyrelsen beslutade den 28 juni att anställa Fredrik Löfqvist som ny kommunchef. Fredrik kom till Svalövs kommun från ett uppdrag som teknisk chef i Svedala kommun. Han började sitt uppdrag den 1 oktober och redan efter några månader kan vi konstatera att Fredrik tillför nya spännande infallsvinklar och perspektiv som kommer att bidra till att utveckla Svalövs kommun ytterligare. Vi hälsar Fredrik varmt välkommen till uppdraget som kommunchef i Svalövs kommun och ser fram mot ett bra samarbete med siktet full fart framåt. Vi vill tacka alla medarbetare, chefer och samarbetspartners för ett händelserikt 211 och ser fram mot nya spännande utmaningar för att utveckla vår fina kommun tillsammans. Karl-Erik Kruse (S) Charlotte Wachtmeister (M) Thorbjörn Ekelund (FP) Ordf kommunstyrelsen 1:e vice ordf kommunstyrelsen Ordförande Ekonomi- och personalutskottet Årsredovisning 211 Svalövs kommun 9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunchefen har ordet kommunens logotyp och grafiska profil. Detta arbete påbörjades under slutet av 211 och är ett spännande utvecklingsprojekt. Ett förslag till ny logotyp för Svalöfs gymnasium och ett förslag på ny logotyp för Svalövs kommun blev klar under slutat av året och ser ut på följande sätt: Kommunchef Fredrik Löfqvist summerar året som gått. Resultatet för kommunen +13,4 miljoner är ett klart styrkebesked! Svalövs kommun är väl rustad för att möta en lite tuffare och osäker framtid som är fylld av möjligheter och utmaningar. Resultatet är en direkt följd av ett positivt utfall inom flera delområden. Det finns nu möjligheter att fundera över hur kommunen skall möta den framtida tillväxtperiod, som väntar bortom den ekonomiskt turbulenta period som 211 får räknas till. Satsning på skolan Det gångna året har varit fyllt av händelser och förändringar som påverkar Svalövs kommun på olika sätt. Mest framträdande är ändå de stora satsningar som planerats inom utbildningssidan där planering har pågått under 211 med att bygga en ny skola F-6 (låg- och mellanstadie) i Svalöv som ersätter Månsaboskolan och Centralskolan. En spännande satsning, med en årshyra på 6,2 miljoner kronor, som ger en tydlig signal om att Svalövs kommun satsar stort på skolan. I linje med denna satsning har även en toppmoden förskola (Solstrålen) färdigställts under 211 i Svalövs tätort. Under augusti tillträdde en ny ledning för Linåkerskolan och de har dragit igång en nysatsning för att stärka skolan och skapa en högstadieskola, som präglas av en nära kontakt mellan elev och lärare där tillit, respekt och förtroende är viktiga byggstenar. Här sätts elevens utveckling i fokus, genom att se varje elev och hans/hennes möjligheter att utvecklas. Det har också påbörjats ett fadderprogram där Linåkerselever åker ut och besöker mellanstadieelever, detta för att skapa trygghet inför övergången från mellanstadie till högstadie. Denna satsning på skolan är omfattande och i framtiden kommer det troligen att bli ännu viktigare då en attraktiv kommun behöver ha attraktiva skolor. Svalöfs gymnasium/grafisk profil En annan viktig händelse under 211 var att Svalöfs gymnasium med cirka 7 elever gick från kommunalförbund över till kommunal verksamhet i juli. När Svalövs kommun övertog huvudmannaskapet för Svalöfs gymnasium, ingick i överenskommelsen att skapa en ny logotyp för skolan. I detta sammanhang passade det väl in att se över även Tanken är att arbetet ska fortsätta med en grafisk manual för att vi ska kunna skapa en bra marknadsföringsgrund för kommunen. Det blir spännande att jobba vidare med hur vi ska profilera och framhäva våra styrkor i konkurrensen om nya medborgare. Här har Svalöv stora kvalitéer som det gäller att marknadsföra. Skåne Nordväst Kommunen arbetar aktivt i samarbete inom Skåne och Skåne Nordväst. Arbete pågår även för att utveckla kommunerna inom Skåne Nordväst som gränslöst attraktiva arbetsgivare. Här är tranieeverksamheten ett viktigt inslag bland många. Kommunen har fortsatt arbetet inom Strukturbild för Skåne och utvecklingen av regionen med anledning av Max IV och ESS-etableringarna i Lund. Arbetet i Skåne Nordväst går vidare och ett område som just nu diskuteras för framtida samarbete är räddningstjänsten. Här kommer kommunerna att ta fram en gemensam utredning för att skissa på ett gemensamt räddningstjänst-förbund. Kommunstyrelsen i Svalöv har också under 211 antagit den nya gemensamma verksamhetsplanen som sträcker sig fram till 214. Medborgardialog Tillväxt- och samhällsbyggnadsberedningen och välfärdsberedningen har på olika sätt genomfört medborgardialoger och återrapporterat till kommun-fullmäktige. Utmaningar har varit många. Medborgardialoger har genomförts som fokusgrupper, öppna möten, enkäter och telefonsamtal. Att återrapportera till de som deltagit i olika dialoger har alltid varit högprioriterat, men inte lätt att genomföra så att alla känner sig lyssnade på. Det är viktigt att skapa förståelse för att dialogen är en del i en längre process, där det till slut, oftast i samband med budget, måste göras prioriteringar och ekonomiska avväganden av vad som ska göras. Under 211 tillsattes även en tillfällig beredning som fick till uppdrag att ta fram ett kulturprogramför Svalövs kommun. Översyn av organisationen Politikerna har under 211 gjort en översyn av den politiska organisationen och det finns ett förslag till förändringar från den konsult som gjort översynen. Dessa förslag hanteras av demokratiberedningen och kommer att resultera i ett antal förslag som tas fram under 212. Detta skapar också behov av att göra en översyn av tjänstemannaorgnisationen vilket kommer att genomföras under 212. 1 Årsredovisning 211 Svalövs kommun

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medarbetarundersökningen I den senaste medarbetarundersökning som genomfördes under 211 framkom att det finns en del förbättringsområden som vi behöver arbeta med. Kommunens ledningsgrupp har också beslutat att vi ska genomföra en medarbetarenkät varje år. Nöjda och motiverade medarbetare är med och bidrar väsentligt till att skapa den attraktiva kommunen. Ny VA-taxa En ny VA-taxa antogs av kommunfullmäktige under 211. Den nya VA-taxan följer den VA-lag som funnits i Sverige sedan 27 och som innebär att VA-verksamheten ska ta ut en särskild taxa för dagvatten. Även fördelningen mellan fasta och rörliga kostnader i taxan har förändrats. Den nya taxan för dagvatten innebär att staten som väghållare och även kommunen som ansvarig för allmänna platser i kommunen, får vara med och betala för VA-kostnaderna. Boende för ensamkommande Ett boende för 8 st ensamkommande barn har öppnas i kommunen under 211. Närmare bestämt mitt i centrala Svalöv på Svalegatan 1, där Göranssons lanthandel verkade under många år. Det är det ökade trycket på Migrationsverket att ta emot flyktingar från olika delar av världen som skapat situationen och därmed har Svalövs kommun fått ännu en förfrågan. Nytt gruppboende LSS Den nya gruppbostaden, Bondegatans gruppbostad, blev färdigställd under 211. Tidsplanen för byggnationen höll och de första brukarna flyttade in i mitten av december i fräscha och moderna lägenheter. Totalt är det sex lägenheter som riktar sig till ungdomar. Projekt Söderåstrafiken Detta projekt har drivits gemensamt av Bjuvs kommun, Helsingborgs stad, Landskrona stad, Svalövs kommun, Åstorps kommun, Region Skånes kollektivtrafiknämnd och Trafikverket. Arbetet har skett i samverkan och det kan konstateras att projektet är en framgång på många olika sätt. Kommunernas reducerade kostnader för skolresor 29-212 täcker det driftsbidrag, som Region Skåne behöver för att kunna driva projektet och därefter beräknas en minskad kostnad för skolresorna. Region Skåne har fått det ökade resande (biljettintäkter) i trafiken, som krävs för att Söderåstrafiken ska bli en fullvärdig del i Region Skånes trafikåtagande. Detta ger sammantaget mer kollektivtrafik och ökad valfrihet för samma pengar vilket bidrar till en god samhällsnytta. tjänstemän och politiker tillsammans. Här är det viktigt att man inte alltid fokuserar på det som inte fungerar eller inte finns utan lyfter fram goda exempel och ser möjligheter och utmaningar. För att kunna fokusera på viktiga förbättringsområden och klargöra målet för kommunen finns det tankar att vidareutveckla den befintliga målmodellen i budgeten för att göra den enklare och tydligare. Detta kommer att finnas med i arbetet med budgeten för 213-215. Här kommer fokus att ligga på mätbarhet och enkelhet. Det strategiska läget för Svalövs kommun skapar möjligheter inför framtiden. I vårt närområde med städerna Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg finns en stor arbetsmarknad, som kan nås från vår kommun på ett bra sätt. En familj behöver inte välja arbetsregion då det från Svalövs kommun går att vara en del av både arbetsregionen i Helsingborg och arbetsregionen i Malmö-Lund, vilket är ytterst fördelaktigt! Detta är en stor konkurrensfördel som måste utnyttjas och marknadsföras mer. Detta kombinerat med det mindre samhällets fördelar med närdemokrati och framförallt de naturupplevelser som finns gör att jag är övertygad om att vi står inför en period av befolkningstillväxt inom en överskådlig framtid. Det kommer att hända en hel del viktiga saker framöver i regionen däribland byggnationen av ESS och Max IV, samt andra händelser kommer att påverka kommunen positivt. Det finns även en stor utvecklingspotential bortom den närmaste tidens ekonomiska utmaningar. Det gäller att vara förberedd när vändningen kommer. När BT-Kemiområdet är helt färdighanterat tidigast 216, finns det stora potentialer att utveckla Teckomatorp. Med restider med tåg till Lund på 17 minuter, Helsingborg på 27 minuter och Malmö på 33 minuter finns det goda förutsättningar för att arbetspendla till de stora arbetsregionerna. I Teckomatorp påbörjades under 211 ett arbete med att exploatera ett 3-tal nya tomter för byggnation i stationsnära läge. Dessa nya tomter beräknas stå klara vid halvårsskiftet av 212. I Billeberga påbörjades under 211 en ny detaljplan för cirka 2 villor. I kommunen är det viktigt att arbetet hela tiden går vidare för att skapa förutsättningar för en kommande expansion. Fredrik Löfqvist Kommunchef Attraktiv kommun och framtida möjligheter En viktig utmaning är att bli en attraktiv boendekommun, detta är en av de viktigaste frågorna för kommunen framöver. En viktig del i att skapa en attraktiv kommun är också hur vi bemöter varandra. Här har Svalövs kommun goda förutsättningar eftersom kommunen upplevs som välkomnade. En attraktiv kommun skapas av medborgare, Årsredovisning 211 Svalövs kommun 11

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Varje år i samband med strategisk plan och budget fastställer kommunfullmäktige de finansiella och verksamhetsmässiga mål som ligger till grund för kommunens ekonomiska hushållning. Det är inte enkelt att göra en sammanvägd värdering av till vilken grad som god ekonomisk hushållning uppnås i en kommun. I bokslutet görs en sammanvägning av de finansiella målen och fullmäktigemålen vilket ger en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska hushållning. Indikerar att resultatet behöver förbättras och utvecklas. Indikerar att resultatet är tillfredsställande. Indikerar att resultatet är mycket tillfredställande. Resultaten är tillfredsställande Utifrån sammanställningen av målen och att resultaten övervägande är tillfredställande indikerar detta att kommunens sammanvägda måluppfyllelse under verksamhetsåret 211 har varit god. Mot denna bakgrund föreslår kommunstyrelsen till kommunfullmäktige bedömningen att god ekonomisk hushållning uppfylls. Strategiska styrdokument Strategisk plan och budget Kommunfullmäktige beslutar årligen om de övergripande mål och visare som ska ingå i bedömningen av god ekonomisk hushållning. Detta görs i samband med beslut om strategisk plan och budget senast i juni månad. Planen följs upp i delårs- och årsbokslut. Styrelseplan och budget Styrelser, nämnd och utskott fastställer mål och visare för respektive verksamhetsområde i samband med internbudget inom ramen för kommunfullmäktiges beslut. Då fastställs också verksamhetsplanen för att nå målen. Beslut senast i november månad. Planen följs upp i delårs- och årsbokslut. Verksamhetsplan och budget Verksamhetsområde och enhetsnivå fastställer mål, visare och verksamhets- och enhetsplaner inom ramen för styrelsens, nämndens, utskottets och kommunfullmäktiges beslut. Beslut senast i januari månad. Planerna följs upp i delårs- och årsbokslut. Strategiska mål Svalövs kommun ska: Vara en attraktiv boende- och företagarkommun. Tillgodose medborgarnas behov av inflytande och valmöjligheter. Trygga medborgarnas livsmiljö, ekonomi och välbefinnande. Öka det mellankommunala samarbetet. Ekonomi och kostnadseffektivitet Följande systematik finns i kommunens ekonomi- och verksamhetsstyrning som ska säkerställa en kostnadseffektiv verksamhet och att kommunens tillgångar vårdas: A. Kommunfullmäktige beslutar övergripande balanserade mål, visare och god ekonomisk hushållning och budget. Beslutar brukarbaserade ersättningssystemet. B. Kommunfullmäktiges beredningar som arbetar långsiktigt med medborgardialog ansvarar för att kommunicera fullmäktiges planering med medborgarna. C. Styrelser, nämnd och utskott ansvarar för den verksamhet och produktion som är i egen regi utifrån kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen det övergripande ansvaret för kommunkoncernens utveckling och ekonomiska ställning och ansvarar för planering, uppföljning och samordningen inom koncernen. (Uppsiktsplikten.) D. Resultatbaserad planering och uppföljning på verksamhetsnivå, enhetsnivå och individuell nivå inom den produktion som är i kommunal egen regi. Intäkten för verksamheten är grundad på både brukarbaserade ersättningen och anslag. E. Kommuninvånaren, brukaren har möjlighet att välja kommunal eller annan utövare för vissa av de kommunalt finansierade tjänsterna. Måluppfyllelse Fullmäktigemål Resultat Bedömning Finansiella mål Årets resultat ska uppgå till 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning från och med 213. 2,3 % Investeringarna får inte överstiga summan avskrivningar och årets resultat. Gäller inte VA och exploateringar. Kostnadseffektiv kommun Kommunal skattesats 2,49 kronor. Skattesats oförändrad. Politisk organisation Tydligare politisk styrning där de olika nivåernas roller tydliggörs. Helhetssyn Fokus på långsiktiga strategier, måluppfyllelse och utveckling. Utveckling av medborgardialoger. Rollerna har blivit tydligare. Arbetet måste dock utvecklas. Kommunstyrelsen har tagit ett samlat ansvar för kommunens verksamheter. Beredningarna har ökat fokus på det långsiktiga Medborgardialog har genomförts i flera ärenden. 12 Årsredovisning 211 Svalövs kommun

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsledning Fortsatt arbete för att minska kostnaderna för interna servicefunktioner och OH-kostnader inom alla verksamheter. (Strukturåtgärder 2) Utveckla den interna och externa informationen. Målet är borttaget enligt beslut i kommunfullmäktige april 211. En ny webbplats har lanserats. E-tjänster för barnomsorgen har införts. Kollektivtrafik/Skolskjuts/Färdtjänst Förbättra infrastruktur och kollektivtrafik i kommunen. Målet är uppfyllt. Fritid och kultur Prioritera fritids- och kultuverksamhet för barn och ungdomar. I kommunens kulturutbud ska bibliotek och kulturskola prioriteras. Tillvarata de resurser som erbjuds ideellt. Antalet redovisade aktiviteter för aktivitetsstöd har minskat jämfört med 21 inom fritidssektorn. Ett väl utnyttjande av bibliotekets tjänster och besök vid arrangemang. All fritidsverksamhet som erbjuds kommuninvånarna svarar föreningarna för. Konstnärlig utsmyckning ska prioriteras vid om-, till- och nybyggnation av kommunala verksamhetslokaler. Förskoleverksamhet Utveckla barns, elevers och studerandes nyfikenhet och lust att lära. Verksamheterna arbetar med arbetssätt som utgår från barnets intresse och kopplar detta till mål i förskolans läroplan. Grundskola/Skolbarnsomsorg/Särskola/Gymnasieskola/Gymnasiesärskola/Vuxenutbildning Utveckla barns, elevers och studerandes nyfikenhet och lust att lära. Mätningar görs genom Qualisenkäter om hur många elever som känner sig trygga och säkra i skolan. Individ och familjeomsorg/arbetsmarknad Inrikta insatserna på hjälp till självhjälp som stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Kraftsamla på förebyggande åtgärder för att undvika sociala problem hos barn, ungdomar och vuxna. Tydlig struktur för utredningsförfarandet. Ungdomsprojekt har startat. Kommuninvånarna erbjuds biståndslös rådgivning. Den enskilde erbjuds skuldsanering. Stöd genom öppenvårdsverksamhet Vård och omsorg/lss Ge adekvat vård och omsorg till äldre och/eller funktionshindrade och skapa trygghet och tillit. Utveckla brukarbaserat ersättningssystem inom vård- och omsorg. Klart senast 211. Tillvarata de resurser som erbjuds ideellt. Nytt gruppboende LSS startat.individuella lösningar vår boenden och inom daglig verksamhet Målet är avklarat 211. Målet är delvis uppfyllt. Gator och vägar/park och natur Säkra kvalitén för gator och vägar. Trygg offentlig miljö. Säkra kvalitén i parkverksamheten. Inventering av underhållsbehovet på gatunätet har genomförts. Arbetet med att ta fram en plan har påbörjats. Arbete med skötselplan pågår. Vatten och avlopp Kommunens va-verksamhet ska avgiftsfinansieras till 1 procent. Samtliga kommunala grundvattentäkterska ha ett vattenskyddsområde samt föreskrifter. Utfallet för 211 blev 92 procent. Arbetet är påbörjat. Bygg-, trafik- och räddningsnämnden En korrekt och snabb hantering av alla myndighetsärenden. Beslut om bygglov ska lämnas senast 1 veckor efter det att kompletta ansökningshandlingar inkommit. Arbetsfördelningen har ändrats för att öka effektiviteten. Uppnått. Medarbetare och kommunen som arbetsgivare Vara en attraktiv arbetsgivare. Upprätthålla en god arbetsmiljö samt ta tillvara medarbetarnas kompetens för att utveckla verksamheterna. Projekt Gränslöst Attraktiv Arbetsgivare inom Skåne Nordväst ska genomföras med bland annat internt chefsförsörjningsprogram Arbetet med att förbättra ledarskapet i organisationen fortsätter. Årsredovisning 211 Svalövs kommun 13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomi och finansiell analys Samhällsekonomisk utveckling 211 I nedanstående tabell framgår den väntade utvecklingen för några viktiga nyckeltal. Vi har valt att ta med även 29 eftersom uppgången under 21 och 211 hänger samman med den kraftiga minskningen av BNP, som började under slutet av 28 och fick full effekt under 29. Uppgången 21 mätt i BNP (Bruttonationalprodukt) blev ungefär lika hög som nedgången var 29. Man kan således säga att tappet var inhämtat i utgången av 21. Även 211 innebär en rejäl ökning av tillväxten men en inbromsning sker i slutet av året. Nuvarande bedömning är att utvecklingen både i Sverige och Europa kommer att vara som svagast under vinterhalvåret 211/212 för att därefter påbörja en långsam återhämtning de närmaste åren. Den omfattande skuldkris som finns i flera länder i Sydeuropa förutses klaras upp under ordnade former. Dessa förutsättningar är naturligtvis osäkra. Slutomdömet är att både 212 men även 213 blir jämförelsevis svaga år medan uppgången kommer därefter. Sysselsättningen har förbättrats under 21 och 211. En mindre nedgång i antalet sysselsättningstimmar förutses för det kommande året vilket leder till en uppgång av arbetslöshet mot 8 procent. Den väntade bättre tillväxten bortom 213 väntas leda till en minskning av arbetslöshet mot cirka 6 procent under år 215. Notera även att timlönerna väntas öka betydligt mer under de kommande åren jämfört med lönerörelsen 211. Vi måste därför noga analysera personalkostnadernas utveckling i våra ekonomiska förutsättningar eftersom den posten är den största i kommuner. Konsumentpriserna mätt som KPI (konsumentprisindex) har varit relativt kraftiga under 211 men väntas minska de kommande åren och hamna under riksbankens mål på 2 procent. Finansiella målsättningar Kommunfullmäktige beslutade i november 21 om finansiella målsättningar i budget 211. Måluppfyllelsen redovisas nedan. Mål: Årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning från och med 213. Delmål för 211 är 2,7 mnkr, motsvarande,5 procent. Kommunen redovisar ett överskott på 13,4 mnkr vilket motsvarar 2,3 procent och innebär att målet är uppfyllt. Mål: Investeringar i den skattefinansierade verksamheten får inte överstiga summan av avskrivningar och årets resultat. Investeringarna 211 blev 1,3 mnkr medan utrymmet i form avskrivningar och årets resultat är 24,5 mnkr. Den låga nivån på investeringar förklaras till viss del av kommunens försäljning av våra verksamhetslokaler till AB Svalövs- Lokaler. Vi kan således konstatera att Svalövs kommun har klarat de båda finansiella målen. Sammanställd redovisning För att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtagande görs en sammanställd koncernredovisning. I denna ingår de helägda bolagen AB SvalövsBostäder och AB SvalövsLokaler samt kommunens andel av det till 25 procent ägda bolaget Landskrona-Svalövs Renhållnings AB (LSR). Resultatet för kommunkoncernen blev ett överskott med 18,8 mnkr. Samtliga bolag redovisar vinst. 29 21 211 212 213 BNP -5, 5,3 4,6 1,6 2,5 Sysselsättning, timmar -2,4 1,9 1,3 -,2,2 Öppen arbetslöshet 8,4 8,4 7,6 7,9 7,2 Timlöner 2,8 1,1 4,1 3,3 3,1 Konsumentpris -,5 1,2 3, 1,6 1,6 14 Årsredovisning 211 Svalövs kommun

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat och kapacitet Kommunens ekonomi Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter ihopslagna till två delar: Resultat och kapacitet respektive Risk och kontroll. På det sättet fokuseras analysen tydligt. Årets resultat Kommunen redovisar ett överskott på 13,4 mnkr medan budgeten låg på +2,7 mnkr. Motsvarande resultat för koncernen är 17,7 mnkr där samtliga 3 delägda företag visar överskott. 2 15 1 5-5, mnkr Budgetavvikelse, mnkr Verksamhetens nettokostnader -574,1 +6,6 Skatteintäkter, generella statsbidrag Årets resultat, mnkr Bok 7 Bok 8 Bok 9 Bok 1 Bok 11 Kommun Koncern +587, +,5 Finansnetto +,4 +3,5 Totalt +13,4 +1,7 Verksamhetens nettokostnader redovisar ett överskott med +6,6 mnkr. Trots det redovisar nämnderna ett underskott med 6,5 mnkr medan centrala poster har ett överskott med 12,6 mnkr. Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning blev ungefär som budget efter de justeringar som gjordes. En närmre beskrivning ges i avsnittet om nettokostnad och skatteintäkter. Finansnettot redovisar ett överskott på 3,5 mnkr. Överskottet är främst att hänföra till en uppgång för placering av de anställdas pensioner intjänade t.o.m. 1998, finansiella intäkter på utdelning från vårt helägda kommunala bolag SvalövsLokaler samt borgensavgifter från AB Svalövs- Bostäder. Svalövs kommun har fått en stämningsansökan avseende myndighetsutövning i ett vindkraftsärende. Ansökningen uppgår till drygt 11 mnkr. Svalövs kommun har vunnit i en mellandom, som motparten överklagat. Några medel har inte reserverats i bokslutet. Verksamhetens nettokostnader Verksamheterna har under året fått tilläggsanslag med totalt 16,6 mnkr varav 11,7 mnkr avser kompensation för löneökningar. Det medförde att den sammanlagda budgetavvikelsen för året blev väldigt låg. Det kom inte som någon överraskning att några verksamheter skulle få svårt att klara sin verksamhet med budgeterade ramar, eftersom kommunfullmäktige i samband med beslut under året avsatt 9,3 mnkr i strategisk reserv att använda under året när uppföljningarna inom några svårprognosticerade områden blev säkrare. I tabellen nedan redovisas de olika verksamheternas nettokostnader, fördelningen av tillskottet på 16,6 mnkr samt budgetavvikelser för 211. Nettokostn, mnkr Varav tillskott under året Budgetavvikelse, mnkr Verksamheter under kommunstyrelsen 564,7-6,2 Politisk organisation 7,6,5,1 Förvaltningsledning /Beställning/ Stab 33,4,8 +1, Anslag oförutsedda behov +,1 Kollektivtrafik 17, +,6 Fastigheter 2, -,3 Fritid 8,9 -,1 -,2 Kultur 8,,2 -,3 Förskola 66,8,8 +1,7 Grundskola 135,9 4,2-1,3 Gymnasieskola 68,3-1,9 Vuxenutbildning 6,7 -,3 Individ- och familjeomsorg 41,6 1,1 +1,1 Arbetsmarknad 3,3,3 +,2 Vård och omsorg 12,9 3,3 +,2 LSS 42,1 1,1-4,9 Gator och vägar 1,8,9 -,2 Park och natur 5,3 1,5 +,1 VA, avgiftsfinansierad verksamhet 2, -2, Kost och städ -,3 +,3 Teknik -,1 +,1 Miljö 2,3 -,3 Bygg-, trafik- och räddningsnämnd 11,8 1,2 -,1 BT Kemi,5,2 -,3 Revision,7,1 Överförmyndare 1,4,6 Centrala poster 5,1 +12,6 Avgår intern ränta -9,7 +,2 Verksamhetens nettokostnad 574,1 16,6 +6,6 Avvikelser mot budget Förvaltningsledning +1, mnkr Tjänster har varit vakanta under delar av året samt lägre kostnader för drift av IT system. Kollektivtrafiken +,8 mnkr Lägre kostnader för alla tre typerna av kollektivtrafik: skolskjutsar, färdtjänst och allmän kollektivtrafik. Fastigheter -,3 mnkr Högre kostnader för drift av lokaler för Svalöfs gymnasium under de första två månaderna innan fastigheterna såldes. Underhållsåtgärder beställdes under hösten och slutfördes i början av 211. Verksamheten är en resultatenhet och betraktas som avgiftsfinansierad verksamhet liksom Vatten och avlopp. Kultur -,3 mnkr Obudgeterade personalkostnader för ett projekt. Årsredovisning 211 Svalövs kommun 15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förskola +1,7 mnkr Kommunen har ett brukarbaserat ersättningssystem för barn i förskoleverksamheten. Antalet barn, totalt inom kommunal och fristående verksamhet, blev 15 färre än budgeterat. Antalet barn hos dagbarnvårdare blev 9 lägre än budgeterat. Denna volymavvikelse bidrar till överskottet med 2,1 mnkr. Övriga avvikelser är främst att den egna produktionen inte klarat bedriva verksamheten med den interna intäkt man får. Den egna produktionen är dock en resultatenhet och kan enstaka år överskrida sin budget. Grundskola 2,3 mnkr Inom grundskolan används ett brukarbaserat ersättningssystem per elev. Antalet elever, totalt inom kommunal och fristående verksamhet blev 7 färre än budgeterat, medan vi hade 36 fler elever i fritidshem. Detta genererade totalt ett överskott på 4,3 mnkr. Den negativa avvikelsen som ändå uppstår, består till största del av ett underskott för barn i behov av särskilt stöd om 3,8 mnkr samt ett underskott för den kommunala produktionen om 1,5 mnkr Gymnasieskola 2, mnkr Utbildning för ensamkommande flyktingungdomar medförde ett underskott med 1,5 mnkr beroende på att vi hade ett fastprisavtal på fler ungdomar än vad vi tog emot. Den egna produktionen på Svalöfs gymnasium överskred sin budget med,7 mnkr. Individ- och familjeomsorg +,4 mnkr Stora avvikelser finns för enskilda poster. Överskott redovisas för försörjningsstöd (,9 mnkr), familjehemsplaceringar (+,6 mnkr), institutionsplaceringar (,8 mnkr). Negativ avvikelse finns för institutionsvård vuxna med 2,6 mnkr. LSS 4,9 mnkr Största avvikelsen finns för särskilt vårdkrävande boende med 3,1 mnkr, medan ökat behov av personlig assistans överskridits med 1,3 mnkr. VA 2, mnkr Högre kostnader för den drift och det underhåll som numera sköts av det delägda kommunala bolaget NSVA. Centrala poster +12,6 mnkr Här redovisas ett antal poster av olika karaktär. Detaljerna framgår i driftredovisningen. Vi väljer att lyfta fram de större avvikelserna i storleksordning. 1. Budgeterad ej utnyttjad strategisk reserv med 8,6 mnkr. 2. Lägre arbetsgivaravgifter med 5,8 mnkr jämfört med budget fördelat på lägre lagstadgade arbetsgivaravgifter för ungdom under 26 år respektive äldre över 65 år, engångssänkning av främst gruppssjukförsäkring samt lägre pensionskostnader. 3. Lägre kostnader för pensionsrätt intjänad före 1998 med,4 mnkr. 4. Nedskrivning av bokfört värde för inventarier i samband med övertagande av Svalöfs gymnasium med 2,6 mnkr. Inventarier var nedskrivna till i Svalöfs gymnasiums räkenskaper men bedömdes ha ett marknadsvärde vilket har reglerats med övriga förbundskommuner Kävlinge och Landskrona. Balanskravsavstämning Sedan år 2 gäller ett balanskrav för kommuner och landsting. Det innebär att årets intäkter ska vara större än årets kostnader. Svalövs kommun klarar balanskravet med liten marginal eftersom avsättning för organisationsöversyn/omställningspaket kan undantas enligt regelverket i kommunallagen. Ingående resultat att återställa mnkr Årets resultat enligt resultaträkning +13,4 mnkr - avgår reavinst fastighetsförsäljningar -,1 mnkr Avstämning mot balanskrav 13,3 mnkr Utvecklingen av skatteintäkter och nettokostnader Nettokostnaderna kan enklast beskrivas som de medel verksamheterna förbrukar. Dessa finansieras normalt av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. Långsiktigt måste intäkterna öka i minst samma takt som nettokostnaderna om en skattehöjning ska undvikas. I tabellen nedan kan man se en förhållandevis god utveckling kring eller över 5 procent av både nettokostnaderna och skatteintäkter under åren 27-228. 29 sker ett markant avbrott med en ökningstakt på knappt 2 procent. Man måste dessutom observera den låga ökningen 29 trots en skattehöjning på,5 öre. 21 återgår ökningen till en mer normal nivå. 2,5 procentenhets ökning av skatteintäkterna 21 beror på det statliga konjunturstödet vilket för kommunens del uppgick till 12,9 mnkr. 211 liknar 29 mer än de andra tre åren eftersom vi det året tappar konjunkturstödet helt och hållet. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Bok 7 Bok 8 Bok 9 Bok 1 Bok 11 16 Årsredovisning 211 Svalövs kommun

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Diagrammet nedan visar att de finansiella intäkterna ökar kraftigt 211 då vi har tre positiva poster; realiserad uppgång av kommunens placeringar av pensionsförvaltning, borgensavgift och utdelning från våra helägda kommunala bolag ligger bakom ökningen jämfört med 21. De finansiella kostnaderna ligger på en relativt jämn nivå över tidsperioden. Finansiella poster Pensionsåtaganden Merparten av kommunens totala pensionsåtaganden, pensionsförpliktelse intjänade före 1998, redovisas endast som ansvarsförbindelse och belastar därför inte balansräkningen. Den totala pensionsskulden uppgår vid årsskiftet till 259,6 mnkr. Kommunen har, för att säkra en del av ansvarsförbindelsen, avsatt 31 mnkr och ska årligen till och med 214 avsätta ytterligare 1 mnkr om året. Det bokförda värdet på placeringarna per den 31 december 211 är 38, mnkr. Marknadsvärdet uppgår till 41,5 mnkr. 6 5 4 3 2 1 Bok 7 Bok 8 Bok 9 Bok 1 Bok 11 Belopp inkl löneskatt, mnkr 29 21 211 Pensioner som kortfristig skuld 13,1 14, 16, Avsättning till pensioner 7,9 6,5 6,9 Pensioner äldre än 1998 241,4 236,1 259,6 Total pensionsskuld 262,4 256,6 282,5 Placeringar 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Värden, mnkr Finansiella kostnader -1,6-3,4 +,5 +2,4 +1,2 +1,1 +1,1 +3,7 +,7 +1,1 Investeringar Årets nettoinvesteringar har uppgått till 22,1 mnkr. De större projekten har varit: Investeringsprojekt Utgift, mnkr Separering VA Brunnsgatan, Svalöv 5,8 Upprustning offentlig miljö 2,3 Kågeröds reningsverk 4,4 Finansiella intäkter Kommunen har under perioden 21-211 placerat totalt 31 mnkr i en kapitalförvaltning för att underlätta finansieringen av framtida pensionsutbetalningar. Den förvaltningen har påverkat resultatet på varierande sätt under åren. I tabellen nedan framgår värden för de olika åren. I bokslut 21 och 22 skrevs värdet på tillgångarna ned med totalt 5 mnkr. Därefter har effekten varit positiv. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga ekonomiska styrka och anger eget kapital i procent av de totala tillgångarna. Soliditetsutvecklingen över tiden är av stort intresse. Kommunens officiella soliditet har legat på en relativt konstant nivå under de tre senaste åren efter en kraftig minskning åren tidigare beroende på stora investeringar i Svalöfs gymnasium och Lunnaskolan i Kågeröd. Med hänsyn tagen till ovan nämnda pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse (nedre linjen i diagrammet) blir soliditeten betydligt lägre. Den uppgick den 31 december 21 till 4,2 procent för att därefter minska till 2,6 procent vid utgången av 211. Motsvarande siffra för riket i sin helhet är 21 procent. % 6 5 4 3 Soliditet 2 Investeringar 1 7 6 5 4 6,7 61,9 Bok 7 Bok 8 Bok 9 Bok 1 Bok 11 3 2 1 24,9 13,1 22,1 Bok 7 Bok 8 Bok 9 Bok 1 Bok 11 Årsredovisning 211 Svalövs kommun 17

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Risk och kontroll Likvida tillgångar Kommunens likvida medel har sjunkit under perioden 27-21 från knappt 4 mnkr till under 1 mnkr. 211 ligger den mycket högt jämfört med övriga år. Anledningen är att vi har en stor utbetalning på drygt 3 mnkr för markinköp i Teckomatorp. Vi har även under tidigare år haft tillräckligt hög likviditet för att kunna klara våra betalningsåtaganden i och med vår checkkredit vid tillfälliga nedgångar. Betalningsberedskap Betalningsberedskapen anger hur många dagar kommunen klarar sina löpande utbetalningar även om inga inbetalningar sker. En riktpunkt är att en kommun bör ha en betalningsberedskap som motsvarar 3 dagars utbetalningar. Svalövs kommun har under hela perioden legat under den nivån. 27 och 28 når vi endast upp till cirka 15 dagar för att under 29 och 21 sjunka till cirka 5 dagar. 211 ökar den betydligt beroende på behovet av likvider för markinköp enligt tidigare beskrivning. Dg r2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Likvida medel Mkr 4 35 3 25 2 15 1 5 Bok 7 Bok 8 Bok 9 Bok 1 Bok 11 Betalningsberedskap Bok 7 Bok 8 Bok 9 Bok 1 Bok 11 Jämförelse med andra kommuner I tabellen nedan framgår en del värden som jämförelse med andra kommuner. Här jämförs Svalövs kommun dels med riket i sin helhet, dels med länet. Värdena är per invånare för att bli jämförbara oavsett kommunstorlek. En snabb sammanfattning säger att kommunen har lägre skulder och borgensförbindelser än riket i sin helhet, vilket är positivt medan det egna kapitalet är lägre. Värden per invånare Svalöv Riket Länet Eget kapital 19 476 27 98 33 73 Långfristiga skulder 1 572 12 981 8 72 Borgensförbindelser 2 95 22 256 24 385 Ränterisk och valutarisk Ränterisk kan beskrivas som den risk kommunen tar vid upplåning för att räntekostnaderna ska öka vid ränteuppgångar. Valutarisk är den risk kommunen tar för eventuella kursförluster. Kommunen har en hög andel lån med rörlig ränta vid utgången av 211 men avsikten är att lösa lånen med hjälp av försäljningssumman avseende verksamhetslokaler till AB SvalövsLokaler. Kommunstyrelsen beslutade 29 om en förändrad finanspolicy då det idag finns andra finansiella instrument på marknaden. 211 Låneskuld vid årets slut, mnkr 14 Lån med (andel i %) - rörlig ränta 57 - lån som förfaller inom 2 år 14 - lån som förfaller inom 3 år 29 Borgensåtaganden Borgensåtaganden och ägande av andra bolag innebär ett risktagande. Kommunens borgensåtagande 211 uppgår till 391,1 mnkr vilket är en ökning med 125,1 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen avser borgen till kommunens helägda kommunala bolag i samband med försäljning av kommunens verksamhetslokaler. Borgen, mnkr 29 21 211 Borgen till kommunägda bolag 263,4 249,7 379,4 Borgen till Sydvatten AB 15,9 15,9 15,8 Borgen för egna hem,4,3,3 Övrig borgen,1,1,1 Totala borgensåtaganden 279,8 266, 391,1 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Nedan redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas vid förändringar av olika slag. Förändring 1 kr höjning/sänkning av kommunalskatten Mnkr 2,7 1 procents löneökning 3,5 1 procents prisökning 1,9 1 mnkr i nya lån,3 1 mnkr i minskad likviditet,2 1 kommuninvånare, intäktsdel 3,8 1 heltidstjänster, vårdbiträden 3,8 1 heltidstjänster, lärare skolår 1-6 4,5 18 Årsredovisning 211 Svalövs kommun