Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

Relevanta dokument
Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

Sfärisk trigonometri

MA002X Bastermin - matematik VT16

Föreläsning 7: Trigonometri

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Finaltävling den 20 november 2010

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Gör slag i saken! Frank Bach

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Materiens Struktur. Lösningar

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Kortfattade lösningar till tenta för LNC022, :

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

LNC Lösningar

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1


Lösningsförslag till fråga 5

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

SF1625 Envariabelanalys

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

SF1625 Envariabelanalys

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

Komplexa tal. j 2 = 1

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Räkneövning 1 atomstruktur

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Kan det vara möjligt att med endast

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

Övningsuppgifter i matematik

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Sidor i boken

Tillämpad Matematik I Övning 4

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

13 Generaliserade dubbelintegraler

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

1.1 Sfäriska koordinater

9. Bestämda integraler

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Föreläsning 7b Längdskalan är L = 2 3

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Vektorer. Avsnitt 1. Ange lägesvektorerna för de två väteatomerna på formen: r = x ˆx + y ˆx

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp

17 Trigonometri. triangeln är 20 cm. Bestäm vinkeln mellan dessa sidor. Lösning: Här är det dags för areasatsen. s1 s2 sin v 2

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4. Masscentrums x-koordinat för den sammansatta kroppen är allmänt. 1 g1 2 g2 3 g3 4 g4.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Tillämpning av integraler

MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp,

13. Energimetoder. r R

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

Integraler och statistik

9. Vektorrum (linjära rum)

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

10. Tillämpningar av integraler

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

Tentamen ellära 92FY21 och 27

MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp,

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

23 mars 2006, kl Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.

Transkript:

Nutisk mtemtik, LN022, 2012-05-21 Lösningr 1. () För vilken eller vilk vinklr v melln 0 oh 180 är sin v = 0, 25? Räknren ger oss v 14, 5, då finns okså lösningen 180 14, 5 = 165, 5 i det givn intervllet. (b) För vilken eller vilk vinklr v melln 0 oh 180 är os v = 0, 15? Räknren ger oss v 98, 6, vilket är end lösningen i intervllet. () En rätvinklig tringel hr ktetern 7 m oh 9 m. eräkn vinkeln melln den kort kteten oh hypotenusn. För denn vinkel v är motstående ktet 9 m oh närliggnde ktet 7 m. Då blir tn v = 9/7, vilket ger v 52, 1. (d) I en rätvinklig tringel är en v vinklrn 33. Den kortre v ktetern är 4,3 m. eräkn hypotenusns längd. Eftersom 33 är den minst vinkeln (övrig är ju 90 oh 57 ) så är dess motstående ktet 4,3 m. Med hypotenusn = x m gäller då sin 33 = 4, 3 x Hypotenusns längd är 7,9 m. x = 4, 3 sin 33 7, 9 2. Givet vektorern = (1, 2) oh b = (2, 3). eräkn () b (b) + b () + b (d) vinkeln melln oh + b. () b = (1, 2) (2, 3) = 1 2 + ( 2) 3 = 2 6 = 4 (b) + b = (1, 2) + (2, 3) = (1 + 2, 2 + 3) = (3, 1) () + b = (3, 1) = 3 2 + 1 2 = 10 3, 16 (d) os = ( + b) + b = 3 1 + 1 ( 2) 1 2 + ( 2) 2 10 = 1 5 10 81, 9

3. En krft F 1 med storleken 2 N är riktd mot norr. En nnn krft F 2 med storleken 3 N är riktd så tt resultnten F 1 + F 2 är riktd mot öster. estäm F 2 :s riktning (vinkel i förhållnde till nordriktningen) oh storleken v F 1 + F 2. Situtionen beskrivs i figuren: Norr F 1 F 2 F 1 + F 2 Öst Den sökt vinkeln är 180, där os = F 1 F 2 = 2 3 Storleken v F 1 + F 2 beräkns med Pythgors sts: 48, 2. F 1 2 + F 1 + F 2 2 = F 2 2 F 1 + F 2 = 3 2 2 2 = 5 2, 236 lltså: F 2 :s riktning är 180 131, 8, storleken v resultnten är 2, 2 N.

4. I en tringel är två sidor 15 m oh 23 m. Tringelns störst vinkel är 112. Hur lång är den återstående sidn? Obs: här finns två möjlig tolkningr! Vi börjr med den tolkning som innebär tt sidn 23 m är störst oh tt vinkeln 112 står emot denn: = 15 112 b = 23 För tt få tg i sidn behöver vi vinkeln oh sinusstsen. Först kn vi nvänd sinusstsen för vinkeln (grntert spetsig, då den inte är störst) oh därefter få med vinkelsummn. sin 15 = sin 112 23 Nu får vi sidn med sinusstsen: Sidn är lltså irk 12,7 m. 37, 206 = 180 112 30, 794 sin = 23 sin 112 12, 7 Den ndr tolkningen innebär tt den okänd sidn är störst oh står mot vinkeln 112 : = 15 112 b = 23 Här får vi sidn direkt med osinusstsen: Sidn är lltså i dett fll irk 31,8 m. 2 = 15 2 + 23 2 2 15 23 os 112 31, 8

5. I en sfärisk tringel är två v sidorn 105 oh 107, vinkeln melln dess sidor är 106. eräkn återstående sid oh vinklr. Vi inför betekningr enligt figuren: = 106 = 105 b = 107 Eftersom sfärisk osinusstsen kn nvänds hel vägen, oh är säkrre för vinklr, nvänder vi den: os = os os b + sin sin b os 100.3 os os b os os = os b os + sin b sin os os = sin b sin os b os os os b = os os + sin sin os os = sin sin 109, 3 110, 9 Om mn vill nvänd sfärisk sinusstsen för vinklrn oh, sk mn tänk på tt är minst sidn. Därför är okså = 106 den minst vinkeln oh för oh måste mn lltså välj det trubbig lterntivet när mn löser sinusekvtionen.

6. Ett frtyg håller frten 12,1 knop oh kursen 350 genom vttnet, frten över grund är 13,4 knop medn kursen över grund är 8. eräkn strömmens frt oh kurs. Figuren visr de ingående hstighetsvektorern, där v gv + v s = v g. N v s v gv vög 18 v s Strömmens frt fs kn beräkns med osinusstsen, då fgv = 12, 1 oh fg = 13, 4 smt mellnliggnde vinkel 18 är känd. fs 2 = fgv 2 + fg 2 2 fgv fg os 18 fs 4, 19 Eftersom ks = kg + = 8 + vill vi beräkn vinkeln, som okså finns i strömtringeln. Sinusstsen ger oss denn vinkel, som måste vr spetsig, då den inte står mot störst sidn. sin fgv = sin 18 fs 63, 16 Därmed är ks = 8 + 71, 2 oh enligt tidigre fs 4, 2 knop. lterntiv lösningsmetod: Vi kn skriv vektorern i koordintform (polär koordinter): v s = v g v gv = (13.4 os 8, 13.4 sin 8 ) (12.1 os 350, 12.1 sin 350 ) = = (13.4 os 8 12.1 os 350, 13.4 sin 8 12.1 sin 350 ) (3.9661, 1.3534) Nu är fs = v s 3.9661 2 + 1.3534 2 4.19 oh tn(ks) 3.9661 (rit figur!), vrmed 1.3534 ks 71.2.

7. Flygpltsern Mdrid rjs oh Moskv Sjeremetjevo hr koordintern 40 28 N, 03 34 W respektive 55 58 N, 37 25 E. () Hur långt är det (på hvsnivån) melln dess flygpltser längs storirkeln? Vi betrktr en sfärisk tringel med =Mdrid rjs, =Moskv Sjeremetjevo, =nordpolen. b Då blir = 90 55 58 = 34 02, b = 90 40 28 = 49 32 oh = 37 25 ( 3 34 ) = 40 59. Sfärisk osinusstsen ger oss : os = os os b + sin sin b os 30, 7654 Distnsen blir därmed 60 1846 M eller 60 1, 852 3419 km. (b) Vilken är utflygningskursen från Mdrid om mn följer storirkeln? Denn kurs motsvrr vinkeln i vår tringel. Återigen nvänder vi sfärisk osinusstsen: os = os b os +sin b sin os os = os os b os sin b sin 45, 85 () Vilk koordinter hr den plts som ligger hlvvägs längs rutten? Vi söker punkten P oh kompletterr figuren med meridinen melln nordpolen oh P. Figuren visr situtionen oh det vi känner till. v d b /2 /2 P Vi konstterr först tt ltituden för P är 90 d oh longituden är :s longitud plus v. Sfärisk osinusstsen igen: os d = os(/2) os b + sin(/2) sin b os d 39, 9762 os v = os(/2) os b os d sin b sin d 17, 2340 Dett ger ltituden 50, 0238 50 01 N oh longituden 13, 6673 13 40 E.

8. En ö stupr lodrätt ner i hvet. Rkt ovnför stupet står ett högt torn. 400 m från ön (räknt i hvsnivån) befinner sig en observtör på en båt 10,0 m över hvsytn oh ikttr ön med sitt torn. Synvinkeln melln öns strndlinje oh stupets topp uppmäts till 34,0, synvinkeln från stupets topp till tornets topp är 5,00 (se figuren). eräkn stupets oh tornets höjder. Vi ritr om figuren en ning. Om mn drr en linje prllellt med hvsytn på 10 m höjd, får mn en rätvinklig tringel enligt figuren: b 10 m 34 39 400 m Den lill vinkeln beräkns: tn = 10 400 Nu är stupets höjd b + 10 m oh tornets höjd är b m. tn(39 ) = 400 1, 432 = 400 tn(39 ) 307, 685 tn(34 ) = b b = 400 tn(34 ) 255, 495 400 Dett ger stupets höjd 265, 5 m oh tornets höjd 52, 2 m.