Dajm cheesecake En lättgjord frusen dajmglasstårta som de flesta tycker om, och i synnerhet om man gillar dajm. För att göra den här glasstårtan behövs det heller ingen glassmaskin. Botten: 75 g smör 14 digestivekex Fyllning: 3 dl vispgrädde 1 tsk vaniljsocker 3 äggulor 2 dl strösocker 125 g philadelphiaost 3 äggvitor 3 pkt dubbeldajm Botten: Smält smöret. Smula digestivekexen i en matberedare eller lägg kexen i en plastpåse och krossa dem fint med t.ex. en kavel. Blanda det smälta smöret med kexsmulorna. Tryck ut massan i en form med löstagbar kant. Fyllning:
Ta fram tre olika skålar, visp, skedar och trägafflar. Den ena skålen får gärna vara en lite större skål som rymmer alla glassingredienser. skål 1: Vispa grädden med vaniljsocker. skål 2: Vispa äggvitorna. skål 3: Vispa äggulorna med socker och tillsätt philadelphiaosten. Rör om ordentligt då du tillsätter philadelphiaosten i äggoch sockervispet så att det blir en slät blandning. Blanda den uppvispade grädden i skål nummer ett med äggviteskummet i skål nummer två och rör försiktigt ihop ingredienserna. Rör ner blandningen försiktigt i skål nummer tre där du har ägg- och sockervispet blandat med philadelphiaosten och blanda allt till en slät smet. Krossa eller skär två av dajmpaketen i småbitar och rör ner i glassmeten. Häll smeten i formen över digestivebottnen. Ställ kakan i frysen minst 5 timmar. Ta ut cheesecaken 15 minuter innan servering. Hacka det sista dajmpaketet och strö över före servering. Tips! Du kan också byta ut dajmbitarna philadelphiaosten burk mascarpone (italiensk mjukost). mot en
Vegetarisk mat i sin mest naturliga form raw food! Kuriren skrev första gången om Cecilia Ila Nordman i nr 18/2013. Hon berättade då att hon strävar efter att göra sig av med så många skadliga kemikalier som möjligt i vardagen både i hemmet och i kroppen. Vi fortsätter på samma tema. Här vill hon inspirera oss att prova på raw food och berättar både vad det är och ger smakliga recept att prova på. För många av oss känns det viktigt att tänka över våra
matvanor och kanske också att ändra på dem, men vi blir ofta frustrerade för att vi nte vet vilka råd vi ska följa det finns en hel djungel av kostråd och dieter! Det som är rätt för den ena behöver dessutom inte vara rätt för den andra. Jag började egentligen fundera på mina matvanor först för några år sedan då jag mådde riktigt dåligt. Jag hade migränanfall, eksem, acne och håravfall med mera. Matsmältningssystemet fungerade inte som det skulle och läkarna hittade inga fel, utan sa att hon får lära sig leva med sin irriterade tarm. Det kunde jag inte acceptera, så jag bestämde mig för att ta itu med mina problem på egen hand och börja med maten, men inte heller jag visste vilka kostråd jag skulle följa, säger Cecilia Ila Nordman. Ila började föra dagbok över allt hon åt, hur magen fungerade och hur humöret svängde och två månader senare såg hon ganska tydliga mönster. Pasta och bröd gjorde mig slö och orkeslös och inte heller socker var särskilt bra för mig, och allra värst blev det om jag kombinerade de båda. Då kom migränen som ett brev på posten. Hon lade märke till att om hon var stressad klarade hon inte ens av små mängder spannmål och socker. Något annat spännande hon upptäckte var att hon dricka pastöriserad mjölk. inte klarade av att Låt maten vara din medicin Ila citerar Hippokrates som har sagt Låt maten vara din medicin och medicinen din mat och berättar att hon började forska i hur maten kan användas för att stärka det friska och skapa biobalans som i sin tur startar självläkning. På min resa mot bättre matvanor kom jag snart i kontakt med raw food, som är rätt för den som vill slippa tillsatsämnen och äta naturligt och vegetariskt. Hon berättar att raw food inte är samma sak som det som förr kallades råkost. Raw food är att äta frukt och grönsaker i sin mest naturliga form för att kroppen ska få i sig så
mycket nyttiga ämnen som möjligt. Kosten innehåller också nötter, frön och kallpressade oljor. Raw food innebär att man inte hettar upp maten över 40 grader för att på så sätt behålla matens näringsämnen och enzymer. I den naturliga och miljövänliga raw food-maten lever ännu de enzymer som är nödvändiga för bland annat människans matsmältning. Kött och mejeriprodukter undviks helt liksom vetemjöl och socker. Ila valde efter en tids experimenterande att pröva att äta endast raw food under en månad för att se hur det skulle påverka hennes mående. Och resultatet var fantastiskt. Raw fooden gjorde att Ila började må mycket bättre och hade mer energi och bättre humör. Hon upplevde att maten ger energi genast, att hon känner sig nöjd eftersom hon får tillräckligt med näring av måltiden och att hon inte drabbas av paltkoma eller behöver lägga sig och smälta maten eller känna sig stinn och däst. I dag består allt jag äter till 70 100 procent av raw food. Hon tillägger att under vinterhalvåret då sig ganska frusen får hon värmen från te. hon känner Hur beskriver du en raw life -livsstil? När vi börjar tänka mera på vad vi äter och känner den positiva effekt det har på våra kroppar så börjar vi automatiskt också tänka på andra aspekter i våra liv. Vatten är exempelvis ännu viktigare för vår överlevnad än mat. Så vad dricker vi egentligen och kan vi välja bättre drycker för vår hälsas bästa? Ju renare vatten desto bättre och det bjuder också på en resa. Jag gick själv från pastöriserad mjölk till kranvatten och från filtrerat kranvatten till rent källvatten. Våra celler består till allra största del av vatten, alltså av det vi dricker. Läs hela artikeln samt ett flertal raw food-recept i Kuriren nummer 9/14.
Text: Lilian Westerlund Foto: Heidi Hendersson och Laura Pukkinen Grillad kyckling chimichurri 6 8 kycklinglår med
Marinad: 1 citron 3 kvistar rosmarin 3 vitlöksklyftor 1 tsk torkad chili eller chilipulver ½ dl olivolja salt svartpeppar Dela kycklinglåren i tu. Finhacka vitlöken och rosmarinen, riv det gula skalet av citronen och pressa saften ur den. Blanda i en skål med resten av ingredienserna till marinaden och gnid in i kycklingbitarna. Låt stå 30 minuter i rumstemperatur. Ställ ugnen på 180 grader. Hetta upp en grill- eller stekpanna. Grilla kycklingbitarna tre minuter på vardera sidor. Ställ sedan grillpannan i ugnen och stek i 25 minuter. Vänd kycklingbitarna då och då. Servera med chimichurri-sås. Receptet är taget ur boken Safka, bättre vardagsmat.
Chokladfondant Fondantens varma chokladhjärta ska ha en rinnande konsistens. I övrigt ska den uppföra sig som en fast bakelse tills man hugger i med dessertgaffel. Gräddningstiden är således det som är avgörande för en perfekt chokladfondant. 250 g mörk choklad (cirka 70 procent kakao) 250 g osaltat smör 5 ägg 5 äggulor 125 g socker 65 g vetemjöl ½ tsk salt Smält choklad och smör i vattenbad i en rostfri bunke. Se till att inget vatten eller ånga kommer i chokladblandningen. Vispa ägg, äggulor och socker pösiga med elvisp. Blanda den smultna chokladen med äggpöset med hjälp av en slickepott. Sikta i mjöl och salt, rör om försiktigt. Häll blandningen i en spritspåse och förvara den kallt. Du kan förbereda fondanten flera dagar i förväg. Satsen räcker till tolv portioner, så tillred efter hand eller alla på en
gång. Värm ugnen till 180 grader. Smöra cocotteformar och spritsa i den rumsvarma chokladsmeten nästan ända upp till kanten. Grädda en provfondant. Efter sju minuter tar du ut den första fondanten ur ugnen. Stjälp ur formen, om den är för lös, låt nästa gräddas i två minuter till. Den tredje kommer att vara perfekt: lite lös i mitten och fast i kanterna. Nu kan du tricket och kan anpassa serveringen av din chokladfondant till måltiden. Receptet är taget ur boken Safka, bättre vardagsmat. Nässelsoppa
med varmrökt lax, fänkålssmetana och forellrom. 200 g rensade nässlor (eller bladspenat) 1 schalottenlök ¼ fänkål 2 dl torrt vitt vin av sauvignon blanc (2 cl Pernod) 3 dl kycklingbuljong 2 dl mjölk 2 dl grädde 2 msk hackad körvel olivolja och salt 3 msk smetana (1 cl Pernod) 1 tsk krossat fänkålsfrö 4 bitar varm- eller kallrökt lax à 100 g 40 g forellrom Koka upp saltat vatten och koka nässlorna i en minut. Kyl sedan ner dem snabbt i kallt vatten. Skala och skiva schalottenlök. Skär fänkålen i mindre bitar. Fräs den mjuk på medeltemperatur i en kastrull med olivolja. Häll på vinet och koka i 3 minuter.
Häll sedan ner buljong, mjölk och grädde och låt det koka tills cirka 8 dl återstår. Mixa soppan slät i en mixer tillsammans med nässlor och körvel, smaka av med salt. Blanda smetanan med Pernod och fänkålsfrö. Servera soppan med den rökta laxen, smetanan och forellrom. Ekologiskt från gårdens egen butik
Många konsumenter frågar i dag allt mer efter hur de livsmedel som saluförs i affärerna är producerade och varifrån de kommer. I synnerhet efter de många larmrapporter om matfusk som förekommit inom livsmedelsindustrin har det blivit allt vanligare. På Wärnå gård i Esse, Pedersöre, produceras köttet både ekologiskt och i sin egen långsamma takt. Högt uppe på en backe vid natursköna Esse å bor paret Mårten och Pernilla Wärnå tillsammans med barn, katt, hund och en nyupprustad gårdsbutik. När Pernilla kom till Wärnå för dryga tjugo år sedan var hon förvånad över att det ännu fanns någon som hade fähus och kor. Det var ju något som hennes farfar hade sysslat med på sjuttiotalet. I dag är det inte som förr Hon märkte ändå snart hur väl hon trivdes med arbetet i ladugården och djuren, ingen dag var den andra lik. Mårten å sin sida hade tagit över verksamheten efter sina föräldrar och varit bonde sedan ung ålder. Jag tänkte inte så mycket på det just då, jag tog över när jag avtjänat min värnplikt, säger han och dricker en klunk kaffe. Tillsammans drev paret verksamheten på gården men märkte snart att det inte var lika enkelt och självklart som förr.
Efter kriget var folk hungriga och då var det ett lyckokast att det fanns konstgödsel så att skördarna blev så stora som möjligt. Numera är förutsättningarna helt andra, mekaniseringen har revolutionerat jordbruket. Med tiden blev marginaliseringen av bönderna allt tydligare och Mårten och Pernilla ville tänka om. År 2000 bestämde de sig för att övergå till ekologiskt jordbruk och dryga tio år senare blev också djuren överförda till ekoproduktion. Deras biffdjur, Charolais, är en gammal fransk ras. De är stora djur med specifikt utseende och en lite annorlunda smak på köttet, och de ger också en större köttmängd än mjölkdjur. Ekologiska förutsättningar kräver planering, förklarar Mårten och måttar med fingrarna hur tjock instruktionsboken för ekologisk djurhållning är. Från att djuren ska ha tillräckligt med utrymme till små detaljer, som att fönstren ska ha en viss storlek. Allt ska klaffa. Vi började bygga nytt fähus 2006 och fick då praktisk möjlighet att genast från början bygga på ett bra sätt. Nu befinner sig vårt nya fähus ett par kilometer härifrån vilket vi båda tycker är en fördel. Då har vi en chans att verkligen komma hem och bort från jobbet och göra något annat, ifall djuren fanns närmare kunde det bli svårt att dra en gräns mellan arbete och fritid. Han är kritisk till attityden gentemot bönder i allmänhet och säger att jordbruket är i ett dåligt läge. Det kräver ett nytänk från böndernas sida och man kan behöva nischa sig. Klart står ändå att man inte kan fortsätta som förr, men det hjälper ändå inte att gnälla. Glöm inte bort oss som erbjuder råvarorna, påminner Mårten. En gårdsbutik blir till År 2004 reste paret omkring i Sverige och stötte där på fenomenet gårdsbutik som inte är så vanligt förekommande här. Där och då började kugghjulen snurra och intresset var väckt. I Sverige är attityden till lokalproducerade råvaror en annan och där är intresset för det som kallas för mathantverk stort, berättar Pernilla. Vi började fråga runt och insåg att
det egentligen inte finns en tradition med att ha gårdsbutiker här i Finland. Några år förflöt och tanken på att öppna en egen gårdsbutik stärktes när kunderna allt mer började fråga efter lokala och ekologiska varor. Det som konsumenterna frågar efter ska vi producera, säger Mårten med eftertryck. Vi insåg att vi hade börjat se annorlunda på djuren och köttet och själva kedjan från jord till bord. Och eftersom vi är självförsörjande med foder så är kretsloppet säkrat. Vi vet vad djuren äter. Paret förklarar att det finns 1000 portioner mat i en ko och att vi behöver lära oss att ta tillvara köttet. Pernilla säger med ett snett leende att det finns mera i en ko än bara köttfärs som en del tycks tro. Matlagningsprogrammen i tv har inspirerat många och de specifika bitar kött som tillreds finns ibland inte tillgängliga i butiken. Då kommer de till Wärnå gård för att handla. Gårdsbutiken ligger ett stenkast från deras hus i det som förr var mjölkkammaren men som numera är ett nyrenoverat utrymme i fräscha ljusa färger. Där finns frysdiskar fyllda med gårdens eget kött och i ett svalare utrymme bakom ligger buntar med köttpaket på mörning. Vid dörren finns receptförslag och information om REKO, som är en avtalsmodell för handeln mellan en grupp konsumenter och en grupp producenter. Dit hör också Wärnå gård. Vi har en förvånansvärt bred kundkrets, säger Mårten. Kunderna är från nitton år och uppåt, både ungdomar och familjer med småbarn samt äldre som vill ha soppben för att koka riktig buljong på. Många säger att de vill se varifrån köttet kommer och vi tror att folk har blivit allt mer medvetna efter alla larm om matfusk. Läs mer i Kuriren nummer 8/14 Text och foto: Åsa Tast