Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet



Relevanta dokument
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

PK (INR) och D-dimer

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

APTT konstiga resultat och lupus

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Koagulation och graviditet

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Dugga Klinisk Kemi, DS

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Hemostasen. Hemostasen

Koagulation och Antikoagulantia

ANELÄK Massiv transfusion

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

UpDate akut blödning. Mårten Söderberg SVK 2015

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Koagulation och Antikoagulantia

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Blödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi

Doseringsanvisningar för Fragmin

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Hemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Stora blödningar vid förlossningen. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma

Antitrombinbrist. Venös tromboembolism och graviditet. M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin

Transfusionsprojektet Thorax Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

1.5 Hemostasen en översikt

Blödningar hos nyfödda

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

Del 6_9 sidor_13 poäng

Heparininfusion vuxna US Linköping

Terapiråd#1. Trombo embolism. Profylax och terapi. PDF-versionen

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Expertgruppen för Koagulation

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

NU-SJUKVÅRDEN. Profylax och terapiråd. Tromboembolism. Läkemedelskommittén i Nordvästra Götaland

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Tankar runt användandet av olika blodprodukter

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

PK-INR PT-INR D-dimer

Metodbeskrivning Pk (INR) Protrombinkomplex - CoaguChek XS Pro

RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor

Hemostassystemets utveckling hos barn. Pia Petrini öl barnkoagulation Karolinska

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

Minnesanteckningar: möte med Koagulationsrådet

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården i Region Skåne

Provtagning med mikrorör för koagulationsanalyser

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Del 2_5 sidor_14 poäng. Sida 1 av 5

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Trombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

Obstetrisk blödning! Hemostasrubbningar! Obstetrik dagarna, Umeå 2019 Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården

Fariba Baghaei, Vladimir Radulovic Equalis

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö

Doseringsanvisningar för Fragmin

Del 4_5 sidor_13 poäng

Transkript:

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två typer av rutinmässiga metoder 1) Aktiverad partiell tromboplastintid (APTT) som mäter faktorer i den interna vägen, XII, XI, X, IX, VIII, V, protrombin och fibrinogen (ej VII och XIII). 2) Protrombinkomplex (PK) används främst för att justera behandling med vitamin K-antagonister. PK mäter faktorerna II, VII, X Syftet med denna laboration är att praktiskt lära sig samt att förstå screeninganalyserna som används för rutinmässig undersökning av hemostasen. Mål Kunskap och förståelse få kunskap om olika mätmetoder och deras uppbyggnad för mätning av koagulation. få förståelse för begränsningar hos mätmetoder och inverkan av störningar för att undvika mätfel. Färdighet och förmåga kunna välja lämplig mätmetod i en given mätuppgift samt utföra mätningar. ha fått erfarenhet av experimentellt arbete för patientnära analyser. kunna kommunicera resultat från det laborativa experimentet. Värderingsförmåga och förhållningssätt ha förståelse för hur man kan göra enkla kliniska kopplingar.

Innehåll Mätning av PK, APTT och beräkning av INR Översikt diagnostiska metoder Bilder hemostas Bilaga 1 Vad är INR? Koagulationskaskaden K-vitamin cykeln Hemostasbilder

Mätning av PK, APTT och beräkning av INR ADEKVAT HEMOSTAS För detta krävs koagulationsfaktorer och funktionella trombocyter Normalt APTT PK-INR < 1.6 Normalt Fibrinogen > 1 g/l Trombocyter > 50 x 10 9 /l Vid inadekvat hemostas bildas ett luckert, instabilt och lätt lyserbart koagel. ÖVERSIKT DIAGNOSTISKA METODER För att undersöka koagulationen används olika screeningmetoder (APTT och PK-INR) där olika steg i koagulationen studeras, vilka vidare kan kompletteras med analys av enskilda koagulationsfaktorer. LABORATORIEANALYSER Trombocyter (TPK) Allmänt Trombocyterna bildas från megakaryocyter i benmärgen Medellivslängd 5-10 dygn i cirkulationen, vilket innebär att ca 20 % nya trombocyter tillkommer dagligen. Trombocyterna är nödvändiga för normal hemostas. Normalvärde kvinnor 165-387 x 10 9 /l män 145-348 x 10 9 /l. Provtagning: EDTA rör. Trombocytopeni Trombocytantal <120 x 10 9 /l Blödningsbenägenheten från speciellt slemhinnor och stick ökar successivt när trombocytantalet sjunker under 80 x 10 9 /l. Vid trombocytantal <20 x 10 9 /l ökar risken för spontana blödningar (inklusive hjärnblödning). Trombocytdysfunktion Vanligast är patienter med lätt ökad blödningsbenägenhet trots normalt trombocytantal. Detta beror på ärftliga mindre väldefinierade milda trombocytfunktionsdefekter. Trombocytos Trombocytantal >400-500 x 10 9 /l Reaktiv trombocytos uppträder efter blödning (inklusive efter förlossning), i samband med infektioner och cancer. Trombocytantalet kan stiga till >800 x 10 9 /l vid vissa sjukdomstillstånd (t.ex. essentiell trombocytemi) kan vara trombocytantalet vara mycket högt (>1000) och dessa patienter kan vara lättblödande (trots högt trombocytantal) samtidigt som de är trombosbenägna.

APTT Allmänt Normalvärde 30-42 sek. Koagulationstidsmätning i plasma med reagens som innehåller fosfolipid och koagulationsaktivator t. ex. kiselpartiklar. APT tiden mäter den samlade aktiviteten av faktor II, V, VIII, IX, X, XI, XII och fibrinogen. Provtagning: citratrör. Rubbningar Förlängd APTT >42 sek: APTT förlängs vid brist på en eller flera ovanstående koagulationsfaktorer och när koagulationen hämmas av läkemedel t. ex. heparin (till viss del även lågmolekylära hepariner) och Waran. Vid PK- INR>2.0 pga. Waranbehandling är APTT oftast >42 sek. APTT förlängs också om det finns antikroppar mot fosfolipidbindande proteiner i patientens plasma (lupus antikoagulans) vilket kan vara förenat med ökad trombosrisk. Förlängd APTT bör utredas innan elektiv operation för att utesluta hemofili eller andra koagulationsfaktorbrister, vilka kan medföra blödningsproblem. För kort APTT <30 sek: Korta APT tider ses vid förhöjda nivåer av faktor VIII och/eller fibrinogen (graviditet, inflammation, infektion mm.) och föranleder ingen åtgärd. PK-INR Allmänt Normalvärde <1.2 Koagulationstidsmätning med reagens som innehåller aktivator (tromboplastin) och bovin bristplasma, vilket gör att koagulationstiden blir beroende av den samlade aktiviteten av koagulationsfaktor II, VII, och X (os, ej IX) Sänkt aktivitet/brist höjer PK-INR. Provtagning: citratrör. Rubbningar Höga PK-INR Heriditär brist på faktor II, VII eller X. Av dessa är heterozygot faktor VII-brist vanligast. PK-INR är då vanligen lätt-måttligt förhöjt. PK-INR: - stiger vid nedsatt leverfunktion då produktionen av faktor II, VII och X sjunker. - stiger snabbt i samband med sepsis pga konsumtion av koagulationsfaktor VII. - används för kontroll av Waranbehandling och bör vara högst 1.5 vid kirurgi (1.2 vid neurokirurgi). - kan stiga i samband med vård av patienter som fastar eller ges antibiotika, som slår ut tarmfloran (t. ex. i samband med bukåkommor). PK-INR normaliseras i dessa fall snabbt med K-vitamin. Låga PK-INR < 0.9 är normalt vid graviditet och kan ses vid östrogenbehandling samt inflammatoriska tillstånd. FIBRINOGEN

Allmänt Normalvärde 2-4 g/l. Provtagning rekommenderas vid allvarliga blödningstillstånd och oklar APT-tidsförlängning. Observera att APTT kan i vissa fall vara normalt eller vid övre normalgräns trots fibrinogen < 1g/l. Provtagning: citratrör. Rubbningar Låga fibrinogennivåer < 1 g/l: Ärftlig brist är mycket ovanlig Förvärvad brist ses bl. a. vid stor blodförlust och undertransfusion med plasma, och vid kraftig fibrinolys. Höga fibrinogennivåer > 5 g/l: Postoperativt, vid infektioner/inflammatoriska tillstånd och i samband med graviditet är det normalt med höga fibrinogennivåer. D-DIMER Allmänt Normalvärde < 0.5 ng/l Immunologiskt test som påvisar D-dimer strukturen, vilken uppstår vid nedbrytning av korsbundet fibrin i samband med fibrinolys. Provtagning: citratrör. Rubbningar Förhöjd D-dimernivå. Venös trombossjukdom (VTE), infektioner, innflammatoriska tillstånd, aortaanerurysm, cancer, graviditet. ANTITROMBIN Allmänt Normalvärde0.8-1.2 kie/l (80-120% enligt tidigare svarsrutin). Barn har samma normalvärden som vuxna från ca 6 månaders ålder. Provtagning: citratrör. Rubbningar Sänkt antitrombinnivå < 0.7 kie/l Heriditärbrist Endast heterozygot brist har påvisats. Antitrombinnivån kan variera mellan 0.4-0.7 kie/l hos olika patienter. Patienter med känd hereditär brist skall alltid handläggas i samråd med koagulationsspecialist. Förvärvad brist: Ses bland annat vid graviditetskomplikationer och sepsis. Lätt sänkt antitrombinnivå kan ses i samband med heparininfusion under de första dygnen.