Kvalitetsredovisning 2009/2010

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning Förskola

Svar på kommunbeslut efter tillsyn av förskoleverksamheten

Kvalitetsredovisning förskola 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN. Förskoleverksamhet. Kvalitetsarbetets innehåll SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Anmälan av skolinspektionens granskning av förskolan i Stockholm

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsredovisning. Strukturella förutsättningar och organisation. Underlag, källor och kvalitetsarbetets genomförande

Kvalitetsredovisning förskola 2017 för Kungsholmens stadsdelsnämnd

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola Myggenäs Förskola Tjörn Möjligheternas ö

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING. Svar på Skolinspektionens inspektionsra p- port gällande kommunala förskolor i Skä r- holmens stadsdelsförvaltning.

KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN. Förskoleverksamhet. Kvalitetsarbetets innehåll SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola. Tångeröd Förskola

Kvalitetsredovisning förskola 2017 för Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Rapport av inspektion från Gröndals förskoleområde, april 2009

Tjörn Möjligheternas ö

Kvalitetsredovisning Kungsholmens förskolor

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Inspektion av förskolorna Slingan - Svartviksslingan 53 Tangen - Svartviksslingan 89 Galaxen - Johannnesfredsvägen 27 Bromma stadsdel

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Verksamhetsplan Amiralens förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Ingela Mellbin Förskolechef

Verksamhetsplan Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Kvalitet på Sallerups förskolor

Rapport från tillsynsbesök vid fristående förskolor i Nässjö kommun. April maj 2016

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Antal adresser: Enheten omfattas av 8 förskolor med 21 avdelningar. Antal barn: 296 barn fördelade med 138 små och 158 stora

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Kvalitetsredovisning Förskola 2014

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Styrkort för Sätuna förskolor, 2011

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Redovisning av förskolans kvalitetsarbete i Spånga Tensta 2012

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK)

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Förvaltningens förslag till beslut

Beslut och verksamhetsrapport

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten

Fö rä ldrärs syn pä fö rsköleverksämheten

Verksamhetsplan Färentuna förskola

Kvalitetsrapport Läsåret 2012/13

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Kvalitetsredovisning Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport. Förskola. Verksamhetsåret 2016/2017

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Kvalitetsrapport

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Styrkort för Tallholma, Märstadal och Söderbrinkens förskolor 2011.

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Rapport från inspektionen på förskolan Greven den 26/9 5/

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Dokumentationen avser läsåret Marieby förskola Maria Weilert den 21 augusti 2014 Mallen reviderad

Namn på förskolan Arbetsplan augusti 2015 juni Förskola Myggenäs

Kvalitetsanalys för Östbacka förskola läsåret 2013/14

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Tällberg

Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel. "alla ska med"

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Stenbitens förskola

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Förskoleområde Trångsund 2016

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Transkript:

SKARPNÄCK AVDELNINGEN FÖR FÖRSKOLA OCH KULTUR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.1-449/2010 SID 1 (8) 2010-11-22 Handläggare: Per-Erik Ende Telefon: 08-508 15 097 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Övergripande bild av verksamheten En omorganisation är genomförd. Två av fyra enheter har delats. Organisationen omfattar nu sex förskoleenheter samt en stödenhet. Varje förskoleenhet består av en förskolechef, biträdande förskolechef samt minst en pedagogisk ledare och är ofta förstärkt med ett administrativt stöd. Förskolans stödenhet består av en chef/samordnare och två specialpedagoger med olika inriktningar. Avdelningen har tillförts en halvtidstjänst i syfte att samordna det pedagogiska kvalitetsarbetet. Ett stadsdelsövergripande samarbete mellan förskoleenheterna och den ombildade stödenheten fortgår när det gäller fortbildning och utveckling. Introduktion för nyanställda, nätverk, bildkurser samt projektarbeten är exempel på vad samarbetet har bidragit till. En gemensam dokumentationscentral finns tillgänglig för enheternas pedagoger. Materialet som finns samlat där är ett synligt resultat av ett Reggio Emilia inspirerat utvecklingsarbete som pågått under lång tid. För att kunna behålla och utveckla dokumentationscentralen och möjliggöra en fördjupning av våra projektarbeten, pågår ett utökat samarbete med Reggio Emilia Institutet sedan ett par år tillbaka. Institutet bidrar med pengar motsvarande en halvtidsanställning. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som är ett samarbete med lärarutbildningarna bidrar också till ökad kunskap om nya teorier och aktuell forskning. För att uppnå målet med en lärande organisation har fokusgrupper bildats. För alla barns rätt till en likvärdig förskola möts i dessa grupper bildpedagoger, enhetschef, förskolechefer, pedagogiska ledare, specialpedagoger, avdelningschef samt representant för Reggio Emilia Institutet för att ta tillvara allas perspektiv i utvecklandet av förskolans verksamhet. Förutsättningar Verksamheten är beroende av pedagogernas kompetens och ledningens förmåga att skapa en grund för utvecklingsarbete utifrån det uppdrag förskolan har. Kvalitetsarbetet utgår från en given budgetram och uppsatta mål för förskolan såsom Lpfö-98, Stockholms stads förskoleplan, Barnkonventionen, enhetens och nämndens verksamhetsplan. Elva nya grupper har startat under perioden i nya lokaler. Stadsdelsförvaltningen har lokaler av mycket varierad kvalitet när det gäller antalet grupper, tillfälliga paviljonger, nedslitna lokaler och eftersatta gårdar.

SID 2 (8) Rekrytering av förskollärare är mycket svårt, både till befintlig och nystartad verksamhet. Tillgängligheten för chefer och pedagoger att kommunicera via nätet både vad gäller internt och externt är mycket eftersatt och trots stora satsningar har inte behovet kunnat tillgodoses. Fyra av förskoleenheterna har under perioden nytillsatta förskolechefer. Barnantalet i stadsdelsområdet har ökat kontinuerligt de senaste åren. Prognosen visar på fortsatt ökning av barnantalet och en utbyggnad kommer att behövas med cirka sex till sju barngrupper de kommande två åren. Flera av förskolorna är byggda för två till tre barngrupper vilket innebär ett mycket ineffektivt resursutnyttjande. Skarpnäcks förskolor hade i snitt 49 procent förskollärare. Mellan de olika enheterna skiljer de sig från 40 till 66 procent. Andel män inom verksamheterna är låg. Andelen barn per pedagog uppgår till 5,5. Systematiskt kvalitetsarbete Oktober: kvalitetsredovisning sammanställs av utvecklingssamordnare och avdelningschef på remiss till förskolechefer för att tas i nämnd i december. November: förskolechefer samt avdelningschef utvärderar förskoleavdelningens verksamhetsplan 2009. November/december: revidera mål/åtagande inför att verksamhetsplan skrivs tillsammans med förskolechefer och avdelningschef. Januari: verksamhetsberättelse skrivs med underlag från enheterna. April: uppföljning tertialrapport 1 med enheterna. Maj: uppföljning med förskolecheferna angående brukar- och medarbetarenkät. Förutom detta har avdelningschef medarbetarsamtal och månadssamtal med varje chef för att analysera och diskutera måluppfyllelse kopplat till budget. Samtliga enheter har erbjudits uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet från utbildningsförvaltningen. Tre av enheterna har använt sig av den möjligheten. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Vi har inlett arbetet med att ta fram en gemensam vision i ledningsgruppen tillsammans med en konsult. Detta för att fortsätta arbetet med att omsätta den verksamhetsidé, som bygger på icke förhandlingsbara värden som förskolan gemensamt tagit ställning för, i praktiken. Arbetet är en förutsättning för att säkra och utveckla befintlig verksamhet och för att bibehålla och utveckla kvaliteten efter omorganisationen.

SID 3 (8) Ledningsorganisationen och kringresurser som finns är en förutsättning för att det systematiska kvalitetsarbetet ska fungera och utvecklas. För att få andra perspektiv, ny inspiration och för att öka sammanhållningen gjorde hela pedagogiskt forum i samarbete med Reggio Emilia Institutet en studieresa till Danmarks Reggio Emilias nätverk i Randers. Implementeringen av de framtagna mål- och ansvarsbeskrivningarna för förskollärare och barnskötare fortskrider för att möta intentionerna i den reviderade läroplanen. Övriga mål- och ansvarsbeskrivningar har inte hunnits med under perioden, men kommer att påbörjas under hösten 2010. Planerings- och utvecklingstiden för pedagoger kommer att påbörjas under hösten 2010. En pedagogisk utvecklingssamordnare har anställts på halvtid för det övergripande fortbildnings- och kompetensarbetet inom avdelningen. Förutom arbetet med det gemensamma visionsarbetet har varje förskolechef egen handledning. Två enhetschefer har blivit antagna till rektorsutbildning. Den planerade utbildningen för samtlig förskolepersonal i livsmedelshygien och livsmedelshantering har genomförts. Alla som arbetar direkt i kök har deltagit i en fördjupad utbildning. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Det påbörjade visionsarbetet är tänkt som ett stöd i enheternas arbete med att revidera likabehandlingsplanen. För att öka medvetenheten kring dessa frågor pågår diskussion för att säkerställa att värdena levs i vardagen. NÄMNDMÅL: Alla barn ska ha rätt till mer ekologisk och osötad kost i förskolan NÄMNDMÅL: Föräldrar ska erbjudas utökade möjligheter till delaktighet i verksamheten Bedömning och analys Alla barn ska ha rätt till mer ekologisk och osötad kost i förskolan All personal har varit på föreläsning och tagit del av evidensbaserad forskning som ligger till grund för vad och hur mycket barn i förskoleåldern ska äta varje dag. Detta har lett till att nya riktlinjer har utarbetats på varje förskola. Det innebär en genomgång av vilken mat som beställs och erbjuds barnen samt nya rutiner i

SID 4 (8) samband med kalas. Inköp av ekologisk mat har ökat jämfört med tidigare år på de förskolor som har egen tillagning. Förskolorna har uppnått KF:s årsmål om 15 procent andel inköpta ekologiska livsmedel. Föräldrar ska erbjudas utökade möjligheter till delaktighet i verksamheten Genom våra pedagogiska forum som består av samtliga chefer, pedagogiska ledare bildlärare, specialpedagoger och utvecklingssamordnare sprids goda exempel på föräldrars möjlighet till delaktighet. Den föräldraaktiva inskolningen som tidigare användes av några förskolor har fått stor genomslagskraft. Det innebär nu att de flesta förskolor tillämpar denna inskolningsform. Föräldrarnas möjligheter till att vara aktiva i verksamheten har på detta sätt ökat. Utveckling och Lärande NÄMNDMÅL: Barn ska erbjudas olika verktyg för att utveckla språket och kommunikationen Bedömning och analys Att stödja och utmana barnens tänkande och kommunikativa förmåga görs genom en mängd olika språk. Med språk menas här alla de olika möjliga sätt som finns att kommunicera, representera och uttrycka tänkande genom olika verktyg, media och symboliska system med kroppen och sinnena. Språkplattformen har under året börjat ta form i förskoleavdelningens tio-grupp som består av bildpedagoger, pedagogiska ledare, specialpedagoger och utvecklingssamordnare. Gruppen är vald för att säkerställa att den pedagogiska dokumentationen och arbetet med barns alla språk ligger som grund för arbetet. Språkplattformen kommer att omfatta språk/kommunikation och riktlinjer för modersmålsstöd. Förskoleavdelningen har byggt upp en organisation kopplad till utbildningsförvaltningens språkcentrum för att vara uppdaterad inom språkforskning och för att få ta del av goda exempel från andra stadsdelsförvaltningar. En pedagog ingår i språkcentrums lilla språknätverk och alla enheter har en representant i språkcentrums stora språknätverk. Vi har valt att komplettera arbetet med en språkenkät för att få syn på vilka språk som finns representerade bland barn och pedagoger. Vi vill med hjälp av detta kunna hitta nya former för modersmålsstödet. Intresset för att fördjupa sina kunskaper inom språkområdet har visat sig i att flera pedagoger har sökt språkkurser inom förskolelyftet.

SID 5 (8) Vi bedömer att en gemensam språkföreläsning för all personal i stadsdelsförvaltningen behövs för att öka den språkliga medvetenheten. Barns inflytande NÄMNDMÅL: Barn ska erbjudas fler möjligheter till inflytande över sin vardag i förskolan Bedömning och analys Det visions- och värdegrundsarbete som pågår inom förskoleavdelningen ger möjlighet till ett fördjupat sätt att tänka om barns inflytande. Förskolan behöver alltid arbeta med värdefrågorna eftersom de är en grundförutsättning för att pedagogerna ska uppmuntra situationer där barnens tankar och idéer värdesätts och tas tillvara. De projekt och fördjupningsarbeten, med pedagogiks dokumentation som grund, som pågår med stöd av bildlärare och pedagogiska ledare bygger helt på barnens tankar och idéer. En kontinuerlig översyn genomförs av den pedagogiska miljön i syfte att öka barns inflytande och delaktighet i sin vardag. Övrig uppföljning Stadsdelsförvaltningens förskolor har klarat barnomsorgsgarantin. En uppskattning är att cirka 70 procent föräldrar har fått sitt förstahandsval. Snittet per barngrupp var per sista maj 16,5 barn. Detta innebär 14,2 barn i småbarnsgrupperna 1-3 år och 18,7 barn i syskongrupperna 3-5 år och 16,9 barn i de utvidgade barngrupperna 1-5 år. I två grupper har det saknats förskollärare. 81 procent av barn boende i Skarpnäck har plats i kommunal eller enskilt driven förskola. Brukarundersökning En brukarundersökning gjordes under hösten 2009. Svarsfrekvensen var 68 procent. Brukarindex för kommunala förskolor är 75 när det gäller utveckling och lärande. Förvaltningen anser att den kommunala förskoleverksamheten håller god kvalitet. Vissa områden behöver förbättras, speciellt när det gäller information och samverkan med hemmet. Alla förskoleenheter har eller kommer att återkoppla resultatet av brukarenkäten till föräldrar och personal. Handlingsplaner kommer att tas fram. Vissa åtgärder har redan påbörjats. Medarbetarenkät En medarbetarenkät gjordes under våren 2010. Svarsfrekvensen var 79 procent och NMI (nöjd medarbetar index) var 59 procent och det är 4 procentenheter högre än föregående år. Dock lägre än det totala värdet i staden som var 62 procent. De områden som förbättrats mot föregående år är glädjande nog arbetsbelastning och ledarskap/chefer. Varje förskolechef har utarbetat en

SID 6 (8) handlingsplan för att förbättra medarbetarnas nöjdhet inför nästkommande mätning. Kök En upprustning av samtliga kök har gjorts utifrån nedslag från inspektionerna från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. För förskolan Äventyret har en arbetsgrupp tillsatts med en arkitekt för att bygga om det befintliga köket till ett väl fungerande matlagningskök i samverkan med SISAB. Kultur Kultursamordnaren har inbjudits till samtliga utvecklingsgrupper för att informera och dela ut foldern "Kultur i ögonhöjd". Ett närmare samarbete har påbörjats. Vi har nu en organisation med representanter för alla enheter för att kunna leva upp till våra ansvarsområden enligt kulturplanen. Kultursamordnaren träffar representanter från samtliga förskoleenheter för att arbeta fram förslag som sedan diskuteras och beslutas i ledningsgruppen.vi har detta år valt att erbjuda alla pedagoger och barn någon form av dansupplevelse och samtidigt möjlighet till fördjupning i dans för att kunskapen ska leva kvar och spridas internt. Rutiner för att utvärdera och följa upp detta arbete behöver utformas. VFU Vi ser arbetet med lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som ett viktigt led i arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten i stadsdelen. För att vidareutveckla och fördjupa detta så viktiga arbete har vi under perioden utvecklat VFU organisationen så att varje enhet nu har en VFU ansvarig. Förskolan har utbildat sin första basgruppledare. Flera VFU lärare deltar i utbildning av professionsutvecklingsmatrisen och samtliga VFU lärare har inbjudits till ett möte för att diskutera vilka nästa steg vi behöver ta för att bidra till att studenterna ska få en så god kvalitet på sin utbildning som möjligt. Övrig uppföljning Samarbetet med individ och familjeomsorgens resursenhet har utvecklats till ett allmänt föräldrastöd till personal och föräldrar i form av föreläsningar, individuella möten med föräldrar, deltagande i föräldramöten med mera. I gårdsprojektet har ytterligare fyra förskolegårdar setts över och kommer att påbörja en upprustning i syfte att göra gårdarna mera spännande, kreativa och utmanande. Då flera av gårdarna inte har kunnat erbjuda barnen solskydd har en arkitekt fått i uppdrag att arbeta fram tre olika solskydd, som nu är placerade. För att förbättra sop- och miljöarbetet har en arkitekt fått i uppdrag att ta fram förslag på olika sophanteringslösningar. När det gäller matavfallshantering har vi kontakt med trafikkontoret för att tillsammans hitta lösningar för varje enskild förskola.

SID 7 (8) Trots stora insatser är inte uppkopplingarna till förskolorna tillräckligt bra för att tillgodose behovet av it-kommunikation internt och externt. Sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret Utifrån förutsättningarna är bedömningen att måluppfyllelsen är god och att åtagandena har uppfyllts. Enheternas kvalitetsredovisningar har ytterligare förbättras i jämförelse med 2009/2010 när det gäller bedömning och analys. Flera enheter behöver se över strukturen för arbetet så att det skapas en tydlighet och ett systematiskt arbetssätt som underlag för uppföljning, analys av resultat och åtgärder för att nå uppsatta mål. Arbetet med den nya organisationen och nya chefer har påverkat läsårets kvalitetsarbete. Mycket positivt har hänt för att nå målet en jämn kvalitet för alla barn i alla enheter. Det är ett pågående utvecklingsarbete som måste få ta tid. Arbetet underlättas inte av att det är svårigheter att rekrytera förskollärare. Utvecklingsområden Fortsätta arbetet med att omsätta den verksamhetsidé i praktiken, som bygger på icke förhandlingsbara värden som förskolan gemensamt tagit ställning för. Arbetet är en förutsättning för att säkra och utveckla befintlig verksamhet för att bibehålla och utveckla kvaliteten efter omorganisationen. Remida Efter vårt gemensamma studiebesök i Danmark kommer vi att utreda möjligheterna att tillsammans med företagsföreningarna i Skarpnäck skapa en REMIDA. It/Pim Satsningen på it och förskolornas uppkopplingar är även detta läsår en utmaning. Vi kommer också gå med i stadens övergripande it-satsning för den pedagogiska it-utvecklingen. Planeringen är att anställa två it-pedagoger på vardera halvtid. Alla gårdar Projektet med att rusta upp förskolegårdarna inom förvaltningen fortskrider. Två avdelningar är nu rustade i samarbete med SISAB. Ytterligare fyra gårdar är planerade för kommande år. Implementering läroplan skollag Förskolans avdelningschef och utvecklingssamordnare har deltagit i de konferenser som Skolverket erbjudit i samband med presentationen av den reviderade läroplanen för förskolan (LPFÖ 98) och skollagen som båda gäller från den 1 juli 2011. Samtliga förskolechefer kommer att delta i någon av de

SID 8 (8) konferenser som vänder sig direkt till dem. Ledningsgruppen har diskussioner påbörjats för att fastställa hur implementeringen av läroplanen och skollagen ska ske på lokal nivå. Visions- och värdegrundsarbetet/medledarskapet Visionsarbetet fortsätter och kommer att implementeras i sin helhet under 2010/2011. Områdena är lärande och utveckling, ledarskap och medledarskap, bemötande och förhållningssätt samt pedagogisk miljö. VFU För att kunna rekrytera förskollärare i framtiden måste vi vidareutveckla det pågående VFU arbetet så att studenter söker till förvaltningens förskolor. Väl på plats ska de mötas av ett förhållningssätt och en verksamhet av så hög kvalitet att de ser våra förskolor som en attraktiv framtida arbetsplats. Likabehandlingsplan Ett stöd behövs till enheternas arbete med att revidera likabehandlingsplanen. Åtgärder för utveckling Fortsätta arbetet med att omsätta den verksamhetsidé i praktiken, som bygger på icke förhandlingsbara värden som förskolan gemensamt tagit ställning för. Detta arbete är en förutsättning för att säkra och utveckla befintlig verksamhet och för att den planerade omorganisationen ska kunna genomföras med en bibehållen kvalitet. Flera enheter behöver se över strukturen för arbetet så att det skapas en tydlighet och ett systematiskt arbetssätt som underlag för uppföljning, analys av resultat och åtgärder för att nå uppsatta mål. Kvalitetsredovisning upprättad av Christina Granström Utvecklingssamordnare Monica Ulvede Avdelningschef