Kvalitetsredovisning Förskola

Transkript

1 SKARPNÄCKS STADSDELSNÄMND BILAGA 3:2 SID 1 (7) Handläggare: Per-Erik Ende Telefon: Kvalitetsredovisning Förskola Övergripande bild av verksamheten Verksamheten omfattar sex förskoleenheter och en stödenhet. Varje enhet har en förskolechef, biträdande förskolechef och minst en pedagogisk ledare. I avdelningens stödenhet arbetar en chef och två specialpedagoger, vilka har olika inriktningar i stt arbete. Den öppna förskolan tillhör sedan årsskiftet förskoleavdelningen och ingår i en av förskoleenheterna. I våras invigdes Pedagogiskt Centrum, f.d, Dokumentationscentralen, som har två bildlärare anställda. Verksamheten är tillgänglig för förskolans personal och finansieras av samtliga enheter. Materialet som finns här är ett synligt resultat av ett Reggio Emilia inspirerat utvecklingsarbete. Ett stadsdelsövergripande samarbete mellan förskoleenheterna, Pedagogiskt Centrum och stödenheten fortgår när det gäller fortbildning och utveckling så som introduktion för nyanställda, nätverk, bildkurser samt stöd i projektarbeten i syfte att öka möjligheten till en förskola i världsklass. Den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, som är ett samarbete med lärarutbildningarna, bidrar också till ökad kunskap om nya teorier och aktuell forskning. För att uppnå målet med en lärande organisation finns en fokusgrupp, Pedagogiskt Forum. Denna grupp består av bildlärare, förskolechefer, biträdande förskolechefer, stödenhetschef, pedagogiska ledare, specialpedagoger och avdelningschef för att kunna ta tillvara allas perspektiv i utvecklingen av förskolans verksamhet. Förutsättningar Verksamheten är beroende av pedagogernas kompetens och ledningens förmåga att skapa en grund för utvecklingsarbete utifrån det uppdrag förskolan har. Kvalitetsarbetet utgår från en given budgetram och uppsatta mål för förskolan såsom den reviderade läroplanen, Lpfö-98, Stockholms stads förskoleplan,enhetens och nämndens verksamhetsplan samt barnkonventionen. Tio barngrupper har startat under året i nya moderna lokaler och en barngrupp har startat på nytt i en befintlig förskola. Förskoleverksamhetens lokaler är av mycket varierad kvalitet när det gäller antalet barngrupper, tillfälliga paviljonger, nedslitna lokaler och eftersatta gårdar.

2 SID 2 (7) Barnantalet i stadsdelsområdet har ökat kontinuerligt de senaste åren. Flera av förskolorna är byggda för två till tre barngrupper vilket innebär ett mycket ineffektivt resursutnyttjande. De tillfälliga lokalernas bygglov löper ut under Rekrytering av förskollärare är en utmaning till både befintlig och nystartad verksamhet. Två enheter har genomgått och slutfört nivå 3 i praktisk it- och mediekompetens, PIM. Ytterligare två enheter påbörjade utbildningen under året och två kommer att starta under Skarpnäcks förskolor har i snitt 40 procent förskollärare. Mellan de olika enheterna skiljer de sig från 27,5 till 48,5 procent. Andel män inom verksamheterna är låg men har ökat från sex till åtta procent. Det är i snitt 5,1 barn per personal, det innebär en minskning med 0,2 barn per personal från föregående år. Systematiskt kvalitetsarbete Oktober: förskolechefer samt avdelningschef utvärderar förskoleavdelningens verksamhetsplan November-december: revidera mål och åtagande inför att ny verksamhetsplan skrivs tillsammans med förskolechefer och avdelningschef. December-januari: kvalitetsredovisningen sammanställs av controller och avdelningschef och skickas på remiss till förskolechefer. Redovisas i nämnd under februari. Verksamhetsberättelse skrivs utifrån enheternas underlag. Februari: förskolecheferna samt biträdande förskolechefer opponerar på varandras kvalitetsredovisningar. April: uppföljning av tertialrapport 1 med enheterna. Maj: uppföljning med förskolecheferna av brukar- och medarbetarenkät. Augusti: uppföljning av tertialrapport 2 med enheterna. Förutom detta har avdelningschef medarbetarsamtal och månadssamtal med varje chef för att analysera och diskutera måluppfyllelse kopplat till budget. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Verksamheterna fortsätter arbetet med att omsätta den verksamhetsidé i praktiken, som bygger på icke förhandlingsbara värden som förskolan gemensamt tagit ställning för, Mod, kraft och nyfikenhet för alla barn. De fyra hörnstenarna är: lärande och utveckling ledarskap och medledarskap bemötande och förhållningssätt

3 SID 3 (7) pedagogisk miljö Under året har förvaltningen satsat på följande för att öka kvaliteten i vår verksamhet: Språkplattformen "Formulera" har implementeras i de flesta av verksamheterna. Förskolans enheter har medverkat i, "Verksamhet och hälsa" ett EFS projekt, som utgår från mål och åtaganden som bryts ner det till medarbetaråtaganden för den enskilde medarbetaren. Medarbetaråtaganden följs upp i resultatdialoger med förskolechef. Syftet är att utveckla medledarskapet för en hållbar förskola. En gemensam studiedag med efterföljande fest för all personal, startade upp hösten. Syftet var att stärka medledarskapet och det gemensamma uppdraget. Professor Hillevi Lenz Taguchi har föreläst för all personal utifrån förskolans uppdrag och pedagogisk dokumentation som aktiv agent. Samtlig personal från kommunal och fristående förskolor erbjöds en föreläsning i "Alla Barn i Centrum", ABC- olycksfall. Fem personer, chefer, och förskolepersonal, reste till Reggio Emilia i Italien under en vecka i våras för att få fördjupad kunskap och ny inspiration. Tidigare års resenärer bjöd in till möte för att diskutera "hur går vi vidare med den nya förvärvade kunskapen". Fem förskolor har ett utbytesprojekt under tre år med förskolor i England där pedagoger utbyter erfarenheter, arbetar i varandras förskolor. Reggio Emilia institutet har tagit initiativ till ett fördjupningsprojekt där sex förskolor från olika delar i landet deltar. En förskola från Skarpnäck deltar, förskolan Pärlan, i projektet som är 3- årigt. En förutsättning var en fungerande grundorganisation där det fanns ateljelärare och en så kallad pedagogista funktion samt en stödjande ledning. Fokus ligger på att analysera arbetet teoretiskt med hjälp av pedagogisk dokumentation, undersöka hur projekterande går till och vad det tillför barnen, synen på lärande, kopplat till läroplanen samt föräldradelaktighet. Utifrån dessa områden har förskolan Pärlan fått projektledningens syn på vilka utvecklingsområden de har och de erbjuds nu experthjälp för att komma vidare. "Pedagogiska och teoretiska rum" är ett samarbete mellan Stockholms universitet och förskolepersonal från flera stadsdelsförvaltningar. Syftet är att utveckla praktiken genom att tillföra teoretiska perspektiv med hjälp av forskare inom pedagogiken. Flera av våra pedagogiska handledare och förskolepersonal medverkar i detta nätverk. Vid tre tillfällen under våren bjöds samtliga blivande förskoleklassbarn in till förvaltningen för att träffa avdelningschef och stödenhetschef. Syftet var att lyssna in hur dessa barn uppfattat sin förskoletid. Varför går barn på förskolan? Vad har du lärt? Vad har varit roligt? Vem bestämmer på förskolan? Det var några av

4 SID 4 (7) frågeställningarna. Alla var överens om att deras kompisar, som ska till förskoleklass nästa år, måste få komma på ett liknande möte. Ett dokument kring samverkan mellan förskola och grundskola har arbetats fram. Implementering har skett under hösten. Det har bildats nätverk mellan förskolor och skolor där det pedagogiska arbetet sätts i fokus, utifrån frågeställningen; vad kan vi lära av varandra utifrån ett livslångt lärande? En familjebehandlare från resursenheten har ingått i stödenheten. Uppdraget har varit konsultation till personal kring förhållningssätt och bemötande till föräldrar samt vid oro om barn far illa. Familjebehandlarens kompetens har också varit värdefull vid stödenhetens ärendedragningar. Stödenheten har tillsammans med förvaltningens resursgrupp medverkat till uppstart av stadens "Alla Barn i Centrum", ABC-föräldragrupper. Två personer från förskolan och två från resursenheten har genomfört utbildning för fyra föräldragrupper under hösten, cirka 250 familjer ansökte till grupperna. Utvärderingen från föräldrarna var mycket positiv. Ytterligare föräldragrupper kommer att starta under Föreläsning om våld i nära relationer utifrån barnperspektiv har erbjudits till all personal och alla chefer. Det har gjorts i samarbete med individ- och familjeomsorg. Personal har ökat sin kunskap kring signaler från barnen som tyder på våld i hemmiljön. De har fått verktyg att möta de här barnen och se betydelsen av sitt arbete på förskolan. De har också fått kunskap om vad förvaltningen kan erbjuda för stöd till familjerna. Två rekryteringslördagar för förskollärare har genomförts, en på våren och en på hösten. Ett tjugotal besökare kom till evenemanget varav hälften av dessa började sin anställning inom förskolorna i Skarpnäck. Ett tvåårigt projekt har startats upp mellan stadsdelsförvaltningarna Skarpnäck och Norrmalm samt Haninge kommun. Harold Göthson är handledare från Reggio Emilia Institutet. Syftet är att se över förskolechefens pedagogiska ledarskap och finna nyckeln till den hållbara förskolan. Mål/Åtaganden Utveckling och Lärande NÄMNDMÅL: Barn utvecklar olika språk och sätt att kommunicera Bedömning och analys Med språk menas här alla de olika sätt som finns för att kommunicera, representera och uttrycka tänkande genom olika verktyg, media och symboliska

5 SID 5 (7) system, med kroppen och sinnena. Miljöerna präglas mer än tidigare av tydlighet som skapar förutsättningar för att stimulera och utmana barns kreativitet och lärande i samspel med andra. De flesta förskolor har fördjupat arbetet med dans tillsammans med specialpedagog och bildlärare. Matematiken har utvecklats på flera håll genom tydliga matematikhörn med nytt och mer varierat material. Barns flerspråkighet har satt tydliga avtryck i verksamheten genom sånger på flera språk, i egen medhavd litteratur och genom översättningar av ord och begrepp på olika språk, muntligt som skriftligt. Sammanställningar, självutvärderingar, medarbetarsamtal samt resultatdialoger gör att barns lärande synliggörs, personalens utvecklingsprocesser blir tydliga, åtaganden och läroplansmålen blir konkreta. Förskolorna behöver fortsätta utveckla arbetet kring barns modersmål och samarbetet med familjer som har ett annat modersmål än svenska. Arbetet med språkplattformen "Formulera" kommer fördjupas för att ge stöd till personalen i det vidare arbetet med att stärka barnens kommunikativa förmåga. Barns inflytande NÄMNDMÅL: Barn har inflytande över sin vardag Bedömning och analys Barns delaktighet och inflytande har ökat genom en större medvetenhet om de demokratiska värdena. En tydligare dialog och reflektion utifrån innebörden i begreppet "det kompetenta barnet" har gett barn ökat inflytande över sin dag på förskolan. Den pedagogiska dokumentationen måste ges bättre förutsättningar att utvecklas, så att den blir mer kommunikativ och stödjer den dialog som behövs mellan den pedagogiska verksamheten på förskolan och barns rätt att ha inflytande. En arbetsgrupp har bildats för att se över förskollärarnas enskilda utvecklingstid men också samtlig personals tid för och med barnen. Arbetsgruppen består av fackliga företrädare, förskollärare, barnskötare och chefer Förskolan arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågorna. Det är en förutsättning för att personalen ska uppmuntra situationer där barns tankar, idéer värdesätts och tas tillvara. Förskola och hem NÄMNDMÅL: Vårdnadshavare är delaktiga och har inflytande Aktivitet Startdatum Slutdatum

6 SID 6 (7) Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnden startar elva nya grupper Bedömning och analys Samarbetet med vårdnadshavarna/familjerna har utvecklats och förstärkts. Personalen har blivit mer tydlig på att återge verksamhetsinnehållet och barnens upplevelser under dagen. Personalen behöver dock utarbeta nya bättre former för information och kommunikation så att alla familjer känner att de är delaktiga och har inflytande. Arbetet med att starta upp förskoleråd har fortgått och fler och fler förskolor har etablerat råd i sina enheter. Utifrån brukarenkätens svar har förskolorna en utmaning när det gäller att beskriva och informera föräldrar om förskolans uppdrag och vad deras barn har och får vara med om under dagarna. Ledning och personal behöver än mer förklara och berätta om förskolans uppdrag, vad vi gör och varför vi gör det vi gör. Kontakten förskola och hem behöver fördjupas ytterligare Övrig uppföljning Stadsdelsförvaltningens förskolor har klarat barnomsorgsgarantin. Sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret Utifrån förutsättningarna är bedömningen att måluppfyllelsen är god och att åtagandena har uppfyllts. Enheterna har en tydligare struktur och stabilare ledningsgrupper. Tydliga ansvarsområden inom varje enhet skapar bättre förutsättningar för ett närmare ledarskap och därigenom stödja och förbättra det pedagogiska arbetet. Enheternas kvalitetsredovisningar har ytterligare förbättras i jämförelse med 2011 när det gäller bedömning och analys. Enheternas arbete för att skapa en tydlighet och systematiskt arbetssätt som underlag för uppföljningen, analys av resultat och åtgärder för att nå uppsatta mål har förbättrats. Mycket positivt har hänt för att nå målet med en jämn kvalitet för alla barn. Det är ett pågående utvecklingsarbete som måste få ta tid. Utvecklingsområden

7 SID 7 (7) Utmaningen är att fortsätta det påbörjade arbetet med likabehandlingsplanen så att det blir ett levande dokument för varje förskola. Föräldrars nöjdhet med vår förskoleverksamhet ska öka. En gemensam syn om förskolans uppdrag behöver kommuniceras mellan föräldrar och förskolepersonal. Förskolans vision behöver revideras och fördjupas utifrån förskolans uppdrag. Informationen till familjerna förbättras och finner nya former utifrån familjernas behov och önskemål. Öka andelen förskollärare, så att minst en förskollärare finns i varje grupp. Åtgärder för utveckling Fortsätta arbetet med att omsätta den verksamhetsidé i praktiken, som bygger på icke förhandlingsbara värden som förskolan gemensamt tagit ställning för. Att medledarskapet utvecklas, att förhållningssätt och professionalism ökar samt att miljön förtydligas. Detta arbete är en förutsättning för att säkra och utveckla befintlig verksamhet. Kvalitetsredovisning upprättad av Per-Erik Ende Controller Monica Ulvede Avdelningschef Bilagor