Barnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg

Barnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamsekreterare

1 Sammanfattning och kommentar kring statistik 2011 Vår samlade statistik för BVC-verksamheterna inom Södra Älvsborg för verksamhetsåret 2011 är i huvudsak positiv läsning. I vårt område fanns det vid slutet av 2011 nio BVCenheter i privat regi, samtidigt drevs 29 enheter i primärvårdens regi. Under året har det tillkommit två nya privata BVC-enheter. I maj startade HälsoBrunnen i Ulricehamn och i december startade Citykliniken i Borås. Antalet födda barn under år 2011 minskade med 148 stycken jämfört med året innan. Däremot har antalet inskrivna barn ökat med 220 stycken på grund av inflyttning till vårt område. Positivt är att frekvensen nyföddhetshembesök närmar sig 100 % för förstagångs- föräldrar, samtidigt är det också positivt att föräldraträffarna under spädbarnsåret har en hög frekvens i vårt område. Vaccinationsfrekvensen kvarstår fortfarande på en hög nivå. Amningsfrekvensen har dock fortsatt att sjunka en aning. Sannolikt har flera faktorer samverkat till denna utveckling.jämfört med nationella trender är situationen i vårt område dock bra. Statistik Rapporten för Södra Älvsborgs barnhälsovård grundas som tidigare på uppgifter som varje sjuksköterska på barnavårdscentralerna rapporterar in efter avslutat verksamhetsår. Resultaten avser, om inte annat anges, förhållanden under 2011, 2010 och 2009 eller per den sista december 2011. Antalet inskrivna barn Antalet inskrivna barn i Södra Älvsborg har ökat med 220 till 20 986 barn. Antalet nyfödda vars familjer bor i vårt område var dock 148 färre än år 2010. Andelen förstfödda barn av totalantalet var 39 %. Andelen barn med utomnordisk härkomst var 22 %, (en ökning med 3 % jämfört med föregående år). Personal Under 2011 arbetade 78 sjuksköterskor med BVC, (en ökning med 2 stycken mot föregående år). 41 av dessa arbetar enbart med BVC, varav 10 stycken på Familjecentral. Övriga 37 sköterskor arbetar med BVC så som en integrerad del i distriktssköterske- arbete på vårdcentral. 10 nya sjuksköterskor på BVC har fått introduktion i arbetet under året. Läkarkontrollerna sköts till största delen av distriktsläkare. Det kan i de områden där det råder läkarbrist ofta vara svårt att tillgodose kontinuiteten. Barnläkare från de Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i respektive område besöker oftast varje BVC i området 1-3 gånger per termin, (s k Specialist-BVC ). Utbildning: Följande ämnen har varit aktuella i samband med studiedagar för all BVC-personal som Centrala BHV har erbjudit under 2011: Anknytningsteori och dess betydelse för att barn ska utveckla trygghet och tillit m. m. under tidig uppväxt, läkarrollen på BVC, redovisning av enkät kring konsultationsverksamheten av mbhv-psykologer på BVC, justeringar i

2 vaccinationsprogrammet, innehållet i det så kallade 2½-årsbesöket på BVC, genomgång av Livsmedelsverkets ny kostråd för barn, uroterapeut och barnurolog föreläste omkring medfödda missbildningar och vanliga avvikelser och problem kring om hur barn kissar och bajsar. Föreläsning som belyste hur man arbetar bäst i en mångkulturell vardag, olika kulturella koder, seder och bruk. Gemensam utbildning i det så kallade Hyfsprojektet, (hygien i förskola) och Våld i nära relationer. Centrala BHV har fortsatt deltagit i anordnandet av internatkurser i regionen, dels Grundkurs i barnhälsovård dels varit huvudansvarig också för Socialpediatrisk kurs, (internat under tre dagar i november 2011). Introduktion av Spädbarnsmisshandel 2011, Regional riktlinje. Centrala BHV har deltagit i det så kallade Föräldrastödsprojektet i Södra Älvsborg, där alla kommuner i vårt område också varit deltagare. Projektet har stöttats med statliga medel och målet har varit att finna bra vägar till ett generellt föräldrastöd i alla åldrar. BVC har av tradition haft tyngdpunkten i generellt föräldrastöd, där föräldrar samlats i grupp under spädbarnsåret. BVC har därutöver ett stort ansvar i individuellt stöd ända fram till barnet börjar 0-året i förskola, det vill säga vid 6 års ålder. Fem BVC i vårt område prövade att kalla föräldrar till gruppträffar då barnet var i åldern 2-2 ½ år. Sammanfattningsvis visade detta försök att det var klart svårare att få föräldrarna att komma i denna ålder, men att de föräldrar som kom var mycket positiva till dessa träffar. Dietist inom barnhälsovård Det finns dietist i det Centrala Barnhälsovårdsteamet samt dietister som jobbar inom/mot barnhälsovården stationerade på lokal barnmottagning. Dietisterna erbjuder genom sin kompetens inom nutritionsområdet BVC-personal konsultation i form av stöd, rådgivning och uppdatering samt ger sakkunniga utlåtanden. Konsultuppdraget innebär också handledning av BVC-personal. Dietisterna deltar i föräldragrupper, utarbetar material riktat till familjer och BVC-personal. Remisser tas emot från BVC när behov finns av mer individuell kostbehandling/rådgivning. Mödra/Barnhälsovårdens Psykologverksamhet Uppdraget för psykologverksamheten omfattar både mödra- och barnhälsovård. Psykologerna arbetar i en sammanhållen vårdkedja från graviditet, nyföddhetsperiod och fram till sjätte levnadsåret. Psykologerna har ett brett arbetsfält som omfattar regelbundna konsultationer med varje BVC-sköterska där familjer med extra behov eller problem kan diskuteras. Ibland tas ärenden över för bedömning och samtal med psykologen. (För närmare detaljer om mödra- och barnhälsovårdspsykologernas arbete, se MBHV- psykologernas egen årsrapport). Hembesök Hembesöket är grundläggande för att skapa en god kontakt mellan föräldrar och BVC. Praktisk forskning kring detta är gjord på flera orter och ger entydigt samma bild av första hembesökets stora betydelse. Viktigt är att stärka föräldrarna i sin nya föräldraroll. Målet som är uppsatt är att man gör hembesök till 95 % av förstföderskor och 80 % av flerbarnsföräldrar. Under det gångna året hamnade vi på ett genomsnitt i vårt område för hembesök hos förstagångsföräldrar på 97 %. När det gäller hembesök till samtliga föräldrar som fått ett nytt barn blev resultatet 91 %.

3 Tidig Hemgång från BB De senaste åren har vi sett en tydlig utveckling mot kortare vårdtider på BB. Denna utveckling har bromsat något under det gångna året. Oavsett förlossningssätt, (normalförlossning eller kejsarsnitt), var hemgång före 72 timmar efter förlossning nu 69,2 %, (71,4 % 2010). 11,9 % går hem i intervallet 0 24 tim efter förlossningen, (11 % 2009). Den enda barnläkarundersökningen sker nu i regel i åldersintervallet 12 36 timmar. Föräldrautbildning Föräldrautbildning i grupp är också en väsentlig del av stödet till barnfamiljerna. De flesta nyblivna föräldrar erbjuds således föräldrastöd i grupp. I år blev siffran för föräldrautbildning för förstagångsföräldrar 68 % i Södra Älvsborg. När det gäller alla föräldrar inklusive förstföderskor låg vi endast på 45 %, (47 % 2009). 230 pappor har deltagit i föräldrautbildning. Antalet föräldraträffar är oftast 6-7 stycken och de ligger förlagda under barnets första levnadsår. Som tidigare är det svårt att få fungerande föräldragrupper i områden med många asylsökande och invandrare. I dessa områden får man istället inrikta sig på att ge information och stöd individuellt. Detta blir av naturliga skäl lite mer tidskrävande då man också ofta får arbeta genom tolk. Amning Amningsstatistiken som hämtats in 2011 gäller för barn födda 2010. Sifforna vi fått in det senaste året ligger aningen lägre än året innan. Jämfört med nationella siffror ligger vi dock ganska väl till. Vid 2 månaders ålder helammas fortfarande 67 %, 83,5 % ammas helt och/eller delvis vid samma ålder. Vid 6 månaders ålder ammar 58 % av mödrarna helt och/eller delvis. Rökning Rökning i familjer är en av de största orsakerna till ohälsa hos barn. Bland annat ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och förekomsten av luftvägsinfektioner, hosta och astma. I år ser vi i vårt område en glädjande tendens till mer påtaglig minskning av rökningsfrekvensen. Hos mödrar till barn i åldrarna 0-4 veckor ligger frekvensen nu på 6,7 %, (7,1 % 2009, 6,9 % 2008). Rökning hos fäder har minskat än mer tydligt, siffran ligger för samma åldersperiod för det lilla spädbarnet på 10,5 % jämfört med 12,8 % 2009. Sammantaget visar statistiken när man slår samman mödrar och fäders rökvanor att andelen barn som utsätts för passiv rökning i hemmet vid 0-4 veckor nu är 12,9 % jämfört med 14,4 % 2009. Siffran vid 8 månaders ålder är 13,1 % jämfört med 14,6 % 2009. Vaccinationer Vaccinationer sker enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet. För hela området är anslutningen till grundvaccinering mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och hemofilus influenzae, HIB 98,4 %, (98,1 %). Andelen barn som får vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund är också 98,3 %, (96,5 %).

4 Vaccination mot tbc och hepatit B sker till barn vars föräldrar kommer från länder där risken är högre för att insjukna i dessa sjukdomar. Dessa barn utgör cirka 20 % av alla barn som vi har inskrivna på BVC. Av dessa barn får cirka 95 % BCG-vaccin mot tbc och vaccinationsfrekvensen vad gäller skydd mot hepatit B ligger på ungefär samma nivå. Det nyligen införda vaccinationsprogrammet mot invasiva pneumokocker har nått en täckningsgrad på 97,9 %. Familjecentraler Familjecentraler finns på några platser i vårt område, i Borås, Herrljunga, Ulricehamn, Alingsås och Gråbo. På dessa familjecentraler samverkar BVC, MVC, öppen förskola och socialtjänst. I Borås har man även samverkan med Biblioteket. Det finns planer på att öppna ytterligare familjecentraler på en eller ett par platser i Borås och på ytterligare någon plats i Mitten-Älvsborg. Planering för detta pågår. Det tar dock ofta tid att komma igång med det praktiska arbetet att starta en familjecentral. Erfarenheter från de familjecentraler som är igång, är genomgående positiva. BMI 4 år BVC samlar in statistik på BMI när barnen är fyra år. Detta infördes för att följa det man sett i vårt land, såväl som i andra I-länder: en ökad tendens till övervikt även hos små barn. Kriterier har fastställts för vilka barn som direkt ska remitteras till Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och erbjudas deltagande i så kallad Runda Barnverksamheter. Barn med något mindre uttalad övervikt får rådgivning och uppföljning direkt på BVC. BMI är nu insamlad för barn födda 2007. Med nuvarande sökfunktion i Journal III, är 17 gränsvärde för övervikt och 19 gränsvärde för fetma, (detta är inte riktigt helt korrekta gränser för så kallat Iso-BMI, men gränserna är satta utan decimaler av tekniska skäl). Med dessa gränser får man följande siffror för övervikt och fetma: Barn födda 2007: flickor 2 % fetma, 15 % övervikt, pojkar 0 % fetma medan 14 % hade övervikt, (detta är nu något bättre siffror framförallt vad gäller pojkar än vad vi hade för 1-2 år sedan). Arbetsinsats/Vårdtyngd på BVC Det är uppenbart att behovet av stöd och rådgivning till barn och familjer är väldigt varierande. Vissa familjer kräver mycket stöd och många insatser från BVC. Försök till så kallad vårdtyngdsmätning har påbörjats och ingår i det paket av siffror som varje sköterska ska rapportera in till Centrala Barnhälsovårdsenheten. Vissa fakta är lätta att sätta siffror på, så som andelen barn med utländsk härkomst. Det är klart svårare att mäta hur många barn och familjer som mår psykiskt dåligt. Framtiden För framtiden är det mycket viktigt att finna bra arbetsmetoder att spåra barn och familjer som behöver mer riktat stöd, inte minst gäller det barn som i framtiden riskerar att må psykiskt dåligt. Allt talar för att tidiga insatser på detta område har en stor betydelse.

5 I Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård ligger tydligt definierat uppdraget för Barnhälsovård i VG Primärvård. Verksamheten ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Barnavårdscentralen ska vidare följa FN:s barnkonvention, Rikshandboken för barnhälsovård, www.rikshandboken-bhv.se. Regionen har även ett eget styrdokument: Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland. BVC-verksamheten har sammanfattningsvis god förmåga att spåra tecken på fysisk ohälsa. Vidare är vaccinationstäckningsgraden mycket god, sett ur internationellt perspektiv. Det har blivit alltmer uppenbart att barnhälsovården också bör ägna mycket energi åt att förebygga psykisk ohälsa. BVC-verksamheterna både lokalt, regionalt och nationellt arbetar här för att finna lämpliga och väl avvägda vårdprogram kring både generellt och riktat stöd till föräldrar. För att det goda resultatet av hälsofrämjande arbete som redovisas i denna rapport ska kunna bibehållas även i framtiden, så krävs att befintliga personalresurser ej naggas i kanten. Vi har även detta år fått rapporterat till oss att många arbetar nära gränsen till sin förmåga. På varje vårdcentral känner man tydligt av att ekonomiska resurser sätter gränser för vad man har råd och möjlighet att utföra. En ökad profilering inom barnhälsovårdsarbetet kan vara ett sätt att minska splittring och så kallad ställtid. Det finns många bra exempel både lokalt och nationellt på detta. Stort tack till all personal vid BVC, som har gjort denna rapport möjlig. Vi hoppas den skall ge upphov till analys och eftertanke. Att värna de uppväxande barnen är en god investering för framtiden. Borås 2012-03-15 Daniel Wallmyr Barnhälsovårdsöverläkare Centrala Barnhälsovården, Borås Katarina Almkvist Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården, Borås

6 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 1 Innehållsförteckning sid. 6 Barnhälsovård sid. 7 Barnhälsovårdsrapport. sid. 8 Insamling av hälsodata sid. 10 Verksamhetsuppföljning sid. 11 Arbetstid sid. 13 Mödra-barnpsykologverksamheten sid. 15 Personal sid. 17 Hembesök, sid. 19 EPDS sid. 21 Föräldrastöd i grupp sid. 22 Amning sid. 23 Rökning sid. 26 Vaccinationer sid. 27 Familjecentral sid. 29 2½ års Tal och språkscreening sid. 30 4-årsundersökning, Totalt antal besök på BVC sid. 31 BMI sid. 32 Samverkan sid. 33 Insatser vårdtyngd sid. 35 ROS, Råd Och Stöd sid. 38 Flykting sid. 39 Vårdkedjan Blomman, metodutveckling Aktuella folkhälsoproblem, alkohol sid. 40 Barnens Västra Götaland sid. 41

7 Barnhälsovård Alla barn i Sverige i åldern 0 till 6 år har rätt till kostnadsfri barnhälsovård. Nästan alla barn och deras föräldrar i alla sociala grupper besöker barnavårdscentralen (BVC) under de första levnadsåren. Barnhälsovården är en resurs för alla och har därigenom en central roll i folkhälsoarbetet. Resultaten av besöken mellan barn/föräldrar och personalen på BVC dokumenteras i barnets egen barnhälsovårdsjournal. Barnavårdscentralens förebyggande arbete erbjuder hälsosamtal, hälsoundersökningar och vaccinationsprogram enligt nationellt basprogram. Hembesök erbjuds alla nyblivna föräldrar. Adoptivbarn, nyinflyttade, flyktingbarn och familjer med särskilda behov skall också erbjudas hembesök. Föräldrar erbjuds hälsoupplysning om barns utveckling och behov, stöd och råd om amning, mat, sömn, egenvård, olycksfallsprevention, alkohol och tobak. Alla nyblivna föräldrar erbjuds föräldrastöd i grupp eller får individuellt stöd. En gång om året sammanställer alla BVC sjuksköterskor några av journaluppgifterna som utgör basen för årsrapporten i Södra Älvsborg. Barnhälsovården skall erbjuda barnfamiljer ett lättillgängligt stöd med mål att främja en god hälsa hos barn och föräldrar. BVC-sjuksköterskan har möjlighet att bevaka barnets rätt till hälsovård och samverkar med barndietist, mbhv-psykolog, barnlogoped och kommunens barnomsorg/socialtjänst och andra barnverksamheter. BVC-sjuksköterskan och läkaren skall ha särskild tid avsatt för barnhälsovårdsarbetet. Enligt verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovård i Västra Götalandsregionen är normen 60 nyfödda/heltid sjuksköterska och år. Detta motsvarar cirka 360-400 inskrivna barn 0-6 år. Tidsåtgången för läkarinsats bedöms som 3,5 timmar/vecka, för mottagningsarbete med 60 nyfödda/år. Det tillkommer tid för fortbildning inom barnhälsovård (studiedagar organiserad av barnhälsovårdsenheten). Barnhälsovården har att spåra familjer med riskbruk/missbruk, psykisk sjukdom, våld i familj eller föräldrar med stora egna behov. Det är angeläget att tidigt spåra dessa familjer för att i samverkan med socialtjänsten kunna erbjuda stöd till dessa familjer. Arbetet ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Barnantalet per BVC - sjuksköterska bör reduceras i områden med ökad vårdtyngd. Detta i områden med stor andel föräldrar med utländsk härkomst, hög andel förstabarnsföräldrar, hög andel spädbarn, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna, hög arbetslöshet, litet nätverk och stor omflyttning inom området.

8 Barnhälsovårdsrapport för Södra Älvsborg 2011 Syfte: Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta är i god överensstämmelse med Västra Götalandsregionens vision om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det goda livet, att möta behoven hos barn och följa FN:s barnkonvention och tillhörande artiklar. Målet är en jämlik barnhälsovård för alla barn i regionen. Verksamhetsmål Barnhälsovårdens Nationella mål kan beskrivas som tre huvudprocesser: Att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap. Att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Bland Nationella folkhälsomål Koncentrerar vi oss särskilt på: Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol Arbetet som görs inom barnhälsovården ligger nära Västra Götalandsregionens hälsomål: Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak, alkohol, narkotika och spel Delaktighet och inflytande Matvanor och säkra livsmedel Fysisk aktivitet Sunda och säkra miljöer och aktiviteter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Barnkonventionen om: barnens rätt till likvärdiga villkor (artikel 2) barnen bästa (artikel 3) barnens rätt till liv och utveckling (artikel 6) barnens rätt att komma till tals (artikel 12)

Barnhälsovården ska bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete. Det hälsofrämjande arbetet är en generell insats till alla familjer och innebär en process där syftet är att föräldrar och barn får ökad kunskap om faktorer som är positiva och negativa för hälsan, samt en stärkt förmåga att påverka sina liv. Det universella arbetet syftar till att förhindra utveckling av sjukdom eller hälsoproblem och vänder sig till samtliga barn och föräldrar. Genom hälsoundersökning och screening kan tidig upptäckt göras av hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning och optimal insats/behandling, med riktade insatser, initieras. Med riktade insatser skapas förutsättning för ett så normalt liv som möjligt vid ett etablerad funktionsnedsättning genom att ge stöd och hjälp. 9 Nationella styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), SFS 1982:763 (Hälsovård före, under och efter graviditet, SoS 1996:7) Patientdatalagen SFS 2008:355, Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:14 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12 SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens föreskrifter om information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning, SOSFS 2008:33 Amningsrekommendationer enligt WHO Kvalitetssäkring av barnhälsovården, SoS 1994:19 Stöd i föräldraskapet, SOU 1997:161 Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan, SOU 2000:91 (Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, SOSFS 1996:24) Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa, State of the Art-dokument, MFR 1999 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården, SOSFS 2009:14 Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination av barn, SOSFS 2006:22, (inkl. tillägg SOSFS 2008:7, SOSFS 2008:31). BHV-journalen med anvisningar, 2000 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen, SOSFS 2003:16 Rikshandboken för barnhälsovård. http://rikshandboken-bhv.se

10 Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna inom barnhälsovården dokumenterar dagligen sitt arbete i barnets barnhälsovårdsjournal. I slutet av året insamlas olika hälsodata som sammanfattas av den Centrala Barnhälsovården för Södra Älvsborg. Uppgifterna skickas sedan till Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och till Hälsooch sjukvårdsnämnderna Sjuhärad HSN 8 och Mittenälvsborg HSN 6. Data som samlas in årligen: Antal inskrivna barn i åldrarna 0-6 år. Antal övervakade barn. Antal nyfödda till förstföderskor. Antal som får hembesök fördelat på förstföderska och totalt antal hembesök. Antal barn med utomnordisk härkomst. Antal föräldrar som erbjudits föräldrautbildning, varav hur många som är förstagångsföräldrar. EPDS- screening antal, utfall och erbjuden åtgärd. (Edinburg Postnatal Depression Scale). Nivågruppering av barnhälsovårdens insatser under året. 2½ års språkscreening 4 års hälsokontroll BMI barn 4 år Nationella uppgifter som samlas in: Amning 0-9 månader. Rökning hos mamma eller pappa vid 0-4 veckor och 8 månader. Vaccinationer. Inom VGPV Kvalitetsmål för Barnhälsovården, Sjukskötersketillgång på BVC Läkartillgång på BVC Epds Hembesök till förstföderskor Föräldrautbildning till förstföderskor

11 Verksamhetsuppföljning Antalet barn på barnavårdscentralerna (BVC) baseras på antalet inskrivna barn 31/12 2011 och antalet födda år 2011. Av 3 225 (3 373, 2010) nyfödda under 2011 föddes 2 635, ( 2 677, 2010) på Södra Älvsborgs sjukhus, vilket motsvarar 81,2 %, (80,2 %, 2010) av de nyfödda barnen. Andelen tidig hemgång (hemgång mindre än 72 timmar efter förlossning) oavsett förlossningssätt var 69,2 % (71,4 2010), (70 % 2009), (55,6 % 2004). Knappt 12 % skrivs ut före barnet har blivit 24 timmar gammalt. Drygt 43 % skrivs ut före barnet blivit 48 timmar. Dessa senare siffror ligger relativt stabilt sista åren. Barnavårdscentralerna får ett ökat ansvar för de nyfödda barnen och det är viktigt med ett tidigt stöd för att främja amningen. 14 barn återinlades på sjukhus på grund av barnindikation. Återinläggning på KK orsakade av problem hos modern inträffade 23 ggr 2011, (17st, år 2010). Antal barn inskrivna på BVC 0-6 år Inskrivna 0-6 år 2011 Inskrivna 0-6 år 2010 Inskrivna 0-6 år 2009 Sjuhärad HSN 8 13 281 13 081 12 830 Borås 7 577 7 347 7191 Bollebygd 619 648 604 Mark 2 330 2 326 2 309 Svenljunga 593 590 571 Tranemo 716 704 687 Ulricehamn 1 446 1 466 1 468 Mittenälvsborg HSN 6 7 705 7 685 7 586 Alingsås 2 973 2 912 2 844 Vårgårda 713 714 760 Herrljunga 571 563 547 Lerum 3 448 3 496 3 435 Södra Älvsborg 20 986 20 766 20 416 Antalet inskrivna barn i Södra Älvsborg har ökat med 220. (350, 2010) och (598 under år 2009,) (Cityläkarna öppnade 1 dec och hade 80 inskrivna barn 0-6 år 2011-12-31. vilket gör att totalt antal inskrivna barn I Södra Älvsborg var 20 986 en ökning med 220 barn.)

12 Antal nyfödda barn 2011 Barnantal Nyfödda 2011 Nyfödda 2010 Sjuhärad HSN 8 2 177 2 223 Borås 1 306 1 291 Bollebygd 102 98 Mark 330 371 Svenljunga 87 100 Tranemo 102 126 Ulricehamn 250 237 Mittenälvsborg HSN 6 1 148 1 150 Alingsås 462 461 Vårgårda 115 99 Herrljunga 91 92 Lerum 480 498 Södra Älvsborg 3 225 3 373 Antalet nyfödda har minskat med 148 st. Andel förstfödda och andel barn med utomnordisk härkomst Barn födda 2011 Varav första barn Varav utomnordiska Variation av utomnordiska barn på olika vårdenheter Sjuhärad HSN 8 40 % 26 % 0-95 % Borås 42 % 33 % 0-95 % Bollebygd 43 % 15 % 11-19 % Mark 38 % 17 % 2-33 % Svenljunga 34 % 23 % 21-29 % Tranemo 30 % 19 % 0-45 % Ulricehamn 32 % 10 % 8-15 % Mittenälvsborg HSN 6 39 % 14 % 2-40 % Alingsås 41 % 19 % 5-40 % Vårgårda 38 % 12 % 8-16 % Herrljunga 37 % 22 % 22 % Lerum 38 % 9 % 2-14 % Södra Älvsborg 39 % 22 % 0-95 % Förstagångsföräldrarna behöver ofta mer stöd. De får täta besök, extra viktkontroller och mera amningsstöd. Se verksamhetsuppföljning.

Vid stort antal barn med utomnordisk härkomst kan man generellt säga att de familjerna behöver dubbelt så lång tid för besök, pga. att synen på sjukdom och hälsa är annorlunda i många kulturer än i vår västerländska. Att arbeta med patienter från hela världen ställer därför stora krav på kunskap om olika kulturer och förståelse för olika sätt att se på uppfödning, sjukdomar, sjukvård och medicinering. Familjerna behöver ökat stöd för att integreras och har ofta behov av tolk. 13 Arbetstid med Barnhälsovård 0-6 år under 2011 Sjukskötersketid Barn 0-6 år Redovisad tid Ssk/vecka Behov tid för antal nyfödda Antal nyfödda per heltid ssk Norm: 60 Antal Ssk hel/deltid Sjuhärad HSN 8 1 330 1 447 65 55 Borås 728 867 71 27 Bollebygd 58 68 70 2 Mark 229 220 58 12 Svenljunga 66 58 53 3 Tranemo 99 68 41 4 Ulricehamn 150 167 67 4 Mittenälvsborg HSN 6 831 766 55 26 Alingsås 339 308 55 12 Vårgårda 78 77 59 2 Herrljunga 64 61 57 2 Lerum 350 320 55 10 Södra Älvsborg 2 160 2 213 61 78 Mål: att minst arbeta 20 timmar per vecka med barnhälsovård för att upprätthålla kompetensen. Mål: Minst 25 nyfödda per år. Mål: 360-400 inskrivna barn 0-6 år per heltid sjuksköterska. Saknas 53 timmar ssk-tid. (239, 2010) Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Resultat: Antal timmar/vecka för barnhälsovård varierar mellan 17 till 40 tim/vecka. Antal nyfödda per heltid sjuksköterska varierar mellan 17 till 80, år 2011.

14 Läkartid Läkarkontrollerna vid 2, 6 och 10-12 månader utförs till största delen av distriktsläkare. Under året har flera barnavårdscentraler haft problem med läkartid. Lösningen har varit barnläkare som har gått in på timmar. Det är viktigt att sjuksköterskorna får stöd i medicinska och socialpediatriska frågor, detta är särskilt viktigt för nyanställd personal och i områden med ökad vårdtyngd. Barnläkare utför specialist BVC 1-3 gånger per termin. BVC läkare antal timmar/år Södra Älvsborg Behov läkartimmar Mål: 3,5 tim/v/ 60 nyfödda/år Spec-BVC barnläkare/år 5 200 (5 030,2010) 7 760 (7 872, 2010) 591 (654,5,2010)

15 MÖDRA/BARNHÄLSOVÅRDENS PSYKOLOGVERKSAMHET Det finns 9,0 heltidstjänster för arbetet med BMM och BVC, samt 1,0 tjänst för särskilda uppdrag. Barnunderlaget per tjänst är 2 322/ heltid år 2011. Måltal i Verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovård är 2000 barn/heltid. Regelbundna konsultationer utförs i alla områden. Denna är mycket uppskattad av sjuksköterskorna som i det familjecentrerade arbetet har stort behov av att diskutera enskilda barn och familjer, förhållningssätt samt metoder. Antal bokade konsultationer med BVC-sjuksköterskor, enskilt eller i grupp var 382 stycken. Antal nya ärenden för psykolog från BVC var 508 stycken och drygt hälften av ärendena har förmedlats av BVC-sjuksköterskan. Övriga kom från andra verksamheter, eller så sökte föräldrarna på eget initiativ. Psykologen medverkade vid föräldrastöd i grupp på BVC vid 23 tillfällen. I tider av hög arbetsbelastning prioriterar vi deltagande i MVC:s föräldragrupper framför BVC:s. PTP-psykolog eller psykologkandidat kan dock medverka i BVC:s föräldragrupper. Anledning till kontakt i nya ärenden på BVC 28 % barnpsykologisk information och vägledning till föräldrar 22% nedstämdhet hos förälder post- partum 18% oönskat/avvikande beteende hos barnet 14% misstanke om avvikande utveckling hos barnet 11% kris 4% samspelssvårigheter 2% misstanke om kontakt, eller koncentrationssvårigheter hos barnet 1% traumatisk upplevelse för barnet Antal utvecklingsbedömningar har ökat markant och uppgick till 86st, fördelat på 67 pojkar och 19 flickor. (antalet utvecklingsbedömningar 2010 var 61st). Samspelsbehandling Genom att resurser tillfördes för ett arbete riktat mot anknytningsstörningar har nivån på barnhälsovårdens arbete med den sortens problematik höjts generellt. Det är viktigt att öka BVC-sjuksköterskornas kompetens att spåra samspelssvårigheter under barnets första levnadsår. Att göra tidiga enkla insatser av typen råd och stöd till föräldrarna och implementera verksamhetsanpassade psykologiska interventioner. Barn i ålder 0-3 år prioriteras. På samspelsmottagningen arbetar två psykologer på varsin halvtid med stöd av en metodutvecklare. Ordinarie mbhv-psykolog internremitterar föräldrar och barn med mer omfattande problematik. Samspelsmottagningen ger också möjlighet för övriga mbhv-psykologer att bedriva samspelsinriktat basarbete.

Samspelsmottagningen betjänar hela Södra Älvsborg. Det geografiska avståndet är begränsande. Familjer bosatta i Borås området har varit i majoritet på samspelsmottagningen. Extern mbhv-psykolog har genomfört intervjuer med familjer som gått i samspelsbehandling. Verksamheten har under året haft rekryteringssvårigheter. Vi tvingades göra en tillfällig omfördelning av psykologresursen i Borås, Bollebygd Mark och Svenljunga vilket påverkade respektive BVC-mottagningar. 16 Det har blivit en ökad efterfrågan på våra tjänster. Vi har under flera år påtalat behovet av fler tjänstefaktorer. Detta har ännu inte gått att realisera.

17 Personal Under 2011 arbetade 78 sjuksköterskor med BVC. 41 arbetar enbart med BVC, varav 10 på Familjecentral vilket upplevs positivt och arbetet blir mindre splittrat. 37 arbetar med integrerad BVC, dvs man har även andra uppgifter på vårdenheten. En familjecentral finns i varje primärvårdsområde. Gråbo Familjecentral öppnade under året. Följande uppgifter kommer från sjuksköterskornas verksamhetsberättelser: Gemensamt för Södra Älvsborg är att familjerna har större social problematik, och har flera familjer med sjuka barn. På vissa håll önskar man mer samarbete med MHV. Det är viktigt med ett bra stöd från ledningen för BVC arbetet. Flera av sjuksköterskorna skulle vilja arbeta i familjecentral utöver de som redan gör detta. Man upplever olika kvalité på tolkarna som kommer. Man upplever mycket merarbete med asylsökande familjer som ofta kommer oanmälda och flyttar när man haft inskrivningssamtal mm. Vårdval: Man upplever att Vårdvalsreformen inneburit mera fokus på ekonomi. Barnmorskans fysiska närvaro har hotats. Geografiskt områdesansvar har försvunnit, barn från angränsande kommuner skrivs in på BVC. Tiden är knapp ibland. Känns stabilare detta år efter vårdvalet. Tema: Försök med arabisk tolk vid föräldrautbildning, HYFS -projekt, föräldrastödsprojekt 2½ åringar, Mini Pinochio-arbete kring förskolebarn som riskerar utveckla psykisk ohälsa. Öppet hus på BVC. Föreläsning med dietis, uroterapeut, läkare. Besöker öppna förskolan regelbundet. BVC- forum där barnomsorg, bibliotek, NTF och BVC medverkar. Lilla träffen mödrar som har behov av ökat stöd. Räddningstjänsten, Röda korset i barnolycksfall, HLR utbildning på kvällstid, Baby massage, Matlagning. Positivt att ha med dietist i föräldragrupper och att kunna konsultera vid olika frågeställningar. Tillgänglighet: Flera har börjat med webbtidbokning och har SMS påminnelse till sina kallelser. Facebook. Alla har daglig telefon tid, därefter telefonsvarare. Någon saknar fast telefontid för BVC. Några använder VC Tele Q. Några sitter i Tele Q och har då ingen telefon tid till BVC dessa dagar. De flesta har bokad mottagning men kan erbjuda tid samma dag till de barn och föräldrar som behöver. Lokaler: Alla BVC är godkända vid verifiering. Några har fått nya mera funktionella lokaler för BVC. Trångt. Lokaler under ombygnad. Saknar lokal för föräldrautbildning. Utbildning: Nio nyanställda sjuksköterskor har fått introduktion. Flera sökanden till Grundkurs i Barnhälsovård, de 5 platserna har vi fyllt. Alla har prioriterat Centrala Barnhälsovårdens studiedagar. Önskemål om utbildning om nya rön om mat, ämnen för enbart läkare, prematura barn, allergi, kolik, probiotika, föräldrastöd, coping,

IT: I början av året kom vi äntligen igång med elektronisk överföring av BHV-journalerna inom södra Älvsborg. Det har uppskattats mycket och är tidsbesparande. Förändringsönskemål är att kunna backa i körprogram, dubbelklicka i notat Förenklad registrering önskas i nya journalsystemet. Kunna skicka BHV-journalen till Privat vårdgivare och till skolhälsovården. Hemsida: Den är bra, några använder den ofta medan andra använder den mera sällan. 18

19 Hembesök och föräldrastöd i grupp, två viktiga resurser Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök i nära anslutning till hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn, nyinflyttade invandrarbarn (inkluderar asylsökande och flyktingar) samt familjer med särskilda behov ska erbjudas hembesök. Föräldrarna ringer och meddelar BVC när de kommit hem. BVCsjuksköterskan gör därefter ett första hembesök. Grunden för föräldrastöd är att föräldrar känner tillit till sjuksköterskan. Tilliten bygger på sjuksköterskans lyhördhet, förståelse och inlevelse i barnfamiljena situation. (Gustafsson,I., Kaplan-Goldman, S Att främja ett psykosocialt arbetssätt). Hembesök av sjuksköterskan från barnhälsovården ger godaförutsättningar att lära känna familjen och ger möjlighet att bygga upp en förtroendefull jämbördig relation. Att möta familjen i sin vardagsmiljö är en stor fördel då det ger möjlighet till insikt om familjens livssituation. Familjeliv och arbetsliv ställer olika höga krav på barnfamiljerna och livsvillkoren kan skilja sig stort. Samtalet och hälsoinformationen till föräldrarna utformas efter familjens behov och önskemål. Hembesök är en betydelsefull och viktig arbetsform som kräver tid men som på sikt är tidsbesparande. (Hagelin, Magnusson & Sundelin, 2000). Hälsosamtal i hemmet ger mera delaktighet. Forskning har visat att stöd och samarbetet med föräldrarna blir bättre. Vid hembesök kan också riskmiljöer tidigt identifieras. Dessutom görs en undersökning av barnet.

20 Första hembesök till nyfödda Antal nyfödda 2011 Varav till 1:a barnet % Första Hembesök % Sjuhärad HSN 8 2 171 98 93 Borås 1 300 98 93 Bollebygd 102 98 89 Mark 330 93 89 Svenljunga 87 97 89 Tranemo 102 100 95 Ulricehamn 250 100 96 Mittenälvsborg HSN 6 1 148 97 88 Alingsås 462 97 97 Vårgårda 115 100 97 Herrljunga 91 100 92 Lerum 480 96 76 Södra Älvsborg 3 319 97 91 Mål: Hembesök erbjuds alla nyblivna föräldrar. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Andel(%) Hembesök till alla respektive första barn 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 SJUHÄRAD HSN 8 MITTEN ÄLVSBORG HSN 6 SÖDRA ÄLVSBORG Hembesök alla % Hembesök första barnet % Figur 1 Andel(%) förstabarnsföräldrar respektive omföderskor som fått hembesök Barn födda 2011. Mål: 95 % av förstagångsföräldrar skall få hembesök. 80 % av flerbarnsföräldrar skall få hembesök.

21 Epds Edinburgh Postnatal Depression scale Postpartumdepression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13 % av de nyblivna mammorna (Wickberg G., Hwang P. Post partumdepression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Blir en postpartumdepression långvarig kan den få negativa konsekvenser för barnets samspel med mamman och kvinnans egen hälsa och påverka parets relation. Med hjälp av självskattningsskala (EPDS) kan man lättare hitta dessa kvinnor och erbjuda dem hjälp. Kvinnorna erbjuds screeningen när barnet är 6 veckor. De kvinnor i vårt område som inte talar svenska erbjuds ett samtal om hur de mår och känner sig efter barnafödande. Tabell Utförda EPDS- screeningar och utfall samt stödåtgärd Genomförd Utfall Stödjande Remiss Remiss EPDS-screen. samtal kontakt kontakt 2011 BVC -ssk Psykolog VC-läkare Sjuhärad HSN 8 1 666 162 89 78 30 Mittenälvsborg HSN 6 957 86 75 39 21 Södra Älvsborg 2 623 248 164 117 51 Antal Antal åtgärder efter Epds screening 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 SJUHÄRAD HSN 8 MITTEN ÄLVSBORG HSN 6 SÖDRA ÄLVSBORG Antal Stödsamtal ssk Remiss Kontakt Psykol. Remiss Kontakt VCläkare Figur 2 Antal stödåtgärder som erbjudits de nyblivna mödrar som fått utfall vid Epdsscreening.

22 Föräldrastöd i grupp Enligt riksdagsbeslut 1979 erbjuds alla nyblivna föräldrar aktivt att delta i föräldragruppsverksamhet.gruppverksamheten fordrar lämplig lokal. BVCsjuksköterskan är gruppledare. Utvärderingar av föräldragrupper har visat att nyblivna föräldrar främst uppskattar att få träffa andra föräldrar som befinner sig i samma situation och att genom diskussioner och erfarenhetsutbyte få mera kunskap om föräldraskap. (Föräldrastödsutredningen, SOU 2008:131). Individuellt stöd Det generella programmet kompletteras med individuellt stöd, bl.a. behovsinriktade insatser till barn och familjer med särskilda behov, t.ex. invandrarfamiljer, barn med funktionshinder och barn till missbrukare och/eller psykiskt sjuka föräldrar. Kvinnor med nedstämdhet efter förlossningen erbjuds särskilda stödsamtal, för att stärka samspelet mellan barn och föräldrar. Tid behövs för fortbildning och fortlöpande handledning inom detta område. Föräldrastöd i grupp Barn födda 2010 Antal nyfödda Föräldrar som deltagit i % totalt 1:a barnsföräldrar som deltagit i % Antal Pappor som deltagit Sjuhärad HSN 8 2 268 44 63 116 Borås 1 301 48 63 66 Bollebygd 98 40 75 5 Mark 391 41 68 22 Svenljunga 102 50 72 6 Tranemo 134 51 70 3 Ulricehamn 242 37 28 14 Mittenälvsborg HSN 6 1 237 45 79 114 Alingsås 501 47 72 36 Vårgårda 98 72 86 6 Herrljunga 94 59 95 31 Lerum 544 36 81 41 Södra Älvsborg 3 505 45 68 230 Mål: Alla nyblivna föräldrar skall erbjudas föräldragrupp. 70 % av förstabarnsföräldrar deltar minst 3 gånger eller fler enligt Krav och kvalitetsbok inom Västra Götaland.

23 Amning Amningsstatistiken som hämtas in 2011 gäller för barn födda 2010. Den inhämtas ur det enskilda barnets journal. I riktlinjerna som WHO anger och som också finns angivna i Amningsvänligt sjukhus, (SOU 1993:86), så skall alla länder ha som målsättning att 80 % av barnen ammas helt fram till 4 månaders ålder. WHO: s senaste resolution om spädbarnsuppfödning antogs år 2001 av Världshälsoförsamlingen. Där rekommenderas medlemsländerna att främja exklusiv amning i sex månader och därefter fortsatt amning med tilläggskost i två år eller längre. Socialstyrelsen har fastställt följande definition för registrering av amning f om 2004. Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel. Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölkersättning, smakportioner av puréer, välling och/eller annan kost. Ej ammade: Barn som ej fått bröstmjölk. Uppgifterna avser andelen barn som ammas helt och helt och/eller delvis vid 1 vecka, 2 mån, 4 mån, 6 mån och 9 månader.

24 Andel (%) AMMADE, helt och/eller delvis Barn födda 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader 9 månader 2010 Sjuhärad Helt och delvis HSN 8 95,8 82,6 70,1 56,0 27,3 Borås Helt och delvis 95,8 83,1 70,4 57,0 28,7 Bollebygd Helt och delvis 94,8 79,6 70,1 53,1 17,6 Mark Helt och delvis 95,6 80,0 69,8 55,1 26,2 Svenljunga Helt och delvis 96,1 87,3 74,5 54,9 28,4 Tranemo Helt och delvis 94,8 80,6 67,2 52,2 26,9 Ulricehamn Helt och delvis 96,9 84,6 68,3 56,2 24,9 Mittenälvsborg HSN 6 Helt och delvis 97,2 85,1 74,0 61,5 29,3 Alingsås Helt och delvis 97,2 84,5 74,3 58,4 27,5 Vårgårda Helt och delvis 98,0 83,3 70,4 59,2 28,9 Herrljunga Helt och delvis 95,7 78,7 65,2 59,6 38,9 Lerum Helt och delvis 97,4 87,1 75,9 65,2 29,4 Södra Älvsborg Helt och delvis 96,3 83.5 71,5 58 28,0 Mål: vid 2 mån: 90 % helt 4 mån: 80 % helt/delvis 6 mån: 80 % helt/delvis Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland

25 Andel (%)barn födda 2010 Andel ammade, helt och /eller delvis 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån SJUHÄRAD HSN 8 MITTEN ÄLVSBORG HSN 6 SÖDRA ÄLVSBORG Figur 3 Andel (%) AMMADE, helt och/eller delvis vid 4,6,9 och 12 månaders ålder. Mål: Vid 4 mån ammas 80 % helt/delvis och vid 6 mån: 80 % helt/delvis Andel (%) AMMADE helt/ och eller delvis. Andel hel/delammade födda åren 2003-2010 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1v 2mån 4mån 6mån 9mån 12m Figur 4 Andel (%) AMMADE helt/ och eller delvis barn födda 2003-2010. Andelen amning har minskat något under flera år. Sannolikt har flera faktorer samverkat till denna utveckling.

26 Rökning Tobaksrökning i hemmet är ett allvarligt hot mot barnens hälsa. Målsättning för det främjande och förebyggande arbetet inom barnhälsovården skall vara att alla barn skall få en rökfri fostertid och uppväxt. Det är viktigt för barnhälsovården att under hela BVC- tiden stödja och motivera föräldrarna som slutat röka. Andel barn (%) som har mor och/eller far som röker. BARNETS ÅLDER FÖDDA 2010 MOR 0-4 V FAR 0-4 V RÖKARE I FAMILJEN 0-4 V MOR 8 MÅN. FAR 8 MÅN. RÖKARE I FAMILJEN 8 MÅN Sjuhärad HSN 8 7,3 11,8 14,1 9,0 11,5 15,0 Borås 5,9 10,0 12,0 7,1 10,2 13,0 Bollebygd 8,3 8,3 11,5 8,4 6,4 9,6 Mark 8,3 15,2 16,8 10,7 14,0 17,9 Svenljunga 10,2 19,4 23,7 16,3 20,4 25,8 Tranemo 14,9 13,0 21,4 15,0 13,0 22,0 Ulricehamn 7,5 13,1 14,7 10,5 12,4 15,1 Mittenälvsborg HSN 6 5,6 8,2 10,7 5,1 7,9 9,6 Alingsås 5,0 9,1 12,3 5,5 9,3 10,9 Vårgårda 6,2 6,2 7,2 7,1 6,3 8,2 Herrljunga 9,6 16,0 19,1 8,9 15,4 22,0 Lerum 5,3 6,3 8,1 3,8 5,4 6,3 Södra Älvsborg 6,7 10,5 12,9 7,7 10,2 13,1 Resultat: Det är glädjande att man ser minskning av mödrarnas rökning, då rökning utgör en stor hälsorisk för barnen. Det är fler fäder som röker än mödrar. Vid jämförelse med mödrahälsovården så har de mödrar som minskat/slutat röka under graviditet inte ökat sitt tobaksbruk efter barnens födelse. 12,9 % (14,4 % 2009) av barnen har rökare i familjen vid 0-4 veckors ålder och 13,1 % (14,6 % 2009) rökare i familjen vid 8 mån ålder och utsätts för passiv rökning.

27 Vaccinationer Nationella vaccinationsprogrammet som erbjuds på BVC omfattar vaccination mot difteri, tetanus (DT), kikhosta, polio, haemophilus influenzae (HIB), pneumokocker och mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Andel vaccinerade barn i %, födda 2009 Barnets ålder Födda 2009 Difteri Tetanus Pertussis Polio HIB Pneumo cocker MPR BCG av riskbarn Sjuhärad HSN 8 98,7 98,7 98,7 98,7 98,7 98,1 98,3 94,7 Borås 98,6 98,6 98,6 98,6 98,6 97,9 98,5 94,2 Bollebygd 98,9 98,9 98,9 98,9 98,9 96,8 98,9 100 Mark 98,4 98,4 98,4 98,4 98,4 98,4 97,7 98,1 Svenljunga 100 100 100 100 100 99,1 98,2 90,0 Tranemo 100 100 100 100 100 100 100 91,7 Ulricehamn 97,3 97,3 97,3 97,3 97,8 97,3 97,3 100 Mittenälvsborg HSN 6 98,0 98,0 98,0 98,0 98,0 97,6 98,2 98,0 Alingsås 99,2 99,2 99,2 99,2 99,2 98,0 98,6 98,7 Vårgårda 96,6 96,6 96,6 96,6 96,6 95,8 96,6 100 Herrljunga 97,9 97,9 97,9 97,9 97,9 94,7 96,8 95,5 Lerum 97,3 97,3 97,3 97,3 97,3 98,0 98,5 97,3 Södra Älvsborg 98,4 98,4 98,4 98,4 98,4 97,9 98,3 95,4 Mål: 99 % av barnen bör vara vaccinerade mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och HIB. 96 % av barnen bör vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund. 96 % av riskbarnen bör vara vaccinerade mot tuberkulos. BCG vaccination utförs på riskgrupper för tuberkulos.

Hepatit B vaccin erbjuds riskgrupper födda från och med 1/1 2005. Hepatit B vacc i % Andel riskbarn i % Sjuhärad HSN 8 26,9 24,2 Borås 32,4 32,2 Bollebygd 11,6 5,3 Mark 14,1 14,1 Svenljunga 23,0 17,7 Tranemo 22,2 20,5 Ulricehamn 29,1 10,3 Mittenälvsborg HSN 6 13,1 11,4 Alingsås 16,2 15,0 Vårgårda 15,1 12,6 Herrljunga 20,2 23,4 Lerum 8,9 6,2 Södra Älvsborg 21,7 19,4 28 Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland. Resultat: Att inte barnen nått målet 100 % med grundvaccination förklaras av inflyttade barn som är asylsökande eller adoptivbarn som skall få kompletterande vaccinationer enligt ordination. Andelen riskbarn som är vaccinerade mot tuberkulos har ökat betydligt sedan vi har koncentrerat vaccinationsverksamheten på färre personer. Av barn födda 2009 21,7% (20,7 % 2008) vaccinerades av alla barn, mot Hepatit B, detta motsvarar nära 100 % (97 %) av alla så kallade riskbarn.

29 Familjecentral Familjecentraler finns i Borås, Herrljunga, Ulricehamn och Gråbo. Där samverkar Barnhälsovård, Mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst. I Borås har man samverkan med biblioteket och en socialrådgivare med heltidstjänst. Vi följer arbetet i Föreningen för Familjecentralers Främjande. Neonatal hörselscreening I maj 2007 startades en neonatal hörselscreening med OAE-mätning, (otoakustisk emission), i Södra Älvsborg. Screeningundersökningarna görs på BB, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås. Mätningarna görs av audionom från Hörsel- och dövverksamheten. Neonatal screening ger möjlighet att mycket tidigt diagnostisera barn med medfödd dövhet. Man kan beräkna att 1 2 barn av 1000 är döva vid födseln. Tidig diagnos ökar möjligheterna att med operation erhålla välfungerande hörsel. Resultat: 2011 testades 2624 barn av 2635 födda en täckningsgrad av 99,6 % 107 Barn gick vidare för omtester OAE 2 29 barn till OAE 3 8 barn vidare i diagnostisk utredning.

30 2½ års Tal- och språktest Vid 2 ½ år görs ett strukturerat tal- och språktest. Detta test är viktigt för tidig upptäckt av tal- och språkstörning. Det är också viktigt för identifiering av utvecklingsavvikelser hos barnet. Flera undersökningar har visat detta. Födda 2008 Antal barn 2½ år Antal undersökta 2½ år ua % Antal remisser till logoped % Antal remiss mbhv-psykolog % Sjuhärad HSN8 2 177 1 895 87 53 3 39 2 Mittenälvsborg HSN 6 1 329 1 154 87 43 4 20 2 Södra Älvsborg 3 506 3 049 87 96 3 59 2 Mål: 98 % av barnen skall vara undersökta före 3 års ålder Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland Födda 2008 Omtestade vid 3 år % Antal remisser till logoped % Antal Remisser till mbhvpsykolog Sjuhärad HSN8 147 5 26 22 6 4 Mittenälvsborg HSN 6 61 5 17 30 9 15 Södra Älvsborg 208 7 43 25 15 7 Resultat: 3 % (3 % 2010 av 2½ åringarna fick remiss till barnlogoped 2 % (1 % 2010) av 2½ åringarna fick remiss till mbhv-psykolog 25 % (25 % 2010) av de barn som följdes upp vid 3 års ålder fick remiss till barnlogoped. %

31 4 årsundersökning Detta är en strukturerad hälsoundersökning och utvecklingsbedömning som bl a innebär att barnet ritar en huvudfoting, imiterar ett kors, förstår flerledade instruktioner, samleker, kan benämna färger, räknar till tre föremål, går balansgång. Syntest utförs med HVOT och bedömning sker av språk och tal. Antal Barn Födda 2007 Barn med bedömning ua Antal remisser % Omtest före 5½ år Sjuhärad HSN 8 2 265 1 837 295 13,0 165 Mittenälvsborg HSN 6 1 339 1 133 246 15,0 77 Södra Älvsborg 3 604 2 970 501 14,0 242 Mål: 98 % av barnen skall ha genomgått 4 års undersökning. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland Resultat: 92 % (79 % 2010) har gjort 4 års undersökningen. 17,6 %,(13 % 2010 av barnen behöver ett extra besök för uppföljande hälsosamtal eller i vissa fall en remiss. 14 %, (7 % 2010) av barnen har fått remiss efter att ha gjort 4 års undersökningen.

32 BMI barn födda 2007 BMI Flickor antal BMI 17 antal % BMI 19 antal % BMI Pojkar antal BMI 17 antal % BMI 19 antal Sjuhärad HSN 8 1 149 180 16 25 2 1 104 170 15 7 1 Mittenälvsborg HSN 6 662 93 14 8 1 677 84 12 6 1 Södra Älvsborg 1 811 273 15 33 2 1 781 254 14 8 0 % BMI tas in på alla 4-åringar från och med år 2010. Vid utfall av barn med övervikt erbjuds återbesök och motiverande samtal för livsstilsförändring. Det har medfört merarbete för BVC sjuksköterskorna. Med nuvarande journalsystem, Journal III har vi i år fått ut barn med BMI 17, övervikt och BMI 19, fetma. Detta medför att vi i år har några fler barn med övervikt och fetma. Övervikt är isobmi 25 och för fetma isobmi 30. För pojkar 4 år gamla är gränsvärdet för övervikt 17,55 och för flickor 17,28. Vid fetma är gränsvärdet för pojkar 4 år 19,29 och flickor 19,15. Dessa gränsvärden varierar med barnets ålder. Bedömning av BMI värdet görs i varje barns tillväxtkurva.

33 Samverkan I varje område skall finnas en planering för barnhälsovårdens samverkan med mödrahälsovård i alkoholförebyggande insatser och riskbruksarbete. Samverkan med förskola, socialtjänst och skolhälsovård ingår också som en självklar del. Förskola När det gäller förskola ingår ansvaret att samverka i bl.a. frågor om hygien och smittskydd. Tabell: Antal besök i förskola 2011. Förskolor i området Samverkansträffar under 2011 Sjuhärad HSN 8 275 98 Mittenälvsborg HSN 6 185 87 Södra Älvsborg 460 185 Socialtjänst Samverkan handlar om enskilda barn och familjer i behov av socialtjänstens bistånd eller generella möten om familjers situation i området. Stabil och effektiv samverkan kräver god struktur, gemensamma mål och samsyn för att kunna överbrygga strukturella hinder som t ex olika regelsystem, sekretessfrågor och olika kunskapsbakgrund. ( Strategier för samverkan- kring unga som far illa. Myndigheten för skolutveckling, rikspolisstyrelsen och socialstyrelsen, 2007). Tabellen visar antalet samverkansträffar av generell karaktär och individuella möten. Tabell Samverkansträffar med socialtjänsten Generella Individuella träffar ärenden Sjuhärad HSN 8 78 135 Mittenälvsborg HSN 6 150 67 Södra Älvsborg 228 202

34 Barn som riskerar fara illa Barnhälsovården har ett stort och unikt ansvar att upptäcka och stödja barn som far illa eller riskerar att fara illa. Sjuksköterskan och läkaren träffar nästan alla späda och små barn. De följer deras hälsa, tillväxt och utveckling och har därmed möjlighet att tidigt identifiera barn som lever i svåra familjesituationer. 67 stycken anmälningar gjordes av barnavårdscentralen till socialtjänsten i Södra Älvsborg under 2011. Kommentar: Ett av samhällets vikigaste instrument för preventivt arbete är Barnhälsovården. För att genomföra detta arbete krävs tid för att kunna ta upp och ställa följdfrågor till föräldrarna, tid för föräldragrupper, tid för hembesök. Kompetens: Personalen skall ha möjlighet att ta till sig de metoder som finns för hälsosamtal om hälsa, barnsäkerhet, alkohol, tobak, mat, rörelse och media för livsstilsförändring hos föräldrarna som medför en bra livshälsa för barnet. Struktur: Ha ett välorganiserat arbete, BVC skall följa basprogram för Västra Götaland och www.rikshandboken-bhv.se.

35 Insatser Vårdtyngd Med ökad vårdtyngd avses den ökade arbetsinsats som BVC sjuksköterskan ibland måste göra. Det kan gälla barn som har föräldrar med missbruksproblem, psykisk sjukdom, flyktingbakgrund, social problematik, ensamstående föräldrar. Sedan några år har vi följt vårdtyngden i Södra Älvsborg. Arbetet med barnen och familjerna graderas enligt följande: Grupp I: Basprogrammet + enstaka extra kontroller. Det vill säga normal familjen. Grupp II: Basprogrammet + riktade insatser/kontakter. Interna BHV- kontakter, BHVpsykolog, barnläkarkonsult, tolk. Grupp III: Basprogrammet + riktade insatser/kontakter. Interna och externa kontakter. Flera besök på förskola/familjeförskola, BUP- kontakter, kontakter med sociala myndigheter, extra hembesök, tolk. Grupp IV: Anmälningsärenden enligt socialtjänstlagen. Begreppet vårdtyngd finns sammanfattad i Lika för alla eller åt var och en efter behov. Sjölander, Stenhammar.1991: Sammanfattningsvis kan sägas att barnhälsovården behöver använda 80 % av arbetsinsatserna till den grupp barn om c:a 20 % som har störst behov av stöd. Och tvärtom att 20 % av resurserna ska komma de 80 % av familjerna i Sverige till del som har det bra. Fördelningen varierar från område till område. I vårt område kan det t ex vara 92-8 eller, 79-21, 67-33, 65-35. Skillnaderna är relativt stora inom området. Tabell Vårdtyngdsmätning under 2011 Totalt antal inskrivna barn Grupp I, % Grupp II- IV, % Sjuhärad HSN 8 13 201 78 14 Mittenälvsborg HSN 6 7 705 61 13 Södra Älvsborg 20 906 72 13 Resultat från de BVC som vi har fått in för 2011, ny personal gör att alla inte har lämnat in uppgiften eftersom man behöver arbeta minst 1-2 år på BVC.