Idrottsanläggning på skolan

Idrottsanläggning på skolan En fallstudie i hur idrottsanläggningen påverkar idrottsundervisning Andreas Gustafsson Thomas Pettersson Examensarbete, 15 hp Rapport nr 152, 2008 En rapport från lärarprogrammet, Idrott Pedagogiska institutionen Umeå universitet 1

Inledning I takt med att samhället förändras och utvecklas, förändras och utvecklas även skolan. Nytt material och nya pedagogiska teorier bidrar till elevernas kunskapsabsorbering och utveckling. Samtidigt som eleverna lär sig mer teoretiska kunskaper faller mer och mer av de traditionella praktiska delarna i undervisningen bort. Speciellt idrottsämnet är något som i och med införandet av Lpo94 tappat utrymme och betydelse i undervisningen (Sandahl, 2005). Samtidigt blir svenska elever mer och mer stillasittande på fritiden och vi blir kontinuerligt matade med information om den växande övervikten bland svenska barn och ungdomar (Sandahl 2004). Vi ser detta som en oroväckande utveckling där den fysiska statusen på barn och ungdomar bara blir sämre och sämre och där barnfetma inom en snar framtid kan vara en av de vanligaste folksjukdomarna i vårt land. Att då kunna skapa så pass bra förutsättningar som möjligt för idrottsundervisningen i skolan kan vara ett litet steg på vägen mot en bättre hälsa. Annerstedt (2004) skriver i sin vetenskapliga artikel att: Personligen är jag övertygad om att Idrott & hälsa som skolämne har en betydelsefull roll att spela även i framtidens skola och samhälle. Detta genom att ämnet kan ge kompetens som är nödvändig och viktig för att kunna leva ett rikt och lyckligt liv och att ge barn och ungdomar sådana kunskaper, färdigheter och inte minst erfarenheter, att det vill och kan delta i samhällets rörelsekultur och finna någon fysisk aktivitet som de är intresserade av och som på olika sätt berikar dem i deras fortsatta liv. (Annerstedt 2004, s.14) I princip alla människor har någon gång under sin skolgång haft åsikter om idrottsanläggningen där idrottsundervisningen tagit plats, både positiva och negativa. När vi tänkte tillbaka på de idrottsanläggningar vi upplevt är det, med vissa undantag, mest negativa minnen som kommer upp. Gamla, slitna omklädningsrum med kalla duschar och illaluktande toaletter, trasiga innebandyklubbor, opumpade basketbollar och allmän brist på material; helt enkelt en inte så motiverande inlärningsmiljö. Sandahl (2005) menar att övervägande av de skolidrottsanläggningar som byggdes under 70-talet har samma standard idag och de renoveringsbehov som är nödvändigt för många av dessa anläggningar inte tillgodosetts och materialet som finns att tillgå är ofta trasigt och föråldrat. Man kan då ställa sig frågan hur detta påverkar eleverna och elevernas motivation och inställning till idrottsämnet, och även hur detta påverkar idrottsläraren i sin pedagogiska planering? 2

Vi har under vår tid på Lärarutbildningen bedrivit den verksamhetsförlagda utbildningen på en skola i vår födelsekommun. Skolan byggdes i början på 90-talet och man valde då att inte bygga någon tillhörande idrottsanläggning, utan idrottsundervisningen sker i kommunal tennisanläggning cirka 1,5 kilometers gångväg från skolan. Eleverna måste alltså vid varje idrottstillfälle inomhus själva ta sig till och från anläggningen där rådande väderförhållanden inte tas i akt. Avsikten med vår studie är att undersöka elever, idrottslärare och rektor och hur deras syn på idrott påverkas av att skolan inte fodrar över en egen idrottsanläggning och om det finns någon skillnad i uppfattningen mellan dessa elever, lärare och rektor och elever, lärare och rektor på en skola som fodrar över en egen anläggning. 3

Syfte Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever, idrottslärare och rektor uppfattar idrottsanläggningen där undervisningen i Idrott & hälsa i huvudsak bedrivs, och hur den påverkar elevers motivation och intresse för ämnet, undervisningen i allmänhet och även idrottslärarens planering av ämnet. Vi vill göra en jämförelse mellan två skolor där den ena skolan saknar idrottsanläggning i anslutning till skolans huvudbyggnad och där den andra har en idrottsanläggning i anslutning till skolans huvudbyggnad och undersöka hur detta påverkar undervisningen i Idrott & hälsa. Frågeställningar 1. Vilka positiva respektive negativa aspekter finns det med att ha en idrottsanläggning i anslutning till skolans huvudbyggnad eller att ha en idrottsanläggning en bit bort från skolan? 2. Hur påverkas elevernas intresse och motivation till ämnet Idrott & hälsa när skola inte har idrottsanläggningen i anslutning till skolans huvudbyggnad kontra när skolan har en idrottsanläggning i anslutning till skolans huvudbyggnad? 3. På vilket sätt påverkar de fysiska förutsättningarna på idrottsanläggningen (material, standard, yta) planeringen och genomförandet av idrottsundervisningen? 4

Bakgrund Idrott & hälsa i skolan Idrottsämnets roll i skolan är något som diskuteras och debatteras kontinuerligt i samhället. Sandahl (2004) visar i sin vetenskapliga artikel på att idrottsämnet länge lidit av ett legitimitetsproblem där övriga skolämnen kan motiveras genom sin samhällsnytta men idrottsämnet ofta betraktas som en rekreativ verksamhet. Idrottsämnet blir en avkoppling från de övriga ämnena som är övervägande teoretiska. Han menar att detta påverkat idrottsämnets och idrottslärarkårens ställning där denna ofta marginaliserats i relation till övriga ämnen. Ett stort motargument för detta var att hävda att idrottsundervisningen har stor betydelse för den allmänna folkhälsan och att idrottsundervisningen är den enda plats där samtliga barn och ungdomar kommer i kontakt med idrott. Utifrån detta menar Sandahl (2004) också att Idrott & Hälsa är det enda skolämne som kan lära eleverna att uppskatta vikten av en fysisk aktiv livsstil och hälsosamma levnadsvanor som de sedan kan ta med sig i resten av sina liv. Dessa argument blev särskilt tydliga i samband med införandet av Lpo94. Karlefors (2002) skriver att i och med arbete med de nya läroplanerna i början på 90-talet lades ett förslag fram som innebar att ämnet Idrott & hälsa skulle bli frivilligt på gymnasial nivå och där ämnet skulle bli kraftigt nerbantat på grundskolenivå. Endast 390 klocktimmar/läsår skulle avsättas för ämnets räkning vilket skulle innebära cirka 55 minuter idrott per vecka. Förslaget gav upphov till stora protester bland idrottslärare. Idrottslärarna mobiliserade läkare, sjukgymnaster, fysiologer, idrottsforskare och andra idrottsrelaterade för att protestera mot förslaget. De argument som framfördes var framför allt det faktum att om förslaget skulle genomföras skulle elevernas fysiska hälsa allvarligt försämras och detta skulle på sikt medföra höjda sjukvårdskostnader. Resultat blev att ämnet ändå reducerades tidsmässigt, men i mindre skala än vad som tidigare var tänkt. Sandahl (2005) visar i sin doktorsavhandling att i och med införandet av Lpo94 reducerades idrottsämnets timmar från tidigare 537 timmar/läsår (Skolverkets egna beräkningar av Lgr80) till 460 timmar/läsår. Även de 151 timmar reserverade för planering och genomförande av friluftsdagar försvann helt. I Lpo94s försvar i och med minskningen av idrottstimmarna går dock att säga att den ger möjlighet att överföra maximalt 410 timmar/läsår från det samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga eller praktisk-estetiska ämnesblocket till andra ämnen. Problemet med detta var att idrottsämnet, liksom alla andra ämnen, inte fick en 5

enhetlig tidstilldelning och antal idrottstimmar på schemat varierade stort mellan olika skolor beroende på respektive skolas inriktning. Generellt skedde dock en tidsminskning för idrottsutövande under perioden i och med borttagandet av friluftsdagarna och detta medför en stor tidsminskning av de fysiska övningarna i skolans regi. Med den alltmer stillasittande kulturen inom vårt land kommer oftare och oftare alarmerande uppgifter om barn och ungdomars överviktproblem och brist på fysisk aktivitet (Sandahl, 2004). På Riksidrottsförbundets hemsida går att läsa att: Hälften av alla skolbarn rör sig för lite. Det konstateras i den hittills största kartläggningen av svenska skolbarns rörelsevanor. Åtta av tio lärare i undersökningen är rörande överens om att dagens skolbarn har stor eller mycket stor försämring i kondition sett över en tioårsperiod. (Riksidrottsförbundet, 2007 a) Eklund (2004) skriver att spontanidrotten försvinner mer och mer och barn tenderar att hellre sitta framför datorn mot att fysiskt aktivera sig utomhus eller inomhus. Han menar också att ungdomars idrottsdeltagande är tydligt vikande och klarar inte idrotten av att ökat attrahera och engagera ungdomar kommer idrottsrörelsen för första gången att stagnera. Sandahl (2004) skriver att i och med rapporterna om en fetmaepedmi bland landets barn och ungdomar, som i värsta fall hotar att resultera i en folkhälsokatastrof, har argument om ökad fysisk aktivitet i skolan väckt stor uppmärksamhet. Både bland allmänheten men även hos statliga institutioner har man på senare tid sett skolidrotten som en potentiell lösning på problemet. Sollerhed (2006) visar i sin empiriska undersökning på att fysisk aktivitet förhöjer välbefinnandet hos den enskilde och det stärker inte bara muskler utan även skelettet och annan stödjevävnad och tränar även upp koordinationen, balansen och rörligheten. Hon menar att det är under barn- och ungdomstiden alla vävnader och funktioner utvecklas, men även att det är då attityden till fysisk aktivitet, att tycka om eller inte tycka om idrott, läggs till grund. Hon visar i sin undersökning på att de elever som hade flest schemalagda idrottslektioner även hade den generellt sett högsta fysiska nivån och detta är något som verkligen visar på skolidrottens betydelse för den enskildes fysiska hälsa och status. Undersökningen visade även att ju större känsla av sammanhang och mening undervisningen medförde, desto bättre attityd till Idrott & hälsa hade eleverna. Detta kan man även förtydliga när man läser Lpo94 det står skrivet att: skolan skall sträva efter att varje elev : 6

Utvecklar nyfikenhet och lust att lära Tillägnar goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden för att bilda sig och få beredskap för livet. Skolan skall alltså sträva efter att skapa ett så bra förhållande som möjligt för eleverna till respektive skolämne vilket i sin tur skall leda till en god självbild och ett bra självförtroende. Desto mer man kan om ett ämne, ju mer är man också villig att lära sig mer och utveckla sitt kunnande. Idrottsanläggningens inverkan på undervisningen Eftersom det nu ser ut som det gör med tidstilldelning av Idrott & hälsa gäller det att skapa så bra förutsättningar och meningsskapande som möjligt för eleverna i idrottsundervisningen. Magnus Engström (Eklund 2005) menar dock att det finns många som upplever idrotten som jobbig och omotiverande och det finns en mängd olika faktorer som bidrar till denna ovilja gentemot idrottsämnet. Sandahl (2004) skriver att: Idrottsundervisningen regleras inte bara av vad de medverkande bör göra, eller ens vill göra. I slutändan är en avgörande variabel vad man överhuvudtaget kan göra. För idrottsämnet, mer än för andra ämnen, är detta en fråga som leder in på lokaler och redskap. Inget annat skolämne har samma krav på materiella resurser som idrottsämnet. Det handlar delvis om gymnastiksalen som sådan. (Sandahl 2004, s. 56) Sandahl (2005) menar också att bristen på skolidrottsanläggningar måste betraktas som ett av skolans mest komplicerade och svårtlösta problem. Andersson & Philatmer (2003) skriver att idrotten historiskt sett alltid haft en stark påverkan på det svenska samhället, från slutet av 1800-talet där den militäriska idrottsgymnastiken dominerade till dagens skol- och föreningsidrott. Sandahl (2005) visar på att idrottsämnet länge led av svåra materiella brister och vid 1900-talets början saknade 94 % av landets folkhögskolor fortfarande tillgång till gymnastiksal. Andersson & Philatmer (2003) skriver att idrottsanläggningar byggdes lite varstans, främst tack vare starkt ideellt arbete från föreningsmedlemmar. 7

Under 1930-talets andra hälft skapades så det statliga AB Tipstjänst med syfte att krossa den illegala spelverksamheten. Det blev ett framgångsrikt uppdrag och i och med de förvånansvärt stora inkomsterna kunde staten ge tillbaka hela 23 miljoner kronor till lokala idrottsföreningar runt om i landet. Detta medförde att flera kommunala idrottsanläggningar byggdes, där kommunerna själva förfogade över anläggningarna. Många av dessa anläggningar byggdes också i närhet av skolor vilket i sin tur medförde att skolorna i viss mån kunde utnyttja dessa anläggningar. Sandahl (2005) visar dock på att 1957 var det fortfarande bara 40 procent av folkhögskolorna som hade tillgång till egen gymnastiksal. Under 60-talet satsades det mycket pengar på lokala idrottsanläggningar och stora framsteg gjordes. Satsningen stagnerade dock under 70-talests senare hälft och statistik visar att frågan fortfarande inte är löst och många skolor saknar fortfarande gymnastiksal. Sandahl (2005) visar även på två nya problematiska områden inom idrottsundervisningen; dels landsbygdsproblemet där många landsbygdsskolor inte har ekonomiska resurser att bygga egna idrottsanläggningar och då får långt till närmaste idrottsanläggning, och dels friskoleproblemet där många nya friskolor lider brist på de mest grundläggande förutsättningarna för idrottsundervisning. Flera skolor runt om i landet har då valt att samarbeta med de lokala idrottsföreningarna som finns i närområdet, där de lånar eller hyr hallar, planer eller redskap för bedrivandet av idrottsundervisningen. Många skolor har en väldigt ansträngd budget och prioriteten ligger allt som oftast på andra ämnen än idrotten. Detta har medfört att många idrottshallar har i stort sett samma standard och samma material att tillgå som för 30 år sedan, där också materialbrist är ett stort problem. Sandahl (2004) menar att de materiella förutsättningarna är av väldigt stor betydelse för idrottsundervisningen. Ett brett utbud av högklassiga redskap och material plus kostsamma lokaltyper ligger till grund för en bra och varierande undervisning. Sandahl (2005) pekar också på att bristen på material har en betydande inverkan på idrottsundervisningens innehåll där undervisningen styrs mot aktiviteter med modesta krav på lokaler och utrustning. Han skriver att: Tillgång till lokaler är en nödvändig förutsättning för skolidrotten om den vill göra anspråk på att fungera som en fostrare av goda levnadsvanor. Lokalbristen leder osvikligen till att vissa aktiviteter måste väljas bort och att undervisningen likriktas. Detta kan i sin tur förvärra de problem med att engagera de på fritiden inaktiva i undervisningen. (Sandahl 2004, s. 25) 8

Vad som undervisas får alltså ofta anpassas till vilka fysiska förutsättningar och vilket material som finns att tillgå på idrottsanläggningen där dessa aktiviteter ofta är de som ställer lägst krav på lokaler och redskap. Idrottsanläggningens inverkan på idrottslärarna Nylander & Roks (2003) skriver att undersökningar visar att många idrottslärare lämnar yrket i förtid. Undersökningarna visar på flera faktorer för detta bland annat att idrottsanläggningarna ofta är isolerade från skolans huvudbyggnad och idrottsläraren känner sig då inte delaktig i övrig personals gemenskap. En annan anledning är den dåliga standarden på anläggningarna. Dålig städning, dålig lukt, dåligt och bristfälligt utrustade lokaler är ofta problem. Nylander & Roks (2003) skriver också att: Brister i den fysiska miljön försvårar eller omöjliggör inte bara den pedagogiska uppläggningen utan kan också bidra till uppkomsten av eller förvärra besvär av ergonomisk, psykisk och social karaktär. Det är därför viktigt att brister och problem anmäls så fort som möjligt enligt de rutiner som finns på skolan uppbyggda enligt Arbetsmiljölagens regler för systematiskt arbetsmiljöarbete. (Nylander & Roks, 2003, s.13) De menar alltså att det inte bara är idrottslärarens hälsa som påverkas av den fysiska miljön utan också den pedagogiska verksamheten och detta påverkar indirekt undervisningen och på så sätt även eleverna. Traditionellt inredda idrottsanläggningar I dagens högteknologiska samhälle finner många barn det mer intressant och mindre ansträngande att utöva olika idrotter som en artificiell datorfigur via olika typer av spelkonsoler istället för att utöva idrotten med sin egen kropp i verkligheten. Magnus Engström (Eklund, 2004) skriver att: Barnen springer inte ut utan in för att göra något kul och detta är en oroväckande utveckling. Just därför kan man tänka sig att det är extra viktigt att skapa så bra förutsättningar, både interna och externa, som möjligt för eleverna vid idrottsundervisningen, just för att de skall finna undervisningen givande, intressant och rolig. Riksidrottsförbundet (2001) menar att forskningen har med all tydlighet visat att den fysiska tillgängligheten har den klart största betydelsen när det gäller att få människor intresserade av fysisk aktivitet. 9

Att då inte standarden på materialet som finns tillgängligt på idrottsanläggningen, och även idrottsanläggningen i sig, är modernt och håller hög klass kan vara en anledning till varför eleverna tappar intresset för ämnet. Sandahl (2005) konstaterar även att styrdokumenten för idrottsundervisningen historiskt sett följt samhällets utveckling, men att idrottsanläggningarna fortfarande håller samma klass som de gjorde för 30-40 år sedan. Inredningen i idrottsanläggningen är ofta standardiserad med ribbstolar, målburar och mattor av olika slag och gymnastikredskap och golvet är oftast målat med planer för olika bollsporter eller gymnastiska övningar. Denna miljö främjar uteslutande undervisning av bollsporter och traditionella gymnsatikövningar. Sandahl (2004) ställer sig frågan: Det budskap som genom gymnastiksalen förmedlats till lärare och elever kan också få konsekvenser för undervisningens innehåll. Detta är något som på senare tid också har uppmärksammats av enstaka lärare i den kårinterna debatten. Det har även hävdats att gymnastiksalarnas standardinredning var ett arv från Linggymnastikens tid och detta därför fortfarande påverkar innehållet i gymnastikundervisningen. I och med att hälsoproblemen skapats under en tid där verksamheten baserats på gymnastiksalens möjligheter kanske man kan fråga sig om en metod för att ämnet på allvar skall kunna bidraga till god hälsa är att just bryta med det förgångna och söka sig mot nya miljöer? (Sandahl 2004, s.25) Det är ofta skolidrotten som öppnar ungas intresse för diverse sporter och i kursplan för ämnet Idrott & hälsa står det skrivet att: Ämnet skall även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra. (Skolverket, 2007) Man kan då ställa sig frågan hur man skall kunna väcka nyfiken och intresse för nya aktiviteter när många skolor saknar moderna och högklassiga fysiska förutsättningar för en bra och modern undervisning av Idrott & hälsa? Satsning på upprustning De senaste åren har dock en satsning gjorts för att modernisera och höja standarden på idrottsanläggningar runt om i landet. Flera kommuner har satsat många miljoner på förts och 1 0

främst renovering och underhåll av idrottsanläggningar byggda under 60-70 och 80-talet men även på byggnationer av nya anläggningar. Riksidrottsförbundet har även under 2006 och 2007 satsat närmare 30 miljoner kronor på anläggningsbidrag till bidragssökande kommuner (Riksidrottsförbundet, 2007 b). I Riksidrottsförbundets senaste undersökning (Riksidrottsförbundet, 2007 c), om idrotten i skolan konstateras att 78 % av landets skolor faktiskt har tillgång till egen gymnastiksal och procentantalet är stigande. Undersökningen visar även på att när frågan: hur lämpliga/anpassade är de lokaler och utomhusytor som skolan disponerar för idrottsämnet? ställdes till både elever och lärare på grundskolor runt om i landet blev resultatet i snitt 3,6 på en femgradig skala, där 1 var inte alls bra och 5 var mycket bra. Övervägande av dem som deltog i undersökning ansåg även att lokaliteterna för idrottsundervisning var till belåtenhet, där bara var femte inte ansåg att idrottsanläggning höll den standard den borde göra. Emellertid har många kommuner, inklusive den kommun vi skall basera vår studie på, valt att inte ansöka om bidrag och då inte heller velat satsa på upprustning av befintliga anläggningar. Varför vissa kommuner inte valt att satsa hittar vi ingen orsak till men själv ansökningsproceduren var inte svårare än att fylla i en blankett som sedan skickades till Riksidrottsförbundet. Riksidrottsförbundets senaste undersökning visar även på att lokal och anläggningsbrist var den största orsaken till att vissa moment i idrottsundervisningen inte kan utföras. På andra plats kom ekonomiska problem tätt följt av avstånd/kommunikation. Slutsatsen är i alla fall att det råder stora skillnader mellan olika kommuners standard på idrottsanläggningar. I Lpo94 står det skrivet att undervisning skall anpassas till varje elevs olika förutsättningar och behov, och att undervisningen skall vara likvärdig. Detta betyder att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt och att skolans resurser skall delas lika. Men hur skall idrottsundervisningen kunna vara likvärdig när skillnaderna på de fysiska förutsättningarna är så pass stora som de idag är? Jadwiga Krupinska (Nylander & Roks, 2003) skriver att det ligger en stor utmaning i att planera och förvalta skolbyggnader, inte bara byggnadstekniskt utan också för att skapa en plats för verksamheter och ramar kring barnens och vuxnas liv. 1 1

Det är ju en plats där vår framtid formas. Ett mål för idrott i skolan är att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet efter avslutad skolgång. Det förutsätter positiva upplevelser - att man trivs med aktiviteter och lokaliteter under skolgången! Framtiden formas! (Nylander & Roks, 2003, s.22) 1 2

Metod Val av ämnesområde Att vi skulle välja något som hade med idrott att göra kändes som en solklarhet dels med tanke på att vi läst IFKH som ingångsämne och även på grund av vår egen idrottsliga bakgrund. När vi sedan fick en förfrågan från den kommunala skolan vi genomfört alla våra VFU-perioder om vi på något vis kunde koppla vår studie till skolan blev valet av område självklart. Eftersom skolan i fråga inte har tillgång till någon egen gymnastiksal i anslutning till skolan huvudbyggnad ville vi undersöka vilken påverkan detta hade på idrottsundervisningen och även vilken uppfattning elever, idrottslärare och rektor. Vi har själva observerat vissa problem med detta som till exempel sen ankomst och en allmän negativ inställning till att behöva gå till anläggningen. Urval Studien genomfördes på två skolor inom samma skolområde i en medelstor kommun i norra Sverige. Studien grundar sig på den ena skolan vilken inte har tillgång till en egen idrottsanläggning och för att göra studien relevant valde vi att jämföra skolan i fråga med en annan skola inom samma skolområde som dock har tillgång till egen idrottsanläggning. Vid vårt val av respondenter ville vi få en så överskådlig bild av problemområdet som möjligt och därför valde vi följande: Två stycken elevgrupper a 4 personer på respektive skola, sammanlagt 16 elever. Idrottslärare på respektive skola, sammanlagt 3 stycken (1 idrottslärare på skola 1 och 2 på skola 2). Rektor på respektive skola, sammanlagt 2 stycken. Sammanlagt alltså 8 intervjuer med 20 olika respondenter. Metodval och tillvägagångssätt Vi valde att tillämpa gruppintervju i elevintervjuerna därför vi förmodade att detta skulle leda till diskussion mellan eleverna och på så sätt skapa en mer kvalitativ intervju. Med tanke på våra frågeställningar ville vi intervju lite äldre elever med mer erfarenheter och därför ville vi 1 3

elever från år 7 till år 9. För att kunna få ett relevant svar på vår tredje frågeställning valde vi att intervjua respektive idrottslärare där denna även kan ge en klar överskådlig bild av idrottsundervisningen. Vi valde på skola 2 att intervjua båda idrottslärarna samtidigt. Rektorn valde vi utifrån det faktum att det är han eller hon som har huvudansvaret över vilken prioritet idrottsämnet har på skolan. Vi valde att använda oss av en fallstudie (Nilsson 1995) där vi ville jämföra denna skola med en annan skola inom samma skolområde men som dock har tillgång till idrottsanläggning i anslutning till skolan. Vi ville i vårt arbete verkligen gå till grunden med de frågeställningar vi utarbetat och utifrån detta valde vi att använda oss en kvalitativ fallstudie. Eftersom målet med vårt arbete är att undersöka eventuella skillnader utifrån vårt bestämda problemområde bör en fallstudie på ett grundligt och djupgående sätt bidraga till att utstaka dessa. Nilsson (1995, s.9) skriver att: Det innebär att en forskare väljer fallstudiemetoden för att skaffa sig djupgående insikter om en viss situation och hur de inblandade personerna tolkar denna. Han menar också att man väljer fallstudiemetoden utifrån forskningsproblemets art och utifrån de frågor man ställer sig och även att metoden ska vara det bästa sättet att få svar på sina frågor. Inom fallstudier kan man använda sig av både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder (Nilsson, 1995) men eftersom vi ville få en så djupgående undersökning som möjligt valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjuundersökning. Kvale (1997) skriver att: Den kvalitativa intervjun är en unik känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innerbörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld. Genom intervjun kan de förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och med egna ord. (Kvale 1997, s.26) Han menar även att: Intervjuer är särskilt lämpliga när man vill studera människors syn på meningen hos sina levda liv, beskriva deras upplevelser och självuppfattning, och klargöra och utveckla deras eget perspektiv på sin livsvärld (Kvale 1997, s.100) och han poängterar även att kvalitativa intervjuer blir väldigt öppna. Eftersom vi vill att respondenterna (Nilsson 1995) ska dela med sig av sina erfarenheter och åsikter kring ämnet tror vi att en kvalitativ intervju är den bästa metoden för detta. 1 4

Kontakt Vi valde att kontakta de två skolorna via telefon för att bestämma intervjutid med respektive intervjurespondent (Nilsson 1995). Efter idoga försök att få tag på respektive respondent var den enda vi kom fram till via telefon rektorn på skola 2. Hon bad oss att skicka ett mejl med beskrivning av uppgiften (för att läsa mejlet se bilaga 2). Vi valde sedan att även kontakta resten av respondenterna via mejl där idrottslärarna på respektive skola också fick uppgiften att plocka ut elever. Alla tilltänkta respondenter gav sitt godkännande för att delta i studien och ett informerat samtycke uppstod. Med ett informerat samtycke menas att man informerar respondenterna om undersökningens generella syfte och hur den är upplagd i stort. Informerat samtycke innebär också att informanterna deltar frivilligt i projektet och har rätt att dra sig ur när som helst (Kvale 1997). Vi besökte de två utvalda skolorna och intervjuerna utfördes utifrån de egenskapade intervjufrågorna vi tidigare framställt (se bilaga 1 för samtliga frågor). Frågorna var formade olika beroende på vilken typ av respondent (elev, lärare, rektor) vi intervjuade. Kvale (1997) menar att en bra intervjufråga bör bidraga tematiskt till kunskapsproduktionen och dynamiskt till skapandet av ett bra samspel mellan intervjuaren och intervjupersonen (Kvale 1997, s.121). Intervju Intervjuerna skulle vara både enskilda, alltså en eller två intervjuare och en respondent, men också i grupp där flera respondenter deltog samtidigt. Vår tanke var att först och främst skapa en miljö där respondenterna skulle känna sig trygga och inte vara rädda att uttrycka sina åsikter och där vi i gruppintervjuerna strävade mot att skapa en diskussion kring ämnet bland respondenterna. Nilsson (1995) skriver att Avgörande för om en intervju ska bli framgångsrik är hur samspelet utformas mellan intervjuare och svarsperson samt intervjuarens förmåga att ställa bra frågor. Vi delade in frågeformuläret i följande rubriker: Personfrågor Verksamhetsfrågor Planeringsfrågor 1 5

Vi valde att använda oss av en halvstrukturerad intervju för att lämna utrymme för diskussion och dialog. Kvale (1997) skriver att frågeformuläret blir en översikt när man använder sig av halvstrukturerad intervju och just eftersom vi ville skapa en diskussion kring våra frågor och att respondenterna lätt kan komma in på flera frågor i samma svar tror vi att detta är den bästa typen av intervju. Intervjuerna bandades med en klassisk bandspelare där vi efter slutförda intervjuer sammanställde dessa som worddokument där vi sållade bort sådana svar och diskussioner vi inte ansåg relevanta mot vårt syfte och frågeställningar. Bortfall Vid skola 1 (skolan utan idrottsanläggning) skedde inga bortfall men intervjuerna var av varierande slag. Fördelning blev sådan att den första elevgruppen endast bestod av flickor medan den andra endast bestod av pojkar. Flickorna hade många åsikter och sade verkligen vad de tyckte medan pojkgruppen däremot inte var speciellt samarbetsvilliga utan svarade på frågorna utifrån vad dom trodde förväntades av dem, vilket medförde att intervjun med pojkarna inte gav så många och givande svar som vi hoppats på. Vid skola 2 däremot blev det sena återbud vilket medförde att vi endast kunde intervjua en elevgrupp på 5 personer. Dock var dessa väldigt öppna och samarbetsvilliga vilket medförde i en väldigt bra intervju med många givande diskussioner. Ett problem som uppstod var att när vi efter intervjun skulle snabblyssna igenom det vi spelat in hade något hänt med mikrofonen vilket medförde att inget av det eleverna sagt kom med på bandet. Vi försökte då omgående skriva ner för hand det vi kom ihåg av elevernas intervjusvar. Detta medförde också att den sista intervjun (med idrottslärarna på skola 2) också fick skrivas ner för hand. Validitet och reliabilitet Patel & Davidsson (1994) skriver att begreppet kvalitet i en kvalitativ studie handlar om hela forskningsprocessen och att genom förförståelse göra en trovärdig tolkning av insamlat data utifrån validitet och reliabilitet. Validitet avser att jag mäter det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att jag mäter på ett tillförligt sätt. Vi har i vår undersökning använt oss kvalitativa intervjuer eftersom vi vill ha en trovärdig tolkning i relation till undersökningens syfte vilket bidrar till reliabiliteten av vårt arbete förstärks. Kvale (1997) menar att kvalitativa intervjuer inte är progressiva eller repressiva i sig; värdet av den kunskap som skapas beror av vilket sammanhang som kunskapen ingår i och hur den 1 6

används. Eftersom vi har undersökt uppfattningarna kring vårt syfte på flera olika nivåer (elevnivå, lärarnivå och rektorsnivå) tror vi att validiteten stärkts eftersom vi fått en övergripande tolkning kring området. 1 7

Resultat Alla intervjurespondenter och de två skolorna som legat som grund för undersökningen är konfidentiella. Rektor 1 är rektor på skola 1, rektor 2 för skola 2, idrottslärare 1 är lärare på skola 1, idrottslärare 2 är lärare på skola 2, elevgrupp 1.1 är den första elevgruppen på skola 1, elevgrupp 1.2 är elevgrupp 2 på skola 1 och så vidare. Följaktligen blir då elev 1 i grupp 1 på skola 1 elev 1.1.1, elev 2 i elevgrupp på 1 skola 1 elev 1.2.1 och så vidare. Alltså först elevnummer, sedan elevgruppsnummer och sist skolnummer. Båda skolorna ligger i samma kommun. Beskrivning av skolorna Skola 1 Skola 1 är en kommunal F-9 skola med runt 300 elever och runt 50 anställda. På grund av ekonomiska skäl byggdes ingen idrottsanläggning intill skolan utan de bedriver sin idrottsundervisning från år 3-9 på en kommunal Tennisanläggning cirka 1,5 kilometers gångavstånd från skolbyggnaden. Anläggningen är byggd i början på 90-talet och ett nytt golv lades in i mitten av 90-talet när samarbetet med skolan började. Anläggningen är stor där eleverna förutom en vanlig idrottssal ibland även har tillgång till tennisbanorna. Med vanlig idrottshall menas att det finns tillgång till olika målade bollsportsplaner och diverse gymnastikövningslinjer på golvet, ribbstolar, förråd för utrustning, basketkorgar och målburar för inomhusfotboll och handboll och diverse mattor av olika slag. Det som saknas är grundläggande material för redskapsgymnastik som ringar, bommar och barräcken. Anläggningen är fräsch med relativt fina omklädningsrummen som dock något små för äldre elever. Idrottslärarens arbetsrum är även det något litet men fungerar i övrigt bra. Även förrådsutrymmena är små och detta medför att det är svårt att hålla god ordning på materialet. Materialet är i sin tur av varierande kvalitet där vissa saker, som till exempel tennisracketarna, är i stort behov av förnyelse medan andra saker håller god standard. Utöver idrottsanläggningen har skolan i närområdet tillgång till både ishockeyhall, gräsplan och motionsspår. Undervisningen för yngre elever (förskolan till år 2) sker i ett mindre rum på skolan. Alla elever har 2 idrottslektioner i veckan på cirka 50 minuter/lektion. 1 8

Skola 2 Skola 2 är en kommunal år 7-9 skola med runt 300 elever och runt 30 anställda. Skolan har tillgång till en egen idrottshall i anslutning till skolbyggnaden där all inomhusundervisning i idrott sker. Även denna anläggning är stor och kan även delas av på mitten. Anläggningen byggdes 1961 och taket blev bytt för ett år sedan men i övrigt i stort behov av renovering. Speciellt golvet är i stort behov av att bytas och i och med takbytet sågades det upp 4 stora hål i golvet vilka sedan bara limmades tillbaka. Dessa har nu börjat släppa vilket medför att golvet svajar. Skolan har dock inga planer på att byta golvet inom den närmaste framtiden, på grund av den höga kostnaden. Anläggningen är allmänt sliten och nyligen upptäcktes en fuktskada i ett av omklädningsrummen och även i idrottslärarnas arbetsrum. Toaletterna och avloppen luktar illa och det finns heller inte tillgång till speglar i alla omklädningsrum. Dock finns tillgång till det mesta material för att bedriva undervisningen men även här är materialet av varierande kvalitet. Alla elever har två idrottslektioner i veckan på cirka 50 minuter/lektion. Har även något som kallas Idrottshögstadium där eleverna varje onsdag eftermiddag har idrottsundervisning av olika slag. Eleverna får själv välja vilken typ av aktivitet som skall utföras där det finns ett väldigt brett utbud att välja mellan, alltifrån ridning till styrketräning. Presentation av respondenter Rektor skola 1: Rektor skola 1 är en medelålders kvinna som har jobbat som rektor på skolan i cirka 1,5 år. Är utbildad Matte/No-lärare år 4-9. Hon har ingen egen erfarenhet av idrottsundervisning men har arbetat i samma arbetslag som Idrottslärare och har självklart även kommit i kontakt med Idrottslärare i samband med sitt jobb som rektor. Anser att Idrott & hälsa är ett viktigt ämne och tycker att man kunde ge det ännu mera plats på schemat. Idrottslärare skola 1: Idrottsläraren på skola 1 är en medelålders man som har jobbat som Idrottslärare på skolan sedan 1994 och har innan dess arbetat som idrottslärare i ett annat europeiskt land där läraren även är född. Undervisar inte i några andra ämnen än idrott men är kontaktperson för ett antal elever och håller i mentorsamtal. Har varit ensam Idrottslärare under alla sina år på skolan. 1 9

Elevgrupp 1.1: Denna grupp bestod av 4 flickor som läser år 8. Alla fyra var mer eller mindre fysiskt aktiva på fritiden där de ansåg Idrott & hälsa som ett roligt och viktigt skolämne och deltog på alla lektioner. Vi har här valt att nämna eleverna som Elev 1, elev 2 och så vidare. Elevgrupp 1.2: Denna grupp bestod av 4 pojkar som läser år 8. Två av fyra var fysiskt aktiva på fritiden där de som inte aktiva på fritiden inte var inte lika positivt inställda till ämnet som de två övriga. De två som inte var aktiva deltog inte heller på alla idrottslektioner. Rektor skola 2: Rektor skola 2 är en medelålders kvinna som har jobbat som rektor på skolan i cirka 1 år. Var innan dess specialpedagog inom ett annat skolområde i samma kommun. Hon har även varit mellanstadielärare där idrottsundervisning ingick i undervisningen. Anser att Idrott & hälsa har en betydande roll på skolan. Idrottslärare 1 skola 2: Idrottslärare 1 skola 2 är en yngre man som fick anställning på skolan 1999 efter att han tagit examen på Idrottslärarhögskolan. Är även involverad i Antimobbningsgruppen på skolan och är klassföreståndare tillsammans med en annan lärare på skolan. Är utöver det resurs vid en matematiklektion per vecka. Har alltid delat sin idrottsundervisning med en annan idrottslärare. Idrottslärare 2 skola 2: Idrottslärare 2 skola 2 är en yngre kvinna som arbetat som idrottslärare på skolan sedan 2000. Även hon är involverad i Antimobbningsgruppen och fungerar som klassföreståndare. Elevgrupp 1 skola 2: Denna elevgrupp bestod av 1 flicka och 3 pojkar i år 9, och 1 flicka i år 8. Alla 5 var relativt fysiskt aktiva på fritiden och alla ansåg att ämnet Idrott & hälsa var roligt och viktigt. 2 0

Intervjuresultat Vi har valt att dela upp respondenternas svar i olika kategorier för att lättare kunna utstaka vad som diskuterats under intervjuerna. För att underlätta ytterligare har vi valt att jämföra de åsikter de olika respondentgrupperna (rektor, idrottslärare, elever) har, där fokus ligger på likheter och skillnader beroende på vilken av de två skolorna de tillhör. Vi kommer alltså att jämföra de två rektorernas uppfattningar mot varandra, idrottslärarna på respektive skola mot varandra och eleverna på respektive skola mot varandra. Dessa kategorier är: Rektorerna om idrottsundervisningen i allmänhet. Idrottslärarna om idrottsundervisningen i allmänhet. Eleverna om idrottsundervisningen i allmänhet. Rektorerna om positivt och negativt med idrottsanläggningen. Idrottslärarna om positivt och negativt med idrottsanläggningen. Eleverna om positivt och negativt med idrottsanläggningen. Idrottslärarna om planeringen av undervisningen. Rektorerna om idrottsundervisningen i allmänhet Rektor 1.1 finner idrottsundervisningen på skolan tillfredsställande med tanke på de förutsättningar som finns. Hon antyder att det dock förekommer vissa klagomål men vill inte nämna närmare vad dessa är riktade mot men att det inte är kopplat till idrottsanläggningen. Hon säger: Jag tycker inte att det är så olyckligt att det är som det är för idrottsundervisningens skull. Att det ligger långt bort. Rektor 1.2 upplever att de flesta elever tycker att Idrott & hälsa är ett roligt och ett givande ämne. Dock möter hon även elever som inte intresserar sig för idrottsundervisningen. Hon förklarar att skolan försöker att fånga upp dessa elever och erbjuda andra undervisningsmetoder när det gäller Idrott & hälsa där eleverna ska få möjlighet att välja färre idrottstimmar och mindre grupper. Idrottslektionerna skall inte kännas lika strikta utan riktar mer in sig på hälsoaspekten. Sen erbjuder skola 2 alla elever en valfri idrottstimme sista lektionen på onsdagar där eleverna själva väljer vilken idrottsgren de vill utföra. Idrottslärarna 1.2 och 2.2 har inducerat detta och med hjälp av lokala idrottsföreningar kan skolan erbjuda eleverna ett stort urval av idrottsgrenar. Hon förklarar att detta arbete har varit väldigt uppskattat från både elever och föräldrar. 2 1

Idrottslärarna om idrottsundervisningen i allmänhet Idrottslärare 1.1 upplever idrottsundervisningen på skolan som något väldigt viktigt och som något de flesta elever på skola 1 tycker är roligt och något de är intresserade av. Han förklarar: Det är viktigt och roligt och dom flesta är intresserade av idrott. Det är naturligt för dom att röra sig och jag ska försöka skapa en miljö för dom ska behålla intresset hela livet. Enligt idrottsläraren är engagemanget hos eleverna övervägande bra och att de flesta alltid deltar på lektionerna, men att vissa elever inte finner idrott motiverande och roligt och därmed struntar i att delta. Han påpekar också att en del elever har problem med disciplinen och är stökiga under idrottslektionerna, men att det överlag som sagt är ett stort intresse och engagemang. Både idrottslärare 1.2 och 2.2 anser att idrottsundervisningen på skola 2 generellt sett är bra och stimulerande och att de flesta eleverna verkar uppleva Idrott & hälsa som ett roligt ämne. Idrottslärare 1.2 berättar: Det kommer väl i omgångar på klasser hur eleverna engagemang är gällande idrott. Men många deltar och upplever idrott som någonting positivt. Problemet är väl hallen då. Han berättar vidare att vissa elevers dåliga engagemang smittar av sig på andra. Lärarna försöker att genomföra en så varierad undervisning som möjligt där de inte är rädda att prova på nya moment och idrottsgrenar. Eleverna om idrottsundervisningen i allmänhet Den allmänna åsikten hos flickorna i elevgrupp 1.1 var att idrott var något roligt och att det var ett viktigt ämne. Men när vi ställde frågan om vad de ansåg om idrottslektionerna framkom vissa negativa åsikter övervägande av respondenterna tyckte att idrottslektionerna var tråkiga. Elev 1.1.1 berättar: Ja vi gör typ inget på idrottslektionerna. Han bryr sig inte om det är någon som sitter på kanten och sådär. Elev 4.1.1 tillägger: Jo det gör han, det beror på vem det är som sitter där. Det är vissa som inte ens behöver vara med och då blir man ganska irriterad. Flickorna i elevgrupp 1.1 förklarar att det är vissa elever som aldrig deltar på idrotten utan istället sitter vid sidan av och tittar på eller går en promenad. Detta anser flickorna som orättvist. Anledning till varför dessa aldrig vill delta tror flickorna beror på ett dåligt självförtroende eller att dom helt enkelt inte orkar. De anser även att undervisningen inte är speciellt varierande utan består mestadels av innebandy, fotboll, volleyboll och brännboll. 2 2

Flickorna i elevgrupp 1.1 skulle även vilja vara med och bestämma innehållet på lektionerna i större grad. Elev 2.1.1 säger: Det skulle vara kul om man fick så här rösta. Alltså bestämma mer. Elev 1.1.1: Typ mer ansträngande än vad det är nu. Det är typ lek nu. Elev 2.1.1: Man mest bara går omkring. De anser att om undervisningen skulle vara mer varierande och om eleverna skulle få vara med och bestämma själva skulle deras motivation till ämnet öka. De tror även att den allmänna motivationen i klassen då skulle öka. Hälften av pojkarna i elevgrupp 2.1 anser att idrottslektionerna är roliga där den andra hälften av gruppen anser även att lektionerna ibland är tråkiga. Speciellt dans och aerobics är inte populärt. Elev 2.2.1 förklarar: Det är skönt att komma bort från skolan ibland, men det är drygt att gå dit. De andra eleverna instämmer också i det han säger. Elev 4.2.1 förklarar också att han ibland inte deltar på lektionerna och på frågan varför han inte gör det svarar han att han brukar glömma idrottskläderna. Även denna grupp tycker att det mest är innebandy, fotboll och volleyboll på schemat och att detta blir tråkigt i längden och skulle föredra mer variation. Alla i elevgrupp 1.2 tyckte att ämnet Idrott & hälsa var roligt och intressant. Över lag ansåg de att undervisningen var varierande och lagom jobbig. Konditionsidrotter var jobbigt tyckte en av eleverna men ansåg även att det var det som var meningen. Alla respondenter i elevgrupp 1.2 tyckte även att de gjorde så gott de kunde under lektionerna och att dom deltog på alla övningar. Dock förklarade de att det fanns elever även i dessa klasser som inte deltog på idrottslektionerna. Varför så var fallet var de inte riktigt säkra på. På frågan vilka idrotter som undervisades mest under ett läsår ansåg elevgrupp 1.2 att det inte var några ämnen som fick mer utrymme än andra. Elev 1.1.2 berättar: Det är väldigt varierande på ett år. Vi gör det mesta. Ibland kanske det blir ganska mycket fotboll men det är inget negativt. Elevgrupp 1.2 var också väldigt positiva till det så kallade Idrottshögstadiet som skolan startat. Där fick de chansen att välja precis vad de ville göra och även chansen att testa på nya idrotter vilket de fann väldigt stimulerande och motivationshöjande. 2 3

Rektorerna om positivt och negativt med idrottsanläggningen Här anser rektor 1.1 att hon inte finner det så väldigt negativt att idrottsanläggningen ligger placerad en bit från skola 1. Hon berättar: Jag vet att barnen inte tycker om det men jag tycker inte det är hela världen. Jag tycker faktiskt man skall promenera mer till och från saker och ting. Jag har ju hört klagomål men samtidigt har dom ju gjort det i alla år så det är ju inte så här att det är konstanta klagomål. Dom accepterar ju att det är så här. Det gäller ju även föräldrarna som tycker att det är trist. (Rektor 1.1) Det hon dock finner som en brist med anläggningen är att det borde finnas fler rum där hon anser att man borde kunna finna fler individuella lösningar för eleverna. Omklädning kan vara en känslig fråga och hon anser att det borde finnas fler alternativa omklädningsrum för eleverna. En positiv aspekt med att anläggningen ligger en bit ifrån skolan är att många elever då kan byta om i hemmet eftersom flera elever bor i närhet till idrottsanläggningen. En aspekt som rektor 1.1 dock finner negativ med att eleverna behöver gå eller cykla till idrottsanläggningen är att inga vuxna finns närvarande när eleverna tar sig till och från idrottsanläggningen. Detta har i sin tur medfört att det ofta förekommit trakasserier och mobbning bland eleverna under dessa tillfällen. Även att vissa elever ofta är sena till efterföljande lektion. Hon förklarar vidare att skolan i sig inte har något ansvar vid eventuella problem, som till exempel fuktskada, utan att det är fastighetsägarens ansvar att åtgärda felet. En annan stor nackdel hon finner med att idrottsanläggningen är placerad en bit från skolan är det faktum att idrottsläraren blir själv på anläggningen. Hon tror att idrottsläraren upplever det tufft att blir isolerad på anläggningen och samarbetet med andra lärare blir lidande. Hon tror även att idrottsläraren tycker att det saknas bra möjligheter för material och förvaring av det. Att anläggningen egentligen inte är byggd för att fungera som skolidrottsanläggning. Rektor 1.2 anser att det positiva är med idrottsanläggningens på skola 2 är storlek och att den går att dela upp i 2 delar. Det negativa är att den är gammal och sliten. Hon berättar att idrottslärarnas arbetsrum behöver en renovering där man nyligen upptäckt fuktskador, nytt golv behövs i idrottsanläggningen, duscharna behöver renovering och styrketräningsrummet behöver uppfräschning och renovering. Rektorn ser ett missnöje bland elever och idrottslärare 2 4

främst över att idrottsanläggningen är så sliten och gammal. Hon påpekar dock att eleverna är väldigt glada att skolan faktiskt har en egen idrottsanläggning. Rektor 1.2 berättar vidare om när idrottsanläggningens tak blev höll på att rasa in. Idrottsundervisningen kunde inte ske i hallen under nästan 1 års tid utan fick för det mesta hållas utomhus eller vid en annan idrottsanläggning cirka 1 kilometer från skolan. Rektor 1.2 säger: Utomhus kombinerat med idrottsaktiviteterna på onsdagarna. Mest utomhus och det var väldigt tappert av både elever och idrottslärare. Inte så mycket gnäll heller. Mycket skridskor, fotboll, brännboll och orientering. Utomhusaktiviteter. Vissa saker fick dom då vänta med tills det var klart med bygget då. (Rektor 1.2) Hon förklarar vidare att idrottslärarna är väldigt besvikna på idrottsanläggningens standard. Hon förklarar att arbetsrummet kommer att renoveras men att de även hemskt gärna vill ha ett nytt golv till idrottsanläggningen. Idrottslärarna om positivt och negativt med idrottsanläggningen Idrottslärare 1.1 förklarar att idrottsanläggningen på skola 1 över lag är bra med stor yta och fräsch inredning. Han klargör dock att det saknas en del redskap, speciellt för undervisning i redskapsgymnastik. Han förklarar: Ja visst saknas det vissa redskap här. Speciellt inom redskapsgymnastik, och den är väldigt viktig för den bygger kroppen, tränar koordination, bra inverkan på kroppen. Så en del redskap saknas här men annars är den ganska stor och fräsch och så och det är bra för elever att vara i den. (Idrottslärare 1.1) Vidare berättar han att materialförvaring är även det en brist där mycket material trängs på liten yta och att det ofta är oordning i förrådsrummen. Dock är han nöjd med sitt arbetsrum men han förklarar att han endast haft tillgång till detta i cirka 7 år. Innan dess fungerade materialförrådet som arbetsrum och det var något han inte ville uppleva igen. En annat problem idrottslärare 1.1 påpekar är avståndet till skolan. 2 5

Idrottslärare 1.1 säger: Det är svårigheter (för eleverna, vårt tillägg) att komma i tid. För mig att lägga schema. Vissa elever har svårt att få motivation till undervisningen för att dom måste gå. Ytterligare känner han sig isolerad på anläggningen. Eftersom han är ensam idrottslärare på skolan har han inte speciellt mycket kontakt med övrig personal och kan heller inte diskutera och byta tankar med någon annan. Vid akuta problem med elever kan det också vara svårt att få tag på ansvarig lärare. Vid frågan om hur idrottslärare 1.2 och 2.2 upplever idrottsanläggningen på skola 2 sprider sig direkt en väldigt negativ känsla. De anser att det är bra att den är stor, men i övrigt finns det mycket mer att önska av den och att den är ett stort problem i undervisningen. Idrottslärare 1.2 berättar: Det bästa för denna hall är att riva ner den och bygga nytt. Men man envisas att renovera upp den vid problem och problem finns det gott om. Idrottslärare 2.2 tillägger: Allt är stort sett slitet. Idrottslärare 1.2 och 2.2 förklarar vidare problemet med fuktskadan i deras arbetsrum och att det nu gått så långt att de börjat vänja sig vid lukten. Saneringsarbete har påbörjats i mindre skala men när det skall vara klart är i nuläget inte fastställt. Det ihoplimmade golvet har även börjat släppa och både idrottslärarna fasar för att någon elev skall kliva igenom golvet och skada sig allvarligt. Idrottslärare 1.2 säger: Det finns helt inga pengar. Den (idrottshallen, vårt tillägg) kommer att stå kvar tills den rasar ihop. Och nu efter takbygget kommer den väl hålla i 30 år till. Man får helt enkelt göra det bästa av situationen. Materialet som finns tillgängligt på skola 2 är dock i ganska gott skick enligt idrottslärare 1.2 och 2.2 men även där finns det vissa brister där vissa redskap är gamla och slitna. Vidare berättar idrottslärare 1.2 och 2.2 om när taket byggdes om och skolan stod utan idrottsanläggning i nästan 1 år. Undervisningen skedde antingen utomhus eller på en annan, betydligt mindre, anläggning cirka 1 kilometer bort. De förklarar att eleverna under denna tid var väldigt tappra och inte klagade speciellt mycket. 2 6